Nr 348. Mot. 1974: av herr Helen m. fl. om kommunal närdemokrati. Kommunal närdemokrati

Transkript

1 Mot. 1974:348 9 Nr 348 av herr Helen m. fl. om kommunal närdemokrati. l demokratin utgår makten från folket. Målet för samhällsverksamheten är att förverkliga folkviljan. Det skall ske i former som folket fastställer. Men demokratins former kan icke vara desamma från tid till tid. l ett samhälle som förändras måste de förnyas, så att de effektivt kan tjäna människorna. De politiska besluten har blivit fler och fler. De påverkar alltmer människornas villkor, ofta positivt men ibland på ett sätt som uppfattas som negativt och kanske närgånget. Med ökad kunskap har följt en ökad förmåga att självständigt bedöma förslagen och att sakligt kritisera besluten. En ny tids medborgare kräver mer information och ökad delaktighet i besluten. Mot de ökade kraven på inflytande svarar en känsla av att avståndet växer mellan styrande och styrda. Den nödvändiga dialogen har svårt att komma i gång. Resultatet blir at t många känner främlingskap och fastnar i resignation. Kommunal närdemokrati En livskraftig lokal självstyrelse utgör ett väsentligt inslag i svensk demokrati. Människorna inom en begränsad geografisk enhet skall själva avgöra sina lokala angelägenheter. Principen bör vara att beslutens räckvidd avgör på vilken nivå de skall fattas. Kommunerna ansvarar i dag för utomordentligt viktiga samhällsangelägenheter. Den kommunala verksamheten möter den enskilde dagligen och i många former. Det är kommunen som svarar för planeringen och skötseln av det bostadsområde där vi bor, för daghemmet, skolan, biblioteket, teatern och idrottsplatsen och i många fall för trafiken till och från vår arbetsplats. Hur kommunen sköter sina uppgifter och sin information och hur dess förtroendemän och anställda uppträder i umgänget med de enskilda med borgarna spelar en stor roll för uppfattningen om samhället och om demokratin som styrelseform. Kravet på närdemokrati är därför särskilt viktigt på kommunal nivå. Under de senaste åren har den kommunala verksamheten expanderat snabbare än den statliga. De kommunala enheterna har också i samband med kommunsammanslagningarna blivit väsentligt större. Denna nya situation för kommunerna har i viss mån försvårat utövandet av självstyrelsen. Det är därför i dag en central uppgift att ytterligare förstärka och förankra den kommunala självstyrelsen.

2 Mot. 1974: De förslag för at t stärka den kommunala demokratin och självstyrelsen som förs fram i denna motion har ytterst till syfte att öka medborgarnas inflytande över och insyn i de lokala politiska frågorna. Den lokala politiska debatten bör på alla sätt stimuleras. Alla möjligheter att få medborgarna att delta i den kommunala debatten och de kommunala avgörandena måste tas till vara. De frågor där kommunala beslut skall fattas bör på olika sätt och redan på ett tidigt stadium bringas till offentlig kännedom. Flera kanaler för kontakt och information måste finnas mellan de styrande och de styrda. Det är särskilt väsentligt att den kommunala beslutsprocessen kännetecknas av en sådan öppenhet, att den offentliga debatten kan ske på ett tidigt stadium. Debatten måste komma före besluten och inte tvärtom. Därför bör den grundläggande informationen, helst med olika tänkbara alternativ redovisade, göras offentlig så tidigt som möjligt. Den gemensamma valdagen Den gemensamma valdagen för riks- och kommunalval utgör ett hinder för en förstärkning av den lokala politiska debatten. Den leder till att de lokala frågorna inte får en chans att göra sig gällande inför det massiva utbudet av rikspolitisk debatt och propaganda. Folkpartiet har därför alltid kritiserat den gemensamma valdagen. J:.rfarenheterna från 1970 och 1973 års val styrker folkpartiets uppfattning att skilda valdagar för riks- och kommunalval skulle förstärka den kommunala demokratins vitalitet. De kommunala frågorna får nämligen vida mindre intresse i massmedia än rikspolitiken, och vid 1970 års val var utrymmet för kommunala frågor t. o. m. mindre än vid de valrörelser som föregick införandet av den gemensamma valdagen. En närmare analys av innehållet i 1973 års valrörelse görs f. n. på uppdrag av utredningen rörande den kommunala demokratin. Om väljarna skall kunna få ett inflytande också över de lokala frågorna maste de få reda på vilka kommunalpolitiska handlingsalternativ som förknippas med ett visst parti. Den gemensamma valdagen har minskat människornas kunskaper om den lokala politiken och därmed deras möjligheter att påverka de lokala avgörandena. Den är från dessa synpunkter ett hot mot den kommunala närdemokratin. Den statliga utredningen rörande den kommunala demokratin har hittills inte avgivit några förslag ägnade att stärka den kommunala demokratin. Vi anser oss därför oförhindrade av dess arbete att nu föra fram konkreta förslag till väsentliga förstärkningar av den kommunala demokratin. Kommundelsråd (lokala styrelser) Införande av kommundelsråd har tidigare aktualiserats vid flera tillfällen från folkpartiets sida. Genom att utgöra ytterligare en kanal från medborgarna till beslutsfattarna bör kommundelsrildcn kunna bidra till

