Inspel till Forsknings- och innovationspropositionen 2012: En gemensam offentlig privat satsning på samhällsbyggnad

Transkript

1 Till: Utbildningsdepartementet Kopia till: Näringsministern Handelsministern Civil- och bostadsministern Infrastrukturministern Miljöministern IT- och energiministern Kulturministern Stockholm Inspel till Forsknings- och innovationspropositionen 2012: En gemensam offentlig privat satsning på samhällsbyggnad Sammanfattning Regeringen kraftsamlar kring Framtidskommissionen, som ska belysa hur de stora framtidsutmaningarna ska mötas. En hållbar tillväxt ska uppnås och möta utmaningar som kraftig urbanisering, klimatförändringar och nya demografiska förhållanden. För att kunna bygga det nya Sverige spelar samhällsbyggnadssektorn en central roll. Offentliga och privata aktörer, akademi, finansiärer och brukare av den byggda miljön måste samverka på nya sätt. Betydligt mer resurser till forskning, utveckling och innovation behövs för att klara de komplexa utmaningar- na och göra svenska företag framgångsrika. IQ Samhällsbyggnad 1 presenterar härmed tre förslag till Forsknings- och innovationspropositionen och ett erbju- dande från de privata aktörerna att satsa egna resurser och engagemang om staten gör motsvarande satsning. 1. Vi föreslår att regeringen succesivt ökar de årliga insatserna på FoI inom universitet, högskolor och in- stitut samt gemensamma utvecklingsområden, så att de efter en inledande fyraårsperiod uppgår till minst en miljard årligen, en fördubbling av dagens nivå. 2. Vi föreslår att regeringen inrättar ett FoI- råd Samhällsbyggnad. 3. Vi föreslår att ett strategiskt innovationsprogram av den typ som föreslagits av de svenska forsknings- finansiärerna (För svensk framgång ) etableras inom samhällsbyggnadsområdet. De privata aktörerna inom samhällsbyggnad är beredda att matcha en statlig succesiv ökning, motsvarande ytter- ligare minst tre miljarder på forskning, utveckling, innovation samt implementering och kompetensöverföring under en fyraårsperiod, utöver det de gör idag. Förutsättningen är att staten gör motsvarande åtagande. De är också intresserade av att representeras i det FoI- råd Samhällsbyggnad som föreslås nedan. Innehållsförteckning 1. Motiv till en satsning på samhällsbyggande i forsknings- och innovationspropositionen Samhällsutmaningar för en hållbar tillväxt Den byggda miljön en gemensam angelägenhet Nuvarande omfattning av forsknings- och innovationssatsningar 2. Forskning, utveckling och innovation hos offentliga och privata aktörer Brukarna i fokus Stat och kommun som pådrivare av forskning och innovation Näringslivets roll inom forskning, utveckling och innovation 3. Förslag till regeringen och åtagande från sektorns privata aktörer Beskrivning av förslagen och deras bakgrund Nästa steg Källor 1 IQ Samhällsbyggnad Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet IQ Samhällsbyggnad. Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet Drottninggatan 26, S Stockholm. Telefon Fax

2 1. Motiv till en satsning på samhällsbyggande i forsknings- och innovations- propositionen Samhällsutmaningar för en hållbar tillväxt Sverige står, liksom resten av Europa, inför ett antal samhällsutmaningar de närmaste åren. Den byggda miljön med dess infrastruktur och försörjningssystem måste därför tillgodose nya behov utifrån nya förutsättningar. Den pågående urbaniseringen beräknas leda till att över 80 % av Europas befolkning kommer att bo i städer Detta leder till att våra städer kommer att både byggas till och byggas om i stor omfattning, med social, ekono- misk och miljömässig hållbarhet som mål. Det är i städerna den ekonomiska tillväxten sker och det är städerna som är motorn i både den svenska och europeiska ekonomin. År 2030 kommer 70 % av Sveriges tillväxt att ske i de tre storstadsregionerna. Tätbebyggda områden och städer sammankopplade i nätverk leder utvecklingen, inte bara socioekonomiskt utan även ur tekniska och geopolitiska perspektiv. Urbaniseringen innebär att vi står inför att hantera frågor om bostadsförsörjning, om miljonprogrammets förnyelse, om segregering och utanförskap, och om transport- och