Saloheimos uppgifter gör det möjligt att foga ytterligare några generationer till råselebornas släktregister.

Transkript

1 "Sörgård" är den yngsta gården i Råsele Enligt traditionen har man tidigare endast kommit så långt som till Nils Andersson hans hustru Ella, när man talar om föregångarna till människorna i Råsele Nils Ella Andersson anlade 1674 Gafsele, Genom det sk "Lappmarksplakatet" hade Lappmarken år 1673 öppnats för fast kolonisation Som stimulans var nybyggaren befriad från skatt i 15 år från utskrivning till militärtjänst Det senare var en lockande förmån i en orolig krigisk tid Finland var vid denna tid sedan urminnes tid en del av Sverige På den tiden var vatten en förenande länk mellan länderna Myndigheternas hårda regemente med dryga skatter ständigt nya utskrivningar av soldater till de pågående krigen skapade ett starkt missnöje bland den finska allmogen Bland annat ledde det till att bönderna samlade sig till ett formligt uppror, det sk klubbekriget, vilket slogs ner med stor grymhet Hos många finnar vaknade tanken att dra västerut över havet för att söka sig en bättre framtid i Sverige Vid Helsingfors Universitet har på senare tid bedrivits forskning om dessa utvandrade finnars vidare öden Så har professor Saloheimo särskilt undersökt vad som hände med savolaksfinnar na Saloheimos uppgifter gör det möjligt att foga ytterligare några generationer till råselebornas släktregister I släktsammanställningen "Anor från Savolaks till Sörgård" har Lennart Rådström gjort ett släktforskningsmässigt jättearbete Fynden redovisade han för bla min mor i ett brev från år 2002 Följande kommentarer är hämtade ur detta brev: - 1 Heikki (sv "Henrik") Tenhunen (född omkring 1545) Ändelsen "-unen" sägs vara utmärkande för namnskicket i Savolaks Släktnamnet återfinns fortfarande i finska telefonkataloger Hans son: - 2 Påvel Hindersson (Henriksson) kom till Sverige omkring 1598 kom tydligen till "finnbyn" Grundtjärn i Anundsjö 1635 Byn ligger vid sjön Storsjön på gränsen mellan Anundsjö Liden Hans hustru hette Ella, ett namn som vid den tiden i Anundsjöområdet användes uteslutande av finnarna Det anses vara en utveckling av namnet Helena (Elena, Lena) finns fortfarande i den finska almanackan den 10 februari Sonen: 1 / 11

2 - 3 Påvel Påvelsson, far till: - 4 Hindrik Påhlsson Hindriks hustru är okänd till namnet Tillsammans hade de dottern Ella, som blir intressant i nästa generation Hindrik dog hans änka gifte om sig med Pål Andersson, också han av finnsläkt I det nya äktenskapet föddes sonen Mats Pålsson, som kom att anlägga byn Hälla, den andra byn i Åsele lappmark Han var dövstum, men omtalas som en "god frommer man" med många barn anhöriga En sonson hette Eric Pålsson det var han som kom att bli den förste lagfarne inbyggaren i Råsele, på "Gammelgårn" ( Arvid Jonsson s) - 5 Ella Henriksdotter (16??-1711) var gift med Nils Andersson (16??-1706) från finnbyn Grundtjärn i Anundsjö De kom till Gafsele 1674 med halvvuxna barn en ko, anlade där det första nybygget i Åsele lappmark Gafsele var junseleböndernas fiskevatten kolonisationen skedde inte helt utan konflikter Rut Gavelin från Lövliden, Vilhelmina, skriver 1966 om Ella att hon talade svenska, eftersom hon tydligen haft tjänst i Sidensjö innan hon gifte sig, samt att hon var trollkunnig övade trollkonster i sitt hus Detta, att traditionen omtalar Ella som trollkunnig, ger en intressant antydan om rådande föreställningar om livet i dåtidens skogsbygder För många svenskar var det inte särskilt attraktivt att bosätta sig i skogen i lapparnas marker, eftersom man bland annat hyste viss respekt för lapparnas föregivna kunnighet i trolldom Finnarna däremot var vana vid ett liv i de djupa skogarna ansågs lika framgångsrika som lapparna, när det gällde att påverka tillvaron genom trollkonster Av Ella Nils Andersson s barn är det två, som är av intresse för fortsättningen, nämligen de två döttrarna: - 6 Karin Nilsdotter Gertrud Nilsdotter Båda bildade familj i Gafsele - Karin gift med Anders Jonsson (????-1731) från byn Eden i Junsele socken - Gertrud (1665?-1722) gift med Ingel Persson (1675?-1723) från Sil i Fjällsjö socken I sin rapport från "En resa till Åsele 1715" skriver Georg Wallin, teologie lektor i Härnösand, bla att man på julafton passerade Gafsele I byn bodde 3-4 grannar, bland dem en, som var 2 / 11

