Återinventering av ädellövskog i Åsundentrakten

Transkript

1 Återinventering av ädellövskog i Åsundentrakten Christina Claesson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig masterexamen i växtekologi 45 hp Instituionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs Universitet

2 2

3 Återinventering av ädellövskog i Åsunden-trakten Christina Claesson Institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs Universitet Handledare: Thomas Appelqvist Ortofoton: Lantmäteriet, medgivande I 2011 /0075. Polygonskikt: Länsstyrelsen Västra Götalands län. Foton: Christina Claesson. 3

4 Innehållsförteckning Abstract... 6 Sammanfattning Inledning Bakgrund Metoder Urval av områden Förberedande arbete Fältblanketten Fältarbete och sammanställning Naturvärdesklassning Omritning av gränserna Resultat Del I - Jämförelser med Skogstypsfördelning Ingrepp Naturvärdesklassning Arealförändringar i och med ny gränsdragning Del II - Egna resultat Åldersspridning Död ved och gamla, grova träd Rödlistade arter

5 4.3 Del III Jämförelser med yngre inventeringar i länet Förändringar, ingrepp och hävd sedan 80- talsinventeringarna Trädslag och skogstyper Naturvärdesklassningar Diskussion Slutsatser Tack Referenser Bilagor Bilaga 1 Områdesbeskrivningar Bilaga 2 Fältblankett Bilaga 3 Manual Bilaga 4 Förslag på formellt skyddade områden

6 Abstract Since 1999 Sweden has been working on its environmental goal called Living forests. Part of this task has been to select areas of special conservation value, where forests with high natural values lie closely gathered. In the spring of 2011 the majority of forests within such a district, Åsunden, in the county of Västra Götaland, were resurveyed. The last complete survey of the area had been undertaken in The resurvey was carried out according to the latest version of the county administrative board s method for surveying broad-leaved deciduous forests. Results were compared to data obtained in It turned out, inter alia, that the proportion of hardwood forests probably had risen somewhat, and that negative and positive interventions and changes had increased among the area s forests. Comparisons were obstructed by the fact that the methods used in the two surveys differed. In classifying the forests conservation value, the investigator made the judgment that some areas had too low a rating or had developed values over the past 28 years. Furthermore, results were compared to data from other surveys made throughout the county. The results suggest that the forests of Åsunden contain more dead wood and old trees; that more areas are being grazed, but also that spruce regeneration and different kinds of interventions are more common. The quantification of the scale at which changes have taken place was a problem for comparisons. Overall, there seem to be good reasons for the region to be designated its status as an area of special conservation value and several forests would be suited for establishment of nature reserves or alternative forms of protection. Sammanfattning Sverige har sedan 1999 arbetat med miljömålet Levande skogar. Som ett led i arbetet har man utsett värdetrakter, där skogar med höga naturvärden ligger samlade. Under våren 2011 återinventerades stora delar värdetrakten Åsunden i Västra Götalands län. En heltäckande inventering gjordes senast Återinventeringen utfördes enligt Länsstyrelsen i Västra Götalands läns senaste metod för inventering av ädellövskog. Resultaten jämfördes med uppgifter från den äldre inventeringen. Det visade sig bland annat att andelen ädellövskog förmodligen hade ökat något, och att negativa och positiva ingrepp och förändringar hade ökat i traktens skogar. Jämförelserna försvårades av att metoden som användes under de båda inventeringsomgångarna skiljde sig åt. Vid klassificeringen av skogarnas naturvärden gjorde inventeraren bedömningen att flera områden tidigare haft en för låg klassning eller har utvecklat värden under de senaste 28 åren. Vidare jämfördes resultaten med data från återinventeringar som gjorts runt om i länet. Resultaten tyder på att Åsundens skogar innehåller mer död ved och gamla träd, att fler områden betas, men också att granföryngring och olika typer av ingrepp är vanligare. Kvantifieringen av förändringars omfattning har varit ett problem vid jämförelserna. Sammantaget verkar det som att det finns goda skäl till att området utsetts till värdetrakt och att flera skogsområden skulle lämpa sig för reservatsbildning eller alternativa skyddsformer. 6

