Befolkningen Statistik 2016:4

Transkript

1 Befolkningen 2015 Statistik 2016:4

2 Befolkning I serien Befolkning publiceras statistik över befolkningsrörelsen kvartalsvis och på årsbasis samt uppgifter gällande varje årsskifte om befolkningens storlek och sammansättning. Denna publikation innehåller uppgifter om befolkningsstrukturen vid årets slut, d.v.s. befolkningens fördelning på kön, ålder, kommun, språk, födelseort och medborgarskap, och om befolkningsrörelsen under året, d.v.s. födda, döda, in- och utflyttade samt vigslar och skilsmässor. För att ge en bredare bild av befolkningen och dess förändringar görs också vissa jämförelser över tiden och med omvärlden För upplysningar: Kenth Häggblom Tel ISSN

3 Förord Den här rapporten redovisar befolkningens utveckling och struktur under Även befolkningsdata och strukturförändringar i ett längre perspektiv behandlas. Det görs även vissa jämförelser med omvärlden. Avsikten med publikationen är både att presentera detaljerad befolkningsstatistik och att ge en helhetsbild av den åländska befolkningens sammansättning och utveckling. Rapporten innehåller såväl uppgifter som har publicerats tidigare under året, bland annat på ÅSUBs webbplats, som statistik som har tagits fram speciellt för den här publikationen. Årets rapport följer i stora drag samma disposition som förra årets, befolkningsrörelsen presenteras först varefter utvecklingen inom befolkningsstrukturen beskrivs. ÅSUBs statistikchef Kenth Häggblom har haft huvudansvaret för sammanställningen av rapporten och kan även stå till tjänst med ytterligare upplysningar. Högskolepraktikant Django Palmer har gjort större delen av tabell- och diagramuppdateringarna. Även statistiker Gerd Lindqvist har deltagit i arbetet med publikationen Mariehamn i oktober 2016 Katarina Fellman Direktör

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Beskrivning av statistiken Befolkningsrörelsen Födda Avlidna Flyttningen Befolkningsstrukturen Ålder Födelseort Språk Medborgarskap Befolkning från utomnordiska länder Civilstånd Religionssamfund Befolkningsrörelsens inverkan på befolkningsstrukturen Tabeller Tabell 1. Ålands befolkningsstruktur och -rörelse Tabell 2. Befolkningsrörelsen Tabell 3. Befolkningsrörelsen i kommunerna Tabell 4. Befolkningsrörelsen i kommunerna under en tioårsperiod Tabell 5. Födda efter kön, år, moderns ålder och moderns civilstånd Tabell 6. Födda efter region, kön, moderns ålder och moderns civilstånd Tabell 7. Fruktsamhet i olika åldersgrupper Tabell 8. Födslar samt levande födda efter ordningsnummer Tabell 9. Födda efter moderns födelseland och ålder Tabell 10. Aborter efter kvinnans ålder Tabell 11. Avlidna efter region, ålder och kön Tabell 12. Avlidna efter ålder och kön Tabell 13. Förväntat antal levnadsår efter kön och ålder och Tabell 14. Avlidna efter dödsorsak och kön Tabell 15. Avlidna efter dödsorsak, ålder och kön Tabell 16. Flyttningsrörelsen Tabell 17. In- och utflyttning efter flyttningsland

6 Tabell 18. In- och utflyttning efter ålder och flyttningsland Tabell 19. Flyttningsrörelsen i kommunerna Tabell 20. Flyttning inom Åland Tabell 21. Flyttning mellan regionerna Tabell 22. Flyttning efter kommun och ålder Tabell 23. Kommunernas befolkning efter kön Tabell 24. Befolkning efter ålder och kön Tabell 25. Befolkningen efter ålder Tabell 26. Kommunernas befolkning efter ålder Tabell 27. Befolkning efter födelseland Tabell 28. Befolkning efter födelseort och ålder Tabell 29. Kommunernas befolkning efter födelseort Tabell 30. Befolkning efter födelseort Tabell 31. Befolkning efter språk Tabell 32. Befolkning efter språk Tabell 33. Befolkning efter språk och kön Tabell 34. Befolkning efter språk och kommun Tabell 35. Befolkning efter språk och födelseland Tabell 36. Befolkning efter medborgarskap Tabell 37. Kommunernas befolkning efter medborgarskap Tabell 38. Befolkning efter medborgarskap, födelseland och språk Tabell 39. Befolkning född utanför Norden efter kön, ålder, boenderegion, födelseland, språk och medborgarskap Tabell 40. Befolkning efter civilstånd, ålder och kön Tabell 41. Befolkning efter religionssamfund, kön och ålder Tabell 42. Befolkningsrörelsens inverkan på befolkningsstrukturen Tabell 43. Befolkningsrörelsens inverkan på åldersstrukturen

7 Figurer Figur 1. Folkökning , Åland, Finland och Sverige... 7 Figur 2. Inflyttning efter ursprungsland Figur 3. Utflyttning efter destinationsland Figur 4. Befolkning född utanför Norden efter födelseland Figur 5. Födda efter moderns födelseort och ålder Figur 6. Befolkningsförändring Figur 7. Födda och döda Figur 8. Födelse- och flyttningsnetto Figur 9. Folkökning , Åland, Finland och Sverige Figur 10. Befolkningsförändringen efter kommun Figur 11. Befolkningsförändringen efter kommun Figur 12. Födda efter moderns ålder Figur 13. Födda efter region och moderns födelseort Figur 14. Antal aborter efter kvinnans ålder Figur 15. Avlidna efter ålder och kön Figur 16. Andel av de avlidna kvinnorna och männen som hade fyllt 80 år Figur 17. Dödsorsaker efter kön, årsmedeltal , och Figur 18. In- och utflyttade Figur 19. Inflyttning efter ursprungsland Figur 20. Flyttning till och från Åland Figur 21. Flyttningsnetto för Åland efter område Figur 22. Flyttningsnetto efter kön Figur 23. Nettoflyttning efter ålder Figur 24. Flyttningen till och från skärgården Figur 25. Nettoflyttning efter region och ålder Figur 26. Invånare efter region och kön 2000 och Figur 27. Befolkning efter ålder Figur 28. Befolkning som har fyllt 65 år Figur 29. Andel under 15 år samt 65 år och äldre på Åland, i Finland och i Sverige 2000 och Figur 30. Befolkning efter födelsedecennium 2000 och Figur 31. Försörjningskvot för invånare 0 19 år efter kommun Figur 32. Försörjningskvot för invånare 65 år och äldre efter kommun Figur 33. Försörjningskvot totalt efter kommun Figur 34. Befolkning efter födelseland Figur 35. Förändring av befolkningen efter födelseort Figur 36. Befolkning efter födelseland och kön

8 Figur 37. Befolkning född utanför Åland efter födelseort och ålder Figur 38. Befolkning född på Åland efter födelseregion och ålder Figur 39. Kvarboende, utflyttade och inflyttade i årskullarna , läget Figur 40. Andel invånare per kommun som är födda utanför Åland Figur 41. Andel invånare per kommun som är födda på Åland efter födelseort Figur 42. Befolkning efter region och födelseort 2000 och Figur 43. Andel av befolkningen född utom Norden 2000 och 2015 på Åland samt i Finland och Sverige Figur 44. Befolkning med andra språk än svenska Figur 45. Andel icke-svenskspråkiga efter språk och ålder Figur 46. Utländska medborgare Figur 47. Utländska medborgare efter kön Figur 48. Personer med dubbelt medborgarskap 2005 och Figur 49. Befolkning född utanför Norden efter födelseort Figur 50. Kvinnor och män efter ålder och civilstånd Figur 51. Befolkningsrörelse efter språk Figur 52. Befolkningsrörelse efter födelseland Figur 53. Befolkningsrörelse efter åldersgrupp

9 1. Sammanfattning Ålands befolkning ökade med 67 personer 2015 och var personer vid årets slut. Tillväxten var betydligt mindre än 2014 och även lägre än 2000-talets medelnivå. Satt i relation till folkmängden var ökningen 0,2 procent, vilket var mindre än i Sverige och för första gången på nästan 20 år också en lägre ökningstakt än för Finland. Antalet män ökade något mera än antalet kvinnor på grund av att det föddes flera pojkar än flickor. Kvinnorna är nu bara ett drygt tiotal flera än männen. Figur 1. Folkökning , Åland, Finland och Sverige Procent 1,5 1,0 0,5 Sverige Åland Finland 0, Tabell 1. Ålands befolkningsstruktur och -rörelse 2015 Befolkningsstrukturen Befolkningsrörelsen Antal Procent Antal Procent Antal Invånare ,0 Födda 275 Kön Region Döda 285 Kvinnor ,0 Mariehamn ,5 Födelsenetto -10 Män ,0 Landsbygden ,1 Inflyttade 889 Ålder Skärgården ,4 Utflyttade ,2 Födelseort Flyttningsnetto ,0 Åland ,8 Folkökning ,8 Finland ,2 Korrigering 3 Språk Sverige ,3 Hela förändringen 67 Svenska ,1 Övr. Norden 92 0,3 Finska ,7 Utom Norden ,9 Vigslar 118 Övriga ,2 Okänt 147 0,5 Skilsmässor 77, Statistikcentralen Minskad inflyttning, ökad utflyttning En mindre orsak till den svagare befolkningstillväxten 2015 var att antalet avlidna steg med över 30. Den största ökningen av avlidna skedde för män mellan 70 och 90 år, men det dog också flera kvinnor i årsåldern. Antalet födda var något lägre än Huvudförklaringen till den låga tillväxten 2015 är att flyttningsöverskottet sjönk kraftigt på grund av att inflyttningen minskade med 50 personer samtidigt som utflyttningen ökade med drygt

10 Det var främst de inflyttade från Sverige som blev färre och minskningen gäller både personer födda i Sverige och återflyttande ålänningar. Dessa grupper utgjorde vardera närmare 45 procent av de som flyttade från Sverige till Åland. Inflyttningen från Finland var oförändrad och flyttningen från utomnordiska länder ökade med 20 personer. Trots minskningen låg dock inflyttningen på en hög nivå och har under de senaste decennierna varit större bara fyra gånger. Figur 2. Inflyttning efter ursprungsland Personer Sverige och övr. Norden Finland Övr. länder Utflyttningen var däremot rekordstor och översteg första gången 800 personer. Ökningen skedde i förhållande till Finland, plus 70 personer, och till utomnordiska länder, plus 40, medan flyttningen till Sverige var i stort sett oförändrad. Den ökade flyttningen till Finland bestod främst av personer som tidigare har flyttat in därifrån. Den större flyttningen till länder utanför Norden kan främst hänföras till personer som är födda i icke-nordiska länder, men antalet personer födda på Åland som valde att lämna Norden ökade också. Figur 3. Utflyttning efter destinationsland Personer Sverige och övr. Norden Finland Utom Norden Fortsatt ökning av invånare födda i Sverige och utanför Norden Det var bara flyttningen i förhållande till utomnordiska länder som gav ett nämnvärt överskott. Detta syns i befolkningsstrukturen på så sätt att invånarna med födelseort utanför Norden ökade med ytterligare 100 stycken och nu är Detta är över sju procent av befolkningen, vilket kan jämföras med att andelen födda utanför Norden är knappt sex procent i Finland och närmare femton procent i Sverige. Invånarna med Sverige som födelseland ökade med ett fyrtiotal. Flyttningen i förhållande till Sverige gav visserligen ett underskott, men det var personer födda på Åland som stod för denna minskning, medan 8

11 flera sverigefödda flyttade till Åland än härifrån. De som är födda i Finland minskade med 30 personer. Denna grupp har en sådan åldersstruktur att det årliga antalet avlidna är betydande, något som 2015 inte kunde kompenseras fullt ut av flyttningsrörelsen. De infödda ålänningarna blev 40 färre under året på grund av att utflyttarna var flera än återflyttarna. Av befolkningen som är född utanför Norden kommer 25 procent från Baltikum, över 40 procent från övriga Europa och drygt 20 procent från Asien. Bland de baltiska inflyttade är könsfördelningen jämn, medan det råder manlig majoritet bland de som är födda i övriga Europa och kvinnorna är i flertal bland de som kommer från Asien. Figur 4. Befolkning född utanför Norden efter födelseland Personer Baltikum Övr. Europa Asien och Oceanien Afrika Amerika Utomnordiska inflyttade står för en sjättedel av barnafödandet Två tredjedelar av de som är födda utom Norden är mellan 20 och 50 år. De har därmed en betydligt yngre profil än de som är inflyttade från Finland, där 60 procent är över 50 år. De som är födda i Sverige ligger däremellan med tyngdpunkten i åldrarna år. Totalt är andelen inflyttade störst i åldrarna år, där de utgör 46 procent av invånarna jämfört med 35 procent av hela befolkningen. Den stora andelen inflyttade syns också bland de nyblivna mödrarna. Nästan hälften av barnen som föddes 2015 har en mamma som är född utanför Åland, 21 procent i Finland, 12 procent i Sverige och 16 procent utanför Norden. Figur 5. Födda efter moderns födelseort och ålder 2015 Personer Åland Utanför Åland 9

