Kommunpolitiskt program 2014 Kristdemokraterna i Karlstad

Transkript

1 Kommunpolitiskt program 2014 Kristdemokraterna i Karlstad

2 Förord Ett starkt Karlstad är nödvändigt för att hela Värmland ska leva. Karlstad måste därför vara framgångsrikt i konkurrensen med andra jämnstora kommuner. Karlstad är en bra kommun som kan bli ännu mycket bättre. Goda villkor för familjerna ger våra barn en bra start i livet. Genom att satsa på de minsta bygger vi ett gott samhälle och en bättre kommun. Vår vision är ett levande Karlstad där mer makt förs över till medborgarna. Beslut som bäst fattas vid köksborden ska fattas just där och inte av oss politiker. Det är trygghet att kunna påverka sin vardag! För oss kristdemokrater är det självklart att kommunen i första hand ska fokusera på kärnverksamheter som skola, vård och omsorg och att dessa ska hålla en god kvalitet. För att säkra detta krävs ett bättre företagarklimat. Fler företag betyder fler jobb, bättre ekonomi och mer skatteintäkter som kan stärka välfärden. Vi vill skapa ett Karlstad där företag kan växa, och där entreprenörer lockas att göra satsningar. Vi vill förbättra kommunens service till företag och göra det enklare att starta eget. Peter Kullgren, kommunalråd

3 Mår barnen bra mår Karlstad bra Familjer ser olika ut och har olika förutsättningar. Oavsett hur familjen ser ut är vi övertygade om att den är viktig och behövs för att människor ska kunna växa och må bra. Familjen är basen för att kunna tillgodose grundläggande mänskliga behov. Barn har olika behov och föräldrar har olika önskemål och gör olika prioriteringar. Familjepolitiken ska stödja familjen, oavsett hur den ser ut. Den ska möjliggöra mer tid för barnen, öka familjens frihet och skapa möjligheter till en barnomsorg med kvalitet. Alla politiska beslut måste analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för familjen och de nära relationerna. Familjerna ska så mycket som möjligt själva få styra över vardagen samtidigt som kommunen ska ge det stöd när det behövs och efterfrågas. Alla politiska beslut ska analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för familjer och de nära relationerna. Varje familj ska garanteras tillgång till en familjecentral och dess tjänster, detta innebär att fler familjecentraler i samarbete med landstinget måste komma till. Familjerådgivningen ska utvecklas. Alla som önskar samtal ska få det. En familjerådgivningspeng införs, där LOV kan användas för att fler familjerådgivnings-byråer/familjeterapeuter ska kunna erbjuda tjänster. Home Start ska startas upp. Det är ett föräldrastödsprogram som samordnar erfarna föräldrar som stödpersoner till de föräldrar som önskar stöd i sitt föräldraskap. 3

4 Tid för varje barn valfrihet och mindre barngrupper i förskolan Nästan alla barn går idag någon gång i förskola. Vi är oroade över att grupperna i förskolan växer och att det kan gå ut över kvaliteten. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens omvårdnad, fostran och utveckling. Gruppernas storlek har stor betydelse för barnens trygghet och förutsättningar till utveckling. Barngruppernas storlek i förskolan ska minskas och hållas på en för barnen och verksamheten rimlig nivå. I småbarnsgrupperna vill vi som ett första steg införa ett tak på max. 12 barn. Kommunalt drivna och enskilda förskolor ska ges samma ekonomiska och resursmässiga förutsättningar. Föräldrar ska ha möjlighet att kunna välja den omsorgsform som passar deras situation och deras barn bäst. Här fyller även familjedaghem en viktig funktion. Barnomsorgspeng ska erbjudas till dem som önskar stanna hemma lite längre med sina barn. Det är viktigt att familjerna själva får bestämma den barnomsorgsform som passar dem bäst. Barngruppernas storlek i förskolan ska minska, max. 12 barn i småbarnsgrupperna. Familjedaghem med god kvalitet ska erbjudas. Det är ett viktigt alternativ till förskola. Barnomsorgspeng1 ska kunna erbjudas för egna barn samt som ytterligare ett alternativ för att forma barnomsorgen tillsammans med andra föräldrar. Minska förskolepersonalens administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter ge större utrymme för personalen att prioritera tid med barnen. Öppna förskolor ska finnas tillgängliga i hela kommunen. Rätten till 15- timmars förskola för barn till föräldralediga och arbetssökande är bra, men det är inte rimligt att generellt utöka denna tid ytterligare. Förskolan är ett komplement till föräldrarna inte tvärtom. 1 Barnomsorgspengen är ett kommunalt bidrag till enskild godkänd förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Det kommunala bidraget följer barnet till den verksamhet som föräldrarna själva väljer. Pengen kan användas t.ex. genom att några föräldrar går samman och ordnar gemensam barnomsorg. Kristdemokraterna vill att barnomsorgspengen ska kunna ges även för egna barn. 4

