Lars Norén SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS 2017 TILLDELAS

Transkript

1 2017

2 SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS 2017 TILLDELAS Lars Norén»För att han genom mer än ett halvt sekel, i fri rörelse mellan litterära genrer, har tecknat närgångna, angelägna och banbrytande bilder av Sverige och Europa, och med de tre volymerna av En dramatikers dagbok även i prosans form har trätt fram som en genuint nyskapande livsbetraktare.«

3 Lars Norén Lars Noréns författarskap hör till dem som härbärgerar, smälter ner och i oavbrutet utflöde ger uttryck åt hans efterkrigsgenerations existensfrågor. Panik och koncentrerad stillhet. Expansion och reduktion. Gränsupplösningar och mytiska återbesvärjelser. Sådant vandrar, genombränt av tidskänsla, genom hans verk. Och trots motivförflyttningar och stilmässiga scenbyten finns något som får författarskapet att ligga där hela tiden med en fasthållen, visionärt egen språknärvaro, som en orgelpunkt fram genom decennierna. Född 1944 anträder han den litterära scenen som 19-åring med diktsamlingen Syrener, snö 1963 (och hade för övrigt året innan tagit sina första steg ut på teatergolvet som regiassistent åt Bengt Ekerot på Dramaten). De följande diktsamlingarna plöjer med stormsteg fram genom 60-talets estetiskt-ideologiska tumult med avantgardistiska, psykedeliska, kulturrevolutionära, samhällsavslöjande uttrycksformer. Här finns också egen erfarenhet av invaderande psykiska kaostillstånd, som avsätter sig i bildspråkslavinerna i böcker som Inledning nr: 2 till Schizz (1965) och Stupor. Nobody knows you when you re down and out (1968). I ett par romaner i tidigt 70-tal träder det fram en naknare, krass identifikation med samhällets nedersta sociala existenser, och i den produktion för scen som nu påbörjas härskar grymma, allegoriskt gestaltade ordningar av makt och våld, som i Fursteslickaren (1973) vilket med stor logik ska leda honom tätt inpå den grekiska tragedins arketyper i Modet att döda (1978) och Orestes (1979). Samtidigt blir hans lyrik under 70-talet alltmer avskalad, en dovt asketisk självprövning, som det kan anas av boktitlar som Dagliga och nattliga dikter (1974), Nattarbete (1976) eller Murlod (1979). Med kärleksdikterna i Hjärta i hjärta (1980) upphör hans boklyrik under 35 år framåt. Nu kommer i stället hans stora, drabbande (och efterhand nästan folkkära) pjäser om en skånsk hotellägar- Copyright/fotograf: Bobo Ericzen familj i sönderfall, Natten är dagens mor och Kaos är granne med Gud (båda 1982), som inleder hans världsrykte som dramatiker. Och så följer hans pjäsers motivcykler, kvartetter, serier, som hakar in i varandra, borgerliga slutna familjerum, sociala samtidspanoreringar, helvetesvandringar genom utslagnas, hemlösas och internerades miljöer, i aldrig sinande ström. Poesispråket har omvandlats till ett teaterspråk som spelas och tolkas över hela världen. Sent omsider har han också återvänt till skriftlyriken, till prosafragmentet och framför allt till den iakttagelsens och själviakttagelsens prosa som svämmar fram i En dramatikers dagbok (2008, 2013, 2016). Med dessa har Lars Norén än en gång trätt fram som en genuint nyskapande livsbetraktare. I den mix av trivia och guldkorn av tankar, tillsammans med god självinsikt som utgör dagboksgenren, är hans bortemot femtusensidiga bidrag ett märkligt mästerstycke. Det gäller inte minst den senaste delen, En dramatikers dagbok ( ), där utforts.

4 rymmet delas mellan läsning av filosofer Heidegger, Adorno, Schopenhauer och djup reflektion av dem, dottern Sasha och Noréns umgänge med henne, och en ständigt pågående verksamhet som dramatiker och författare. I denna del av dagboksverket är textrytmen i bästa mening litterär, vart verket innehållsligt än vindlar. Norén skriver i»den sena stilen«(som Adorno talar om hos den sene Beethoven), bortom det enskilda verkets gestaltning. Stilen är på väg mot ett slags rent ursprung, eller en försonande sammansmältning. När allt är gjort och sagt blir denna dagbok kvar, och den sena stilen passar dagboksgenren, med dess blandning av det mest efemära och det djupast existentiella. Noréns dagböcker är en sällsynt vacker gestaltning av det sena livet, och dess olika tillstånd. Hos Lars Norén är, liksom hos Selma Lagerlöf, författarskapets röst omisskännlig och större än olika genrers formande kraft. Det räcker med att peka på hur Selma Lagerlöf under den senare delen av sitt författarskap skrev Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf (1932), och dessförinnan Ett barns memoarer (1930), efter att ha givit ut sitt kanske allra största verk, Löwensköld-cykeln ( ). Hennes prosasamling Höst (1933) utkommer också under denna tid. Beröringspunkterna mellan Lagerlöf och Norén finns självklart och spännande i ovan nämnda prosa. Där Lagerlöf låter sina verk spela mot naturen som ständigt närvarande bakgrund låter Norén ständigt sina verk, sin text, spela mot den mänskliga naturen. I detta är han en av de ledande i gestaltningen av 1900-talets subjekt. Lars Andersson/Anna Forssberg Albert Bonniers Förlag Box Stockholm