försörjningssystemens tillgänglighet, kapacitet och robusthet. Samtidigt med urbaniseringen sker klimatförändringar som bland annat kommer att innebära ökad nederbörd och höjda havsnivåer liksom höjda utomhustemperaturer. Det ställer nya och högre krav där vi behöver anpassa våra bebyggda samhällen. Anpassningarna måste utgå från och få acceptans hos brukarna, dvs. alla de som bor, reser och verkar i samhället. Regeringen skriver om Framtidskommissionen bland annat att den ska teckna ett scenario över hur Sverige med hållbar tillväxt kan utvecklas mot en grön ekonomi, och överväga hur vi bättre kan följa upp resultatet av våra insatser. För att klara en hållbar tillväxt, mot bakgrund av ovan beskrivna utmaningar, och för att lyckas bygga det nya Sverige spelar samhällsbyggnadssektorn och dess utveckling en central roll. Sektorn använder idag 40 % av naturresurserna, 35 % av energin och genererar 40 % av avfallet. En sektor som kan bidra med innovativa lös- ningar är en förutsättning för att klara ett resurseffektivt samhälle, energimål, bra bostäder med gott inomhuskli- mat och god tillgänglighet, samt omställningen till en grön ekonomi. Det sker i Sverige också en demografisk förändring där vi får en allt äldre befolkning. År 2050 beräknar SCB att 25 % av befolkningen är 65 år eller äldre och att nästan 10 % är över 80 år. Även detta har Framtidskommissionen uppmärksammat som en av de fyra viktiga utmaningarna för Sverige. Förändringen innebär inte bara fördelnings- politiska aspekter, där allt fler ska försörjas av allt färre, utan ställer också krav på en anpassning av våra bebyggda samhällen och planeringen av dem. De aktiva pensionärernas behov av boende, service, resor, transporter och utformning av närområden behöver tillgodoses. Det växande antalet människor över 80 år innebär också ökade behov av andra boendeformer, närservice, tillgänglighetskrav, äldreomsorg och sjukvård. Genom nya smarta lösningar kan väsentliga resurser sparas. Den byggda miljön en gemensam angelägenhet Investeringarna i samhällsbyggnadssektorn idag uppgår till nära 300 miljarder årligen, där ungefär hälften utgörs av offentliga medel. Stat, kommun och landsting är sammantaget sektorns största beställare och påverkar i stor utsträckning både resultatet av samhällsbyggnadssektorns tjänster, dvs. våra bebyggda miljöer, liksom processer- na för att nå dit. Offentlig upphandling spelar därför en avgörande roll för att stimulera innovationer som ger exempelvis energismarta byggnader, hållbara transportsystem, vägar med minimerade olyckor och utsläpp samt VA- system anpassade för ökade nederbördsmängder. Idag sker alltför ofta upphandlingar som inte främjar utveckling och innovation, där förfrågningsunderlaget är styrt och ger få möjligheter till alternativa sätt att lösa uppdraget. Det upplevs av leverantörer att det enda verk- liga utvärderingskriteriet är lägsta pris för delinsatser istället för det ekonomiskt mest fördelaktiga för helheten, vilket borde vara bäst ur samhällsekonomisk synvinkel. Delbetänkandet av Upphandlingsutredningen 2010 På jakt efter den goda affären ger flera bra förslag på åtgärder inom området, bland annat en satsning på upphand- lingsforskning, men satsningens omfattning behöver vara större. 2

3 Samhällsbyggnad utgör också en bas för all verksamhet i våra samhällen. Sveriges industriers och övrigt näringslivs tillväxt är beroende av en robust och tillförlitlig infrastruktur för transporter och för försörjning av energi, vatten, avlopp, återvinning, IT och kommunikation, liksom av ändamålsenliga energieffektiva byggnader för sina respek- tive verksamheter. Samhällsbyggnadssektorn utgör basen för en konkurrenskraftig industri och dess förmåga att utvecklas såväl inom landet som på en exportmarknad. Satsningar på samhällsbyggnad ger därför resultat inte bara inom sektorn utan inom all verksamhet som bedrivs i Sverige, såväl offentligt som privat. Samhällsbyggnadssektorn är till sin karaktär fragmenterad i delbranscher och delprocesser. Varje delbransch och aktör verkar med sina affärsmodeller och utvecklar dem för att optimera sin nytta på vanliga marknadsmässiga villkor. Det