Årsrapport för bostadsmålet 2016 Februari 2017

Transkript

1 Årsrapport för bostadsmålet 2016 Februari 2017 stockholm.se

2 Februari 2017 Bild framsida: Inflyttning Annedal, Bengt Alm Fotograf Utgivningsdatum: Kontaktperson: Jonas Claeson,

3 3 (24) Sammanfattning Det övergripande målet att tillskapa bostäder under åren innehåller ett flertal delmål och kategorier som prognostiseras, beräknas, mäts och redovisas månadsvis. Månadsrapporterna som tagits fram under året tillsammans med det uppföljningsarbete som kontinuerligt pågår på exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret utgör underlag till denna årsrapport. Syftet med rapporten är att ge en samlad bild av planering och bygganade av bostäder. I rapporten redovisas respektive delmål i siffror samlat, månadsvis samt hur dessa geografiskt fördelats inom staden. Kartan nedan ger en samlad bild över de olika stadsdelsnämndsområdenas kommande utveckling i form av påbörjade bostäder, i markanvisningar och start- PM. Sammantaget visar kartan att det byggs och kommer byggas många bostäder de kommande åren. Årsrapporten är framtagen av Jonas Claeson på stadsledningskontoret, Anders Hallberg på exploateringskontoret och Katrin Hüber på stadsbyggnadskontoret. Kartor är framtagna av Anna Johansson på stadsbyggnadskontoret. Helen Slättman och Elisabet Bremberg på stadsledningskontoret har stöttat med redaktionella frågor. För frågor kring rapporten och dess innehåll hänvisas till Jonas Claeson, jonas.claeson@stockholm.se

4 4 (24) Innehåll Sammanfattning... 3 Byggande av bostäder... 5 Mål för perioderna samt Mål och resultat för år Målet för markanvisade bostäder... 9 Mål för markanvisningar under perioderna samt Mål och resultat för år Planförutsättningar Måluppfyllelse under perioderna samt Mål och resultat för Bostäder i tunnelbanans influensområde Stockholmsförhandlingen Studentbostäder Vad har bostadssamordningen genomfört under året? Framtiden Egna anteckningar:... 23

5 5 (24) Byggande av bostäder Mål för perioderna samt Stockholms befolkning växer i snabb takt, både avseende nyfödda och nyinflyttade stockholmare. Det senaste decenniet har befolkningen ökat med i genomsnitt drygt invånare per år. Det är positivt för stadens utveckling men det har samtidigt bidragit till att behovet av ett ökat bostadsbyggande i Stockholm blivit än mer påtagligt. Målet är att öka takten i bostadsbyggandet och samtidigt bidra till stadens mål om en hållbar utveckling. Mot bakgrund av ovanstående finns ett mål i Stockholms stads budget att det ska byggas lägenheter under åren med ett delmål om att bygga av dessa under perioden Det motsvarar ett snitt om bostäder per år och därefter cirka bostäder per år fram till år Det betyder att takten i bostadsbyggandet utifrån målsättningarna förväntas öka ytterligare efter år 2020 jämfört med dagens redan höga nivå. Målet om bostadsbyggande mäts primärt i antalet påbörjade bostäder. Definition på detta är att bottenplattan gjutits eller motsvarande åtgärder vidtagits. I denna rapport ingår inte flyttbara bostäder i redovisningen av påbörjade eller färdigställda bostäder vilket 2016 uppgick till 133 bostäder. Sedan år 2010 till och med år 2016 har bostäder byggts eller påbörjats varav bostäder under perioden Det betyder att 27 procent av de bostäder som staden har som mål till år 2030 har påbörjats. För perioden har 44 procent av planerade bostäder påbörjats. Med denna byggnadstakt kommer det långsiktiga målet till år 2020 att kunna uppnås. Efter år 2020 behöver byggtakten öka ytterligare och förutsättningarna för detta är goda då stadens strategiska planering stärkts bland annat genom stadsbyggnadskontorets områdesplanering. Andel påbörjade bostäder för perioden Andel påbörjade bostäder för perioden