12 2. Beskrivning av statistiken Befolkningsstatistiken omfattar uppgifter om såväl befolkningsrörelsen som befolkningens storlek och struktur. Syftet med denna publikation är att ge en utförlig bild av Ålands befolkning under 2015 samt att ge ett bredare perspektiv på befolkningsstrukturen och -rörelsen genom att göra vissa jämförelser över tiden samt med Finland och Sverige. De flesta tabeller i denna publikation innehåller uppgifter som gäller hela Åland, men relativt många uppgifter redovisas också per kommun och region. Uppgifter om befolkningens struktur och dess förändringar presenteras i de flesta fall både som absoluta tal och i procent. Vissa av befolkningsrörelseuppgifterna anges också som relationstal per personer. ÅSUB kan vid behov stå till tjänst med andra eller mera detaljerade befolkningsuppgifter än de som finns i denna rapport. Befolkningsstatistik publiceras också på ÅSUBs hemsida, både som mera lättöverskådliga exceltabeller och som pc-axis databaser som tillåter användaren att själv plocka fram just de uppgifter som man själv önskar. Källor och kvalitet Siffrorna som presenteras är slutliga uppgifter. Befolkningsstatistiken grundas på de uppgifter som finns i befolkningsregistret och de anmälningar om förändringar som inkommer dit. Källan för uppgifterna om befolkningsstrukturen är det utdrag ur befolkningsregistret som Ålands landskapsregering och ÅSUB årligen köper från Befolkningsregistercentralen. Siffrorna om befolkningsrörelsen baseras på uppgifter som Statistikcentralen har tagit fram utgående från förändringsuppgifter från Befolkningsregistercentralen. Från och med 2012 har ÅSUB haft tillgång till ett individbaserat material om befolkningsrörelsen, vilket förbättrar möjligheten att ta fram statistik om flyttningar, födda och avlidna. Befolkningsstatistiken håller en god kvalitet, vilket framgår t.ex. av att de uppgifter som kommer fram som ett resultat av ÅSUBs körningar med befolkningsregistret stämmer helt överens med de summerade siffror som Befolkningsregistercentralen själv har tagit fram. Likaså stämmer befolkningsrörelsesiffrorna (inklusive korrigeringar) helt överens med de förändringar av befolkningens storlek som noteras årligen. Några definitioner Befolkning 31.12: De som enligt befolkningsdatasystemet var stadigvarande bosatta i någon åländsk kommun vid denna tidpunkt. Medelbefolkning: Medelfolkmängden för ett år är medeltalet av befolkningen 31 december det aktuella året och befolkningen 31 december föregående år. 10

13 Ålder: En persons ålder i hela år den För flyttning efter ålder anges dock åldern vid flyttningstidpunkten. Språk: Det språk som finns registrerat i befolkningsregistret. Ett barns språk anmäls av föräldrarna samtidigt med barnets namn och kvarstår oförändrat om inte en separat anmälan om ändring görs. Befolkningsförändringar under året: Förändringar, om vilka uppgifter har kommit in senast i januari följande år. Födda: Levande födda. Fruktsamhet: Fruktsamhet efter åldersgrupp avser antalet levande födda barn som fötts av kvinnorna i en viss åldersgrupp per tusen kvinnor i medelfolkmängden i samma åldersgrupp. Bruttoreproduktionstalet visar det genomsnittliga antalet flickor en kvinna föder med beaktande av de aktuella fruktsamhetstalen. Nettoreproduktionstalet visar samma sak men med beaktande av dödligheten bland kvinnor i fruktsam ålder. Dödsorsak: Baseras på dödsattester och en internationell klassificering av sjukdomar. Korrigeringar: Korrigeringarna innehåller tillägg och strykningar som har gjorts i befolkningsregistret för att detta skall stämma överens med verkligheten. T.ex. en flyttning som har ägt rum 2014, men av någon anledning inte registrerats då, kan rättas till genom att en korrigering görs Korrigeringar räknas inte med till det aktuella årets befolkningsrörelse, eftersom de utgör förändringar som har inträffat tidigare år. Landskommuner: Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden: Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården: Kommunerna Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö I tabeller med avrundade tal kan små avvikelser förekomma mellan summan av de avrundade talen och den redovisade slutsumman - Exakt 0 enheter (st) 0 Mellan 0 och 0,5 enheter. Uppgift ologisk, kan ej förekomma.. Uppgifter saknas, är för få till antalet eller för osäkra för att anges Ytterligare definitioner och förklaringar kan fås från ÅSUB. En mera utförlig beskrivning av befolkningsstatistiken finns på ÅSUBs hemsida. 11

14 3. Befolkningsrörelsen Ålands befolkning växte med 67 personer år Ökningen var betydligt mindre än de senaste åren. Kvinnorna blev 29 flera och männen ökade med 38. Figur 6. Befolkningsförändring Det föddes 275 barn, sju färre än 2014 och något under årsgenomsnittet för talet. Antalet avlidna var 285, över 30 flera än Därmed blev födelsenettot negativt, d.v.s. de döda var 10 flera än de födda. Figur 7. Födda och döda Personer Födda Döda Kraftigt minskat flyttningsöverskott Inflyttningen minskade med femtio personer, medan utflyttningen var mer än 110 personer större än Flyttningsöverskottet krympte därför från nästan 240 personer till 74. De inflyttade var 889 och de utflyttade 815. Summan av befolkningsrörelsen, födelseöverskott plus flyttningsöverskott, blev 64 personer, men med posten korrigering på 3 personer blev den totala förändringen 67. Vigslarna var tre flera än 2014, medan skilsmässorna ökade med 27. Tabell 2 visar befolkningsrörelsen i sammandrag från 1971 och framåt. I tabellens nedre del visas uppgifterna som relationstal, per personer av medelfolkmängden. Befolkningsökningen 2015 blev 2,2 per personer, eller 0,2 procent, vilket är den lägsta siffran på 20 år. På ÅSUBs webbplats ( finns en databastabell med uppgifter om befolkningsrörelsen för varje enskilt år

15 Tabell 2. Befolkningsrörelsen Årsmedeltal Födda Döda Födelsenetto Inflyttning Utflyttning Flyttningsnetto Folkökning Korrigering Hela förändr Vigslar Skilsmässor Per personer av medelfolkmängden Födda 12,8 12,6 12,1 11,0 10,1 10,3 10,0 9,8 9,5 Döda 10,0 9,8 10,3 9,8 9,8 11,4 9,4 8,7 9,8 Födelsenetto 2,9 2,8 1,8 1,2 0,3-1,1 0,6 1,1-0,3 Inflyttning totalt 24,3 18,7 19,0 33,1 33,9 31,1 30,1 32,6 30,7 Utflyttning totalt 18,2 14,1 16,6 25,8 22,1 24,9 25,0 24,4 28,2 Flyttningsnetto 6,1 4,6 2,3 7,3 11,8 6,2 5,1 8,2 2,6 Folkökning 9,0 7,4 4,1 8,5 12,1 5,1 5,8 9,3 2,2 Hela förändr. 9,6 7,7 4,7 8,8 12,3 5,2 5,7 8,7 0,1 Vigslar 4,8 4,4 4,4 4,7 4,0 5,0 4,1 4,0 2,3 Skilsmässor 1,4 1,4 1,7 2,1 1,9 2,2 1,9 1,7 4,1 Man kan notera att under perioden var folkökningen större än i absoluta tal, men mindre per personer eftersom folkmängden var betydligt större på 2000-talet. Figuren visar att flyttningsöverskottet har fått en allt större betydelse för befolkningstillväxten. Under 1900-talets sista decennier utgjorde flyttningsnettot procent av ökningen, men på 2000-talet har andelen stigit till 90 procent. Figur 8. Födelse- och flyttningsnetto Personer Flyttnings - netto Födelsenetto På de följande sidorna presenteras befolkningsrörelsestatistik för kommunerna. Mera detaljerad statistik om födda finns på sidan 16 och om dödsfallen på sidan 20. Ett avsnitt med utförligare statistik om flyttningsrörelsen börjar på sidan

16 Åland hade mindre ökning än Finland och Sverige Åland har under 2000-talet i allmänhet haft en snabbare befolkningstillväxt i förhållande till invånarantalet än Sverige och Finland. Detta beror på ett större relativt flyttningsöverskott, medan födelseöverskottet på senare år oftast har varit lägre än i Finland och Sverige. De fyra senaste åren har dock ökningstakten varit lägre än i Sverige och 2015 var den också lägre än för Finland. Figur 9. Folkökning , Åland, Finland och Sverige, SCB Befolkningstillväxt i sju kommuner Befolkningstillväxten 2015 skedde i huvudsak i Jomala och Lemland. Invånarantalet minskade mest i Lumparland. Fem kommuner hade födelseöverskott och nio flyttningsöverskott. Befolkningen ökade med nästan 120 personer på landsbygden, men minskade med närmare 20 i Mariehamn och drygt 30 i skärgården. Mariehamn och skärgården hade födelseunderskott. I staden vägdes det delvis upp av ett flyttningsöverskott, men i skärgården visade flyttningen ett nollresultat. Landsbygden hade överskott både vad gäller nativiteten och flyttningen. I förhållande till invånarantalet, hade Jomala och Saltvik det största antalet födda, medan inflyttningen toppades av Lemland. Figur 10. Befolkningsförändringen efter kommun 2015 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Personer 14

17 Tabell 3. Befolkningsrörelsen i kommunerna 2015 Kommun Flyttning Föd.- Inflytt- Utflytt- Flytt.- Folk- Korri- Hela inom Vig- Skils- Födda Döda netto ning ning netto ökn. gering förändr. kommun slar mässor Antal Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Åland Per personer av medelfolkmängden Brändö 4,2 19,0-14,8 78,0 71,7 6,3-8,4 - -8,4 37,9 4,2 4,2 Eckerö 8,5 10,6-2,1 79,8 77,7 2,1-3,2 3,2 36,2 3,2 5,3 Finström 8,3 10,7-2,4 73,2 76,4-3,2-5,5 0,8-4,7 49,1 3,6 1,2 Föglö 3,5 21,1-17,5 49,1 56,1-7,0-24, ,6 56,1 1,8 1,8 Geta 10,1 8,0 2,0 82,5 74,4 8,0 10,1 2,0 12,1 60,4 8,0 2,0 Hammarland 10,4 9,8 0,7 85,3 87,2-2,0-1,3 4,6 3,3 69,7 3,9 3,3 Jomala 14,2 5,1 9,1 76,8 65,9 10,9 20,0-0,4 19,6 36,7 6,7 0,7 Kumlinge 6,1 15,2-9,1 18,2 42,6-24,3-33, ,4 51,7 3,0 - Kökar 4,0 23,8-19,8 75,4 63,5 11,9-7,9-4,0-11,9 103,2 4,0 - Lemland 10,9 7,2 3,6 99,8 81,2 18,6 22,2 2,6 24,8 35,2 3,1 2,6 Lumparland 2,4 7,2-4,8 24,1 69,8-45,7-50,5 2,4-48,1 33,7 2,4 - Saltvik 14,8 12,1 2,7 61,0 61,0-2,7-0,5 2,2 37,4 2,2 0,5 Sottunga - 10,0-10,0 10,0 29,9-19,9-29,9 10,0-19,9 10,0 - - Sund 6,8 12,6-5,8 65,9 61,0 4,8-1,0-2,9-3,9 33,9 1,0 5,8 Vårdö 2,3 16,1-13,8 66,5 48,2 18,3 4,6-4,6 29,8-2,3 Mariehamn 8,5 10,0-1,5 87,4 86,7 0,7-0,8-0,9-1,7 136,3 4,3 3,8 Landskomm. 10,3 9,9 0,4 73,7 69,9 3,8 4,2 0,7 5,0 43,3 4,0 1,9 -Landsbygden 11,2 8,6 2,6 76,3 71,9 4,3 6,9 0,9 7,8 42,5 4,2 1,9 -Skärgården 3,7 18,5-14,8 55,5 55, , ,8 49,5 2,3 1,9 Åland 9,6 9,9-0,3 79,1 76,6 2,6 2,2 0,1 2,3 80,3 4,1 2,7 Not: Siffrorna för regionerna och hela Åland inkluderar flyttning inom regionerna respektive inom Åland Över personer flyttade inom sin hemkommun. Livligast var den interna flyttningen i Mariehamn, där nästan 14 procent av befolkningen bytte bostad inom kommunen, medan siffran i landsbygds- och skärgårdskommunerna var runt fyra fem procent. 15