5 SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS Tidigare pristagare 2016 Sara Stridsberg 2015 Stewe Claeson 2014 Lotta Lotass 2013 Kjell Johansson 2012 Klas Östergren 2011 Ellen Mattson 2010 Jan Lööf 2009 Lars Gustafsson 2008 John Ajvide Lindqvist 2007 Barbro Lindgren 2006 Lars Jakobson 2005 Birgitta Stenberg 2004 Sigrid Combüchen 2003 P C Jersild 2002 Peter Englund 2001 Agneta Pleijel 1999 Kristina Lugn 1998 Göran Palm 1997 Per Olov Enquist 1996 Rolf Edberg 1995 Ulla Isaksson 1994 Stig Claesson 1993 Georg Henrik von Wright 1992 Tove Jansson 1991 Lars Gyllensten 1990 Lars Andersson 1989 Kerstin Ekman 1988 Lars Ahlin 1987 Göran Tunström 1986 Astrid Lindgren 1985 Sara Lidman 1984 Birgitta Trotzig 2000 Torgny Lindgren

6 STIFTELSEN SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS En presentation Selma Lagerlöfs Litteraturpris delas ut av en stiftelse med samma namn. Den har sitt säte i Sunne och bildades 1983 av Sunne kommun, dåvarande Hotell Selma Lagerlöf och Fryksdalens Sparbank. Huvudsponsor är Rottneros AB. Övriga sponsorer är Länsförsäkringar Värmland och företag i Sunne kommun. Region Värmland lämnar bidrag till marknadsföring och programverksamhet. Stiftelsen kom till för att vidga informationen om Fryksdalen och lyfta fram de kulturella traditioner och miljöer i sunnebygden, som spelat så stor roll bland annat i Selma Lagerlöfs och sedermera Göran Tunströms författarskap. Stiftelsen leds av en styrelse. Ordförande är Ulla Norrman, Gettjärn, Sunne. Om uppdraget står det så här i stiftelsens stadgar: Stiftelsen avser att främja författarskap i Selma Lagerlöfs anda genom att dela ut ett litteraturpris till författare för ett eller flera verk på svenska språket; rikssvenska och finlandssvenska författare är således jämställda. I anslutning till prisutdelningen genomförs Kulturveckan i Sunne som anordnas av stiftelsen. En prisnämnd, som utses av stiftelsens styrelse, beslutar om pristagare. Om regler för utdelande av priset sägs följande: Selma Lagerlöfs Litteraturpris är avsett som belöning för framstående författare i Selma Lagerlöfs anda. Detta kriterium får ges vidsträckt innebörd. Visserligen bör priset i första hand tillfalla en prosaförfattare och epiker vars verk är förankrat i svensk eller annan nordisk miljö och litterär tradition, men uppmärksamhet bör också ägnas åt författare av barn- och ungdomslitteratur. Facklitterära författare med verk av betydande litterär kvalitet bör därjämte komma i fråga. Priset kan ges för ett särskilt verk, men bör främst vara en belöning för ett samlat författarskap. Den av styrelsen fastställda prissumman får inte delas. Prisnämnden består av ledamöter utsedda dels av stiftelsen, dels av Mårbackastiftelsen, Selma Lagerlöfsällskapet och Kungliga biblioteket. Birgitta Trotzig mottog det första priset Sara Stridsberg fick det Lördagen den 12 augusti 2017 delas Selma Lagerlöfs Litteraturpris ut för trettiofjärde gången. Prissumman är kronor. Prisnämndens ledamöter Lars Andersson, Sunne, författare, ordförande Ellen Mattson, Ljungskile, författare Stefan Eklund, Borås, chefredaktör Borås Tidning Anna Forssberg, Karlstad, universitetslektor i litteraturvetenskap Lena Carlsson, Landskrona, litteraturvetare Martin Kylhammar, Linköping, professor i Tema Kultur och Samhälle Information om pristagarna och Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris finns på

7 6 13 augusti 2017 SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS 2017 några hålltider Fredag 11 augusti Litterär afton med årets pristagare Slottet, Sunne Bokförsäljning och signering. Lördag 12 augusti Prisceremoni Frykensalen, Sunne bibliotek Selma Lagerlöfs Litteraturpris delas ut det trettiofjärde i ordningen. Tal och musik. Söndag 13 augusti Högtidsgudstjänst i folkton Östra Ämterviks kyrka Kransnedläggning vid Selma Lagerlöfs grav. Kyrkkaffe i församlingshemmet Nils Holgerssons vedervärdiga resa Stallet, Mårbacka Ett spex i löjtnant Lagerlöfs anda Kulturveckan avslutas Konsert i Gräsmarks kyrka Marschaller, fackelregatta, fyrverkerier.

8 STIFTELSEN SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS Box Sunne Ordförande Ulla Norrman +46 (0) STIFTARE OCH SPONSORER Huvudsponsor Företag i Sunne kommun Med stöd från Samarbetspartners Mårbackastiftelsen och Selma Lagerlöf-sällskapet Producerat av KM IDÉ Gunnerudstorp Östra Ämtervik kjell@km-ide.se