Medlemsblad hösten 2008

Transkript

1 Randigt och Lindrigt Medlemsblad hösten 2008 Under 1800-talet utvecklades alltmer bruket att utbyta ett sonnamn till ett litet mera specifikt. Bland de många som en gång ställde kosan över Atlanten utbredde sig också vanan att anta ett nytt efternamn, ofta med anknytning till hemby eller dito gård. Här skall behandlas några som haft byarna Ransjö, Råndalen och Linsell i åtanke när de tillägnade sig själva ett nytt familjenamn. En brödratrio födda i Utgården i Ransjö utvandrade under och 1890-tal. År 1883 var det arrendatorn i Dalsvallen Jon Persson som for, och han tillägnade sig namnet Randstedt. Han var född Hustru var Sigrid Halvarsd:r från Råndalen, och hennes far Halvar Jonsson for Hans namn blev Rand även om Rond förekommer. Han och hustru Stor-Sigrid blev flitiga resenärer över Atlanten. Deras son Per Halvarsson for också och tog i likhet med svåger Jon namnet Randstedt. Jons broder Halvar Persson f.1859 följde liksom många syskon föräldrarna Per Jonsson och Kerstin Halvarsd:r när de 1882 skuddade Ransjö stoft från sina sulor och flyttade till Vällviken väster om Storsjön. Per Jonsson hade verkat som ombud för Dicksonkompaniet och förmådde alla Ransjö bönder att sälja sina hemman. För dessa tjänster smörjdes han av bolaget. Kanske blev det sedan för grinigt i byn så att han kände sig nödd att flytta. Utgården hade faktiskt delats och sålts till två intressenter, och den mindre delen som köpts av Iggesund hade förlagts till Dals-vallen. Det var också på denna del som Jon Persson en kort tid verkade som arrendator. Apropå Dalsvallen, så hade där Per Jonsons farmor Gertrud Jonsd:r en augustidag 1797 blivit riven till döds av en uppretad björn. Enligt kronofogde Daniel Åslunds brev till landshövdingen i oktober samma år hade hon först efter åtta dagar avlidit. Halvar Persson återkom dock snart till Hedeviken där han hittat sin kvinna Gertrud Bäck. Och Halvar hade i Jämtland lagt sig till med namnet Randolf. I Viken fick de ett par barn, men sedan bar det iväg till Jämtland, Marby socken. Där föddes också två barn, och i Tossåsen i Bergs socken föddes 1892 en dotter. Det är att observera att detta Tossåsen är en annan by än den som ligger i Storsjö socken, och den ligger vid E 45 norr om Åsarna. I Bergs hembygdsskrift 1988 står att Randolf kom från Ramsjö i Hälsingland, en inte ovanlig förväxling med Ransjö. Familjen hade 1891 skaffat sig ett odelstorp i Tossåsen där Halvar också försökte sig som handlare. Utan framgång, skulden till en köpman i Östersund ledde till att denne 1892 övertog fastigheten. Men Halvar Randolf med familj tog sig för sin del över Atlanten samma år. Ja, faktiskt inte hela barnaskaran, för sonen Jon Abel född 1886 i Viken kom inte med. Han blev kvar där, och först 1906 utvandrade han från Viken. Det står i en CD över emigranter att hans föräldrar var Jon Bäck och Gölin Näs, men det stämmer inte. Den lille gossen blev i stället fosterson till Jon som alltså var broder med Gertrud Bäck. Jon Abel återkom emellertid fråmn Amerika och blev t.ex. fader till Halvard Randolph skogvaktare i Sveg.