innebär att en effektivisering av en viss delprocess kan förändra affärsmodeller och förskjuta nyttoef- fekterna till ett annat led än den som effektiviserar. Det kan i förlängningen också innebära att en effektivisering för hela processen, som är uppenbar för många, ändå uteblir därför att den inte skapar ekonomisk nytta för någon av de enskilda aktörerna, dvs. suboptimering uppstår. Den offentliga sektorns roll som stor byggherre och långsik- tig förvaltare, med ansvar för kostnader i samband med detta, gör att det finns ett stort samhällsintresse i att driva effektiviseringsarbete genom metod- och processtandardisering. Staten bör därför i stor utsträckning bidra ekonomiskt till detta arbete. Nuvarande omfattning av forsknings- och innovationssatsningar Bedömningar visar att staten årligen satsar cirka 500 Mkr i forskning, utveckling och innovation inom samhälls- byggnad, där ca 200 Mkr utgör icke styrda medel (fakultetsmedel och Formas öppna utlysningar), och ca 300 Mkr riktade satsningar (Formas, Vinnova, Energimyndigheten, Trafikverket m.fl.). De privata aktörernas medel som går att söka via utlysningar (Samfinansiering via ovan beskrivna utlysningar, SBUF samt stiftelser) uppgår till ca 250 Mkr. Företagsinterna satsningar ingår inte i dessa siffor, utan är betydligt högre. Bara själva byggproduktionen, vilket utgör en del av Samhällsbyggnadssektorn, i Sverige kan bedömas ansvara för minst 8 % av BNP, vilket för 2010 innebär en omslutning av ca 260 Mdr kr. De årliga satsningarna på FoU är mot bakgrund av detta kraftigt underdimensionerade och uppgår endast till cirka 0,3 % av sektorns andel av BNP. En grov jämförelse kan göras med Sveriges totala satsning på FoU som uppgår till cirka 3,6 %, alltså mer än 10 gånger så mycket. Sektorns storlek är i sig inte ett skäl för satsningar på forskning och innovation, men storleken i kombi- nation med de utmaningar vi står inför; sektorns möjlighet att påverka dessa; samt dess betydelse för samhällets och näringslivets tillväxt, gör att en betydande statlig och privat satsning inom samhällsbyggnad ger stor utväxling för ett antal områden som är viktiga för Sveriges framtid. Internationaliseringen sker i snabb takt, vilket är en faktor som kommer att påverka sektorns omvandling. Svenska företag inom samhällsbyggande behöver anpassa sig till konkurrensen på en internationell marknad. De behöver också bli bättre på att utnyttja och ta till sig av den stora mängd internationella forskningsresultat som publiceras. En gemensam svensk offentlig privat satsning på FoI inom samhällsbyggnad ger ett starkt stöd för tillväxt och export hos såväl små som stora företag. 2. Forskning, utveckling och innovation hos offentliga och privata aktörer Den byggda miljön städer, bostäder, vägar, skolor, sjukhus, parker, VA- system och energiförsörjningssystem, järnvägar m.m. är resultatet av en komplex och integrerad process med många aktörer. Den består av kommu- nala planer och beslut, privata och offentliga byggherrars och förvaltares initiativ, statliga myndigheters regler, samt olika leverantörer av tjänster och produkter, såsom arkitekter, tekniska konsulter, entreprenörer och tillver- kare av byggnadsmaterial. De människor som dagligen använder den byggda miljön och har krav på den är på samma gång medborgare, brukare och kunder. Lagstiftningen, främst Plan- och bygglagen (PBL) ställer också tydliga krav på både offentliga och privata aktörer, liksom på samverkan dem emellan. Figur 1 beskriver schematiskt hur de offentliga och privata aktörerna finns med i alla delar av samhällsbyggandet och dess nyttjande. Området är till sin karaktär gränsöverskridande och har utmaningar som måste lösas av många aktörer tillsammans. 3