3 "Finnländsman" I kyrkböckerna är också Gertrud s man Ingel Persson antecknad som länsman Resenären nämner även att det skulle finnas en annan länsman för lapparna Vid kyrkovisitationen 1715 i Åsele fann lektor Wallin med beklagande att endast tre personer i den samlade menigheten av svenskar, finnar lappar någorlunda läskunniga Dock nämner han en ung man, som gått igenom lappskolan i Lycksele som "var hel färdig i bägge språken (svenska lappska) var väl grundad efter sitt pund" Hans namn var Nils Ingelsson, en uppenbarligen studiebegåvad son till Gertrud Ingel Persson i Gafsele Denne Nils finns senare omnämnd som student i Uppsala, där han tog sig tillnamnet Gavelin Det var tydligen sed att personer, som kom ut i världen vid den tiden tog sig ett nytt tillnamn efter sin hemort Nils dog ung men alla syskonen Ingelsson tog sig sedan tillnamnet Gavelin Detta är alltså ursprunget till det släktnamn, som senare fått så stor spridning - 7 Jon Andersson, son till Karin Nilsdotter; Per Ingelsson-Gavelin, son till Gertrud Nilsdotter - Jon Andersson (????-1768), gift med Elisabet Matsdotter Hon var dotter till förste nybyggaren i Hälla 1683, Mat s Pålsson Hennes bror hette Pål, vilken blev far till förste nybyggaren i Råsele 1741, Eric Pålsson Hennes syster Gertrud var gift med Sven Jacobsson, på ett ställe som omtalas som Mesele nybygge Sven efterträdde sin far lappen Jacob Persson på Råsele lappskatteland vilken hade sitt viste vid Melelet När Eric Pålsson började i Råsele 1741 hade han någon tid bott på sin fasters boplats Mesele (på älvens högra strand några hundra meter uppströms från järnvägsbron) innan han började bygga i Råsele 3 / 11

4 - Per Ingelsson-Gavelin ( ), gift med prästdottern Magdalena Sjöberg ( ) från Åsele De hade tolv barn, av vilka Erik blev länsman; Magdalena prästfru i Gällivare; Ingel handelsman i Härnösand; Margeta gift med länsman Edin i Söråsele; Daniel gästgivare i Gafsele; Petter pastor i Volgsjö (Vilhelmina); Catharina löjtnantsfru i Härnösand; Nils kyrkvärd i Söråsele; Brita gift med riksdagsmannen kyrkvärden Olof Mickelsson Almroth i Almsele Det var tydligen en aktiv utåtriktad familj - endast tredje generationen på det första nybygget i vildmarken i Åsele lappmark! - 8 Karin Jonsdotter ( ), dotter till Jon Andersson; Daniel Persson-Gavelin ( ), son till Per Ingelsson-Gavelin - Karin Jonsdotter, gift med Mickel Olofsson, häradsdomare, Almsele Tio barn av vilka Olof blev lappmarkens första riksdagsman tog sig tillnamnet Almroth ; Kerstin gift med kyrkvärden i Söråsele; Gertrud gift i Torvsjö - Daniel Persson-Gavelin, gästgivare, gift med Kerstin Persdotter ( ) från Kubbe i Anundsjö Ker 4 / 11