5 Skola för trygghet, kunskap och bildning Skolan har ett bildningsuppdrag där kunskap och värdegrund finns som en helhet för att ge eleverna kunskaper och färdigheter att möta framtiden. Det ska finnas ett nära samarbete med hemmen för att främja elevens utveckling. Målet är en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Skolan ska möta varje elevs förutsättningar i lärandet för att kunna uppnå kunskapsmålen i sin egen takt. Skolan ska skapa en kreativ lärandemiljö som stödjer och stimulerar eleven att utveckla alla sina förmågor. De naturvetenskapliga ämnena ska prioriteras och särskilda satsningar på matematik ska göras. Klimatet skolan kan ibland vara tufft. Nolltolerans mot mobbning ska gälla och etik ska finnas på schemat. Värdegrunden ska vara fast och genomsyra hela skolans arbete. Väl utbildade och pedagogiskt skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för en bra skola. Den specialpedagogiska kompetensen ska ge stöd för en god lärandemiljö, i synnerhet för barn i behov av särskilt stöd. De administrativa och sociala arbetsuppgifterna för lärare ska minskas genom att tillsätta mentorer som bara sysslar med administration och studiesociala frågor, så som kontakt med hemmen. Skolan ska inte ta över det ansvar som föräldrar har för sina barn. Det är viktigt att föräldrarna är engagerade i sina barns skolutveckling. Att välja skola ska fortsatt vara en rättighet. Mångfalden av skolor, såväl avseende utförare som programinnehåll ger den enskilda eleven möjligheter att få en utbildning som passar just henne eller honom. Kommunalt och enskilt drivna skolor ska ges lika förutsättningar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Etik och tydlig värdegrund ska genomsyra all skolverksamhet. Alla ska på sikt erbjudas sommarskola för att ta igen studier eller läsa upp betyg. Starta ett försök på någon skola med att tillsätta mentorer som bara sysslar med sociala och administrativa sysslor för att låta lärarna fokusera på undervisning. Gruppstorlekarna ska minska och personaltätheten öka i fritidsverksamheten. Nolltolerans ska gälla för såväl mobbing och kränkande behandling som mot klotter och skadegörelse. Skickliga lärare ska ha en god löneutveckling under yrkeskarriären. Kristdemokraterna ska på verka för att höja lönerna för kompetenta och resultatinriktade lärare. Pedagogiska ledare ska finnas som leder och motiverar ett framgångsrikt lärande. 5

6 Gymnasieskola - fortsättningen in i vuxenlivet Gymnasieskolan ska ge en stabil grund inför vuxenlivet. Gymnasieskolan ska i så hög grad som möjligt utgå från elevernas intressen, behov och framtidsplaner och möjligheter till personlig utveckling med en mångfald av studieinriktningar. En bredd av både teoretiska och praktiska program ska erbjudas eleverna. Till det ska olika former av lärlingsprogram finnas i nära samverkan med det lokala näringslivet. Ansvarskontrakt är en överenskommelse mellan föräldrar, elev och lärare om vad respektive förbinder sig att ta ansvar för så att elevens skolgång ska fungera och att uppsatta mål ska kunna nås. Gymnasieskolan ska ha en stor öppenhet för elever som vill ta ytterligare steg framåt att kunna läsa högskolekurser under sin gymnasietid. De ska ges möjlighet till att gå lärlingsprogram som förberedelse för sitt yrke. Ambition och eget ansvarstagande ska uppmuntras. Gymnasieskolan ska som helhet uppmuntra ideellt engagemang i föreningar, idrottsorganisationer och liknande. Skolan ska visa på det civila samhällets möjligheter och betydelse för såväl den personliga utvecklingen som för gruppens framgång. Allt fler unga mår idag psykiskt dåligt såväl i som utanför skolan. Kuratorernas närvaro i skolan ska säkerställas genom en inventering och utökad satsning på kuratorerna. Samarbete bör ske med barn- och ungdomspsykiatrin. Gymnasiesärskolans uppdrag är att se till att eleverna där får samma rätt till utbildning och lärande som andra elever. En ökad samverkan med näringslivet kan påverka möjligheten för fler ungdomar med funktionsnedsättning att komma ut på ordinarie arbetsmarknad. Lärlingsutbildningar i olika former ska erbjudas och utvecklas i nära samarbete med det lokala näringslivet. Detta ska även gälla gymnasiesärskolan. Antalet veckor i den arbetsplatsförlagda utbildningen ska öka på gymnasieskolans yrkesinriktade program. Elever i gymnasieskolan ska ges möjligheter att läsa högskolekurser. Kuratorernas närvaro på skolan ska återställas. Målet är en kurator per 1500 elever. Skickliga lärare ska ha en god löneutveckling under yrkeskarriären. Kristdemokraterna ska verka för att höja lönerna för kompetenta och resultatorienterade lärare. 6