4 Figur 1. Offentliga och privata aktörer i samhällsbyggnadssektorns olika delar. Brukarna i fokus De utmaningar som samhället i allmänhet och den byggda miljön i synnerhet står inför, kommer att leda till för- ändringar i människors vardagliga liv. För att dessa förändringar ska få acceptans och kunna genomföras i prakti- ken måste därför brukarnas behov, dvs. behoven hos de människor som använder den byggda miljön, stå i fokus. Det kan vara lärare, elever, vårdpersonal och patienter som använder skolor och sjukhus, men också de som arbe- tar på kontor och reser på väg och järnväg. Kvalitet och medborgarperspektiv är centrala utgångspunkter för alla som är delaktiga i att skapa den byggda miljön. Denna inriktning på brukarnas behov framförs också av Boverket i deras förslag till forsknings- och innovationspropositionen; i Trafikverkets strategiska utmaningar , liksom i KK- stiftelsens rapport Beställa Bygga Bruka samt av finska Tekes, vilka menar att brukarna står för de viktigaste drivkrafterna till förändring. Stat och kommun som pådrivare av forskning och innovation Vi menar att regeringen bör förstärka arbetet med att utveckla samhällsbyggnadsområdet. Staten har ett flertal betydelsefulla roller, vilket framgår av figur 1. Som lagstiftare styr regeringen och riksdagen utformningen av flera centrala författningar som Plan- och Bygglagen och Lagen om offentlig upphandling, även om den senare styrs av EU- direktiv. Som byggherre och offentlig upphandlare är flera av de statliga verken och helägda statliga bolagen av avgörande betydelse inom både infrastruktur och bebyggelse. Regeringen styr också genom regleringsbrev flera myndigheter inom samhällsbyggnad: Formas, Vinnova, Bo- verket, Lantmäteriet, Energimyndigheten, Trafikverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, m.fl. Riksda- gen beslutar om anslag till de nämnda myndigheterna samt till forskningsråd, universitet, högskolor, institut med mera. Staten kan och bör således, både via direkta resurser och via övriga styrmedel, kraftigt påverka kunskapsuppbyggnad och utveckling av sektorn och med vilken takt det sker. Inom området hållbar stadsut- veckling har delegationen för hållbara städer sedan 2008 gjort värdefulla insatser för att i samverkan med forskningsfinansiärer, näringsliv och andra relevanta aktörer främja samordning och samverkan kring gränsö- verskridande forskning och utveckling för hållbart samhällsbyggande. Delegationen har också beviljat ekono- miskt stöd till demonstrationsobjekt och projekt som underlättar spridning och export av hållbar stadsplane- ring, miljöteknik och kunnande. Detta är ett bra exempel på hur staten via direkta resurser kan initiera och driva utveckling. Kommunernas roll inom samhällsbyggnad är av delvis annan art. Kommuner ansvarar för den långsiktiga be- byggelseutvecklingen och mark- och vattenanvändningen. Kommunen är en stor fastighetsägare och bygg- herre, liksom kravställare vid markanvisningar. Kommunen är beslutande myndighet i plan- och byggärenden och i flera fall även tillsynsmyndighet. Dessutom är kommunala verksamheter som skolor, äldreboenden, för- 4

5 skolor m.m. hyresgäster och brukare av offentliga lokaler och platser. Sammantaget gör detta att kommuner- nas betydelse för att utveckla samhällsbyggandet är central och att deras kompetens behöver stärkas för att möta medborgarnas behov och samhällsutmaningarna. I rapporten Beställa Bygga Bruka beskrivs en god be- ställarkompetens som en förutsättning för ett hållbart samhälle, samtidigt som brister i detta påvisas hos såväl kommuner som övrig offentlig sektor. Näringslivets roll inom forskning, utveckling och innovation Det är i mycket hög utsträckning privata företag som levererar de olika produkterna och tjänsterna i samhälls- byggandet. I den högra delen av figur 1 ingår allt från arkitektens skisser och konstruktörernas beräkningar till den fysiska byggnaden, gångtunneln eller vägen och de material som ingår i dessa. Privata företag är också ofta stora byggherrar och fastighetsägare med ansvar för både uppförande, drift och förvaltning av byggnader. Alla dessa företag har olika affärslogik och därmed olika inriktning på sin forskning och utveckling. Satsningar görs t.ex. genom industridoktorander, genom samfinansiering med offentliga FoU- medel och genom internationell samverkan i EU- program. Insatserna handlar om utvecklingsarbete för effektivare processer och kunskaps- spridning liksom intern utveckling av nya produkter, tjänster och affärsmodeller. Det finns en allt starkare övertygelse om att satsningar på forskning, utveckling