6 6 (24) Mål och resultat för år 2016 Under år 2016 har byggtakten överträffat förväntningarna och årsmålet om byggstartade bostäder har uppnåtts med god marginal. Den slutliga siffran för påbörjade bostäder i om- och nybyggnation resulterade i bostäder vilket innebär att målet överträffats med cirka 20 procent innebar en rekordnotering för bostadsproduktionen i Stockholm, med undantaget år 2006 då särskilda stimulansbidrag för byggstarter gavs. Miljonprogramstiden hade ungefär motsvarande byggtakt med cirka bostäder per år på nationell nivå, något som nu alltså också uppnås. Även målet om att hälften av alla nya bostäder ska vara hyresrätter, dvs byggstartade hyresrätter år 2016, uppnåddes då hyresrättsbostäder påbörjades. De tidiga prognoser som gjordes i början på året pekade på en årsnivå kring bostäder, något som alltså infriades. Under året har dock prognosen justerats i takt med att utvecklingen kring projekten ändrats, därför presenterades lägre siffror tidigare under året. Den stora förändringen skedde i oktober då över bostäder påbörjades. Bland de större byggstarterna i oktober kan nämnas Akademiska Hus 234 studentbostäder och projektet The Village Sthlm i Hammarby Sjöstad. Antalet färdigställda bostäder var bostäder under Antalet färdigställda bostäder förväntas öka under kommande år. De stora stadsutvecklingsprojekten levererar i genomsnitt cirka bostäder per år. Ett av dem är Hagastaden, beläget i stadens norra gräns mot Solna, som påbörjade ett stort antal nya bostäder under bostäder påbörjades i följande projekt. Projekt Antal bostäder Byggherre Norra Tornen 182 Oscar Properties Kromosomen 272 Ikano Bostad Enzymet Veidekke Bostad AB Analysen 259 Einar Mattsson Projekt AB Hagastaden från norr, bostäder av bl.a. Einar Mattsson Projekt AB under uppförande. Foto: Lennart Johansson, stadsbyggnadskontoret

7 7 (24) Påbörjade bostäder fördelade per stadsdelsnämndsområde Fördelning av påbörjade bostäder per stadsdelsnämndsområde 2016 Den geografiska fördelningen över staden visar att en relativt stor andel av de påbörjade bostäderna under året befann sig i de stora stadsutvecklingsområdena Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden. 915 av 993 påbörjade bostäder på Norrmalm var inom projektet Hagastaden. Även i Älvsjö med Älvsjöstaden och Solberga påbörjades över 1000 bostäder vilket innebär en ökning av bostadsbeståndet med cirka 9 procent i stadsdelsnämndsområdet. Av de bostäder som påbörjades år 2016 finns en jämn fördelning mellan norra och södra Stockholm. 49 procent i norra delarna och 51 procent i södra delarna.

8 8 (24) Färdigställda bostäder per stadsdelsnämndsområde Fördelning av färdigställda bostäder per stadsdelsnämndsområde 2016 Antalet färdigställda bostäder var bostäder under Den siffran kan härledas till antalet bostäder som påbörjades under 2014 vilket var bostäder. Antalet färdigställda bostäder förväntas öka under kommande år. Färdigställda bostäder fördelar sig något annorlunda jämfört med påbörjade där många bostäder färdigställdes i Hägersten- Liljeholmen och Östermalm. Inom samtida projekt som Norra Djurgårdsstaden, Årstadal och Liljeholmskajen färdigställdes det cirka 40 procent av årets bostäder.

9 9 (24) Målet för markanvisade bostäder Stockholms stad är en stor markägare och har därigenom ett viktigt verktyg för att styra markanvändningen och bostadsbyggandet i staden. Staden kan genom beslut i exploateringsnämnden anvisa mark till olika intressenter inför en planering av ny bebyggelse. En markanvisning är en form av option att under en viss tid och på vissa villkor ensam få förhandla med staden om förutsättningarna för genomförande av ny bostadsbebyggelse eller annan exploatering inom ett visst markområde. En markanvisning kan ske antingen genom anbudsförfarande eller genom att staden direktanvisar ett område till en byggaktör. Målen för antalet markanvisade bostäder beslutas i samband med stadens budget och fördelas per år. Årsmålet ska i sin tur fördelas till 50 procent bostadsrätter och 50 procent hyresrätter vilken inkluderar viss andel studentbostäder. Fördelningen ska också möjliggöra de allmännyttiga bostadsbolagens nuvarande årsmål för nyproduktion. Inför beslut om markanvisningar sker ett samarbete mellan stadens förvaltningar där bedömningar om lämplighet och platsens förutsättningar analyseras. Markanvisningar ger en exklusiv rätt för byggaktörer att utveckla projekt inom ett visst område och är således en viktig förutsättning för att hålla en hög takt i bostadsproduktionen. Mål för markanvisningar under perioderna samt Under perioden har beslut fattats om markanvisningar som omfattar bostäder. Dessa fördelar sig med 45 procent bostadsrätter och 55 procent hyresrätter. Under perioden 2014 till 2016 har bostäder markanvisats varav 46 procent bostadsrätter och 54 procent hyresrätter. Totalt sett för denna perioden har målen om antalet markanvisade bostäder uppfyllts. Mål och resultat för år 2016 För 2016 var stadens mål att fatta beslut om markanvisningar som omfattar bostäder. Målet överträffades med stor marginal. Hela bostäder markanvisades under år 2016 och aldrig förr har så många bostäder markanvisats i Stockholm. Av dessa är antalet hyresrätter motsvarande 49 procent vilket också är ett nytt rekord. Av följande diagram framgår hur beslut om markanvisningar fördelar sig över året.