18 De flesta kommuner på fasta Åland samt Vårdö har ökat det senaste decenniet Befolkningsutvecklingen i de enskilda kommunerna varierar en hel del mellan åren, varför det är av intresse att se på utvecklingen under en längre tid. Under tioårsperioden har Ålands befolkning ökat med över personer. Landsbygdens befolkning har vuxit med drygt och stadens med närmare 700 personer, medan invånarantalet i skärgården har minskat med 200. Minskningen i skärgården beror helt på födelseunderskottet, eftersom lika många har flyttat in som ut under decenniet. Mariehamns tillväxt beror å sin sida helt på flyttningen eftersom nativiteten gav ett litet underskott. I sex landsbygdskommuner blev det ett summerat födelseöverskott under perioden och landsbygden blev den enda region där en del av tillväxten beror på den naturliga befolkningsutvecklingen. Även på landsbygden är det dock flyttningsöverskottet som har stått för den stora delen av tillväxten Under perioden har tio kommuner haft befolkningsökning, d.v.s. alla kommuner på fasta Åland utom Sund samt dessutom Vårdö. Alla kommuner utom fyra hade flyttningsöverskott. Figur 11. Befolkningsförändringen efter kommun Jomala, Lemland, Geta och Hammarland har vuxit snabbast på tio år I tabell 4 ser man att den relativa tillväxten under tioårsperioden, d.v.s. per personer, har varit störst i Jomala. Därefter följer Lemland, Geta och Hammarland. Den största minskningen har skett i Sottunga och Kökar. Födelsetalet har varit störst i Jomala med ett årsmedeltal på 13,7 födda per invånare och lägst i Sottunga med 0,9. Dödstalet har varit högst i Kökar, 18,2 och lägst i Lumparland med 4,5. Jomala och Mariehamn har haft den största relativa inflyttningen, medan Sottunga och Kökar haft den största utflyttningen per personer. Det största relativa flyttningsöverskottet har Jomala, Geta och Lemland haft. Om man ser till relationen mellan antal födda och döda, noterar man t.ex. att de födda i Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar och Sottunga under tioårsperioden är mindre än hälften av antalet döda, medan de födda i Lumparland och Jomala var dubbelt så många som de avlidna. 16

19 Tabell 4. Befolkningsrörelsen i kommunerna under en tioårsperiod Kommun Procent Föd.- Inflytt- Utflytt- Flytt.- Folk- Korri- Hela Födda/ Inflytt./ Födda Döda netto ning ning netto ökning gering förändr. döda utflytt. Antal Brändö ,0 101,0 Eckerö ,0 105,5 Finström ,2 101,8 Föglö ,4 105,6 Geta ,0 119,0 Hammarland ,5 109,6 Jomala ,0 127,3 Kumlinge ,8 93,7 Kökar ,1 92,4 Lemland ,1 117,7 Lumparland ,4 94,8 Saltvik ,4 107,5 Sottunga ,7 80,9 Sund ,6 104,0 Vårdö ,4 117,9 Mariehamn ,0 108,4 Landskomm ,5 111,7 -Landsbygden ,4 113,2 -Skärgården ,6 100,8 Åland ,9 110,2 Årsmedeltal per personer av medelfolkmängden Brändö 4,3 15,2-10,9 63,0 62,4 0,6-10,3 0,4-9,9 Eckerö 9,3 12,0-2,8 71,1 67,3 3,7 1,0 0,1 1,1 Finström 11,4 9,5 1,9 71,6 70,3 1,2 3,2 0,1 3,2 Föglö 5,6 16,2-10,6 52,9 50,1 2,8-7,8 0,5-7,3 Geta 10,1 12,7-2,5 76,7 64,5 12,3 9,7 2,1 11,8 Hammarland 11,5 8,8 2,7 72,7 66,4 6,3 9,0 1,3 10,3 Jomala 13,7 6,5 7,2 82,4 64,7 17,7 24,9 0,2 25,1 Kumlinge 4,8 12,8-8,0 46,7 49,8-3,1-11,1 0,3-10,8 Kökar 4,9 18,2-13,3 78,5 84,9-6,4-19,7-0,4-20,1 Lemland 11,2 6,3 5,0 73,3 62,3 11,0 16,0 0,2 16,1 Lumparland 8,8 4,5 4,3 50,8 53,5-2,8 1,5 1,3 2,8 Saltvik 11,1 10,1 1,0 59,8 55,7 4,1 5,1-0,1 5,0 Sottunga 0,9 13,5-12,6 68,3 84,5-16,2-28,8 3,6-25,2 Sund 8,6 10,1-1,5 68,4 65,8 2,6 1,2-1,2 - Vårdö 7,0 12,7-5,7 55,4 47,0 8,4 2,7 0,7 3,4 Mariehamn 9,4 9,7-0,3 82,2 75,9 6,4 6,1 0,0 6,1 Landskomm. 10,7 9,3 1,4 71,0 63,5 7,4 8,9 0,3 9,1 -Landsbygden 11,6 8,4 3,1 72,9 64,4 8,5 11,7 0,2 11,9 -Skärgården 5,1 14,9-9,7 58,4 58,0 0,4-9,3 0,5-8,7 Åland 10,2 9,4 0,7 75,5 68,5 7,0 7,7 0,2 7,9 Fotnot: Siffrorna för regionerna och hela Åland inkluderar flyttning inom regionerna respektive inom Åland 17

20 3.1 Födda Av de 275 födda under 2015 var 143 pojkar och 132 flickor. Andelen pojkar var 52 procent, vilket är den genomsnittliga andelen för de senaste decennierna. Sedan år 2000 har över barn fötts, varav 150 flera pojkar än flickor. Av barnen föddes 10 procent av mammor under 25 år, 28 procent av åringar, 38 procent av åringar samt 24 procent av kvinnor 35 år eller äldre. Jämfört med 2014 och med 2000-talets medeltal var en lägre andel år och en större del 35 eller äldre. Skillnader mellan regionerna var små. Tabell 5. Födda efter kön, år, moderns ålder och moderns civilstånd År Totalt Barnens kön Moderns ålder Moderns civilstånd Flickor Pojkar Gift Ej gift Antal Procent ,0 48,8 51,2 1,7 12,8 36,7 32,0 14,3 2,5 0,3 44,4 55, ,0 47,6 52,4 1,4 11,3 28,6 35,3 19,1 4,2 0,5 40,6 59, ,0 52,3 47,7 1,4 9,8 28,1 37,5 18,6 4,6-40,4 59, ,0 50,7 49,3 0,3 13,4 29,8 32,2 20,9 3,4-30,8 69, ,0 48,1 51,9 1,4 11,1 30,3 34,5 18,5 3,5 0,7 43,6 56, ,0 47,5 52,5 1,1 9,6 35,8 36,2 14,5 2,8-36,2 63, ,0 48,0 52,0 0,7 9,5 27,6 38,2 20,4 3,6-36,7 63,3 Not: Siffrorna för tioårsperioderna är årsmedeltal Figur 12. Födda efter moderns ålder Antal födda Tabell 6. Födda efter region, kön, moderns ålder och moderns civilstånd 2015 Region Totalt Barnens kön Moderns ålder Moderns civilstånd Flickor Pojkar Gift Ej gift Mariehamn Landsbygden Skärgården Åland

21 Högst fruktsamhet bland åringar Tabell 7 visar den relativa fruktsamheten i olika åldersgrupper (se Beskrivning av statistiken). Åldersgruppen år har haft den högsta fruktsamheten under större delen av 2000-talet, men 2014 var den högre för åringarna. Tabell 7. Fruktsamhet i olika åldersgrupper År Kvinnans ålder Summe- Brutto- Netto rad frukt- reproduk- reproduksamhet tionstal tionstal Antal födda per kvinnor i respektive åldersgrupp ,1 35,2 93,4 113,7 47,6 8,6 1, ,674 0, ,6 50,8 120,3 112,0 46,4 13, ,861 0, ,2 48,6 107,2 102,0 61,6 7, ,802 0, ,1 47,1 99,9 121,6 49,0 4, ,814 0, ,0 51,1 90,4 121,9 62,9 18, ,792 0, ,4 60,3 101,4 116,3 44,3 12,8 2, ,839 0, ,2 42,5 121,0 127,3 61,0 14,6 1, ,867 0, ,1 51,5 109,5 145,4 43,0 13, ,917 0, ,8 51,8 118,7 112,4 73,0 13,2 1, ,883 0, ,2 41,1 95,7 122,7 62,7 13, ,692 0, ,0 60,6 120,0 110,4 59,4 8, ,936 0, ,7 42,4 105,8 132,4 60,5 12, ,942 0, ,2 56,0 116,5 116,4 69,3 10, ,936 0, ,8 45,6 117,6 120,7 60,7 10,5 1, ,865 0, ,6 38,8 135,8 121,6 47,7 8, ,847 0, ,7 37,7 96,2 123,1 64,0 10, Tabell 8 visar förutom totalantalet födslar också antalet tvillingfödslar och antalet dödfödda samt barnens ordningsnummer för perioden Siffror för 2015 är inte tillgängliga ännu. Antalet tvillingfödslar har varierat mellan en och nio per år. Inga trillingar har fötts under perioden. Antalet dödfödda är litet, i genomsnitt mindre än ett barn per år. Drygt 40 procent av de barn som föddes 2014 var sin mors första barn. Tabell 8. Födslar samt levande födda efter ordningsnummer År Födslar Tvilling- Död- Levande födda efter ordningsnummer totalt födslar födda Totalt Not: Siffrorna för tioårsperioderna är årsmedeltal 19

22 Många inflyttade mammor Drygt hälften av barnen som föddes 2015 har en mamma som är född på Åland. För 21 procent är mamman från Finland, för 12 procent från Sverige och för 16 procent från något utomnordiskt land. Av länderna utanför Norden är Lettland, Estland och Rumänien de vanligaste födelseländerna. Andelen mödrar som är födda på Åland är högst bland de som är under 30, medan de som är födda i Finland och Sverige utgör en högre procent av de 35 år fyllda. En del av de kvinnor som är födda utanför Åland kan vara uppvuxna här eller ha bott här länge, eftersom siffrorna bara visar födelseort. Jämfört med 2014 var mammorna födda på Åland och i Finland något färre 2015, medan antalet med ursprung i Sverige och utanför Norden ökade en aning. Tabell 9. Födda efter moderns födelseland och ålder 2015 Moderns Moderns ålder födelseland Totalt Totalt Åland Finland Sverige och övr. Norden Utom Norden Andelen mammor födda utanför Åland var större i Mariehamn och skärgården än på landsbygden. Det kan noteras att bara en fjärdedel av de nyblivna mammorna i Mariehamn var födda i staden. I skärgården var bara en av de nyblivna mammorna själv född i någon av skärgårdskommunerna. Övriga var inflyttade från fasta Åland eller utomåländska orter. Figur 13. Födda efter region och moderns födelseort 2015 Personer Mariehamn Landsbygden Skärgården Åland Utanför Åland 20

23 Nästan 70 aborter År 2015 utfördes 69 aborter, 3 flera än Antalet minskade något bland kvinnor över 30 men ökade för de yngre. Abortfrekvensen var högst i åldrarna år, 33 per kvinnor. Antalet aborter var 251 per levande födda. Figur 14. Antal aborter efter kvinnans ålder Antal Tabell 10. Aborter efter kvinnans ålder År Kvinnans ålder Per Totalt levande födda Antal Antal per kvinnor i respektive åldersgrupp ,0 1) 22,7 2) 21,4 9,5 11,5 6,6 5, ,0 1) 21,2 2) 20,0 18,2 6,5 9,7 3, ,4 1) 9,7 2) 18,8 23,4 15,9 8,2 3, ,9 1) 13,6 2) 29,8 9,4 16,9 14,7 4,4 1, ,1 1) 19,8 2) 17,6 17,8 7,4 10,8 3, ,7 1) 17,9 2) 24,4 24,7 6,2 12,1 4, ,1 1) 13,7 2) 22,9 15,1 8,7 6,2 3,1 1, ,5 1) 13,5 2) 26,6 30,5 13,7 10,8 3, ,6 1) 19,3 2) 26,8 18,9 14,8 4,5 5, ,5 1) 11,9 2) 34,5 19,7 13,6 8,0 3, ,0 1) 12,9 2) 36,7 17,0 17,4 5,7 4, ,2 1) 14,1 2) 31,8 23,8 17,3 8,0 1, ,0 1) 10,7 2) 21,6 22,8 8,7 8,0 5, ,6 1) 19,0 2) 35,6 18,9 9,8 6,9 1, ,0 1) 7,2 2) 30,2 17,5 19,1 9,3 2, ,6 1) 11,5 2) 33,1 18,2 14,1 6,9 5,4-1) Uträknat på år 2) Uträknat på år. Källa: ÅSUB Befolkning, THL 21