5 stin s familj var slöjdintresserad, det omnämns särskilt att även männen vävde, något som tydligen var väldigt ovanligt Tio barn varav Magdalena blev mor till Per Svensson bonde i Råsele ("Väst i Byn"); Cajsa blev svärmor till Christoffer Ersson i Råsele; Per bonde gästgivare i Råsele; Eric morfar till Marcus Ersson dy i Råsele bla anfader till Anna-Lisa Grundström, konstnär i Åsele; Christina svärmor till Daniel Ersson i Råsele; Greta gift med Erik Christoffersson i Råsele; Nils anfader till bla Karl Gavelin, konditor i Vilhelmina (nuvarande Stenmans) - 9 Gertrud Mickelsdotter-Almroth ( ) dotter till Karin Jonsdotter; Per Danielsson-Gavelin ( ) son till Daniel Persson-Gavelin - Gertrud Mickelsdotter-Almroth gift i Torvsjö med Johan Andersson ( ) från Själevad Nio barn varav Mikael ( ) gifte sig med 5 / 11

6 Erik Christoffesson s änka Greta i Råsele 1828; tre söner bosatte sig i Bäsksele Laxbäcken; Ivar blev måg åt Per Danielsson-Gavelin sedermera känd som "Gammel-Ivar" i Råsele - Per Danielsson-Gavelin gift andra gången med Christina Nilsdotter ( ) Fyra barn av vilka Katari na (Stina Kajsa) gift med Per Svensson, Råsele; Ingeborg Magdalena (Inga Maglena) gift med Ivar Johansson i Råsele; Anna Greta gift med Olof Jonsson i Malgovik; Nils bonde i Lövliden, Vilhelmina År 1812 bytte Per Danelsson-Gavelin sitt hemman i Gafsele mot Nils Gabrielssons "Gammelgårn" i Råsele blev därmed bonde senare även gästgivare ("Pelle Gästgivare") i Råsele Samma år blev Vilhelmina egen församling efter att tidigare ingått i Åsele församling Vintern det året var tydligen mycket sträng År 1812 fick Napoleon med sin armé göra återtåget genom kylan snön från Moskva Den våren kunde man köra med häst på isen i älven ännu den 31 maj Sommaren kom plötsligt med stark värme den 15 juni all snö tinade bort på åtta dagar, berättas det Älven steg kraftigt en isdamm bildades i det trånga passet vid Storforsen nedanför Almsele När isdammen slutligen släppte spolades stora delar av slåtterängarna i Almsele bort av vattenmassorna År 1812 blev således ett speciellt år för både Napoleon, almselebönderna, vilhelminaborna - för Per Danielsson-Gavelin 6 / 11

7 Omkring år 1820 satt det "Gavelinare" på alla fyra gårdarna i Råsele "Väst i Byn" på "Gammelgårn" satt döttrarna till Per Danielsson-Gavelin, på "Framgårn" en systerdotter "Yst i Backen" en systerson till Per År 1832 i juli månad färdades en professor Zetterstedt längs älven på sin vetenskapliga resa till Åsele lappmark Han antecknar: "I Råsele bo fyra bönder, alla förmögna" De bönderna var Per Svensson, "Väst i Byn"; Ivar Johansson i "Gammelgårn"; Daniel Ersson i "Framgårn", Marcus Ersson "Yst i Backen" På endast 90 år hade Eric Pålsson s nybygge "Gammelgårn" från 1741 utvecklats till en hel by med fyra "förmögna" bönder Denna utveckling hade dessutom skett före träpatronernas tid, innan skogen fått något värde som råvara för skogsindustrin Släktledet från Savolaks, som delade sig i två grenar vid generation 6 genom Ella Henriksdotters två döttrar Karin Gertrud, kom att förenas igen i Råsele genom äktenskapet i 10, generationen mellan: - 10 Ivar Johansson "Gammel-Ivar" ( ) son till Gertrud Mickelsdotter, Ing a Magdalena Gavelin ( ) dotter till Per Danielsson-Gavelin - Ivar Johansson, allmänt känd som "Gammel-Ivar i Råsele" Kom från Torvsjö till Råsele när makarna gifte sig 1830 Var tydligen något av en teknisk begåvning Beskrives ha varit "i besittning av synnerligen god beräkning organisationsförmåga, mångkunnig framsynt Dessa egenskaper besitta också största flertalet av hans efterkommande" (!) - allt enligt JPJohansson, ett av Ivar s barnbarn, som skrivit ner en del minne från sin uppväxt i Råsele Ivar anlitades bla som "inschenör" (ingenjör) när det gällde att avväga hur vattnet skulle ledas ut över de översilningsängar, som utgjorde en så väsentlig del i myrslåttern Han blev 91 år gammal 7 / 11