10 10 (24) Markanvisade bostäder per månad jan feb mars april maj juni aug sep okt nov dec Fördelningen av antalet bostäder i markanvisningar över året Fördelningen av antalet bostäder i markanvisningar över året är ganska jämn med den tydliga trenden att de högt noterade månaderna efterföljs av låga noteringar. Motsvarande fördelning av markanvisningar över året när även upplåtelseform beaktas ger följande bild. Markanvisade bostäder per månad och upplåtelseform Bostadsrätt Hyresrätt Studentbostad jan feb mars april maj juni aug sep okt nov dec Fördelning av antalet bostäder per månad och upplåtelseform.

11 11 (24) Markanvisade bostäder per stadsdelsnämndsområde Fördelning av markanvisade bostäder per stadsdelsnämndsområde 2016 Det finns en tydlig koppling mellan antalet markanvisade bostäder till områden där program enligt PBL godkänts eller större detaljplaner startats under året. Fokus Skärholmen, Bagarmossen-Skarpnäck och Farsta sticker ut, där de senare två också ingår i tunnelbanans influensområde och därmed i Stockholmsförhandlingen.

12 12 (24) Markanvisningar för verksamheter Det är viktigt att staden har god beredskap för att den demografiska utvecklingen förändras över tid och att den långsiktiga planeringen för stadsutveckling och ny samhällsservice utvecklas. I takt med en växande befolkning ökar också behovet av lokaler för privat och offentlig service och för näringsliv. Bara under perioden förväntas exempelvis antalet barn i förskoleåldern (1-5 år) öka med drygt och antal skolbarn i åldern 6-15 år med Denna ökning innebär ett ökat behov av förskolor och skolor. Under år 2016 har tio markanvisningar för nya friliggande förskolor beslutats och ett stort antal förskoleavdelningar ingår i övriga markanvisningar. Därutöver har mark avseende två skolor anvisats, en grundskola F-9 i Årstastråket för 900 elever och en grundskola för elever vid Bergholmsbacken i Bagarmossen. I anslutning till dessa skolor kommer även nya idrottshallar att byggas. Exploateringsnämnden har under föregående år också fattat beslut om ett flertal markanvisningar för kontor, handel och industriverksamhet. Bland annat kommer handelsoch kontorscentrat Gallerian i centrala Stockholm att utökas med ytterligare ytor för handel och kontor. Ytterligare ett exempel är Bonnier Fastigheter som i mars 2016 tilldelades en markanvisning för en ny byggnad med kontor och handel om cirka kvm i Norra Djurgårdsstaden. Riddersvikshallen i Hässelby Villastad. Foto och konstverk: Jenny Granlund

13 13 (24) Planförutsättningar Målen gällande planförutsättningar delas upp i bostäder i start-pm för detaljplaner samt bostäder i godkända eller antagna detaljplaner av stadsbyggnadsnämnden. Måluppfyllelse under perioderna samt Antalet bostäder i start-pm mellan åren 2010 till 2016 är bostäder. Under perioden 2014 till 2016 har bostäder i start-pm beslutats av stadsbyggnadsnämnden. Under perioden 2010 till 2016 var antalet bostäder i godkända eller antagna detaljplaner För perioden 2014 till 2016 har bostäder i godkända eller antagna detaljplaner beslutats i stadsbyggnadsnämnden. Mål och resultat för 2016 För 2016 var målen satta till bostäder i start-pm samt bostäder i godkända och antagna detaljplaner som beslutas av stadsbyggnadsnämnden. Under 2016 har bostäder beslutats i start-pm. Fördelningen av upplåtelseformer var 30 procent hyresrätter och 32 procent bostadsrätter samt 38 procent där upplåtelseform inte fastställts. Under 2016 godkändes eller antogs bostäder i detaljplaner av stadsbyggnadsnämnden. Antalet bostäder i start-pm per månad

14 14 (24) Antalet bostäder i start-pm per stadsdelsnämndsområde Fördelningen av antalet bostäder i start-pm per stadsdelsnämndsområde Hösten 2016 präglades till stor del av att nå målen för bostäder i godkända eller antagna detaljplaner. Målet för antalet bostäder i start-pm nåddes redan innan sommaren. Farsta sticker ut bland annat med en stor detaljplan för bostäder i Teliaområdet samt de delar som programmet för Tyngdpunkt Farsta pekat ut. Även Rinkeby-Kista sticker ut med en större andel.