3 Mot. 1974:348 Il att bredda rmdborgarnas intresse för och inflytande över de kommunala frågorna, särskilt dc vardagsnära problem som sammanhänger med planeringen av den egna kommundelen. l många kommuner har folkpartiet föreslagit inrättandet av kommundelsråd inom ramen för nu gällande lagstift ni ng. Kommundelsrådens möjligheter att fylla sin roll är i hög grad beroende av det sätt på vilket de utses. Starka skäl talar för att kommundelsrådens funktion bäst säkras genom att råden utses i direkta val. Härför krävs en lagändring. Indirekta val omöjliggör att råden speglar opinionen just i kommundelen. Antalet råd bör givetvis kunna variera med hiinsyn till kommunens storlek. J stora kommuner som Stockholm och Göteborg bör man räkna med l S 20 kommundelsråd, medan i mindre kommuner antalet råd kan komma att stanna vid 2 S. Råden fungerar sannolikt bäst om de omfattar mindre områden och ett relativt begränsat antal människor. Det bör ankomma på kommunerna att själva besluta om tid för val av råden, om antalet råd och om antalet ledamöter per råd. Mandatperioden bör dock lagligen fastställas till en lika lång tidsperiod som gäller för kommunfullmäktige. Vid vilken tidpunkt dessa råd bör väljas blir i hög grad beroende på om den gemensamma valdagen bibehålls eller ej. Det bör vidare övervägas hururvida valen till kommundelsråd skall hållas samtidigt med valen till kommunfullmäktige eller vid särskilt tillfälle. Det är enligt vår uppfattning väsentligt att skapa goda arbetsförutsättningar för byalag eller andra sammanslutningar med syfte att samla och artikulera dc boendes intressen. Sådana sammanslutningar kan fylla en viktig roll för att vitalisera debatten och bidra till aktiva valrörelser. De bör i många fall kunna få stöd av kommunerna för sin värdefulla verksamhet. De bör även ges formell rätt att överklaga t. ex. planbeslut med genomgripande miljöeffekter. Kommundelsråden bör i första hand behandla planfrager rörande den egna kommundelen. Råden bör därför göras till obligatoriska remissorgan i stadsplanefrågor. Kommundelsråden bör få ett speciellt ansvar för och medverka vid utarbetande av kommundelsplaner och detaljplaner. Enskilda, sammanslutningar, kommunala myndigheter och byalag bör beredas tillfälle att uttala sig om planförslagen. Därutöver bör råden ha förslagsrätt i frågor som är exklusiva för den egna kommundelen, t. ex. lokaliseringen av lekskolor och fritidsgiirdar, planeringen av övergångsställen för gaende och vissa lokala trafikföreskrifter. Råden bör också ha egen initiativrätt i form av möjlighet att väcka motioner i kommunfullm1iktigc. Vidare bör övervägas i vilka frågor kommundelsråden skall ha beslutanderätt. Råden bör få anslag för sin verksamhet från dt'n kommunala budgeten. Medelsförvaltningen bör dock skötas centralt av kommunen.

