FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2016/2274(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om europeiska standarder genomförande av förordning (EU) nr 1025/2012 (2016/2274(INI)) Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd Föredragande: Marlene Mizzi Rådgivande utskotts föredragande (*): Hans-Olaf Henkel, utskottet för industrifrågor, forskning och energi (*) Förfarande med associerat utskott artikel 54 i arbetsordningen PR\ docx PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...9 (*) Förfarande med associerat utskott artikel 54 i arbetsordningen PE v /12 PR\ docx

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om europeiska standarder genomförande av förordning (EU) nr 1025/2012 (2016/2274(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG, med beaktande av kommissions rapport av den 1 juni 2016 om genomförandet av förordning nr 1025/2012 under perioden (COM(2016)0212), med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 1 juni 2016 Analysis of the implementation of the Regulation No 1125/2012 from 2013 to 2015 and factsheets (SWD(2016)0126), med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Europeiska standarder för 2000-talet (COM(2016)0358), med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 1 juni 2016 Tapping the potential of European service standards to help Europe s consumers and businesses (SWD(2016)0186), med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017 (COM(2016)0357), med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 1 juni 2016 The implementation of the actions foreseen in the 2016 Union work programme for European standardisation, including the implementing acts and mandates sent to the European standardisation organisations (SWD(2016)0185), med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden (COM(2016)0176), med beaktande av det gemensamma initiativet om standardisering i strategin för den inre marknaden (COM(2015)0550), med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2010 om framtiden för EU:s standardisering 1, med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europeiska standarder för 2000-talet, 1 Antagna texter, P7_TA(2010)0384. PR\ docx 3/12 PE v01-00

4 med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europeisk standardisering 2016, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism (A8-0000/2017), och av följande skäl: A. Kommissionens arbete för att utarbeta en gemensam vision för europeisk standardisering är ett direkt resultat av Junckerkommissionens tio prioriteringar, särskilt prioriteringarna rörande den sammankopplade digitala inre marknaden och strategin för den inre marknaden. B. Ett effektivt europeiskt standardiseringssystem bör bygga på nära samarbete och samverkan mellan näringslivet, myndigheter, standardiseringsorgan och andra berörda parter, till exempel organisationerna i bilaga III i förordning 1025/2012. C. Europeiska standarder bör utarbetas i ett öppet, inkluderande och transparent system, där alla berörda parter samråder med varandra, i syfte att fastställa strategiska krav rörande teknik och kvalitet som befintliga eller framtida varor, tillverkningsprocesser, tjänster och metoder kan anpassas efter. D. Standarder är ett nödvändigt hjälpmedel för att den inre marknaden ska fungera, och sådana kan leda till en förbättring av Europas konkurrenskraft, tillväxt och innovation och bidra till bättre kvalitet, bättre affärsresultat och bättre skydd för konsumenter, arbetstagare och miljön. E. Det finns i dag två olika system för framtagande av standarder i Europa, ett som fungerar enligt den nationella delegeringsprincipen och ett med direkt deltagande av berörda parter genom medlemskap, och det finns ett behov av att utvärdera båda systemen för att identifiera utmaningar och bästa praxis. F. Genom förordning 1025/2012 har standardiseringsprocesserna förbättrats genom att berörda samhällsaktörer och små och medelstora företag för första gången blir en del av den rättsliga grunden i det europeiska standardiseringssystemet. G. Med hjälp av IKT-standarder går det att ta fram kompatibla lösningar för tillbehör, och för olika delar av en viss produkt, vilket är särskilt viktigt för utvecklingen av sakernas internet. Allmänna överväganden 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens övergripande standardiseringspaket, som tillsammans med meddelandet om IKT-standarder och det gemensamma standardiseringsinitiativet är tänkt att bilda ett enhetligt europeiskt standardiseringssystem. 2. Europaparlamentet är medvetet om det europeiska standardiseringssystemets säregenhet och hur viktigt det är för alla berörda parter, även för små och medelstora företag, PE v /12 PR\ docx