15 15 (24) Antalet bostäder i godkända eller antagna detaljplaner per månad Under året godkändes eller antogs bostäder i detaljplaner av stadsbyggnadsnämnden. Bland dem fanns flera spännande projekt som till exempel Perstorp 1 i Farsta med AB Familjebostäder och Viktor Hansson Byggnadsfirma AB tillsammans med White arkitekter respektive Joliark med cirka 700 bostäder. AB Familjebostäder i kv Perstorp 1, Farsta. Bild: White arkitekter Även detaljplanen för kv Persikan på Södermalm med bostäder godkändes i stadsbyggnadsnämnden under året. Där samarbetar Seniorgården, Folkhem, SKB, Einar Mattson, Svenska Bostäder, Stockholmshem, Veidekke, Wallfast och JM tillsammans med stadens förvaltningar. Kv Persikan på Södermalm, på bilden Wallfast del av kvarteren. Bild: Kjellander + Sjöberg Arkitektkontor.

16 16 (24) Bostäder i godkända eller antagna detaljplaner per stadsdelsnämndsområde Fördelningen mellan de olika stadsdelsnämndsområdena för bostäder i godkända och antagna detaljplaner ger en bra bild över var kommande byggstarter sker inom de närmsta åren. Några av de större detaljplanerna kommer byggas etappvis, varför antalet påbörjade bostäder kommer att spridas ut över flera år.

17 17 (24) Bostäder i tunnelbanans influensområde Stockholmsförhandlingen Genom Stockholmsförhandlingen träffades år 2013 en överenskommelse om utbyggnad av Stockholms tunnelbana som ska mötas med ett ökat bostadsbyggande i berörda kommuner. Från 2014 till 2016 har det påbörjats bostäder inom det så kallade influensområdet för den utbyggda tunnelbanan i Stockholms stad. Under perioden 2014 till 2030 ska totalt bostäder färdigställas i tunnelbanans influensområde inom staden. Den höga produktionstakt som nu uppnåtts är en förutsättning för att målen ska nås. Sydöstra Stockholm där en stor del av influensområdet för nya tunnelbanan ligger. Foto: Lennart Johansson, stadsbyggnadskontoret Numerären kommer kraftigt öka de kommande åren då endast planer som antagits efter och sedan färdigställts räknas i överenskommelsen.

18 18 (24) totalt i tunnelbanans influensområde varav i Söderort varav i Hagastaden varav på östra Södermalm varav i Hammarby Sjöstad bostäder i markanvisningar bostäder i antagna/godkända detaljplaner påbörjade bostäder (dvs. byggstartade) Tabell för uppföljningen av antalet bostäder inom Stockholmsförhandlingen.

19 19 (24) Studentbostäder Målet är inflyttningsklara studentbostäder och innebär en stor utmaning. Under året färdigställdes 623 studentbostäder studentbostäder har färdigställts under perioden Ytterligare studentbostäder kan komma att färdigställas under För att öka byggandet av studentbostäder i Stockholmsregionen startades ett samarbetsprojekt, Sthlm6000+, av Akademiska hus. I projektet ingår bl.a. Stockholms stad och stadens allmännytta. Målet är att från 2013 till 2017 bygga minst nya studentbostäder i länet. I målet för Sthlm6000+ ingår att Stockholms stad ska bidra med inflyttningsklara studentbostäder till sista december Antalet färdigställda studentbostäder per år under perioden Studentbostäder Tallkrogen av Byggnads AB Abacus och Lindberg Stenberg Arkitekter. Foto: Gustav Mårtensson/GM Creatives