och innovation är en bra inve- stering. SBUF, Svenska byggbranschens utvecklingsfond, har sedan 1983 erhållit över 1 miljard kr från bygg- och installationsentreprenörer, vilket har resulterat i 1700 FoU- projekt och 260 licentiat- och doktorsavhandlingar med forskarutbildade kvinnor och män till följd, som i de flesta fall går tillbaka till sina företag. Med en höjd kompetensnivå och med fler forskarutbildade som är verksamma i företag uppnås ett tydligt fokus på kompe- tensutveckling, förändring och förnyelse. Vår bedömning är att de privata aktörernas egna satsningar på forsk- ning, utveckling och innovation behöver öka. Likaså behöver insatserna i gemensamma satsningar öka, enligt förslaget nedan. 3. Förslag till regeringen och åtagande från sektorns privata aktörer I bilden nedan redovisas vilka huvudsakliga finansiärer som finns för forskning, utveckling och innovation inom samhällsbyggande och vilka typer av områden som finansieras av respektive aktör. Längst ner beskrivs de problem som finns med dagens situation och våra förslag på åtgärder för att komma till rätta med dem. Figur 2. Översikt över finansiering av forskning, utveckling och innovation inom samhällsbyggande. 5

6 Vi redovisar tre förslag på åtgärder som regeringen bör vidta och ett erbjudande från de privata aktörerna att satsa egna resurser och engagemang om staten gör motsvarande satsning: Vi föreslår att regeringen succesivt ökar de årliga insatserna på FoI inom universitet, högskolor och in- stitut samt gemensamma utvecklingsområden, så att de efter en inledande fyraårsperiod uppgår till minst en miljard årligen, en fördubbling av dagens nivå. Vi föreslår att regeringen inrättar ett FoI- råd Samhällsbyggnad. Vi föreslår att ett Strategiskt innovationsprogram av den typ som föreslagits av de svenska forsknings- finansiärerna (För svensk framgång ) etableras inom samhällsbyggnadsområdet. De privata aktörerna inom samhällsbyggnad är beredda att matcha en statlig succesiv ökning, motsvarande ytter- ligare minst tre miljarder på forskning, utveckling, innovation samt implementering och kompetensöverföring under en fyraårsperiod utöver det de gör idag. Förutsättningen är att staten gör motsvarande åtagande. Vi är också intresserade av att ingå i det FoI- råd Samhällsbyggnad som beskrivs nedan. Beskrivning av förslagen och deras bakgrund 1. Fördubblade insatser på FoI inom universitet, högskolor och institut samt gemensamma ut- vecklingsområden Betydligt mer resurser behöver satsas på både forskning, utveckling och innovation och till att katalysera och driva gemensamma utvecklingsprojekt mellan offentliga och privata aktörer. Orsaken är att kunskapen behöver ökas väsentligt hos samtliga aktörsgrupper för att möta samhällsutmaningarna som beskrivits ovan, möta efterfrågan och behov från brukare och marknad samt öka konkurrenskraft och export för svenska företag. Kunskapstriang- elns tre hörn: forskning, utbildning och innovation ska vara vägledande i satsningen. Det innebär bland annat att utbildning ska basera sig på aktuell kunskap och de senaste forskningsrönen. Vi anser att resurserna från forskningsråden till universitet, högskolor och institut behöver öka väsentligt inom området ( Staten i figur 2). Det gäller både fri forskning och mer riktad. Den riktade forskningen kräver ofta finansiering också från andra aktörer, men även inom riktade satsningar bör det finnas utrymme för forskning som inte kräver samfinansiering. Ett särskilt område som idag i praktiken till stor del saknar finansiering är sektorsgemensamma utvecklingspro- jekt och praktiknära FoU som också ofta inkluderar offentliga aktörer ( Gemensamt i figur 2). Tidigare hade Bygg- forskningsrådet liknande resurser, vilket bidrog till att utvecklingsprojekt som gagnade helheten snarare än ett enskilt företag/kommun kunde finansieras. Idag har Trafikverket och Energimyndigheten vissa resurser för detta inom sina ansvarsområden, medan Boverket med ansvarsområden som planering, byggande, boende och stadsutveckling nästan helt saknar motsvarande resurser. Detta framförs i Boverkets inspel till FoI- propositionen. Inte heller Statens