5 konsumenter och arbetstagare, och uppmanar kommissionen att säkerställa det europeiska systemets fortlevnad och att det även fortsättningsvis tilldelas tillräckliga resurser för att målen i förordning 1025/2012 ska uppnås. 3. Europaparlamentet konstaterar att standarder är ett frivilligt, marknadsdrivet verktyg som innehåller tekniska krav och riktlinjer som kan vara till hjälp i genomförandet av EU:s lagstiftning och politik om de tas fram på ett transparent och inkluderande sätt, men parlamentet betonar att de politiska besluten om skyddet av hälsa, säkerhet och miljö bör överlåtas åt lagstiftaren. 4. Europaparlamentet anser att det är viktigt att man verkar för europeiska standarder på global nivå och att kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta mot detta mål och i högre grad uppmärksamma standardernas globala roll och relevans i sitt standardiseringsarbete. 5. Europaparlamentet betonar att de standarder som antas av internationella organisationer, i synnerhet IKT-standarder, inte behöver följa bestämmelserna i förordning 1025/2012, och parlamentet rekommenderar de europeiska standardiseringsorganisationerna att endast ansluta sig till dem efter ett internt godkännandeförfarande som inbegriper representanter från organisationerna i bilaga III, särskilt när det gäller standarder som används som hjälp för att följa EU-lagstiftningen. 6. Europaparlamentet anser att de europeiska standardiseringsorganisationerna alltid bör ta fram inkluderande, hållbara och säkra standarder av hög kvalitet med god tillgänglighet för, och behandling av, alla berörda parter och med minsta möjliga påverkan på miljön och fullgott skydd för personuppgifter och integritet. 7. Europaparlamentet konstaterar att förordning 1025/2012 har gjort det europeiska standardiseringssystemet mer inkluderande men att det fortfarande finns många praktiska hinder för små och medelstora företags, konsumenters, arbetstagares och miljöorganisationers aktiva deltagande i standardiseringsarbetet, och parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda hindren för ytterligare inkludering. 8. Europaparlamentet medger att tiden det tar att utarbeta standarder har förkortats och påminner om vikten av att hitta rätt balans mellan behovet av snabbt framtagande av standarder och behovet av att standarderna är av hög kvalitet. IKT-standarder 9. Europaparlamentet välkomnar meddelandet om prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering, där man skissar upp en strategi för IKT-standardisering, men uppmanar kommissionen att klargöra hur meddelandet om den löpande planen för IKT-standardisering, paketet med europeiska standarder för 2000-talet och det årliga arbetsprogrammet kan samordnas. 10. Europaparlamentet stöder öppna standardiseringsprocesser som en drivkraft för innovation, sammankopplingsmöjligheter och införande av olika typer av teknik, men påminner om att det även är viktigt att säkerställa tillräckliga investeringar och kunskaper i spjutspetsteknik, liksom utveckling av sådan teknik. PR\ docx 5/12 PE v01-00

6 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna att ta fram en uppsättning driftskompatibla standarder av hög kvalitet för användning vid utveckling av digital teknik som bidrar till IKT-värdekedjor som är hållbara i socialt, ekonomiskt och miljömässigt hänseende och som bekräftar hänsynen till allmänintresset av skydd för personuppgifter och integritet. 12. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om märkning och certifiering av betrodda föremål i sakernas internet och rekommenderar att märkningen innehåller en it-säkerhetsklassning och att den visar riskerna med att använda den uppkopplade produkten i fråga, i enlighet med kraven i it-säkerhetsdirektivet. 13. Europaparlamentet är medvetet om problemen med hur standardessentiella patent är kopplade till standarder, särskilt när det gäller sakernas internet. Parlamentet betonar att orättvis och orimlig immaterialrätt skapar hinder för den inre marknaden som kan leda till att den digitala inre marknaden och ny teknik inte utnyttjas. 14. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utan dröjsmål förtydliga de centrala elementen i en skälig, effektiv och genomförbar licensiering som följer principerna om rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor och där man tar hänsyn till sådant som rimlig avkastning på investeringar, en långsiktig, öppen standardiseringsprocess och bred tillgång till teknik på en öppen, konkurrensutsatt marknad. Europeiska standarder för 2000-talet 15. Europaparlamentet välkomnar kommissionens standardiseringspaket med europeiska standarder för 2000-talet och anser att standardiseringssystemet bör vara mer inkluderande så att hänsyn tas till medborgares, konsumenters och små och medelstora företags intressen. 