24 3.2 Avlidna Av de 285 personer som dog år 2015 var 144 kvinnor och 141 män. Av kvinnorna som avled var 30 procent 90 år eller äldre mot 16 procent av männen. Av kvinnorna var 13 procent under 65 år jämfört med 14 procent av männen. Figur 15. Avlidna efter ålder och kön 2015 Personer Kvinnor Män Betydligt flera avlidna än 2014 Tabell 11 och 12 visar antal avlidna, dels regionvis dels som tidsserier för hela Åland. De avlidna 2015 var flera än de två föregående åren men färre än Efter 1950 har antalet döda på ett år varit större bara tre gånger. Ökningen från 2014 skedde främst för män mellan 70 och 90 år men också för kvinnor i årsåldern. Sedan år 2000 har personer avlidit, ett hundratal flera kvinnor än män. Det är endast någon enstaka person under 20 år som dör årligen, år 2015 var det ingen. I åldrarna har de avlidna varierat mellan 5 och 15 årligen, men tendensen har varit avtagande de senaste decennierna. Mera detaljerade uppgifter om dödligheten i olika åldrar finns på ÅSUBs hemsida. Tabell 11. Avlidna efter region, ålder och kön 2015 Kön Ålder Region Totalt Antal totalt Kön Kvinnor Män Region Mariehamn Landsbygden Skärgården Procent totalt 100, ,4-6,7 6,3 9,5 8,4 9,8 15,8 20,0 23,2 Kön Kvinnor 100, ,3 6,3 9,7 5,6 6,3 15,3 20,8 29,9 Män 100, ,7-7,1 6,4 9,2 11,3 13,5 16,3 19,1 16,3 Region Mariehamn 100, ,3 6,1 8,8 7,9 10,5 15,8 20,2 25,4 Landsbygden 100, ,2 7,6 10,7 9,9 10,7 15,3 16,0 20,6 Skärgården 100, ,5-2,5 2,5 7,5 5,0 5,0 17,5 32,5 25,0 22

25 Tabell 12. Avlidna efter ålder och kön År Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt Antal Procent ,0 1,0 5,3 17,6 61,9 14,1 100,0 1,1 3,3 10,6 64,3 20,8 100,0 1,4 7,4 24,8 59,2 7, ,0 1,1 3,6 16,8 56,5 21,9 100,0 1,3 2,9 10,2 54,6 31,1 100,0 1,6 4,3 23,7 58,1 12, ,0 0,4 1,4 18,1 57,4 22,7 100, ,2 49,7 35,2 100,0 0,8 3,0 21,2 65,9 9, ,0 0,3 4,3 20,7 49,8 24,8 100,0 0,6 1,8 12,4 46,5 38,8 100,0-7,2 30,1 53,6 9, ,0 0,7 1,9 18,2 56,1 23,0 100,0 0,8-12,1 51,6 35,5 100,0 0,7 3,4 23,4 60,0 12, ,0 0,4 3,6 20,3 50,2 25,5 100,0-3,0 16,5 48,1 32,3 100,0 0,8 4,2 24,6 52,5 17, ,0-2,1 20,7 54,0 23,2 100,0-0,7 21,5 47,9 29,9 100,0-3,5 19,9 60,3 16,3 Not: Siffrorna för tioårsperioderna är årsmedeltal Vi lever längre Livslängden ökar småningom vilket både tabell 12 och figur 16 visar. T.ex. så var andelen av de avlidna kvinnorna som hade uppnått 80 års ålder 64 procent på 1990-talet, men 69 procent på 2000-talet. För män var motsvarande siffror 37 och 47 procent. I tabell 13 presenteras den förväntade livslängden för femårsperioder för att minska inverkan av årliga variationer. Den beräknas utgående från dödligheten i olika åldrar under respektive period. Från början av 2000-talet till perioden med de senast tillgängliga siffrorna, , har den förväntade livslängden ökat med 0,7 år för kvinnor och 2 år för män. Figur 16. Andel av de avlidna kvinnorna och männen som hade fyllt 80 år Tabell 13. Förväntat antal levnadsår efter kön och ålder och Ålder Båda könen Kvinnor Män Båda könen Kvinnor Män 0 80,6 83,6 77,6 82,0 84,3 79, ,3 69,1 63,4 67,1 69,6 64, ,7 54,4 48,9 52,4 54,9 50, ,6 35,2 30,0 33,1 35,2 30, ,4 21,4 17,1 19,9 21,5 18,2 85 6,1 6,6 5,1 6,3 6,8 5,5 23

26 Flera män än kvinnor dör av olyckor och våld Statistiken över dödsorsaker visar att cirkulationsorganens sjukdomar och tumörer tillsammans står för två tredjedelar av dödsfallen. Andra sjukdomar som inte är obetydliga som dödsorsaker är sjukdomar i andnings- och matsmältningsorganen, sjukdomar i nervsystemet samt mentala rubbningar. Infektionssjukdomar orsakar endast några få dödsfall per år. Tabell 14. Avlidna efter dödsorsak och kön Dödsorsaker Totalt Kvinnor Män Antal personer Infektionssjukd., parasitära sjukd Tumörer Endokrina systemets sjukd Mentala rubbningar Nervsystemets och sinnesorg:s sjukd Cirkulationsorg. sjukd därav hjärtsjukdomar Andningsorganens sjukd därav lunginflammation Matsmältningsorg. sjukd Urogenitalorg. sjukd Medfödda missbildningar, m.m Olycksfall eller yttre våld därav självmord Övrigt Per personer av medelfolkmängden Infektionssjukd., parasitära sjukd Tumörer Endokrina systemets sjukd Mentala rubbningar Nervsystemets och sinnesorg:s sjukd Cirkulationsorg. sjukd därav hjärtsjukdomar Andningsorganens sjukd därav lunginflammation Matsmältningsorg. sjukd Urogenitalorg. sjukd Medfödda missbildningar, m.m Olycksfall eller yttre våld därav självmord Övrigt Tabell 14 visar avlidna efter dödsorsak i absoluta tal och som relationstal per invånare för Uppgifterna för 2015 är inte klara. Tabell 15 visar uppgifter efter kön och ålder I figur 17 jämförs tre femårsperioder. Cirkulationsorganens sjukdomar är en vanligare dödsorsak för kvinnor än män. Framförallt förekommer de hos äldre kvinnor, medan de är något vanligare också längre ner i åldrarna hos männen. Tumörer är en vanligare dödsorsak för män men de årliga variationerna är stora. År 2013 dog dubbelt så många män som kvinnor av cancer, men 2014 var kvinnorna och männen ungefär lika många. Olycksfall och våld orsakar vanligen flera dödsfall bland män. År 2014 var tumörer den vanligaste dödsorsaken bland åringar och sjukdomar i cirkulationsorganen i åldrarna 75 och över. Detta gäller både kvinnor och män. 24

27 Tabell 15. Avlidna efter dödsorsak, ålder och kön 2014 Dödsorsaker Ålder Totalt Antal personer totalt Tumörer Nervsystemets och sinnesorg:s sjukd Cirkulationsorg. sjukd därav hjärtsjukdomar Andningsorganens sjukd Olycksfall eller yttre våld därav självmord Övrigt Kvinnor Tumörer Nervsystemets och sinnesorg:s sjukd Cirkulationsorg. sjukd därav hjärtsjukdomar Andningsorganens sjukd Olycksfall eller yttre våld därav självmord Övrigt Män Tumörer Nervsystemets och sinnesorg:s sjukd Cirkulationsorg. sjukd därav hjärtsjukdomar Andningsorganens sjukd Olycksfall eller yttre våld därav självmord Övrigt Antalet dödsfall av tumörer har ökat med tiden för båda kön, men för den senaste femårsperioden sjönk antalet något för kvinnor. Cirkulationsorganens sjukdomar visade en sjunkande tendens under början av 2000-talet, men ökade igen för perioden Man bör beakta att ovanligt många personer dog under 2012, vilket bidrar till att höja siffrorna för ett flertal dödsorsaker. Figur 17. Dödsorsaker efter kön, årsmedeltal , och Personer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Tumörer Cirkulationsorg. Andra sjukdomar el. Olycksfall eller våld sjukdomar orsaker

28 3.3 Flyttningen Inflyttningen var nästan 890 personer 2015, vilket var 50 färre än året före. Utflyttningen blev rekordstor, 815 personer. Kvinnorna var i majorietet av såväl de inflyttade som de utflyttade. Flyttningens volym såväl som sammansättning från framgår av tabell 16. Figur 18. In- och utflyttade Personer Inflyttade Utflyttade Inflyttningen från utomnordiska länder ökade ytterligare Av de inflyttade 2015 kom nästan 350 från Finland, vilket är lika många som Från Sverige och övriga Norden flyttade drygt 340 personer in, en minskning med 70. Dessa båda grupper stod vardera för 39 procent av de inflyttade. Från utomnordiska länder flyttade 200 personer till Åland 2015, vilket var en ökning med 20 och den största siffran hittills. De utgjorde 23 procent av alla inflyttade. Figur 19. Inflyttning efter ursprungsland Personer Sverige och övr. Norden Finland Övr. länder Utflyttningen till Finland ökade med 70 personer och flyttningen till utomnordiska länder med 40. Till Sverige flyttade ungefär lika många som När det gäller flyttningen till Finland bestod ökningen främst av personer som tidigare har flyttat in därifrån. Den större flyttningen till länder utanför Norden kan främst hänföras till personer som är födda i icke-nordiska länder, men antalet personer födda på Åland som valde att lämna Norden ökade också. 26

29 Minskande flyttningsnetton Flyttningsöverskottet gentemot Finland blev bara fem personer, medan migrationen i förhållande till Sverige och övriga Norden gav ett underskott på 45 personer. Det utomnordiska överskottet var drygt 100 personer, något mindre än året före. Figur 20. Flyttning till och från Åland 2015 Tabell 16. Flyttningsrörelsen In-/utflyttningsland Antal Årsmedeltal Inflyttning totalt Finland Sverige, övr. Norden Övr. länder Utflyttning totalt Finland Sverige, övr. Norden Övr. länder Flyttningsnetto Finland Sverige, övr. Norden Övr. länder Procent Inflyttning Finland 63,2 51,2 50,4 38,6 33,5 39,9 37,6 37,0 38,8 Sverige, övr. Norden 33,7 44,3 42,7 46,5 50,9 41,0 45,2 43,9 38,6 Övr. länder 3,0 4,5 6,9 14,9 15,6 19,1 17,2 19,2 22,6 Utflyttning Finland 48,7 47,7 39,3 37,1 39,7 35,6 38,8 38,3 41,7 Sverige, övr. Norden 50,1 49,5 55,9 58,2 55,5 54,0 53,2 54,7 47,6 Övr. länder 1,2 2,8 4,8 4,7 4,8 10,5 8,0 7,0 10,7 27

30 Inflyttning från 44 länder De nästan 890 personer som flyttade till Åland kom från 44 olika länder varav 21 utomeuropeiska. Förutom från Finland och Sverige som dominerar inflyttningen, kom det flest personer från Rumänien, Lettland, Storbritannien och Libanon. Över tre fjärdedelar av inflyttningen kom från nordiska länder, 16 procent från övriga Europa och 7 procent från andra världsdelar. Av flyttningen från Europa utom Norden kom två tredjedelar från länder som har blivit EUmedlemmar 2004 eller senare och över en fjärdedel från de gamla EU-länderna. Över 40 procent av de som flyttade in från Sverige 2015 var födda på Åland, men av de inflyttade från Finland var mindre än 20 procent återflyttare. Den minskade inflyttningen från Sverige gällde både sverigefödda och återflyttare. Tabell 17. In- och utflyttning efter flyttningsland 2015 Land Inflyttning Utflyttning Netto Land Inflyttning Utflyttning Netto Totalt Norden Asien Finland Filippinerna Sverige Indien 1-1 Danmark Irak 1-1 Island Japan 1-1 Norge Iran 3-3 Sri Lanka 1-1 Övriga Europa Thailand Belgien Turkiet 2-2 Bosnien o Hercegovina 2-2 Kazakstan 1-1 Estland Libanon Frankrike Syrien 2-2 Grekland 1-1 Vietnam 1-1 Italien Kina 2-2 Irland 1-1 Jordanien 1-1 Lettland Litauen Afrika 4-4 Malta 3-3 Nigeria 1-1 Nederländerna Kenya 3-3 Polen 5-5 Portugal 2-2 Amerika Rumänien Canada 2-2 Ryssland 1-1 Chile 1-1 Kroatien 4-4 USA Spanien Chile 1-1 Storbritannien Venezuela Tyskland Ukraina 2-2 Oceanien 1-1 Österrike Australien 1-1 Serbien 1-1 Okänt EU Infödda ålänningar flyttade främst till Sverige Utflyttningen på drygt 700 personer gick till 18 olika länder, varav endast 4 utomeuropeiska. Av utflyttningen gick nästan 90 procent till Norden, 8 procent till övriga Europa och 2 procent till icke-europeiska länder. Av de som flyttade 28

31 till Sverige var hälften födda på Åland, men för de som flyttade till Finland och utomnordiska länder var andelen bara en fjärdedel. Överskott i förhållande till såväl Europa utom Norden som till resten av världen Åland hade ett överskott i flyttningsrörelsen i förhållande till 36 olika länder, men i de flesta fall var överskottet bara en eller några få personer. Rumänien, Libanon och Lettland stod för de största överskotten. I förhållande till Europa utanför Norden blev överskottet över 70 personer och gentemot övriga världsdelar drygt 40. Underskott blev det däremot i förhållande till Sverige och till övriga Norden, närmare 40 personer respektive ett knappt tiotal. Flyttningen Åland Finland gav ett plus på fem personer. Figur 21. Flyttningsnetto för Åland efter område 2015 Personer Finland Sverige Övriga Norden Baltikum Övriga Europa Övriga världsdelar In-/utflyttningsområde Överskott av män i flyttningen till och från Sverige Under perioden har flyttningsrörelsen gett ett samlat överskott på mer än personer, drygt kvinnor och över män. Flyttningen till och från Finland har gett ett betydligt större överskott av kvinnor än män. Flyttningen i förhållande till Sverige och övriga Norden har gett ett överskott av män men ett litet underskott av kvinnor. Flyttningen mellan Åland och utomnordiska länder har bidragit med ett lika stort nettotillskott av kvinnor och män. Figur 22. Flyttningsnetto efter kön Personer Kvinnor Män Finland Sverige + Norden Övr. världen In-/utflyttningsland 29