20 20 (24) Vad har bostadssamordningen genomfört under året? Kommunfullmäktige fattade beslut i budget för 2015 beslut om förstärkt samordning av stadens arbete för ökat bostadsbyggande. Samordningsgruppen består idag av nyckelpersoner från stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen, trafikkontoret och stadsledningskontoret. Gruppen leds av stadens särskilda samordnare, bostadsgeneralen, som sammankallar och lyfter strategiska frågor som berör fler än en förvaltning. Arbetssättet är effektivt i avseendet att berörda förvaltningar tar del av samma information, så när en fråga är löst, kan lösningen snabbt spridas bland förvaltningarna. För att underlätta för bostadsproduktionen har ett stort antal möten hållits med stadens politiker, förvaltningar, bolag och privata byggaktörer för att skapa en operativ problemlösningsfunktion. Det handlar både om att förbättra samarbetet med branschen och att sortera information och frågor till rätt part. En stor andel data samlas månadsvis in och analyseras, vilket utgör grunden för prognoser, beräkningar och underlag för satsningar på fokusprojekt. Exempel på förvaltnings- och bolagsgemensamma fokusprojekt under 2016 har varit: Q218 och Q420 prioriteringsarbete för att säkerställa att delmålet 2020 kan nås. Fokus Allmännyttan för att säkra allmännyttans marktilldelning för att nå uppsatta mål. Fokus Allmännyttan 2.0 för att underlätta och påskynda pågående projekt. Stockholmshusen bostäder med rimliga hyror. Konceptbild av Stockholmshusen. Bild: Dinell Johansson och Per Kallstenius

21 21 (24) För att säkerställa att informationen samordningsgruppen tar emot kring påbörjade bostäder har ett antal platsbesök ägt rum under året. I vissa fall har besöken lett till att prognoserna har ändrats. Samordningsgruppen har bidragit med underlag till pågående Sverigeförhandling med statistik kring pågående stadsutvecklingsprojekt samt till Stockholmsförhandlingen för uppföljning av stadens åtaganden gällande bostadsförsörjning. Kommunöverskridande möten har genomförts vid ett flertal tillfällen där erfarenheter och kunskap kring samordningsfunktionen har presenterats. Även kontakter med staten förekom, till exempel med den nyinrättade statliga samordningsfunktionen. Bostadssamordningen har blivit en del av gemensamma plan- och miljömöten med Länsstyrelsen som funnits under flera år, i syfte att på strategisk nivå kunna lyfta frågor som enskilda projekt inte kan hantera. Den långsiktiga efterfrågan på bostäder och marknadsförutsättningarna har utretts och kopplats till pågående uppdatering av översiktsplanen. Deltagande i seminarier, paneldebatter samt medverkan i olika mediala sammanhang förekommer regelbundet. Ett arbete kring stadsövergripande skol- och förskoleplaneringen initierades under 2016 och kommer att fortsätta under 2017.

22 22 (24) Framtiden I stadens projektportfölj finns idag cirka bostäder i pågående planering, både i form av markanvisningar, pågående detaljplaner eller pågående programarbeten. Allt detta ska förhoppningsvis falla ut i byggstarter och färdigställda bostäder på sikt. Arbetet med att säkra den långsiktigt strategiska planeringen för att nå målet om bostäder till 2030 pågår regelbundet. Till vad som idag finns i stadens portfölj ska tilläggas cirka bostäder som under målperioden redan är påbörjade bostäder. Totalen hamnar därmed på cirka bostäder. Det behövs en noggrann analys av portföljen för att bedöma vad en rimlig nivå är. Fler större sammanhängande projekt behöver identifieras och startas under de kommande 2-3 åren för möjligheten att nå målet Samordningsgruppen kommer under 2017 arbeta med att kvalitetssäkra portföljen och se över kommande projekt. De stora stadsutvecklingsprojekten bidrar till en jämn och hög takt i bostadsförsörjningen. Arbetssättet inom dessa behöver utvecklas för fler områden. Större sammanhängande stadsutvecklingsprojekt är till exempel Fokus Skärholmen, Norra Djurgårdsstaden, Hagastaden, Stora Sköndal, Kista och Hagsätra-Rågsved. Fler projekt behöver adderas till dessa. Ledstången, verktyget för medarbetarna på exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och trafikkontoret som beskriver gemensamma rutiner i exploateringsprojekt kan ytterligare förtydligas och förenklas. Även att utveckla tematiska tillägg för till exempel skolplanering kan komma att bli aktuellt under året. Ett viktigt arbete den närmsta tiden är att bevaka att infrastrukturs- och kapacitetsbegränsningar inte minskar möjligheterna att nå målen för bostadsförsörjningen. Samordningsgruppen kommer att ingå i en gemensam mötesserie för produktionsplanering med exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret. Syftet är att förvaltningsövergripande resursplanera och skapa gemensamma prioriteringar för de projekt som startas. På det sättet kommer mindre dubbelarbete att ske, ledtider kommer att kortas och större prognossäkerhet kommer att uppnås.

23 Egna anteckningar: Årsrapport för bostadsmålet (24)

24