2 Mera randigt. Inte nog med detta. Det fanns en tredje son från Utgården, nämligen Per född Denne blev varaktig i Vällviken och han fann också sin hustru i Jämtland. Brita Persdotter var hennes namn. Året efter broder Halvar Randolfs flykt tog dock även Per och Brita beslut att emigrera. Alltså Deras nya namn blev Ranstedt, sannolikt antaget efter överfarten. Många brev från Brita till sin familj i Jämtland finns renskrivna i länsmuseets Minnesbank, och det framgår att de inte hade det lätt over there. De ville gärna komma hem, och försökte låna ihop pengar till hemresa men misslyckades. Så småningom tycks de ändå ha lugnat ner sig och uppnått en viss stabilitet. Men i ett brev berättade Brita att Jon Persson Randstedt och dennes hustru Sigrid råkat ut för skvaller av Halvar och Gertrud Randolf. Dessa hade t.ex. rackat ned på råndalingar. Bland de som ombads försträcka Per och Brita Ranstedt med pengar var Pers svågrar Östling och Olle Lambriktsson. Den förre var Jon eller John från Östgården i Glissjöberg, som hade gift sig med Per Jonssons dotter Gertrud. Paret flyttade sedan till Ljusdal där Östling sedan titulerades grosshandlare. Olle Lambriktsson var född i Ransjö och hade också gift sig med en av Per Jonssons döttrar, men de hade följt med upp till Vällviken. Längre tillbaka var det inte tillåtet för folk från bondeleden att anta ett s.k. finare efternamn. Det var förbehållet sådana som erhållit en annan ställning i samhället, t.ex. genom att få en viss officiell tjänsteställning. Erik Persson från Ransjö tillhörde denna kategori, han lyckades nämligen efter flera mindre framgångsrika bondeförsök få tjänst som vice länsman i Svegs tingslag. Namnet blev då inte oväntat Randin. Även länsmanstjänsten misslyckades, han kom nämligen att omkring 1788 avsättas för förskingring och drog sig sedan fram i usel belägenhet. Lindrigt Linsell har förstås också stått fadder för flera namnförslag. Först känd blev nog Nils Persson född 1751 som son till vittbekante Per Tholsson, kyrkans byggmästare. Nils for till Gävle där han lärde målar- och konstnärsyrket, och som borgare antog han där namnet Lindström. Han har ju också målat altartavlan i Linsells kyrka. Han efterlämnade inga ättlingar, i sitt första äktenskap fick han visserligen en dotter, men hon dog och i hans andra gifte tillkom inga barn. Nils blev under det felaktiga namnet Tholsson omnämnd som en tidig informatör för odling av potatis, ett intresse som kom att utvecklas under 1700-talets senare del. Målare blev också Erik Jonsson född i Häggingåsen i Glöte Han flyttade först till Hälsingland och antog där namnet Lindén. Därefter blev Sundsvall bostadsort, men där råkade han illa ut. Erik var en vältalig person och han agiterade för strejk och dömdes för uppvigling till åtta månader. Därefter fick han inte något jobb, så färden kom 1892 att ställas till Amerika. I Linsell och Ransjö hade han flera systrar, och mågarna kom att av fattigvården krävas på bidrag till fadern Jon Erssons försörjning. Olof Jönsson var en av dessa, men han hade då etablerat sig som handlare i Sörmland. I övrigt fann förstås flera emigranter från Linsells socken anledning att efter överfart skaffa sig namn med härledning till hemsocknen. Guldgrävaren Erik Lindblom är ju bekant, och i Linsells socken har ju dvalts flera av hans släktingar med namnet. I kyrkbyn finns eller fanns ju även Lindell, Lind och kanske flera som undertecknad inte har i kunskap eller minne. Erik J Bergström

3 Människoöden ur kommunarkivets gamla handlingar.. Svegs Kommun, Fattigvårdsstyrelsen, Protokoll 15 April (AI:1) 2 Ordföranden tillkännagaf att han för en vecka sedan ansett sig föranlåten ombesörja vård och underhåll åt en kringvandrande qvinna jemte hennes medhafda minderårige son, hvilken qvinnan som uppgifvit sig heta Lapp-Marget Jonsdotter, insjuknat och vore i saknad af egna medel samt vård och underhåll af annan, och hade ordföranden vidtalat Jonas Persson i Färjestaden och hans hustru att på fattigvårdsstyrelsens bekostnad vårda och sköta den sjuka och hennes bemälda son intill dess styrelsen hunnit fatta beslut i saken. Sedan upplyst blifvit att qvinnan i fråga insjuknat i lungsot samt att hon vore oförmögen att förvärfva hvad till lifvets uppehållande oundgängligen erfordrades såväl för sig sjelf som hennes son, hvilken uppgafs vara 9 år gammal, så beslöt nu styrelsen dels att godkänna ordförandens bemälda åtgörande, dels ock att bereda qvinnan läkarvård och underhåll samt hennes son nödig omvårdnad, och uppdrogs åt ledamöten Per Persson i Ulvkälla att vidtala lämplig person att mot skälig ersättning åtaga sig den sjukas och hennes sons vård och underhåll. Derjemte beslöts, att då Marget Jonsdotter ej tillhörde Svegs Kommun, alla de kostnader som vore förenade med hennes och hennes sons vård och underhåll skulle hos vederbörande genom ordförandens försorg återfordras, och skulle ordföranden låta med Marget anställa förhör för vinnande af utredning om hennes hemort. Svegs Kommun, Fattigvårdsstyrelsen, Protokoll 20 Maj (AI:1) 5 Beslöts uppdraga åt ledamoten Per Olofsson i Öfverberg att till Lars Larsson i samma by eller annan lämplig person bortackordera aflidna Lapp-Marget Jonsdotters minderårige son till försörjning mot ett pris af 30 öre per dag jemte dessutom bidrag till nödiga kläder. Svegs Kommun, Fatigvårdsstyrelsen, Protokoll 24 februari (AI:1) 2 Sedan styrelsen, enligt hvad protokollet för den 15 April utvisar, dels godkänt ordförandens åtgärd att lemna vård och underhåll åt en inom socknen insjuknad qvinna Lapp- Margreta Jonsdotter och hennes minderåriga son, dels ock beslutat att bereda qvinnan läkarvård och underhåll och hennes son nödig omvårdnad, samt uppdragit åt ledamoten Per Persson att vidtala lämplig person att mot skälig ersättning åtaga sig den sjukas och hennes sons vård och underhåll, så hade ordföranden tid efter annan utbetalat kostnaden för summa vård och underhåll, dels för Margreta intill hennes den 13 Maj 1900 timade död och dels för sonen intill den i januari detta år med i ett för allt kronor 214:76 förutom 11 kronor begrafningskostnad samt läkarvård och medicin allt i öfverensstämmande med af Per Persson upprättad aftal, och beslöt nu styrelsen att godkänna såväl alla af Per Persson i saken vidtagna åtgärder, som ock ordförandens åtgärd att beräkna understödet från och med den 1 April 1900, hvilken dag enligt hvad styrelsen hade sig bekant, behofvet av understöd börjat. Svegs Kommun, Fattigvårdsstyrelsen, Protokoll 19 januari (AI:1) 2 Beslöts att utackordera numera aflidne Margreta Jonsdotters efterlemnade minderårige son till underhåll och vård åt torparen Lars Larsson i Öfverberg, under innevarande år, mot ett pris af 30 öre pr dag, hvarförutom beviljades medel till kläder. Svegs Kommun, Fattigvårdsstyrelsen, Protokoll 9 Maj (AI:1)