7 Äldreomsorg med värdighet och delaktighet Äldreomsorgen ska präglas av trygghet, värdighet och delaktighet. Det innebär att service, omsorg och vård ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde och hänsyn ska tas till såväl andliga som materiella behov. Människovärdet beror inte på åldern och den egna förmågan människovärdet är absolut. De äldre och deras anhöriga känner bäst sina egna behov. Det ska vara utgångspunkten vid biståndsbedömning. För de allra flesta av oss är det en självklarhet att bestämma vem som ska komma in i våra hem. Så är det dock inte för alla Karlstadbor. Vi vill arbeta för att det ska vara möjligt. Ingen offentlig verksamhet kan till fullo tillfredsställa människors behov av närhet och gemenskap. Där har det civila samhället en viktig funktion. Därför ska äldreomsorgen sträva efter samarbete med exempelvis anhöriga, föreningar, samfund och andra ideella krafter. Boendet är centralt för alla. Behoven varierar över tid och bostäder med möjlighet till gemenskap är något många efterfrågar. Trygghetsboenden, där det finns möjlighet till gemenskap och viss tillgång till personal, ska erbjudas till fler. Valfrihet inom äldreomsorgen är viktig. Vi vill även skapa valfrihet vad gäller utförare för äldre för service som hemsänd mat och städning vilka inte tidigare har ingått i valfrihets-systemet. Kommunen ska satsa på äldres mat och måltider. God och näringsriktig mat är viktigt. Serviceinsatser med förenklad biståndsbedömning ska införas. Äldre över 80 år ska erbjudas enklare hemtjänst utan biståndsbedömning och större valfrihet för val av serviceinsatser inom hemtjänst ska erbjudas. Kommunen ska ha en tydlig policy och information om stöd till anhörigvårdare, såsom avlastning i hemmet, växelvård och samtalsstöd. Vårdens och omsorgens innehåll ska utvecklas för att bättre passa äldres skiftande behov och önskemål genom att erbjuda profilering av verksamheterna, exempelvis mot intressen, språk, livsåskådning och vårdprofil. Detta kan bland annat uppnås genom en mångfald av olika utförare. Läkarnärvaron och den geriatriska kompetensen ska utvecklas på äldreboenden i samverkan mellan kommun och landsting. 7

8 Funktionsnedsättning och tillgänglighet Alla människor ska ha lika förutsättningar att förverkliga sin potential. Funktionsnedsättning blir ett hinder för den enskilde först om samhället inte förmår att kompensera bristerna. Personer med funktionsnedsättning riskerar att hindras från att delta i samhällslivet på lika villkor. Graden av funktionsnedsättning är inte statisk, utan snarare ett resultat av samhällets förmåga eller oförmåga att möta personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning riskerar att i olika sammanhang bli negativt särbehandlade. Insatserna måste anpassas så att de motsvarar olika människors olika förutsättningar och behov. Bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett personliga förutsättningar. LSS är en betydelsefull reform som på ett avgörande sätt har förbättrat levnadsvillkoren för de som omfattas av lagen. Det handlar om rättigheter och det är angeläget att hålla fast vid att tillämpningen av lagen ska vara rättssäker. Det ska vara en självklarhet att hänsyn tas till funktionsnedsattas behov av god tillgänglighet vid utformningen av offentliga inrättningar, anläggningar och informationssystem. Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är synliga. Psykisk ohälsa tillhör den kategori funktionsnedsättningar vars symptom inte alltid syns. Kommunen ska arbeta mot de fördomar och skamkänslor som i alltför stor utsträckning präglar attityderna till psykisk ohälsa. Särskilt stöd ska ges till föräldrar vars barn har en funktionsnedsättning. Kommunen ska föregå med gott exempel genom matchning av lediga tjänster och arbetssökande samt anställa fler personer med funktionsnedsättning. Kommunens tjänster inom LSS, dagligverksamhet och assistans ska prövas med upphandling enligt Lagen om Valfrihet LOV och LOU. 8