fastighetsverk har sådana utvecklingsresurser. Det finns ett mycket starkt önskemål hos sektorns aktörer att staten avsätter resurser för sådana gemensamma projekt. Exempel på sådana är standardisering, systematisk kunskapsdelning, BIM- frågor, testbäddar, ökad rörlig- het mellan privata aktörer, akademi och offentlig verksamhet samt kompetensutvecklingsprogram (t ex ByggaBo- dialogen). Det är dessa gemensamma insatser som utgör basen för det som sedan fortsätter hos de enskilda före- tagen med produktutveckling och innovation. De privata aktörerna är beredda att öka sina insatser i dessa ge- mensamma utvecklingsområden. Det kommer att ske dels genom att tillföra nya resurser, dels genom omfördel- ning från företagsinterna till gemensamma satsningar. För de gemensamma satsningarna behöver innehåll, former och ansvar utredas liksom resurser tillföras från alla berörda parter, både stat, kommun och privata aktörer. Delegationen för hållbara städer har lyft fram behovet av en kraftig utökning av forskningsanslagen inom stadsut- vecklingsområdet, liksom behovet av ett sammanhållet ansvar för forskning till demonstrations- eller pilotprojekt och uppföljning. Vi ser positivt på detta förslag, som ligger helt i linje med våra förslag. 6

7 2. Ett FoI- råd Samhällsbyggnad inrättas av Regeringen Sverige har ett flertal finansiärer av forskning och innovation som berör samhällsbyggnadsområdet, inklusive stadsutveckling. Formas, Vinnova, Energimyndigheten, Trafikverket m.fl. har alla ansvar för olika delar, men grän- serna dem emellan är otydliga och luckor finns, vilket illustreras i figur 3. Framförallt saknas en aktör som har ett helhetsansvar för att säkerställa att kunskapsuppbyggnaden är strategisk, långsiktig och inte innehåller oavsiktliga luckor. Flera luckor finns inom områden som antingen är tvärdisciplinära och/eller av karaktären tillämpad forsk- ning. Det är ofta sådana typer av forskning och utveckling som behövs för att möta samhällsutmaningarna och marknadsbehoven, men som inte gynnas av det akademiska meriteringssystemet. Figur 3. Samordningsbehov inom sektorns FoI. Vi förslår därför att regeringen tillsätter ett FoI- råd för Samhällsbyggnad, med uppgift att säkra en helhetssyn på och undvika glapp i kunskapsuppbyggnad och innovationsprocesser. FoI- rådet bör bestå av berörda forskningsfi- nansiärer, näringsliv, kommuner, brukarorganisationer samt övriga relevanta myndigheter. FoI- rådet kan också lämpligen få i uppdrag att kartlägga forskningsområden, kunskapsbehovet och dra slutsatser av detta samt föreslå åtgärder för att säkerställa att ett resurstillskott enligt punkten 1 används på ett lämpligt sätt. 3. Ett strategiskt innovationsprogram inom samhällsbyggnad etableras Flera inspel till regeringens forsknings- och innovationsproposition föreslår samverkansprogram mellan offentlig och privat sektor samt akademi (Forskningsfinansiärernas gemensamma rapport För svensk framgång , Vinnovas Utveckling av Sveriges kunskapsintensiva innovationssystem). I EU- kommissionens förslag till nytt ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, kopplas strategier och instrument för dessa områden samman. I Finland satsar Tekes cirka 20 % av sin budget på sådana samver- kansprogram (Strategic Centres for Technology and Science), varav ett inom samhällsbyggnad (Rym OY). Vinnova föreslår en satsning på strategiska innovationsprogram som stimulerar samverkan mellan universitet, högskolor, institut, SMF, stora företag och offentlig verksamhet. Syftet är att katalysera en kraftsamling för ut- veckling inom områden som bland annat adresserar samhällsutmaningar och kopplar samhällsnytta med af- färspotential. Flera motiv anges, ett av dem är att ett angeläget behov, i samhälle eller näringsliv, räcker inte som drivkraft för att ny teknik och kunskap ska nyttiggöras, om det inte finns eller kan skapas en betalningsvillig efterfrågan. För detta behöver Sverige finna nya former av långsiktiga behovsinriktade samverkansprogram där användare och behovsägare deltar och där nya konstellationer skapas och utvecklas och där man vågar söka nya lösningar på utmanande samhälls- och marknadsbehov. Programmen bör ha tydliga mål som utgår från strate- giska innovationsagendor och som tas fram i samarbete mellan företag, samhällsaktörer och akademi. Ett liknande program finns inom fordonsområdet, FFI (Fordonsstrategisk forskning och innovation). Detta är ett samverkansprogram mellan Vinnova, Trafikverket, Energimyndigheten samt tillverkare och leverantörer inom fordonsindustrin. Aktiviteter inom forskning, innovation och utveckling finansieras gemensamt. Ett stort antal projekt drivs för att möta industrins strategiska behov och samhällets mål om säkra och miljöanpassade transpor- ter. 7