32 Störst flyttningsöverskott för åringar Flyttningen år 2015 gav Åland ett nettotillskott i de flesta åldrar. Det främsta undantaget var åringarna som minskade p.g.a. större utflyttning än inflyttning. Såväl in- som utflyttningen var störst i åldern år, vilket delvis kan bero på att man skriver sig på studieorten. Av de 890 inflyttarna var 160 under 20 år, drygt 380 var år och nästan 340 stycken 30 eller äldre. Jämfört med 2014 minskade inflyttningen och också nettot i åldrarna under 30 år. Figur 23. Nettoflyttning efter ålder 2015 Personer Tabell 18. In- och utflyttning efter ålder och flyttningsland 2015 Åldersgrupp Flyttning från/till Procent Totalt Finland Sverige Övriga Övriga av totala Norden länder flyttningen Inflyttning , , , , , , , , ,9 Utflyttning , , , , , , , , ,1 Nettoflyttning

33 Över hälften av inflyttningen tillföll Marieamn På denna och de två följande sidorna visas mera detaljerade uppgifter om flyttningsrörelsen i kommuner och regioner. Mariehamn tog emot närmare 60 procent av inflyttningen från Finland och utomnordiska länder liksom drygt hälften av flyttningen från Sverige (inkl. övriga Norden). Tabell 19. Flyttningsrörelsen i kommunerna 2015 Kommun Inflyttning från Utflyttning till Nettoflyttning Tot. Åland Fin- Sve. Övr. Tot. Åland Fin- Sve. Övr. Tot. Åland Fin- Sve. Övr. land + övr värld. land + övr värld. land + övr värld. Nord. Nord. Nord. Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Åland Not: Siffrorna för regionerna och hela Åland innehåller flyttning inom regionerna respektive inom Åland Skärgården hade underskott gentemot fasta Åland, överskott mot omvärlden För t.ex. skärgården kan man notera att inflyttningen från övriga Åland var över 40 personer, från Finland 35, från Sverige plus övriga Norden drygt 20 samt från utomnordiska länder ett drygt tiotal. Flyttningen i förhållande till övriga Åland gav underskott, medan skärgården fick ett överskott från den utomåländska migrationen, varför slutsaldot blev noll. Figur 24. Flyttningen till och från skärgården

34 Tabell 20 visar den interna åländska flyttningen för de enskilda kommunerna och tabell 21 flyttningen mellan regionerna. I den senare tabellen är flyttningen mellan olika kommuner i samma region eliminerad. Landsbygden gjorde en nettovinst på fyra personer vardera i förhållande till Mariehamn och skärgården, medan staden vann tio personer på skärgårdens bekostnad. Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Åland Not: Siffrorna för hela Åland innehåller flyttning inom regionerna respektive inom Åland Tabell 20. Flyttning inom Åland 2015 In-/utflyttnings- Inflyttning från Utflyttning till Nettoflyttning Marie- Lands- Skär- Marie- Lands- Skär- Marie- Lands- Skär- kommun Totalt hamn bygden gården Totalt hamn bygden gården Totalt hamn bygden gården Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Tabell 21. Flyttning mellan regionerna 2015 Utflyttningsregion Inflyttningsregion Marie- Lands- Skär- Åland hamn bygden gården Mariehamn Landsbygden Skärgården Åland Flyttningsöverskott för barn i alla regioner, störst i skärgården Siffror om flyttningsrörelsen efter ålder på kommun- och regionnivå, visar intressanta skillnader. För barn under 15 år blev det ett litet överskott i alla regioner, störst i skärgården. Gruppen år hade ett betydande flyttningsunderskott i skärgården och på landsbygden, men ett litet överskott i Mariehamn. För invånarna i åldrarna var det mest markanta att landsbygden hade ett stort flyttningsöverskott och staden ett underskott. Flyttningen av åringar gav ett litet plus i alla regioner, medan det för pensionärernas del blev ett överskott i Mariehamn och små underskott på landsbygden och i skärgården. 32

35 Figur 25. Nettoflyttning efter region och ålder 2015 Personer Mariehamn Landsbygden Skärgården Sex kommuner hade flyttningsöverskott av pensionärer, sex underskott Av de enskilda kommunerna hade nio ett flyttningsöverskott av 0 14-åringar och elva när det gäller åringar. I båda fall fick Jomala det största nettotillskottet. När det gäller gruppen år hade de flesta kommuner underskott. Flest ungdomar förlorade Jomala och Finström. Det största flyttningsöverskottet av pensionärer hade Mariehamn, men också fem andra kommuner fick ett litet tillskott i dessa åldersgrupper. Tabell 22. Flyttning efter kommun och ålder 2015 Kommun Tot Tot Tot Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Åland Not: Siffrorna för regionerna och hela Åland innehåller flyttning inom regionerna respektive inom Åland Inflyttade Utflyttade Nettoflyttning 33

36 4. Befolkningsstrukturen Ålands folkmängd var personer den 31 december 2015, varav kvinnor och män. I alla kommuner utom Mariehamn och Finström fanns det flera män än kvinnor. Kvinnoöverskottet i befolkningen har krympt ihop, från 400 år 1990 till obetydliga 13 personer Tabell 23. Kommunernas befolkning efter kön Kommun Antal Procent Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Brändö ,5 55,5 Eckerö ,1 52,9 Finström ,5 49,5 Föglö ,7 52,3 Geta ,0 51,0 Hammarland ,6 51,4 Jomala ,8 51,2 Kumlinge ,7 53,3 Kökar ,6 54,4 Lemland ,3 50,7 Lumparland ,2 52,8 Saltvik ,7 50,3 Sottunga ,5 52,5 Sund ,1 50,9 Vårdö ,7 50,3 Mariehamn ,8 48,2 Landskomm ,8 51,2 -Landsbygden ,1 50,9 -Skärgården ,0 53,0 Åland ,0 50,0 Från år 2000 har landsbygden ökat med nästan invånare och staden med medan skärgården har minskat med 200. Alla landsbygdskommuner har vuxit, men Jomala står för över hälften av ökningen. Kvinnoöverskottet i staden har sjunkit, medan landsbygden och skärgården har fått större flertal av män. Figur 26. Invånare efter region och kön 2000 och

37 4.1 Ålder De största årskullarna i befolkningen är de som är födda i slutet av 1940-talet samt under och 1960-talen, d.v.s. personer från 45 år upp till tidig pensionsålder. Det råder kvinnoöverskott bland åringarna och från 75 år och uppåt, medan männen är i majoritet under 45 samt bland åringar. Tabell 24. Befolkning efter ålder och kön Ålder Antal Procent Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt ,0 50, ,7 50, ,1 51, ,2 51, ,6 53, ,4 53, ,6 53, ,7 50, ,4 50, ,5 51, ,6 49, ,9 50, ,2 47, ,3 47, ,4 49, ,3 51, ,0 47, ,8 44, ,4 37, ,6 28, ,6 16,4 Omrking 400 per år uppnår pensionsålder I nedanstående diagram som visar befolkningen per ettårsgrupp ser man att de flesta årskullar som uppnår pensionsåldern de närmaste åren kommer att omfatta cirka 400 personer eller mera. De enskilda årsklasserna varierar dock en hel del i storlek. Figur 27. Befolkning efter ålder 2015 Personer Ålder 35

38 Stor ökning av yngre pensionärer Under 2000-talet har antalet åringar blivit över flera. Ökningen för denna grupp har dock bromsats upp i och med att de stora efterkrigskullarna undan för undan uppnår pensionsålder. I stället ökar de som är 65 år eller äldre i snabb takt. Sedan år 2000 har de blivit flera. De 65 år fyllda är nu 21 procent av befolkningen mot 16 procent 1990 och Hittills är det de yngre pensionärerna som har ökat kraftigt, men från början av 2020-talet kan man räkna med att tillväxten förskjuts till de äldre grupperna i och med att de stora kullarna börjar fylla 75. Figur 28. Befolkning som har fyllt 65 år Antalet barn och unga i olika åldrar har varierat över åren när de stora årskullarna från baby-boomen har vuxit upp. Totalantalet har hållits på ungefär samma nivå, men andelen unga i befolkningen har sjunkit i och med den stora ökningen högre upp i åldrarna. År 1990 var 39 procent av befolkningen under 30 år mot 33 procent nu. Tabell 25. Befolkningen efter ålder År Åldersgrupp Totalt Antal Procent ,0 18,2 65,2 16,5 8,9 10,5 19,6 30,2 14,1 8,7 6,2 1, ,0 18,6 65,0 16,4 8,1 11,6 15,7 29,0 19,2 8,0 5,9 2, ,0 16,4 65,3 18,4 7,5 10,2 15,4 26,7 21,8 9,9 5,8 2, ,0 16,4 64,7 18,9 7,5 10,0 15,7 26,5 21,3 10,5 5,7 2, ,0 16,4 64,2 19,4 7,6 9,9 15,6 26,5 21,0 11,0 5,7 2, ,0 16,2 63,8 19,9 7,5 10,0 15,5 26,4 20,7 11,4 5,8 2, ,0 16,2 63,4 20,4 7,4 10,0 15,6 26,1 20,6 11,8 5,9 2, ,0 16,2 63,0 20,8 7,3 9,9 15,4 25,8 20,8 12,1 6,1 2,6 36

39 Något lägre andel barn än i Finland och Sverige Åldersstrukturen har förändrats på likartat sätt i Finland och Sverige. Andelen barn under 15 år har sjunkit snabbare på Åland och är nu något lägre än i Finland och Sverige. Andelen pensionärer är lite större på Åland än i Sverige, eftersom ökningstakten har varit högre på Åland. Finland har haft en ännu snabbare ökning, men andelen ligger fortfarande något lägre än på Åland. Figur 29. Andel under 15 år samt 65 år och äldre på Åland, i Finland och i Sverige 2000 och 2015 Fem tusen är födda på 2000-talet I figur 30 visas befolkningen år 2000 och 2015 efter kohorter, eller födelsedecennium, i stället för ålder. I dagens befolkning finns personer som har fötts efter år Därtill kommer att invånarna som är födda från 1950-talet till 1980-talet har ökat med från år 2000 till 2015 genom att flyttningsöverskottet i dessa åldersgrupper har varit större än dödligheten. Mest har de som är födda på 1970-talet ökat. De som är födda på 1990-talet är något färre nu än vid millennieskiftet, eftersom många av dem nu studerar utanför Åland. De som är födda före 1950 har blivit över färre under 2000-talet. Figur 30. Befolkning efter födelsedecennium 2000 och 2015 Personer Befolkning under 15 år Procent Åland Finland Sverige Befolkning 65 år och äldre Procent Åland Finland Sverige Födelseår De flesta kommuner har flera invånare över 65 än under 18 I tabell 26 visas åldersstrukturen i kommunerna enligt två olika grupperingar. Antalet personer som har fyllt 65 är flera än 0 17-åringarna i de flesta kommuner. Undantag är Finström, Hammarland, Jomala och Lemland. Sottunga har den största andelen pensionärer, 36 procent jämfört med 21 37