9 Vårt sociala ansvar och en tryggare stad att växa upp i Den sociala omsorgen ska utgå från människans behov av små, naturliga gemenskaper, främst familjen. De sociala insatserna ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafter som finns hos varje person och även visa på det personliga ansvaret för ett bra resultat. Solidaritetsprincipen motiverar till gemensamt ansvar för alla människor. De kommunala förtroendevalda politikerna är medborgarnas företrädare, inte minst för de mest utsatta. Offentlig, ideell och privat verksamhet ska komplettera varandra. Sociala insatser ska präglas av respekt för den personliga integriteten och ge förutsättningar för inflytande och delaktighet för såväl vuxna som barn. Barns rätt till en trygg uppväxtmiljö är grundläggande. Barn som inte är trygga hemma är de mest sårbara och utsatta i samhället. De behöver samhällets stöd och skydd. Det alkohol- och drogförebyggande arbetet är en viktig uppgift. Ca barn i Sverige lever i förhållanden där båda eller den ena föräldern har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Alltför många ungdomar har dryckes- och drogvanor som måste brytas. Här behövs ytterligare utvecklad samverkan mellan skola och socialtjänst liksom samverkan med föräldrar och det civila samhället. Ungdomsbrottsligheten ska prioriteras och tidiga och snabba åtgärder ska sättas in. Det sociala arbetet ska särskilt uppmärksamma vikten av ett bra bemötande oavsett anledningen till den hjälpsökandes ärende. Särskilt viktigt är detta i mötet med barn och unga. En mobil polisstation bör finnas i kommunen som kan ställas upp på otrygga platser och vid speciella händelser. Barns rätt att komma till tals ska tillgodoses i alla kontakter med socialtjänsten. Att ha ett arbete att gå till är viktigt för delaktighet, trygghet och självkänsla. Det sociala arbetet ska ha fokus på att hjälpa personer att inte hamna i ett långvarigt beroende av försörjningsstöd. Samverkan med försäkringskassa och arbetsförmedling är synnerligen viktigt för att minska antalet personer med ekonomiskt försörjningsstöd så att de ska kunna gå till egen försörjning. Kommunen ska fortsätta arbeta med Bostad först och Tak över huvudet-garantin. Kommunen ska ha en bred samverkan med offentliga, privata och ideella verksamheter för stöd till barn- och ungdomsvård och övrig socialtjänst Kommunen ska bedriva ett aktivt drog- och alkoholförebyggande arbete för att motverka tidig alkoholdebut genom samverkan med skola och ge information direkt till elever och föräldrar. Förebyggande åtgärder ska vidtas för att minska riskbruk och missbruk. Det ska finnas en god beredskap för omhändertagande och i sådana situationer erbjuda kompetent barn- och ungdomsvård vid HVB-hem i egen regi eller i regi av annan offentlig huvudman eller i samverkan med ideella organisationer och företag. Kommunen ska planera för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Kommunen ska aktivt samverka med bostadsföretagen för att kunna motverka vräkning särskilt där barn finns med i bilden. Målet är att inga barnfamiljer ska vräkas. Kommunen ska verka för att en mobil polisstation inrättas för att förebygga och ingripa i synnerhet vid helgkvällar i centrala Karlstad. 9