16. Europaparlamentet beklagar att parlamentet inte hördes innan paketet antogs och uppmanar eftertryckligen EU:s institutioner att samordna de olika initiativen i ett enda strategiskt, helhetsbetonat arbetsprogram för att undvika överlappande åtgärder och politik. 17. Europaparlamentet efterlyser ytterligare förstärkning, samstämmighet och förbättring i unionens årliga arbetsprogram. 18. Europaparlamentet betonar att nästa årliga arbetsprogram måste innehålla specifika åtgärder för bättre samordning mellan IKT-standarder och andra standarder, för att samordna de nationella standardiseringsorganens olika regler och för att öka inkluderingen av europeiska standardiseringsorganisationer genom att större hänsyn tas till den roll som spelas av de berörda aktörer som anges i bilaga III. 19. Europaparlamentet betonar vikten av interinstitutionell dialog vid framtagandet av unionens årliga arbetsprogram och vill se att man, innan arbetsprogrammet antas, försöker se till att alla berörda parter deltar i ett årligt standardiseringsforum för att diskutera nya frågor, aktuella utmaningar och nödvändiga förbättringar av standardiseringsarbetet. PE v /12 PR\ docx

7 20. Europaparlamentet välkomnar det gemensamma standardiseringsinitiativet, rekommenderar att även parlamentet ska få delta och bidra till detta initiativ och understryker att reglerna för denna typ av offentlig-privata partnerskap måste respekteras av alla berörda parter. 21. Europaparlamentet välkomnar det gemensamma initiativets åtagande att undersöka standardernas ekonomiska och sociala konsekvenser och vill att undersökningen ska grunda sig på kvantitativa och kvalitativa data och att kommissionen undersöker både standardiseringsprocessens affärsmodell och de olika ekonomiska modellerna, både möjligheter och utmaningar, för hur de harmoniserade standarderna kan göras fritt tillgängliga. 22. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att se till att tjänstestandarder tas fram i syfte att förbättra säkerheten och kvaliteten på tjänster och att prioritera de områden där konsumenterna är mest missgynnade utan att man inkräktar på befintliga nationella lagstadgade krav, i synnerhet bestämmelser om arbetsrätt, kollektivavtal och kollektivförhandlingar. 23. Europaparlamentet anser att den ökande komplexiteten på grund av alla standarder och de många olika tekniska grupperna skapar hinder och kostnader som påverkar små och medelstora företags och mikroföretags rätt att få tillgång till standarder. Parlamentet betonar vikten av att stödja åtgärder som förbättrar små och medelstora företags möjligheter att vara med och ta fram, och använda, standarder. De europeiska standardiseringsorganisationerna 24. Europaparlamentet ser positivt på den roll som spelas av de europeiska standardiseringsorganisationerna men efterlyser initiativ för att öka deras öppenhet, tillgänglighet och transparens och rekommenderar att deras arbete utförs med Europas bästa för ögonen. 25. Europaparlamentet är medvetet om att den nationella delegeringsprincipen utgör grunden för det europeiska systemet men varnar för att det finns skillnader när det gäller resurser, tekniskt kunnande och samarbete med berörda aktörer på nationell nivå och rekommenderar att de nationella delegationernas arbete kompletteras. 26. Europaparlamentet är medvetet om att hänvisningar till standarder i Europeiska unionens officiella tidning citeras allt mindre och uppmanar kommissionen att undersöka och åtgärda orsakerna till det. 27. Europaparlamentet upprepar att ett öppnare och tillgängligare klagomålsförfarande skulle skapa förtroende för de europeiska standardiseringsorganisationerna och för standardiseringsprocesserna. Strategiska rekommendationer Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra synergierna och samordningen mellan EU:s institutioner, de europeiska standardiseringsorganisationerna, de nationella standardiseringsorganen och alla berörda organisationer genom ett årligt standardiseringsforum. PR\ docx 7/12 PE v01-00