40 procent för hela Åland. Följaktligen har Sottunga också den högsta medelåldern i befolkningen, 57 år jämfört med 42 för hela Åland. Under 2015 ökade antalet pensionärer med över 50 i Mariehamn och med drygt 60 på landsbygden samt med ett knappt tiotal i skärgården. Antalet unga under 18 ökade på landsbygden men minskade i Mariehamn och skärgården. På ÅSUBs webbplats finns mera detaljerade uppgifter om åldersstrukturen, bland annat tabeller som visar varje enskild årskull efter kön samt könsfördelning och förändring över tiden i kommunerna. Ur databasen får man uppgifter om kommunernas befolkning efter kön och ålder i ettårsgrupper från och med Tabell 26. Kommunernas befolkning efter ålder Kommun Totalt Medelålder Antal Brändö ,0 Eckerö ,7 Finström ,7 Föglö ,7 Geta ,8 Hammarland ,9 Jomala ,9 Kumlinge ,8 Kökar ,5 Lemland ,4 Lumparland ,4 Saltvik ,0 Sottunga ,2 Sund ,4 Vårdö ,8 Mariehamn ,9 Landskomm ,1 -Landsbygden ,1 -Skärgården ,3 Åland ,4 Procent Brändö 100,0 12,6 56,8 30,6 3,0 7,4 12,8 18,9 27,2 18,9 7,2 4,5 Eckerö 100,0 16,3 59,6 24,2 6,2 8,7 12,6 23,3 25,0 14,3 5,8 4,1 Finström 100,0 21,4 58,4 20,2 8,2 10,5 14,6 26,1 20,4 11,5 6,3 2,4 Föglö 100,0 16,8 53,2 30,0 5,1 9,9 13,0 20,8 21,3 16,4 8,1 5,4 Geta 100,0 18,4 58,6 23,0 7,4 8,8 12,6 23,0 25,2 11,6 7,4 4,0 Hammarland 100,0 21,1 58,6 20,3 7,7 10,9 13,9 27,2 20,1 12,1 5,5 2,7 Jomala 100,0 25,3 60,7 14,0 10,4 12,5 13,5 30,6 19,0 9,0 3,7 1,2 Kumlinge 100,0 10,7 57,4 31,9 3,8 5,0 14,2 13,9 31,2 13,6 12,3 6,0 Kökar 100,0 16,0 50,8 33,2 3,6 9,2 12,4 18,4 23,2 21,2 9,2 2,8 Lemland 100,0 23,9 59,7 16,4 8,9 11,6 15,2 28,3 19,5 10,4 4,5 1,6 Lumparland 100,0 21,4 52,8 25,9 7,0 9,8 11,8 22,4 23,1 13,6 9,3 3,0 Saltvik 100,0 20,6 57,4 22,0 7,7 11,1 12,8 24,8 21,7 12,2 6,7 3,1 Sottunga 100,0 4,0 59,6 36,4 1,0 3,0 12,1 14,1 33,3 17,2 9,1 10,1 Sund 100,0 18,9 57,5 23,6 6,4 10,2 12,7 25,0 22,1 14,6 6,7 2,2 Vårdö 100,0 17,5 53,3 29,3 4,8 10,7 14,5 20,0 20,9 14,3 11,8 3,2 Mariehamn 100,0 17,1 61,3 21,6 6,3 8,6 18,2 25,1 20,3 12,4 6,5 2,7 Landskomm. 100,0 21,3 58,5 20,2 8,0 10,8 13,6 26,2 21,1 11,9 5,9 2,5 -Landsbygden 100,0 22,2 59,0 18,8 8,5 11,2 13,7 27,3 20,6 11,2 5,4 2,2 -Skärgården 100,0 14,4 54,7 30,9 4,0 8,4 13,3 18,6 24,8 16,7 9,5 4,7 Åland 100,0 19,6 59,6 20,8 7,3 9,9 15,4 25,8 20,8 12,1 6,1 2,6 38

41 Jomala och Mariehamn har lägst försörjningskvot Nedan visas försörjningskvoter för kommunerna i diagramform. Försörjningskvoten för 0 19-åringar respektive för de 65 år fyllda anger hur många invånare i dessa åldrar det finns per 100 personer i åldern Den totala försörjningskvoten är summan av befolkning under 20 samt 65 år och äldre i förhållande till 100 personer i åldrarna däremellan. Mariehamn och Jomala har de lägsta försörjningskvoterna. I Mariehamns fall beror det på en relativt låg andel av både unga och äldre. För Jomalas del är orsaken en låg andel pensionärer, eftersom andelen unga är den högsta bland kommunerna. Figur 31. Försörjningskvot för invånare 0 19 år efter kommun 2015 Jomala Lemland Lumparland Finström Hammarland Saltvik Sund Föglö Kökar Vårdö Geta Mariehamn Eckerö Brändö Kumlinge Sottunga Åland Figur 32. Försörjningskvot för invånare 65 år och äldre efter kommun 2015 Kökar Sottunga Föglö Kumlinge Vårdö Brändö Lumparland Sund Eckerö Geta Saltvik Mariehamn Hammarland Finström Lemland Jomala Åland Figur 33. Försörjningskvot totalt efter kommun 2015 Kökar Föglö Lumparland Vårdö Brändö Sund Saltvik Kumlinge Finström Sottunga Hammarland Lemland Geta Eckerö Mariehamn Jomala Åland

42 4.2 Födelseort Knappt två tredjedelar av befolkningen, eller personer, har Åland som sin födelseort, medan personer är födda på annat håll. Av dessa är personer födda i Finland, d.v.s. 19 procent av befolkningen, och eller 16 procent i andra länder. I Sverige är eller 8 procent födda och i övriga nordiska länder 90 personer. Från utomnordiska länder kommer personer, vilket är 7 procent av befolkningen. Figur 34. Befolkning efter födelseland 2015 Födda utom Norden och i Sverige och ökade De inflyttade är födda i 99 olika länder, varav 63 dock representeras av färre än 10 personer. Det är möjligt att ytterligare något land döljer sig bland de närmare 150 personer som saknar födelsestat i befolkningsregistret. Det bör noteras att det är just födelseorten som framgår av registret, d.v.s. hemort vid födelsen, och inte t.ex. uppväxtort. Utomnordiska länder där mera än 50 personer är födda är Lettland, Rumänien, Estland, Tyskland, Ryssland, Polen och Storbritannien i Europa samt Thailand, Iran, Filippinerna och USA i andra världsdelar. Under 2015 ökade de som är födda utanför Norden med 100, varav Rumänien står för närmare 40, Syrien för ett tjugotal och Lettland och Storbritannien för runt tio vardera. De som är födda i Sverige ökade med 40 medan de finlandsfödda minskade med 30 och de infödda ålänningarna med 40 personer. Figur 35. Förändring av befolkningen efter födelseort 2015 Födelseort Utom Norden Sverige + övr. Norden Finland Åland Personer 40

43 Tabell 27. Befolkning efter födelseland Födelseland Födelseland Totalt Norden Pakistan Åland Singapore Finland Sri Lanka Sverige Sydkorea Norge Syrien Danmark Thailand Färöarna Turkiet Grönland Vietnam Island Afrika Övriga Europa Algeriet Angola Albanien Benin Belgien Egypten Bosnien Eritrea Bulgarien Etiopien Estland Gambia Frankrike Guinea Grekland Kamerun Irland Kenya Italien Komorerna Kroatien Libyen Lettland Madagaskar Litauen Marocko Luxemburg Nigeria Malta Senegal Nederländerna Swaziland Polen Sydafrika Portugal Tanzania Rumänien Tunisien Ryssland Schweiz Amerika Serbien 1) Argentina Slovakien Bolivia F.d. Sovjet Brasilien Spanien Chile Storbritannien Colombia Tjeckien Dominikanska rep Tyskland Ecuador Ukraina El Salvador Ungern Jamaica Vitryssland Kanada Österrike Kuba Mexiko Asien Nicaragua Afghanistan Peru Armenien Trinidad och Tobago Bahrain Uruguay Filippinerna USA Honkong Venezuela Indien Indonesien Oceanien Irak Australien Iran Nya Zeeland Israel Japan Okänt Jordanien Kambodja Kazakstan Kina Efter ländernas EU-tillhörighet (exkl. Norden) Kuwait EU Libanon EU15 (gamla) Malaysia Europa utom EU Nordkorea ) Serbien inkluderar f.d. Jugoslavien och f.d. Serbien och Montenegro 41

44 Majoritet kvinnor bland de inflyttade En större andel av kvinnorna än av männen är inflyttade, 39 respektive 32 procent. Av de som är födda utanför Åland är 55 procent kvinnor. Andelen har sjunkit under 2000-talet. Bland de som är födda på Åland har könsfördelningen varit i stora drag oförändrad med en knapp majoritet män, 53 procent. Figur 36. Befolkning efter födelseland och kön 2015 Personer Kvinnor Åland Finland Sverige Övriga Män Nästan hälften av åringarna är födda utanför Åland Det finns stora skillnader mellan åldersgrupperna om man ser till födelseort. Bland invånarna under 20 år, dominerar de som är födda på Åland, även om inslaget av inflyttade inte är obetydligt utan uppgår till 17 procent. De inflyttades andel är störst i åldrarna år, där de utgör 46 procent av invånarna, men även i åldrarna år är andelen över 40 procent. Också när det gäller varifrån de inflyttade kommer skiljer sig åldersgrupperna åt, vilket illustreras av diagrammet. Andelen födda i Finland är större ju högre upp i åldrarna man kommer, medan de som har sitt ursprung i Sverige och andra länder står för en större del av de yngre inflyttade. Bland de 50 år fyllda är den stora majoriteten av de inflyttade födda i Finland, medan de som är födda i utlandet utgör en betydande majoritet av de som är under 50 år. Figur 37. Befolkning född utanför Åland efter födelseort och ålder 2015 Personer Finland Utomlands Av tabell 28 framgår att de som är födda i Sverige i de flesta åldersgrupper är flera än de som har sitt ursprung i övriga länder. I åldrarna år samt 80 år och äldre är dock de som är födda i övriga länder flera. I åldersgrupperna under 20 år är de sverigefödda också flera än de som har flyttat in från Finland. 42

45 Tabell 28. Befolkning efter födelseort och ålder Ålder Antal Invånare Åland Födelseort Utanför Åland Nuvartotalt Totalt Marie- Lands- Skär- Totalt Finland Sverige Övriga ande hamn bygden gården (inkl. hemokänt) kommun Totalt Procent Totalt 100,0 64,8 22,6 35,1 7,1 35,2 19,2 8,3 7,7 36, ,0 86,5 30,9 52,3 3,3 13,5 3,3 5,8 4,3 71, ,0 79,6 31,8 41,3 6,5 20,4 6,0 7,2 7,2 57, ,0 65,5 26,1 33,2 6,2 34,5 14,8 9,3 10,4 35, ,0 53,4 25,6 24,5 3,3 46,6 18,6 11,1 16,9 24, ,0 55,3 28,7 22,3 4,4 44,7 20,7 12,6 11,3 25, ,0 57,0 18,7 31,1 7,2 43,0 25,6 10,4 6,9 26, ,0 58,3 12,2 35,7 10,5 41,7 32,4 5,8 3,4 26, ,0 67,4 15,6 39,8 12,0 32,6 25,0 5,0 2,5 33, ,0 71,5 4,8 49,6 17,1 28,5 24,6 1,6 2,3 35,0 Not: Siffrorna för Mariehamn är korrigerade Många medelålders men få äldre är födda i Mariehamn Drygt sju procent av invånarna är födda i skärgården. För de äldsta åldersgrupperna är denna siffra betydligt högre. De som är födda i Mariehamn utgör 23 procent av hela befolkningen men mindre än 4 procent av de som har fyllt 80. Både bland de äldre och de yngre är flera födda på landsbygden än i Mariehamn. I åldrarna år är dock betydligt flera födda i Mariehamn, ett resultat av stadens kraftiga utveckling på 1960-talet med stor inflyttning och många barn. Figur 38. Befolkning född på Åland efter födelseregion och ålder

46 De flesta årskullar har vuxit tack vare fler inflyttade än utflyttade Diagrammet visar variationerna mellan årskullarna när det gäller hur många av de som har fötts på Åland respektive år som bor kvar på Åland i dag och hur många som är uflyttade (eller avlidna) samt hur många födda på annan ort som har flyttat in. En tabell på hemsidan visar de exakta siffrorna inklusive procentandelar för de olika kategorierna. Figur 39. Kvarboende, utflyttade och inflyttade i årskullarna , läget 2015 Personer Inflyttade Bor kvar Utflyttade /avlidna Födelseår Över 90 procent av de ålandsfödda stannar kvar på Åland tills de når övre tonåren samtidigt som årskullarna redan tidigt börjar fyllas på med inflyttade. När årskullarna är i skolåldern är de därför omkring femton procent större än vad de var från början. Det är endast åldersklasserna år som är mindre än de var när de föddes, eftersom många i denna ålder bor borta och studerar. Längre upp i åldrarna växer årskullarna på nytt genom återflyttning och nyinflyttning och från 30 år och uppåt är antalet personer bosatta på Åland i varje årskull vanligen procent större än antalet personer som föddes på Åland respektive år, i vissa fall upp till 40 procent. Totalt har det under perioden fötts över personer på Åland, varav eller 76 procent bor kvar på Åland. För åldersklasserna år är siffran 69 procent och för de flesta ettårsgrupper ligger andelen mellan 65 och 75 procent. Lägst är andelen för de som var födda , eller 67 procent. Över av de som har fötts efter 1950 bor utanför Åland eller har avlidit. Denna siffra vägs mer än väl upp av de över personer i dessa åldersklasser som bor på Åland men är födda på annat håll. Det totala antalet invånare födda efter 1950, d.v.s. i åldrarna 0 64 år, är nästan , vilket är personer eller 18 procent flera än antalet som föddes på Åland