10 Bästa staden för barn och ungas fritid Karlstad har ett stort och varierat kultur- och fritidsutbud och det ska vi bevara och utveckla. Ett rikt kultur- och fritidsutbud har stor betydelse för att skapa attraktivitet för en kommun eller region. Kulturen har en stor betydelse i vårt mångkulturella samhälle för att vara en enande kraft över etniska och religiösa gränser. Sverige har en stolt tradition av ett stort och varierat föreningsliv. Det offentliga ska inte primärt utföra verksamheten. Kommunen ska däremot i samverkan med föreningar, organisationer och näringslivet skapa förutsättningar för att medborgarna ska erbjudas ett rikt och varierande kultur-, fritids- och nöjesliv. Kommunens och regionens kultur- och fritidspolitik ska kännetecknas av mångfald och tillgänglighet för alla. Särskilt viktigt är detta för barn och unga. Ett starkt föreningsliv är något av det bästa förebyggande arbetet för sociala problem i ett samhälle. Det är ofta i föreningslivet som barn och ungdomar lär sig demokrati och hur man tillämpar den. Därför ska aktiviteter som vänder sig till barn- och unga alltid prioriteras. Öka rättvisan för stödet till olika föreningar så att föreningar som själva sköter sina anläggningar inte missgynnas. Kultur- och fritidsverksamhet ska i första hand drivas inom ramen för civilsamhället, d.v.s. bland annat studieförbund, föreningar, samfund och organisationer Idrott, kultur och fritidsaktiveteter som vänder sig till barn och unga ska alltid prioriteras först av kommunen. Personer med funktionsnedsättning ska ha goda möjligheter till såväl idrott som andra kultur- och fritidsyttringar. Kulturskolan ska fortsatt vara en viktig del av kommunens barn- och ungdomsverksamhet. Kommunen ska vid planering av nya bostadsområden skapa ytor för spontanidrott och barns fria lek. Öka rättvisan i stödet. Föreningar som själva sköter sina anläggningar ska inte missgynnas. 10

11 En kommun för miljömässigt hållbar utveckling Förvaltarskapstanken är den bärande ideologiska grundstenen för att nå visionen om trygga uppväxtvillkor för barn och unga. Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar, vi har lånat den av våra barn - sammanfattar väl vad förvaltarskapstanken innebär. Kommunen har en särskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är förnyelsebar, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretsloppstänkande. Kommunens insatser ska riktas till användande av resurssnåla produkter och processer. : Fler servicegarantier ska införas vad gäller miljö- och hälsotillsyn. Kommunen ska aktivt arbeta för minskat buller. Kommunen ska arbeta för en ökad andel ekologiska och närproducerade livsmedel i måltidsverksamheten samt att upphandling av ekologiska livsmedel till förskolor, skolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter ska främjas genom delad upphandling för att fler leverantörer ska kunna medverka. Kommunen ska planera för en hälsofrämjande närmiljö som innebär närhet till grönområden och tillgång till gång- och cykelvägar. Kommunen ska i sin egen produktion/byggnation ställa höga klimat- och energikrav vid såväl ny- som ombyggnation. 11

12 En stadsutveckling som kombinerar tradition och förnyelse Karlstad ska vara en levande och trygg stad. Staden ska kännetecknas av en stadsutveckling som främjar tillväxt samtidigt som nybyggande ska ske med förnuft. Särskild hänsyn ska tas till bevarande av historiskt och arkitektoniskt intressanta miljöer. När vi bygger staden bygger vi för kommande generationer. Den goda staden planeras för långsiktig kvalitet och hållbarhet kulturellt, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Offentliga platser ska vara trygga och upplysta och upplevas som levande. När bostadsföretag, arbetsplatser och kommersiella aktörer kan samverka i ett och samma kvarter/område skapas mångfald, folkliv och mötesplatser. Med sitt fördelaktiga läge vid Vänern och Klarälven ska Karlstad uppfattas som den självklara vattenstaden där båttrafiken utvecklas och tillgängligheten är god till båtplatser och sjönära allmänna platser. Bostadsbyggandet är en väsentlig del i stadsbyggandet. Det är viktigt att inte bara fokusera på antalet bostäder utan också på hur de nya bostäderna byggs. För att skapa attraktiva områden ska nya kvarter variera i färg, form och höjd. Energiförbrukningen ska vara låg och sunda material väljas med låg miljöpåverkan. Innegårdar och parker ska planeras för att bli mötesplatser för människor. Bottenvåningar bör så långt som möjligt planeras för annat än bostäder såsom arbetsplatser och kommersiella aktörer. Bostäder ska planeras för olika människors behov. Hyresrätter, bostadsrätter och ägarlägenheter ska finnas. Små billiga lägenheter efterfrågas och ska kunna erbjudas både studenter och andra. Kommunen ska aktivt uppmuntra skapandet av mindre och billigare lägenheter för att främja en blandad bostadsmarknad. Förskolor, skolor samt boende för äldre och för personer med funktionsnedsättning ska finnas med tidigt i planeringen. Trygghetsanalyser behöver göras för att bostadsområden ska upplevas trygga dygnet runt. Belysning, växtlighet och trafikflöden spelar stor roll i det arbetet. Bostadsplanering ska synkroniseras med säker trafikplanering och goda möjligheter till cykel-, gång-, kollektivtrafik och andra trafikslag. Byggande ska ske med förnuft och med särskild hänsyn till bevarande av historiskt och arkitektoniskt intressanta miljöer. Vid planering ska särskild hänsyn tas till kulturbyggnader. Byggande av mindre och billigare lägenheter ska uppmuntras. Karlstad ska utvecklas som vattenstad staden på vattnet. Planera för ett ytterligare hotell i centrala Karlstad. Det ska finnas ett brett utbud av upplåtelseformer för boende. Vid stadsplanering ska kommunen vidta åtgärder för att göra kollektivtrafiksresandet mer attraktivt och underlätta för gång- och cykeltrafik. Stadsdelar ska planeras för både bostäder, arbetsplatser och kommersiella aktiviteter. Karlstads kommun består till stor del av landsbygd. Kommunen ska vid planeringen möjliggöra och underlätta boende utanför Karlstads tätort. Barnomsorg, skola, äldreomsorg, olika trafiklösningar ger förutsättningar för att leva på landsbygden. Aktualisera färdigställandet av Gravaleden för bättre trafikflöde. En ny kostnadsberäkning ska göras och projektet ska påbörjas när ekonomin så tillåter. 12