8 Europaparlamentet efterlyser strikt tillämpning av förordning (EU) nr 1025/2012 när det gäller erkännandet av organisationerna i bilaga III och rapporterna som omnämns i artikel 24 i förordningen. 30. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att helt harmonisera villkoren för organisationerna i bilaga III och undanröja de faktiska hindren för att dessa ska delta och ha inflytande på nationell och europeisk nivå. Europaparlamentet rekommenderar att organisationerna som omnämns i bilaga III får särskilt medlemskap och att en särskild kategori skapas för partnerskap med berörda samhällsorganisationer med särskilda rättigheter och skyldigheter, såsom förstärkt rätt att överklaga, att inneha en rådgivande funktion och rätt att yttra sig innan en standard antas, samt att kunna påverka spegelkommittéerna, särskilt när det gäller standarder som används som hjälp för att följa EU-lagstiftningen. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna att se till att Wienavtalet mellan ISO och CEN, och andra åtgärder för snabbare standardframtagning, inte gör att organisationerna i bilaga III eller nationella standardiseringsorgan med begränsade resurser inte kan delta i standardiseringsarbetet eller att deras deltagande äventyras. Europaparlamentet ser gärna att kommissionen inför en lättanvänd gemensam kontaktpunkt dit standardanvändare kan vända sig för att få tillgång till standarderna samt råd och information om vilka standarder som finns och om vilka specifikationer som ingår i dem och där de kan få hjälp att hitta de standarder som bäst motsvarar deras behov. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka det internationella arbetet med IKT-standardisering och vid behov finansiera experter i ledande befattningar i internationella standardiseringsorgan och i strategiskt viktiga standardiseringsprojekt som ska se till att EU:s regleringsmodell och intressen främjas. Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner, de nationella regeringarna och de europeiska standardiseringsorganisationerna att ta fram utbildningsriktlinjer för beslutsfattare som kan hjälpa dessa att komma till rätta med skillnaderna som kommer sig av att man har olika arbetsmetoder på olika avdelningar och olika institutioner samt att skapa en standardiseringskultur och en förståelse för hur standardiseringsprocesser fungerar och när de kan användas. 36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PE v /12 PR\ docx

9 MOTIVERING I. Bakgrund Den 1 juni 2016 lade kommissionen fram ett paket med meddelanden om kommissionens vision för hur standardiseringsarbetet i Europa bör utvecklas de kommande åren. Paketet består av fyra meddelanden: meddelandet om europeiska standarder för 2000-talet, den särskilda vägledningen om tjänstestandarder: Tapping potential of European service standards to help Europe s consumers and businesses, rapporten enligt artikel 24 och kommissionens arbetsdokument om utvärderingen av Refit samt unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering I paketet ingår även kommissionens beslut om ramen för det gemensamma standardiseringsinitiativet. Detta initiativ är ett nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer för att hantera utmaningar i standardiseringsprocessen och för att arbeta för ett europeiskt standardiseringsnav, där standarder tas fram på ett öppet, transparent och inkluderande sätt utan orimliga fördröjningar. Det gemensamma standardiseringsinitiativet kompletteras av kommissionens meddelande om prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden, som antogs i april I IKT-meddelandet föreslås konkreta åtgärder för att framtagningen av IKT-standarder ska gå snabbare genom att man fokuserar på fem prioriterade områden: 5G-tjänster, molntjänster, sakernas internet, stordatateknik samt it-säkerhet. Syftet med kommissionens övergripande standardiseringspaket tillsammans med meddelandet om IKT-standarder och det gemensamma standardiseringsinitiativet är att skapa ett enda enhetligt europeiskt standardiseringssystem som går att anpassa till en föränderlig miljö, som stöder politiken på flera områden och som innebär fördelar och förutsägbarhet för konsumenter och företag. För närvarande utvecklas standardiseringsarbetet genom olika politiska instrument, nämligen unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering och den löpande planen för IKT-frågor och genom olika plattformar såsom kommittén för standarder och europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering. Kommissionen medger i sitt paket att dessa initiativ måste samordnas. Därför föreslår kommissionen att unionens årliga arbetsprogram ska antas i juli varje år, från och med 2017 föregånget av en interinstitutionell dialog där Europaparlamentet och andra EU-institutioner deltar fullt ut. Den interinstitutionella dialogen ska varje år utgå från en enskild rapport från kommissionen om genomförandet av ovanstående initiativ. Europaparlamentet vill genom sitt betänkande bidra till att det skapas en enda enhetlig europeisk standardiseringspolitik, som ska ligga högre på den politiska dagordningen och vars prioriteringar regelbundet diskuteras med Europaparlamentet. Föredragandens mål är att bidra till den pågående debatten och klargöra Europaparlamentets prioriteringar som ett svar på kommissionens standardiseringspaket, det PR\ docx 9/12 PE v01-00