8 - Inga Magdalena var fem år när familjen flyttade från Gafsele till "Gammelgårn" i Råsele 1812 I äktenskapet med Ivar födde hon fjorton barn på nitton år! Tio av barnen uppnådde vuxen ålder Själv levde hon tills hon var 85 år Av barnen blev Stina Greta kvar i Råsele "Väst i Byn" gift med Marcus Ersson dy; Ande rs Amatius fick var sin gård i Bränna; Gertrud Inga gifta till egna gårdar i Dalasjö; Mikael bonde i Dalasjö; Ivar bonde i Granliden; Anna gift med bonden Mårten Persson i Bränna Gammel-Ivar s ättlingar kallades med ett gemensamt namn för "ivarniter" Familjen var uppenbarligen aktiv, utåtriktad framgångsrik, eftersom alla barnen kunde sätta sig på egna gårdar Vid elfte generationen delar sig den rakt nedstigande släkttråden på nytt i två grenar i med att två syskon ur Gammel-Ivars familj var för sig men parallellt för anorna vidare, nämligen: - 11 Mikael Ivarsson ( ), son till Inga Ivar Johansson, Stina Greta Ivarsdotter ( ) dotter till Inga Ivar Johansson 8 / 11

9 - Mikael Ivarsson övertar den nyuppförda gården "Väst i Berget" Gift med Greta Stina Salomonsdotter från Volgsele ( ) - moster till den musikaliska "Lapp-Lisa" enligt Mikael "visserligen fattig, men så ofattigt vacker" att han bara måste ha henne till hustru Av barnen övertog Ivar Johan var sin halva av hemmanet; Selma for till Amerika; Daniel Petter blev snickare kronotorpare i Meselefors - Stina Greta Ivarsdotter ( ) växte upp hos sin barnlösa moster övertog med tiden gården "Väst i Byn" Gifte sig 1854 med Marcus Ersson dy ( ) från Rönnäs Han var en gavelinare ättling efter den legendariske nybyggaren "Finn Pål" i Åsele Tio barn av vilka endast fyra uppnådde vuxen ålder: Erik Petter ( ), tog sig namnet Rådström, bonde i "Sörgård", yngsta gården i byn; Jonas August (1862-????), bonde på gårdsskiftet; Ivar Oskar ( ) ungkarl; Kristina (1876-????) gift med bonden Erik Jonsson i Almsele - 12 Johan Mikaelsson, son till Mikael Ivarsson, Erik Petter Marcusson-Rådström, son till Stina Greta Ivarsdotter - Johan Mikaelsson ( ) gift med Kristina (eller Stina Brita) Persdotter 9 / 11

10 ( ) från Varpsjö Övertog halva hemmanet "Väst i Berget" Tio barn - Erik Petter Marcusson-Rådström ( ) gift med Kristina Rådwitz ( ), dotter till "Kloc kar Rådwitz" på "Framgårn" Vid laga skifte i Råsele 1890 fick Erik Petter genom lottning fäbodstället Sörgård, där makarna byggde upp sin gård Tolv barn, varav: - 13 Albin Rådström ( ) gifte sig med Ida Margareta Johansson ( ) dotter till Joha n Mikaelsson, "Väst i Berget" Detta äktenskap innebar att anorna från generation 1 från Savolaks i Finland år 1545 efter nära 400 år åter förenades i generation 13 i dubbel uppsättning i Sörgård i Råsele Barn: Lennart Rådström (1927-), Nils Rådström (1931-); Beda Rådström ( ), gift med Artur Eliasson ( ) Barn: Svea Eliasson ( ), sedermera återtagit namnet Rådström, gift med Birger Eliasson ( ) Barn: Marie Rådström (1951-), Sven Rådström (1953-), Stefan Rådström (1962-) gift med Helena C Rådström (född Tham Cheng Yee i Malaysia 1971) 10 / 11

11 Källa: Brev från Lennart Rådström till Svea Rådström i juni 2002 Bilden som nedanstående länk leder till är ett försök att i grafisk form summera familjeträdet (genererad med Family Tree Builder ): Ättlingar till Heikki Tenhunen 11 / 11