47 Kökar har störst andel födda utom Åland Tabell 29 visar invånarnas födelseort efter kommun och diagrammet illustrerar andel och fördelning på födelseland för de som är födda utanför Åland. I Mariehamn är 44 procent av invånarna födda utanför Åland, i skärgården 37 procent och på landsbygden 29 procent. Andelen födda utanför Norden är tio procent i Mariehamn, fem procent på landsbygden och sex procent i skärgården. Andelen i kolumnen Övriga i tabellen är något högre än så eftersom den innehåller också de små grupperna övriga Norden och okänt. Av kommunerna har Brändö, Mariehamn, Kökar och Vårdö störst andel födda i Finland, medan Kökar, Eckerö och Geta ligger högst gällande födda i Sverige. Figur 40. Andel invånare per kommun som är födda utanför Åland 2015 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Procent Finland Sverige Övr. länder Tabell 29. Kommunernas befolkning efter födelseort Kommun Antal Totalt Åland Finland Sverige Övriga (inkl okänt) Åland Finland Sverige Övriga (inkl okänt) Brändö ,5 31,9 6,0 6,6 Eckerö ,1 15,2 13,6 7,2 Finström ,4 14,8 6,5 6,4 Föglö ,8 14,6 7,8 10,8 Geta ,4 13,0 12,0 7,6 Hammarland ,7 13,5 9,0 5,8 Jomala ,9 16,8 7,2 6,0 Kumlinge ,3 17,0 8,2 4,4 Kökar ,0 23,2 19,2 3,6 Lemland ,0 16,6 9,0 4,3 Lumparland ,1 18,1 5,5 6,3 Saltvik ,2 13,6 6,3 4,0 Sottunga ,7 17,2 5,1 4,0 Sund ,7 15,4 6,6 5,2 Vårdö ,0 20,9 7,3 5,9 Mariehamn ,6 23,9 8,8 10,7 Landskomm ,1 16,2 7,9 5,8 -Landsbygden ,0 15,5 7,9 5,7 -Skärgården ,5 21,2 8,5 6,8 Åland ,8 19,2 8,3 7,7 Procent 45

48 Bara var tredje invånare i Mariehamn, Jomala och Lemland är födda i hemkommunen Den del av befolkningen som är född på Åland är i de flesta kommuner till största delen från den egna kommunen. Bara Jomala och Lemland har en större andel som är inflytttade från övriga åländska kommuner. Högst andel födda i den egna kommunen har fyra skärgårdskommuner där siffran rör sig runt 50 procent eller mera. I Mariehamn, Lemland och Jomala är bara en tredjedel av invånarna födda i hemkommunen. Figur 41. Andel invånare per kommun som är födda på Åland efter födelseort 2015 Under 2000-talet har antalet invånare födda utanför Åland ökat i alla regioner. På landsbygden har också de som är födda på Åland blivit flera, men de som är födda på annat håll har ändå ökat sin andel av befolkningen från 22 till 29 procent. I Mariehamn och skärgården har de som är födda på Åland blivit färre sedan år 2000 och de som är födda utanför Åland har ökat sin andel från 24 till 37 procent i skärgården och från 35 till 43 procent i staden. Figur 42. Befolkning efter region och födelseort 2000 och

49 Invånarna födda i Sverige har ökat med tusen under 2000-talet Under 2000-talet är det framför allt invånarna som är födda i Sverige och utomnordiska länder som har ökat. De som är födda i Sverige har blivit över flera och ökat sin andel av Ålands befolkning från fem till åtta procent. De som är födda utanför Norden har ökat med och deras andel av befolkningen från under två till närmare sju procent. De som är födda i Finland har blivit drygt 450 flera, men andelen av befolkningen har sjunkit något, från nästan 20 till drygt 19 procent. De som är födda på Åland har ökat obetydligt, plus 90 personer, och deras andel av befolkningen har därför sjunkit från 72 till 65 procent. Tabell 30. Befolkning efter födelseort År Antal Totalt Åland Finland Sverige Övriga Övriga Norden världen Procent Okänt Åland Finland Sverige Övriga Norden Lägre andel men större ökning av utomnordisk befolkning än i Sverige En jämförelse med Sverige och Finland visar att andelen av befolkningen som är född utanför Norden har vuxit snabbare på Åland under 2000-talet. På Åland har denna befolkningsgrupp blivit närmare fyra gånger större, i Finland knappt tre gånger och i Sverige dubbelt större. Deras andel av befolkningen är högre på Åland än i Finland, men betydligt lägre än i Sverige. Figur 43. Andel av befolkningen född utom Norden 2000 och 2015 på Åland samt i Finland och Sverige Övriga Okänt världen ,1 19,7 4,0 0,3 1,0 0, ,5 19,8 5,2 0,3 1,5 0, ,9 19,6 7,5 0,3 5,2 0, ,4 19,4 7,7 0,3 5,6 0, ,0 19,4 7,9 0,3 5,9 0, ,6 19,4 8,0 0,3 6,2 0, ,1 19,4 8,2 0,3 6,6 0, ,8 19,2 8,3 0,3 6,9 0,5 Procent Åland Finland Sverige Källa: ÅSUB Befolkning, SC, SCB 47

50 4.3 Språk Det mest karaktäristiska beträffande invånarnas modersmål under 2000-talet är den stora ökningen av personer med andra språk än svenska och finska. De har sedan år 2000 blivit mer än flera och ökat sin andel av befolkningen från drygt en till över sju procent. De svenskspråkiga har ökat med närmare personer, men den procentuella andelen har minskat till 88. De finskspåkiga har ökat med drygt 120, men andelen har sjunkit något och är knappt fem procent. Tabell 31. Befolkning efter språk År Antal Procent Totalt Svenska Finska Övriga Svenska Finska Övriga ,5 4,6 0, ,8 4,8 1, ,9 4,9 5, ,4 4,8 5, ,1 4,8 6, ,7 4,8 6, ,3 4,8 6, ,1 4,7 7,2 Figur 44. Befolkning med andra språk än svenska Personer Övriga Finska Rumänska, lettiska och arabiska ökade mest Invånare med 64 olika språk finns representerade. Under 2015 minskade de svenskspråkiga med 5 personer och de finskspråkiga med 35. Rumänska ökade med 35 och lettiska och arabiska med ett tjugotal personer vardera. Av de språkgrupper som har vuxit mycket under 2000-talet har estniska, lettiska och rumänska en rätt jämn könsfördelning, medan det finns en tydlig kvinnomajoritet bland de invånare som talar thai och ryska. Bland de finskspråkiga finns sedan tidigare betydligt flera kvinnor än män. 48

51 Tabell 32. Befolkning efter språk Språk Språk Totalt Svenska Kroatiska Finska Grekiska Rumänska Urdu Lettiska Indonesiska Estniska Swahili Ryska Färiska Thai Katalanska Engelska Cebuano Tyska Slovakiska Kurdiska Azerbadjanska Tagalog Hindi Arabiska Ibo Polska Kikuyu Persiska Malagassiska Spanska Tamilska Norska Tjeckiska Litauiska Fon Albanska Ido Serbiska Amhariska 1 1 Italienska Armeniska Portugisiska Berberspråk Ukrainska Dholuo Serbokroatiska Hebreiska Turkiska Japanska Kinesiska Khmeriska Vietnamesiska Koreanska Danska Malajiska Isländska Maltesiska Holländska Singalesiska Ungerska Kazakiska Bosniska Slovenska Malayalam Wolof Romani Okänt Franska Bulgariska Tabell 33. Befolkning efter språk och kön Språk Totalt Antal Antal Procent Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt , ,0 50,0 Svenska , ,3 50,7 Finska , ,3 35,7 Rumänska 329 1, ,3 54,7 Lettiska 315 1, ,8 49,2 Estniska 193 0, ,1 53,9 Ryska 140 0, ,6 41,4 Thai 137 0, ,2 24,8 Engelska 118 0, ,7 65,3 Tyska 95 0, ,1 57,9 Kurdiska 60 0, ,0 60,0 Övriga språk 706 2, ,8 49,2 Könsfördeln, procent 49

52 Var tionde invånare i Mariehamn har något annat språk än svenska eller finska Mariehamn har nästan invånare med andra språk än svenska och finska, över tio procent av befolkningen. De finskspråkiga är knappt 600 eller drygt 5 procent. Också på landsbygden är gruppen övriga språk större än de finskspråkiga och utgör över 750 personer eller fem procent av invånarna. I skärgården står finska för åtta procent och övriga språk för sex. Förutom i Mariehamn är personerna med övriga språk flera än de finskspråkiga i Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Lemland, Sund och Vårdö. Andelen svenskspråkiga är 90 procent eller mera i nio kommuner, högst i Saltvik med drygt 93 procent. Tabell 34. Befolkning efter språk och kommun Kommun Antal Procent Totalt Svenska Finska Övriga Svenska Finska Övriga Brändö ,3 18,7 6,0 Eckerö ,3 4,8 4,9 Finström ,9 3,3 5,8 Föglö ,6 3,4 11,0 Geta ,0 4,6 7,4 Hammarland ,6 3,1 5,3 Jomala ,8 4,6 5,6 Kumlinge ,9 5,7 4,4 Kökar ,4 8,0 1,6 Lemland ,5 3,6 3,9 Lumparland ,9 5,3 4,8 Saltvik ,3 3,6 3,1 Sottunga ,9 5,1 4,0 Sund ,0 4,5 4,6 Vårdö ,0 4,5 5,4 Mariehamn ,6 5,1 10,4 Landskomm ,4 4,5 5,2 -Landsbygden ,0 4,0 5,0 -Skärgården ,7 8,0 6,3 Åland ,1 4,7 7,2 Betydligt vanligare med andra språk än med finska bland personer under 50 år Språkstrukturen varierar betydligt mellan olika åldersgrupper. Lägst andel svenskspråkiga finns det i åldrarna år, 79 procent. I denna åldersgrupp har 5 procent finska som modersmål och 16 procent något annat språk. De finskspråkiga utgör två tredjedelar av de icke-svenskspråkiga som har fyllt 50, men bara en fjärdedel av de som är under 40 år. 50

53 Figur 45. Andel icke-svenskspråkiga efter språk och ålder 2015 Procent Övriga Finska Svenskspråkiga också bland invånare födda utom Norden Nästan alla invånare som är födda på Åland och i Sverige är svenskspråkiga liksom närmare 80 procent av de som har flyttat in från Finland. Av tabell 35 som visar befolkningen efter språk och födelseland framgår också att det även bland personer som kommer från övriga Norden och icke-nordiska länder finns ett betydande inslag av svenskspråkiga. Tabell 35. Befolkning efter språk och födelseland Språk Födelseland Totalt Åland Finland Sverige Övriga Övriga Okänt Norden länder Antal Svenska Finska Övriga Procent Svenska 88,1 98,4 79,0 96,8 26,1 9,8 81,0 Finska 4,7 0,7 20,6 3,0 2,2 0,1 2,0 Övriga 7,2 0,9 0,4 0,3 71,7 90,1 17,0 51

54 4.4 Medborgarskap Drygt av Ålands invånare eller 90 procent är finska medborgare och över eller 10 procent utländska medborgare. Av dessa är nästan personer svenska medborgare och personer medborgare i något annat land. Antalet utländska medborgare har blivit 2,6 gånger större under 2000-talet. Av de utländska medborgarna innehar 46 procent medborgarskap i ett nordiskt land. År 2000 var denna siffra nästan 80 procent. Drygt 80 procent av de utländska medborgarna är medborgare i ett EU-land. Figur 46. Utländska medborgare Personer Övriga länder Sverige Av de finska medborgarna är något flera kvinnor än män, medan de utländska medborgarna har en majoritet av män. Såväl bland de som är medborgare i Sverige och övriga Norden som i övriga europeiska länder finns det flera män, medan kvinnorna överväger något bland medborgare i utomeuropeiska länder. Figur 47. Utländska medborgare efter kön 2015 Personer Sverige och övr. Norden Övriga Europa Kvinnor Män Övriga världen Medborgarskap i 79 länder Ålänningarna är medborgare i 79 olika länder, vilket framgår av tabell 36. Siffrorna ger en liknande bild av befolkningens ursprung som uppgifterna om födelseland i tabell 27. Eftersom medborgarskapet kan ändras är det dock i många fall färre som är medborgare i ett land än som är födda i landet ifråga. Ett undantag är Estland och Lettland, där medborgarna är flera än de som är födda där. Detta kan delvis bero på att vissa har Sovjetunionen som födelsestat. 52

55 Tabell 36. Befolkning efter medborgarskap Medborgarskap Medborgarskap Totalt Kina Norden Kirgizistan Finland Libanon Sverige Malaysia Norge Pakistan Danmark Singapore Island Sri Lanka Sydkorea Övriga Europa Syrien Albanien Thailand Belgien Turkiet Bosnien-Herzegovina Vietnam Bulgarien Estland Afrika Frankrike Algeriet Grekland Benin Irland Egypten Italien Etiopien Kroatien Gambia Lettland Kamerun Litauen Kenya Malta Libyen Nederländerna Madagaskar Polen Marocko Portugal Nigeria Rumänien Senegal Ryssland Tanzania Schweiz Tunisien Serbien 1) Slovakien Amerika Slovenien Brasilien F.d. Sovjet Chile Spanien Colombia Storbritannien Dominikanska rep Tjeckien Ecuador Tyskland Jamaica Ukraina Kanada Ungern Kuba Vitryssland Peru Österrike Trinidad o Tobago USA Asien Venezuela Afganistan Armenien Oceanien Filippinerna Australien Indien Nya Zeeland Indonesien Irak Okänt Iran Israel EU Japan därav utom Norden Jordanien Europa utom EU Kambodja Kazakstan ) Serbien inkluderar f.d. Jugoslavien och f.d. Serbien och Montenegro 53