10 gemensamma standardiseringsinitiativet och IKT-meddelandet. Dessutom är betänkandet ett bidrag till den första interinstitutionella dialogen våren 2017 och till unionens årliga arbetsprogram, som ska antas av kommissionen i juli II. Föredragandens allmänna överväganden Detta betänkande bygger på en rad punkter som enligt föredraganden måste beaktas när framtiden för det europeiska standardiseringssystemet diskuteras. Föredraganden anser att standarder är ett viktigt verktyg för att den inre marknaden ska fungera, för att förbättra Europas konkurrenskraft, tillväxt och innovation, för att gynna kvalitet, resultat och skydd för konsumenter, företag, arbetstagare och miljön och för att det ska bli möjligt att koppla samman nätverk och system. I och med ny teknik och en gradvis integrering av digitala lösningar i näringslivets globala värdekedjor, liksom de snabba förändringarna i de internationella sammanhangen, är standardiseringsförutsättningarna dock snabbt på väg att förändras, och det behövs en ny dynamik för att man ska kunna reagera effektivt på standardiseringsbehoven hos näringsliv, konsumenter, arbetstagare, miljöorganisationer och andra berörda parter. Föredraganden välkomnar kommissionens övergripande standardiseringspaket, tillsammans med meddelandet om IKT-standarder och det gemensamma standardiseringsinitiativet. Enligt föredraganden måste dock ett antal praktiska hinder undanröjas, särskilt när gäller inkludering, öppenhet och transparens i systemet och deltagandet av representanter från de organisationer som nämns i bilaga III. Föredraganden är av den uppfattningen att de bästa standarderna tas fram med brett stöd från näringsliv, myndigheter, konsumenter, arbetstagare och medborgare. Därför stöder föredraganden det unika europeiska systemet, där hänsyn inte endast tas till stora företags och myndigheters ståndpunkter, utan även små och medelstora företags, konsumenters och medborgares. Föredraganden anser att ett europeiskt standardiseringssystem måste bygga på nära samarbete och samverkan mellan näringsliv, myndigheter, standardiseringsorgan och andra berörda parter som arbetar tillsammans i ett system grundat på inkludering, öppenhet, transparens och samråd, där man tillsammans fastställer vilka krav rörande teknik och kvalitet som behövs för befintliga och framtida varor, tillverkningsprocesser, tjänster och metoder. Föredraganden ser standarder som ett frivilligt marknadsdrivet verktyg med tekniska krav och riktlinjer, som kan vara till hjälp i genomförandet av EU:s lagstiftning och politik, om de tas fram på ett transparent och inkluderande sätt, men betonar att de politiska besluten om skyddet av hälsa, säkerhet och miljö bör överlåtas åt lagstiftaren. Till sist framhåller föredraganden vikten av att verka för europeiska standarder och det europeiska standardiseringssystemet på global nivå och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta mot detta mål och i högre grad uppmärksamma standardernas globala roll och relevans i sitt standardiseringsarbete. PE v /12 PR\ docx

11 III. IKT-standarder I betänkandet erkänns att standardisering och möjligheterna till sammankoppling båda spelar en viktig roll i den digitala omställningen. Teknikkonvergensen och digitaliseringen av samhället, företag och samhällsservicen gör att gränserna mellan allmän standardisering och IKT-standardisering suddas ut, men kommissionen föreslår ändå att det ska finnas två olika politiska instrument för planering av standardiseringsarbetet, ett för IKT-standarder och ett för andra standarder. Därför uppmanas kommissionen i betänkandet att tydligt klargöra hur den löpande planen, prioriteringsplanen för IKT-standarder, paketet med europeiska standarder för 2000-talet och det årliga arbetsprogrammet kan samordnas. I betänkandet ges även ett antal förslag på hur sakernas internet kan förbättras. Föredraganden betonar att EU bör stödja öppna standardiseringsprocesser som en drivkraft för innovation, sammankopplingsmöjligheter och införande av olika typer av teknik och som