4 3 Beviljades 5 kronor till skjutsersättning för Lapp-Margreta Jonssons dotter Kristina till Ytterhogdal, der hon ansågs hafva sin hemortsrätt, och enär hon eljset ansågs komma att falla fattigvården till last här. Svar på ett friarbrev skrivet i Älvros 1853 På nästa sida följer en renskrift gjord av Lena Eklöf, som också äger brevet.

5 Renskrift av friarbrevet från Älvros Som synes har Lena inte kunnat tolka de sista orden i brevet. Någon annan som ser vad som är skrivet? De två blivande makarna var Jonas Persson, f i Trons, Kolsätt, och Karin Svensdotter, f i Sven Ers i Älvros. De gifte sig Jonas dog , Karin i Trons, Kolsätt.

6 Kårböleboken här! Äntligen har boken om Kårböle, Sveriges mittersta by, kommit. Det är Kårböle byalag som ger ut boken, och det är ett gediget verk. Här kan man även läsa om grannbyarna Kårböleskog, Karlstrand och Ängra. Boken är full av gamla bilder, historia, släktutredningar och anekdoter om färgstarka individer ifrån förr. Den har 176 innehållsrika sidor. Men Kårböle ligger väl inte i Härjedalen? Nej, men denna nordvästhälsingska by gränsar till Ytterhogdal och Ängersjö, som i och för sig också ligger i Hälsingland, men tillhör Härjedalens kommun och Jämtlands län! Vill du skaffa ett eget exemplar (snart är det jul!) kan du kontakta: Kårböle Byalag Ewa Karlsson Marmabyn KÅRBÖLE (hem) (arbetet). Torgny Henriksson

7 Hänt sedan sist: Årsmötet hölls 8 mars på Gammelgården i Sveg. Sonja Hestner berättade om Heimbygdas forskningskommitté. (Heimbygdas hemsida: Sonja Hestner, längst fram till höger, i samtal med några medlemmar. Öppet hus på nygården Föreningen höll öppet hus på Nygården i Sveg den 23 april. Intresserade fick hjälp med släktforskning och information om föreningen. Besök på GOSA Vi besökte Gård o Säter arkivet (GOSA) i Funäsdalen. Lasse Johansson berättade om arbetet med detta imponerande arkiv. Läs mer om GOSA på dess hemsida! (

8 Föreningens hemsida: Torgny Henriksson,, sammanställare av medlemsbladet. Nästa blad blir förhoppningsvis ett julnummer. Som vanligt tar jag emot bidrag från medlemmarna och andra intresserade. Det skulle vara extra roligt att få texter och bilder med anknytning till julen denna gång. Kanske minnen från din barndoms jul? Häromveckan fick jag höra att det var värmlänningarna som lärde härjedalingarna fira jul! Stämmer det? Någon som vet något om detta? Redaktören