56 Över är medborgare i både Finland och Sverige Det är möjligt att ha dubbla medborgarskap, vilket personer eller drygt sex procent av befolkningen har. En person som är medborgare i två länder, varav det ena är Finland, räknas i statistiken som finsk medborgare. Detta gäller personer, varav personer är medborgare också i Sverige och 470 i något annat land. Därtill kommer 18 personer har enbart två utländska medborgarskap och 5 personer är medborgare i tre länder. Figur 48. Personer med dubbelt medborgarskap 2005 och 2015 Två utländska medborgarskap Medborgare i Finland + annat land Medborgare i Finland + Sverige Personer Störst andel svenska medborgare i Kökar I sex kommuner är andelen utländska medborgare över tio procent. Högst är den i Föglö, 16 procent, och lägst i Sottunga, 5 procent. I sju kommuner utgör svenska medborgare hälften eller mera av de utländska medborgarna. Tabell 37. Kommunernas befolkning efter medborgarskap Kommun Totalt Antal Procent Finland Sverige Övrigt Finland Sverige Övrigt Brändö ,0 1,7 5,3 Eckerö ,7 7,1 4,3 Finström ,8 3,1 5,1 Föglö ,3 5,4 10,3 Geta ,4 7,2 6,4 Hammarland ,8 5,4 4,8 Jomala ,5 3,0 4,5 Kumlinge ,8 4,1 4,1 Kökar ,0 12,8 1,2 Lemland ,8 4,1 3,1 Lumparland ,2 2,8 4,0 Saltvik ,9 3,7 2,4 Sottunga ,9 1,0 4,0 Sund ,7 2,9 3,4 Vårdö ,4 4,1 4,5 Mariehamn ,2 5,0 7,8 Landskomm ,7 4,0 4,3 -Landsbygden ,0 3,9 4,2 -Skärgården ,5 4,8 5,7 Åland ,9 4,4 5,7 54

57 Majoriteten av de som är födda i Sverige är finska medborgare Tabell 38 visar sambandet mellan medborgarskap, födelseort och språk. Man ser t.ex. att nästan alla som är födda på Åland och i Finland är finska medborgare och även av de som är födda i Sverige och övriga Norden har majoriteten finskt medborgarskap. Av de som är födda utanför Norden är tre fjärdedelar utländska medborgare. Från 2014 ökade antalet finska medborgare som är födda i Sverige med 30 personer medan antalet svenska medborgare födda i Sverige steg med 10. Tabell 38. Befolkning efter medborgarskap, födelseland och språk Medborgarskap Invånare Födelseland Språk totalt Åland Finland Sverige o Utom Okänt Svenska Finska Övrigt övr. Norden Norden Totalt Finland Sverige o övr. Norden Utomnordiska länder Okänt Befolkning från utomnordiska länder Nedanstående diagram och tabell 39 visar den del av befolkningen som är född utanför Norden. Av de totalt personerna är 500 födda i Baltikum, drygt 850 i övriga Europa och över 400 i Asien. Också kategorin födelseland okänt kan innehålla personer födda utom Norden, men dessa ingår inte här. Det kan också påpekas att en del av personerna som är födda utanför Norden kan ha bott relativt länge på Åland, även om en betydande del är relativt nyinflyttade. Figur 49. Befolkning född utanför Norden efter födelseort Den stora tillväxt som denna grupp har haft under 2000-talet utgörs till största delen av personer från Europa, där Baltikum och Rumänien står för betydande delar, men också Ryssland och Tyskland. Om man ser till medborgarskap, har det skett en viss ökning av personer födda utanför Norden som är finska 55

58 medborgare, men den stora tillväxten står medborgarskap i icke-nordiska länder för. Antalet svenskspråkiga bland personerna med utomnordiskt ursprung har ökat något och uppgår nu till 200 personer. Hälften av de som är födda utanför Norden är mellan 30 och 50 år Tillväxten av icke-nordisk befolkning har varit något snabbare i skärgården och på landsbygden än i Mariehamn, men fortfarande bor över hälften av befolkningsgruppen i staden. Könsfördelningen har varit relativt jämn under hela 2000-talet. Bland de baltiska inflyttade finns lika många kvinnor som män, medan det råder manlig majoritet bland de som är födda i övriga Europa och kvinnorna är i flertal bland de som kommer från Asien. Invånarna med ickenordiskt ursprung är mera koncentrerade till åldrarna år än befolkningen som helhet och denna grupp har också haft en relativt snabb tillväxt sedan år 2000, liksom även åringarna. Tabell 39. Befolkning född utanför Norden efter kön, ålder, boenderegion, födelseland, språk och medborgarskap Totalt Kön Kvinnor Män Ålder Region Mariehamn Landsbygden Skärgården Födelseland Baltikum Övriga Europa Asien Afrika Amerika Oceanien Språk Svenska Engelska Estniska Lettiska Rumänska Ryska Thai Annat Medborgarskap Finland Sverige o övr. Nord Övrigt

59 4.6 Civilstånd Antalet gifta ålänningar är Det är 35 procent av hela befolkningen och 44 procent av de som har fyllt 20 år. Högst är andelen i åldersgruppen år, 64 procent. Närmare är skilda och den högsta andelen, 17 procent, finns i åldersgruppen år. Antalet änkor är medan änklingarna är 300. I kategorin gifta ingår 24 personer med registrerat partnerskap, 14 kvinnor och 10 män. Bland de skilda finns en person som är skild från partnerskap och i änkor/änklingar en person som tidigare har varit i partnerskap. Diagrammen visar hur många kvinnor och män i olika åldrar som är eller har varit gifta. Figur 50. Kvinnor och män efter ålder och civilstånd 2015 Kvinnor Antal Män Antal Gifta Frånskilda/änkor Gifta Frånskilda/änklingar Två av tre äldre män är gifta, under hälften av de äldre kvinnorna Störst skillnader mellan könen finns bland de äldre. Nästan 34 procent av de 65 år fyllda kvinnorna är änkor och 46 procent gifta, men andelen änklingar bland män i samma ålder är bara 9 procent och andelen gifta 66 procent. Av kvinnorna i denna åldersgrupp är det bara sju procent som aldrig har varit gifta, medan motsvarande procent för männen är tolv. De ogifta utgör drygt hälften av befolkningen. Alla under 20 år utom några enstaka personer och 38 procent av de som har fyllt 20 är ogifta. Tabell 40, liksom diagrammen, visar endast det formella civilståndet. Uppgifter om samboende som skulle krävas för att ge en mera fullständig bild, kan inte på ett enkelt sätt tas fram ur befolkningsregistret. Tabell 40. Befolkning efter civilstånd, ålder och kön Ålder Totalt Kvinnor Män Ogifta Gifta Frånskilda Änkor/änkl. Ogifta Gifta Frånskilda Änkor Ogifta Gifta Frånskilda Änklingar Antal Procent 51,3 34,8 8,6 5,2 47,3 34,7 9,7 8,3 55,3 35,0 7,6 2, ,9 0,0 0,0-99,9 0,1 0,0-100,0 0, ,7 7,9 1,4-87,3 10,6 2,1-93,6 5,6 0, ,7 34,6 5,6 0,0 53,8 39,9 6,3 0,1 65,5 29,5 5, ,6 53,0 14,7 1,7 27,7 53,4 16,4 2,4 33,7 52,6 12,9 0, ,3 55,4 13,0 22,2 6,8 46,2 13,5 33,6 12,3 65,7 12,6 9,5 57

60 4.7 Religionssamfund Över personer eller 77 procent av befolkningen hör till den evangelisklutherska kyrkan. Drygt 350 personer eller lite över en procent, hör till andra samfund. Drygt personer hör inte till något religionssamfund enligt befolkningsregistret. Det bör noteras att vissa frikyrkoförsamlingar inte är officiella religionssamfund. Tabell 41. Befolkning efter religionssamfund, kön och ålder Kön Antal Procent Ålder Totalt Ev.- luth. Andra Utan Ev.- luth. Andra Utan kyrkan samfund samfund kyrkan samfund samfund Totalt ,4 1,2 21,4 Kvinnor ,3 1,3 19,3 Män ,4 1,1 23,5 Ålder ,8 1,5 22, ,7 1,2 25, ,6 0,9 9,4 Antal medlemmar i enskilda samfund Samfund Antal Ev.-lutherska kyrkan Katolska kyrkan 100 Jehovas vittnen 51 Ortodoxa kyrkan 128 Övriga 73 Från år 2000 har lutherska kyrkans medlemsantal minskat med närmare 1 500, medan övriga samfund har ökat med 230. Katolska kyrkan har ökat med 75 och ortodoxa kyrkan med 115 personer. De som inte tillhör något samfund har blivit flera. 58

61 5. Befolkningsrörelsens inverkan på befolkningsstrukturen I detta avsnitt beskrivs mera i detalj hur befolkningsrörelsen har inverkat på befolkningens sammansättning när det gäller kön, språk, födelseland och ålder, d.v.s. vi kan få en mera ingående förklaring till vissa av de förändringar som statistiken visar att har skett under Flyttningen gav minskning för finska, ökning för svenska och andra språk Att de svenskspråkiga minskade med fem personer under 2015 beror på att det avled flera än det föddes. Flyttningen gav ett litet överskott av svenskspråkiga, men det räckte inte till för att helt kompensera födelseunderskottet. Att de finskspråkiga minskade med 35 förklaras främst av att flera flyttade ut än in, men också i denna grupp dog det något flera än vad det föddes. Också för övriga språk var flyttningen den dominerande orsaken till ökningen på nästan 110 personer, men en del av de nyfödda barnen registrerades också med andra språk än svenska eller finska. Figur 51. Befolkningsrörelse efter språk 2015 Personer Svenska Finska Övr. språk Födelsenetto Flyttningsnetto Många avlidna bland finlandsfödda När det gäller födelseort är det bara de som är födda på Åland som kan ha ett födelseöverskott, eftersom alla nyfödda per definition har Åland som födelseort. Födelseöverskottet för de ålandsfödda motverkades av ett stort flyttningsunderskott, varför denna grupp minskade med drygt 40 personer. Gruppen invånare som är födda i Finland reduceras årligen genom ett betydande antal avlidna p.g.a. åldersstrukturen. År 2015 kunde detta underskott inte kompenseras fullt av flyttningen, varför resultatet blev en minskning med 30 personer. Bland de som är födda i Sverige är antalet avlidna årligen litet, och 2015 var flyttningsöverskottet betydligt större, varför de ökade med närmare 40. De som är födda i övriga länder uppvisade också få avlidna men ett ännu större flyttningsnetto, vilket förklarar att de var den grupp som växte mest eller med drygt 100 personer. 59

62 Figur 52. Befolkningsrörelse efter födelseland 2015 Lika stort flyttningsöverskott för kvinnor och män Det föddes fler pojkar än flickor medan könsfördelningen bland de avlidna var rätt jämn. Det fanns flera kvinnor än män bland såväl de inflyttade som de utflyttade, varför flyttningsöverskottet för vardera könet blev knappt 40 personer. Toalt ökade kvinnorna med närmare 30 och männen med nästan 40. Att männen ökade mera än kvinnorna beror på att de avlidna kvinnorna var flera än flickorna som föddes. Tabell 42. Befolkningsrörelsens inverkan på befolkningsstrukturen 2015 Kön Invånare Födda Döda Födelse- Inflyttade Utflyttade Flyttnings- Hela för- Invånare Födelseort netto netto ändringen Språk inkl. korrig. Totalt Kön Kvinnor Män Födelseort Åland Finland Sverige Övriga Norden Utom Norden Okänt Språk Svenska Finska Övriga Flyttningen reducerade minskningen av befolkning yngre än 50 år Diagrammet och tabell 43 visar hur antalet invånare i olika åldersgrupper förändrades under året genom dels flyttningsrörelsen och dels de naturliga befolkningsförändringarna, d.v.s. födda, avlidna och det faktum att alla personer blir ett år äldre varje år. 60

63 De naturliga förändringarna gav ett underskott för befolkningen under 50, men en betydande ökning för de som är äldre. För åldersgrupperna 0 15 och reducerades minskningen av ett flyttningsöverskott, men för ungdomarna mellan 15 och 24 år bidrog flyttningen till att minskningen blev ännu större. I åldrarna över 50 var flyttningsöverskottet obetydligt. Figur 53. Befolkningsrörelse efter åldersgrupp 2015 Personer Naturlig förändring Flyttning Tabell 43. Befolkningsrörelsens inverkan på åldersstrukturen 2015 Ålder Invånare Naturlig In- Ut- Flyttn.- Hela för- Invånare förändring flyttade flyttade netto ändr. inkl korrig. Totalt Not: Den naturliga förändringen innefattar framflyttning av åldersklasserna 61

64

65

66 De senaste statistikrapporterna från ÅSUB 2015:1 Turiststatistik :2 Löner för offentligt anställda på Åland :3 Löner inom den privata sektorn :4 Avfallsstatistik :5 Befolkningen :6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet :7 Lagtings- och kommunalvalet :1 Valdeltagandet :2 Turiststatistik :3 Löner för offentligt anställda på Åland år 2015

67