13 Fler jobb är grunden för en välmående kommun En av politikens viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, som ger fler jobb och ökad välfärd. En framgångsrik arbetsmarknadspolitik är därmed starkt beroende av ett fungerande utbildningssystem och en näringspolitik som främjar företagande. Med fler sysselsatta kan fler försörja sig själva och därmed få mer makt över sina liv. Med fler sysselsatta skapas också resurser för att förstärka samhällsekonomin och därmed värna välfärdssystemen så att de som bäst behöver samhällets stöd också kan få detta. Trots återhämtningen på arbetsmarknaden är det många arbetslösa personer som har svårt att få ett nytt arbete. Det rör sig framförallt om äldre, personer med ohälsa eller funktionsnedsättning och personer med otillräcklig kompetens. Dessutom finns det stora grupper unga och personer med utländsk bakgrund som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Att bekämpa ungdomsarbetslösheten är en av de viktigaste utmaningarna samhället har. Kommunen behöver ta ett större ansvar för att anställa personer med funktionsnedsättning och stimulera näringslivet att göra detsamma. Kommunen i samverkan med näringslivet ska möjliggöra praktikplatser för att arbetslösa lättare ska komma in i samhället och få in en fot på arbetsmarknaden. Gymnasieskolan ska uppmuntra fler elever att starta och driva företag, t.ex. med stöd av Ung Företagsamhet. Kommunen ska föregå med gott exempel då det gäller att anställa personer med någon form av arbetshinder som till exempel funktionsnedsättning, språksvårigheter till följd av utländsk bakgrund, sociala skäl eller personer som är i behov av rehabilitering. Dagersättningen ska inte minskas för deltagare om anordnare eller arbetsgivare vill ge deltagaren möjlighet till tillfälliga extra jobb. Kommunen ska stödja och uppmuntra socialt företagande. SFI-undervisning ska kunna kombineras med praktik och föräldraledighet. Kommunen ska se över möjligheten att erbjuda SFX- utbildningar som ger svenska för invandrare anpassat till specifika yrken. 13