4 Mot. 1974: Rådgivande kommunala folkomröstningar Den nuvarande kommunallagen ger inte möjlighet för kommunerna att anordna folkomröstningar. Det måste anses otillfredsställande att det enligt lag inte är tillåtet att låta alla medborgare i en kommun fungera som en "remissinstans". Ett kommunalt folkomröstningsinstitut skulle kunna vara ett bra komplement till den representativa demokratin, bl. a. i frågor som berör boendemiljön. Direktiven till utredningen om den kommunala demokratin överbetonar enligt vår mening problemen med rådgivande folkomröstningar. Ett fakultativt kommunalt folkomröstningsinstitut borde vara av värde för att tillgodose medhorgamas berättigade krav på att höras innan beslut fattas i för dem väsentliga frågor. Det bör då också övervägas om och i vilka fall en minoritet i kommunfullmäktige och/eller en viss andel av kommunens befolkning skall ha rätt att ta initiativ till folkomröstningar. Självfallet måste vidare prövas vilka typer av frågor som bäst lämpar sig för kommunala folkomröstningar. Öppenhet i det kommunala arbetet Ökade möjligheter till insyn i den kommunala verksamheten bidrar till att stimulera intresset för de kommunala frågorna. Olika åtgärder bör därför prövas för att skapa mer öppenhet i den kommunala verksamheten. l vissa kommunala nämnder kan sammanträdena göras offentliga. Man kan - i likhet med vad folkpartiet föreslagit i riksdagen anordna offentliga utfrågningar med tjänstemän och andra experter i vissa typer av frågor. Man kan ge allmänheten regelbunden information genom särskilda informationsmöten, eventuellt kommundelsvis. Man kan anordna presskonferenser och man kan sända ut kommunens handlingar till en vidare krets av kommuninnevånare, t. ex. av ärendet berörda organisationer. Ett stort antal initiativ med detta syfte kan vidtas utan förändringar av kommunallagstiftningen. Det är emellertid även väsentligt att man i det pågående statliga utredningsarbetet noga beaktar möjligheterna att genom legala förändringar skapa ökad insyn och öppenhet i det kommunala arbetet. Insyn i kommunala bolag Expansionen av den kommunala verksamheten under senare år har bl. a. medfört att en ganska stor del av kommunernas verksamhet drivs i bolagsform. Den kommunala verksamheten kan i vissa fall vara väl anpassad för bolagsformen. Det ökade användandet av bolagsformer har dock fått negativa konsekvenser från demokratisk synpunkt. Medborgarnas möjligheter till insyn i och kontroll av de kommunala bolagens verksamhet är mindre än i fråga om den verksamhet som bedrivs av nämnder och styrelser. För att motverka denna utveckling mot minskad insyn i och minskat inflytande över den kommunala verksamhet som

5 Mot. 1974: drivs i bolagsform bör följande konkreta åtgärder övervägas: l. En mera restriktiv praxis i fråga om bildandet av kommunala bolag 2. Ett uttryckligt erkännande av offentlighetsprincipens giltighet, preciserat i bolagsordningen för de kommunala företag där vägande hinder däremot inte kan resas 3. Rätt för kommunfullmäktiges ledamöter att närvara vid bolagsstämmorna och där ställa frågor 4. Rätt för kommunfullmäktige att förrätta val av styrelseledamöter i kommunala bolag (även kommunernas ledamöter i interkommunala bolag). Kraven i denna och föregående punkt kan möjligen tillgodoses genom att utövandet av rösträtten för de aktier kommunen innehar respektive bolag genom fullmakt fördelas lika på samtliga ledamöter i kommun fullmäktige 5. Rätt att låta kommunfullmäktiges valberedning bereda val av ledamöter i kommunala bolag på samma sätt som de övriga val fullmäktige förrättar 6. Rätt att i kommunfullmäktige interpellera bolagsstyrelsens ordförande om förhållanden i bolaget 7. Rätt för kommunens revisorer att granska de kommunala bolagens räkenskaper 8. Skyldighet för bolagsstyrelse att fortlöpande redovisa bolagets verksamhet för kommunstyrelsen samt att årligen lämna en fyllig offentlig redovisning av bolagets verksamhet. Dessa och andra uppslag för en bättre insyn i och kontroll av de kommunala bolagens verksamhet bör bli föremål för en mera djupgående prövning. Även för de stiftelseägda kommunala företagen gäller i huvudsak de problem från demokratisk synpunkt som diskuterats ovan. Också för dem bör således de ovannämnda metoderna att förbättra medborgarnas insyn i och kontroll över verksamheten prövas. Hemställan Med anledning härav hemställer vi att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär l. att förslag skyndsamt framläggs om sådan ändring av kommunallagen att kommunerna ges möjlighet att inrätta direktvalda kommundelsråd (lokala styrelser) i enlighet med vad som anförs i motionen, 2. att förslag skyndsamt framläggs om sådan ändring av kommunallagen att kommunerna ges möjlighet att anordna rådgivande kommunala folkomröstningar, 3. att förslag skyndsamt framläggs om sådan ändring av kommunallagen att kommunal nämnd och styrelse ges rätt hålla offentliga sammanträden,

6 Mot. 1974: att förslag skyndsamt framläggs till åtgärder för vidgad insyn i och kontroll av kommunala bolag och stiftelser i enlighet med vad som anförs i motionen. Stockholm den 24 januari 1974 GUNNAR HEL E N (fp) ERIC ENLUND (fp) INGEGÄ RO FRfENKEL (fp) INGEMAR MUNDEBO (fp) CECILIA ETTELBRANDT (fp) OLA ULLSTEN (fp) KARL ERIK ERIKSSON (fp) i Arvika ROLr WIRT E N (fp) SVEN GUSTAFSON (fp) i Göteborg ANDERS JONSSON (fp) i Mora

7

8 GOI'AI:l S Stockholm 1974