8 Vi anser att motsvarande program behövs inom samhällsbyggnad, och ger därför vårt fulla stöd åt inriktningen på de förslag som lämnats av forskningsfinansiärerna, nämligen att regeringen avsätter nya medel för en ny form av strategiska innovationsprogram. I detta inspel har vi medvetet valt att inte gå in på specifika områden för sektorns FoI, utan fokuserat på behovet av strukturer och finansiering. Mer konkreta områden tas upp exempelvis i inspe- len av Sveriges Arkitekter och Sveriges Bygguniversitet. Nästa steg Vi ser fram emot att vårt erbjudande om att medverka i en kraftfull satsning på samhällsbyggnad bereds i rege- ringskansliet både inom ramen för forsknings- och innovationspropositionen och inom Framtidskommissionen. Vi som står bakom detta erbjudande deltar gärna i dialog med företrädare för regeringen om detta. För IQ Samhällsbyggnad, Anna Sander, vd IQ Samhällsbyggnad - Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet - driver frågor om forskning, innovation och kvalitet i skärningspunkten mellan företag, akademi och politik/myndigheter. IQ Samhällsbyggnad har ca 145 medlemsfö- retag och - organisationer, representerande alla delar av samhällsbyggnadssektorn. Se även Detta inspel har arbetats fram i nära samarbete med IQ Samhällsbyggnads FoI- utskott, med representanter för byggherre- och fastighetsföretag, arkitekt- och teknikkonsultföretag, bygg- och installationsföretag, byggmaterialföretag samt högskolor och universitet. Inspelet är vidare förankrat med branschorganisationerna Byggherrarna, Fastighetsägarna, Sveriges Byggindustrier, Svenska Teknik & Designföretagen och Byggmaterialindustrierna. 8

9 Källor Almega (2011) Värdeskapande i världsklass tjänsteinnovationer behöver FoU, Teknikföretagens och Almegas gemensamma inspel till forsknings- och innovationspropositionen Boverket (2011) Boverkets förslag till regeringens kommande forsknings- och innovationspolitiska proposition avseende åren , Yttrande från Boverket, november Delegationen för hållbara städer (2010) Delegationen för hållbara städer ser ett behov av utökade forskningsan- slag till hållbar stadsutveckling, Promemoria, version Energimyndigheten, FAS, Formas, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova (2011) För svensk framgång inom forskning och innovation European Commission (2011) Proposal for a Regulation of the European parliament and of the council, establish- ing Horizon 2020 The framework Programme for Research and Innovation ( ), november IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (2011) IVAs inspel till forsknings- och innovationspolitiska proposition- en KK- stiftelsen (2008) Beställa Bygga Bruka Ett exceptionellt kompetenslyft för brukarnytta i världsklass, Förstudie av ett samhällsbyggnadsprojekt, En rapport från KK- stiftelsen. SCB (1999) Från Folkbrist till en åldrande befolkning. Sveriges Arkitekter (2011) Forskningsbehovet inom uthållig byggd miljö, Förslag till forsknings- och innovations- propositionen 2012, november Sveriges Bygguniversitet (2011) Inspel från Sveriges Bygguniversitet inför den forsknings- och innovationspolitiska propositionen 2012, november 2011 Upphandlingsutredningen (2010) På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter av den offentliga upp- handlingen, SOU 2011:73, Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010, november Vinnova (2011) Utveckling av Sveriges kunskapsintensiva innovationssystem rapportering av regeringsuppdrag till Näringsdepartementet Underlag till forsknings- och innovationsproposition, december