bygger på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande licensieringsvillkor, tillgodoser rättmätiga intressen hos både innehavare av standardessentiella patent och potentiella licenstagare och ser till att standardiseringen ger likvärdiga förutsättningar för alla och gör att företag av alla storlekar kan samarbeta på ett sätt som gynnar alla. IV. Ett helhetsgrepp på europeiska standarder för 2000-talet Föredraganden anser att standardisering handlar om mer än endast ekonomiska aspekter. Föredraganden betonar att aktörer som arbetar med att ta fram standarder måste tillämpa en gemensam helhetsstrategi där små och medelstora företags, konsumenternas och medborgares mål, särskilt de som rör ekonomiska och sociala frågor samt hälso- och miljöfrågor, införlivas fullt ut i standardiseringsarbetet. Därutöver beklagar föredraganden att Europaparlamentet inte hördes på vederbörligt sätt innan kommissionen antog paketet och uppmanar kommissionen att tillsammans med de andra EU-institutionerna, de europeiska standardiseringsorganisationerna och andra berörda aktörer samordna de olika initiativen i ett enda strategiskt, helhetsbetonat arbetsprogram. I betänkandet föreslås även ytterligare förstärkning, samstämmighet och förbättring i unionens årliga arbetsprogram, i synnerhet att framtagandet av IKT-standarder och andra standarder ska samordnas och att ett årligt standardiseringsforum ska anordnas innan unionens årliga arbetsprogram antas så att olika berörda aktörer på ett bättre sätt kan delta i den interinstitutionella dialogen. Föredraganden välkomnar det gemensamma standardiseringsinitiativet och föreslår att man i undersökningen av de ekonomiska och sociala konsekvenserna även tar hänsyn till data om standardiseringsprocessens affärsmodell, liksom om de olika ekonomiska modellerna. I sitt meddelande om tjänstestandarder förordar kommissionen att standarder inom tjänstesektorn ska tas fram. Föredraganden anser att detta är ett bra förslag men att sådan standardisering bör göras i syfte att få en bättre förståelse för berörda aktörers behov och i syfte att prioritera områden där konsumenterna är mest missgynnade, utan att man inkräktar på befintliga nationella lagstadgade krav, i synnerhet arbetsrättsliga bestämmelser, kollektivavtal och kollektivförhandlingar. PR\ docx 11/12 PE v01-00

12 Föredraganden betonar även hur viktigt det är att se till att små och medelstora företag kan delta i standardiseringsarbetet och att använda de standarder som finns. V. De europeiska standardiseringsorganisationerna Föredraganden ger även ett antal förslag på hur standardiseringsförfarandena inom CEN, Cenelec och Etsi kan bli mer tillgängliga och öppna och på hur systemet kan stärkas genom att man ser till att standardiseringsarbetet förblir öppet och transparent och utförs med Europas bästa för ögonen, att det är lika tillgängligt för alla och att hänsyn tas till alla berörda aktörer som vill vara med och påverka standardiseringsprocessen och utarbeta standarder. VI. Strategiska rekommendationer I betänkandet ges ett antal strategiska rekommendationer som kommissionen bör beakta i den interinstitutionella dialogen och i det årliga arbetsprogrammet för Föredraganden föreslår att kommissionen förbättrar synergierna och samordningen mellan standardiseringsorganisationerna och de berörda aktörernas organisationer och antar en åtgärdsplan för att undanröja de faktiska hinder som gör att organisationerna i bilaga III inte kan delta på ett verkligt sätt. I betänkandet föreslås strategiskt att dessa organisationer i bilaga III ska få särskilt medlemskap med särskilda rättigheter och skyldigheter och att villkoren för dessa organisationer ska harmoniseras helt på nationell och europeisk nivå. För att göra det enklare för små och medelstora företag att få insyn i standardiseringsarbetet föreslår föredraganden att det inrättas lättanvända gemensamma kontaktpunkter där standardanvändare kan få råd och information. För att förbättra det europeiska standardiseringssystemets nyckelroll på global nivå föreslår föredraganden att kommissionen bör övervaka det internationella arbetet med IKT-standardisering och vid behov finansiera europeiska experter som ska delta i det internationella arbetet för att se till att EU:s regleringsmodell och intressen främjas. Till sist föreslår föredraganden att medvetenheten och kunskapen om standarder bör ökas genom att man utarbetar riktlinjer för teoretisk och praktisk utbildning för beslutsfattare där de får lära sig hur standardisering fungerar och när standardisering kan användas. PE v /12 PR\ docx