14 En stark och förnuftig kommunal ekonomi En god kommunal ekonomi är en förutsättning för en väl fungerande kommun. Ett väl fungerande näringsliv och fler personer i arbete skapar de skatteintäkter som krävs för en fungerande välfärd. Alla verksamheter som kommunen finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Det ställer krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständig prioritering, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. Om det finns ekonomiskt utrymme bör en sänkning av Karlstads förhållandevis höga skatt övervägas. För att vara en attraktiv kommun bör inte skattenivån i Karlstad överstiga den i andra jämförbara kommuner. En god ekonomi förutsätter att man tar hand om det man har. Att inte satsa tillräckligt på underhåll av fastigheter, vägar och vattenledningar m.m. är direkt kapitalförstöring. Ett gott samhälle behöver en väl fungerande offentlig sektor, som i sin tur behöver en väl fungerande arbetsgivarpolitik. Personalkostnaderna utgör ca 2/3 av kommunens totala kostnader. Kommunerna har fått ett allt större åtagande, vilket innebär att arbetsgivaransvaret omfattar fler anställda och långt fler yrkeskompetenser. Kommunen måste tydligt markera vad som är kärnverksamheter och vad som ingår i det offentliga åtagandet, d.v.s. politikens gränser. Kommunen ska inte ta över enskildas ansvar eller uppgifter, utan istället stödja den enskilde. Detta kallar vi för subsidiaritetsprincipen, d.v.s. beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Samarbetet med andra kommuner är viktigt för att hushålla med resurserna. Vi ser flera möjliga samarbetsområden där vi kan optimera resursanvändningen t.ex. löneadministration, upphandling och inom det tekniska området. Naturliga samarbetskommuner är Hammarö, Kil, Grums och Forshaga som är Karlstads geografiskt närmaste grannar. Under mandatperioden vill vi att en grundlig utredning av för- och nackdelar, ekonomiska konsekvenser etc. görs vad gäller ett samgående mellan Karlstad och Hammarö kommuner. Vårt mål är att en folkomröstning om samgående ska genomföras i samband med valet år Kommunen ska driva verksamhet med hög kvalitet och effektivitet och med hänsyn tagen till kostnaderna för att undvika alltför högt skatteuttag av medborgarna. Om det finns ekonomiskt utrymme bör en kommunal skattesänkning övervägas. Kommunen ska fortsätta att prioritera underhåll av gator och fastigheter. Orättfärdiga löneskillnader mellan kvinnor och män ska inte förekomma lika lön för lika arbete ska gälla. Kommunen ska ha tydliga uppförandekoder för att kunna ställa och följa upp sociala, miljömässiga, ekonomiska och etiska krav i all upphandling. Utveckla samarbetet med andra kommuner för effektivare resursanvändning. Utredning av för- och nackdelar av ett samgående mellan Karlstad och Hammarö kommuner genomförs. Genomför en folkomröstning om samgående med Hammarö vid valet

15 Starka företag ger ett starkt Karlstad Ett bra näringslivsklimat med välmående företag som ger arbete och utkomst är av avgörande betydelse för välfärdens finansiering och tillväxten i vår kommun. Att förbättra attityderna till företagande är därför en angelägen politisk fråga. Detta arbete kräver en kommunledning som går före och agerar som det goda exemplet. För kommunen handlar det om att skapa sig en inblick i och förståelse för företagens situation och behov, men även att skapa förståelse hos företagen för kommunens arbete. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att främja företagande. I Karlstad finns många fantastiska företag, i flera fall världsledande! Det ska vi vara stolta över. Kristdemokraterna har gjort mycket för att förbättra företagarklimatet. Under mandatperioden har vi gjort närmare 500 företagsbesök och lyssnat på vad företagarna i Karlstad behöver för att kunna utvecklas. Vi har också sett till att kommunen infört servicegarantier och gjort upphandlingar enklare. Vi vill införa utmanarrätt som innebär att företag kan utmana kommunen inom oråden som de tror att de kan göra bättre eller mer effektivt. Antas utmaning görs en upphandling enligt LOU. Är vi nöjda? Visst är vi det, men inte så nöjda att vi inte ser att mer behöver göras. Vi vill fortsätta att förbättra Karlstads företagarklimat. Vi vill att ännu fler ska känna att här vill jag driva mitt företag. Företagare ska bli bra bemötta av kommunen, handläggningstiderna ska vara korta, man ska få besked hur lång tid handläggning tar och få information om vad som förväntas av mig som företagare. Det är företagen som skapar tillväxt och jobb vilket är förutsättningen för en god välfärd. Utan framgångsrika företag ingen framgångsrik kommun. Servicegarantierna ska utvecklas för bättre och tydligare service till företagen. Planera för mer verksamhetsmark. Det behöver verksamhetsmark i olika lägen för att bättre matcha näringslivets behov. Utmanarrätt ska införas. Etableringsarbetet ska konkretiseras och utvecklas för att fler företag ska kunna etablera sig i kommunen. Fortsätta förbättra dialogen med näringslivet bl.a. genom företagsbesök. Utveckla näringslivssamarbetet med grannkommunerna i Karlstad Business Region. ' 15