7 1. Inledning De sydsvenska lövskogarna tilldrog sig ett starkt intresse från naturvårdens sida under och 1990-talen. Ädellövskogslagen var relativt ny och krävde uppmärksamhet, samtidigt som många lövskogar med höga naturvärden avverkades eftersom de var för lågproduktiva enligt skogsvårdslagens mening. Alla lövskogar över två hektar i Älvsborgs län och Göteborg- och Bohus län naturinventerades under denna period. Skogarna i Ulricehamns kommun inventerades 1983 av Leif Andersson. Detta arbete är en återinventering av lövskogarna kring Åsunden i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Dessa skogar ingår numera som en del av en värdetrakt i den nationella strategin för det formella områdesskyddet som arbetades fram kring sekelskiftet. Syftet med denna rapport är att följa upp och fördjupa kunskaperna om värdetraktens skogar och beskriva vad som hänt dem under en period av 28 år. Några frågor som jag försöker att besvara är: Vad har hänt i områdena sedan 1983? Hur många områden har påverkats negativt av avverkningar eller liknande? Hur många områden har skötts genom till exempel gallringar eller bete? Var är det gott om död ved och gamla träd? Har man uppfyllt delmålet Långsiktigt skydd av skogsmark inom trakten? Vilka områden är i störst behov av formellt skydd? Skiljer sig skogarnas tillstånd från skogar i övriga länet? Ordlista I texten kommer jag att använda mig av ett antal ord och beteckningar som kan vara främmande för somliga läsare. Jag har här sammanställt en lista över ord och deras betydelser. Bestånd - avser ett område med skog eller ett enhetligt mindre område inom en skog. Biotopskyddsområde - mindre mark- och vattenområden av särskilt skyddsvärde. För vissa biotoper gäller generellt skydd (t ex alléer och stenmurar), andra får skyddas av Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen (exv. ängar och ravinskogar) (Länsstyrelsen 2011c). Hamlade träd - är träd som man tar eller har tagit kvistar och löv från till djurfoder. Formellt skyddad skog - kan vara inom nationalpark, naturreservat, naturvårdsavtal eller biotopskydd. Gallring - innebär att man sågar ner vissa träd och låter andra stå i ett bestånd. Virket forslas bort. Vid naturvårdande gallring lämnas gamla träd eller gynnas vissa trädslag. Hävd - Olika skötsel- och restaureringsformer. Jag avser med begreppet främst sätt att hålla tillbaka vegetation, exv. genom slåtter och bete. 7

8 Lokal - skogsområde som inventerats. Används synonymt med objekt och område. Lågor - liggande döda träd. Objekt - se Lokal Område - se Lokal Naturreservat - formellt skyddat område där specifika regler och bestämmelser gäller. Syftet kan vara att bevara biologiska värden eller områden för friluftslivets behov (Länsstyrelsen 2011c). Naturvårdsavtal - tidsbegränsat, civilrättsligt avtal mellan en markägare och stat/kommun gällande ett visst markområde, med syfte att utveckla och bevara naturvärdena (Länsstyrelsen 2011c). Nyckelbiotop Ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. (Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen 2005) Nyckelelement - strukturer som ofta hyser höga biologiska värden. Det kan röra sig om vattendrag, träd med bohål och hällmarker (se Bilaga 3). Rödlistad art - hit räknas arter som bedömts vara Akut hotade (CR), Starkt hotade (EN), Sårbara (VU), Nära hotade (NT), Nationellt utdöda (RE) och de där man inte riktigt vet hur hotade de är - Kunskapsbrist (DD). (Se artdatabanken.se och Gärdenfors 2010 för mer information). Röjning - sly och småträd avverkas och lämnas på platsen. Sekundär lövskog - lövskog som uppkommit på före detta jordbruksmark. Signalart - arter som indikerar skyddsvärd skog och ofta förekommer där det också finns rödlistade arter. Torrakor - stående döda träd. Triviala lövträd - avser trädslag som är mer vanligt förekommande och har lägre ståndortskrav. Hit räknas björk, asp, sälg, rönn, klibbal och gråal. Värdekärna - Ett sammanhängande skogsområde som av länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen [(numera skogsstyrelsen)] bedömts ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Värdekärnor kan utgöras av delar av bestånd eller flera bestånd. Storleken varierar från enstaka hektar till i sällsynta fall flera hundra hektar. I första hand avses ett område som med avseende på bestånds-, struktur- och artdata bedömts ha stor betydelse för rödlistade arter, signalarter och andra skyddsvärda arter. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt ingår normalt som en delmängd i begreppet värdekärna. (Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen 2005) Värdetrakt Ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Värdetrakter har en väsentligt högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i vardagslandskapet (Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen 2005.) Åsunden - när Åsunden anges i kursiv stil avser jag värdetrakten, och då främst de skogar jag har besökt. Annars avses sjön. Ädla lövträd - har högre ståndortskrav än andra lövträd. Hyser oftare höga biologiska värden. Hit räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, lind, lönn och fågelbär. Ädellövskog - Skogar om minst 0,5 hektar där minst 50% av träden är ädellövträd. Hagmarker med minst tio träd per hektar och 70% ädla lövträd räknas också som ädellövskog. 8

9 2. Bakgrund Åsundentraktens lövskogar Området runt Åsunden är rikt på lövskogar och nyckelbiotoper. Andelen lövträd i skogsbestånden är ca 30 %, medan länet som helhet endast har 19 % (Länsstyrelsen 2009a). Traktens lövskogar ingår i den boreonemorala zonen som bildar en övergång mellan Centraleuropas lövfällande skogar och barrskogarna i norra Sverige. Den sydsvenska lövskogen är vårt lands mest artrika naturtyp och hyser ett stort antal rödlistade arter (Andersson & Löfgren, 2000). Idag är lövskogen i södra Sverige uppsplittrad i många små bestånd och deras växt- och djurliv har därför ofta inte gynnsamma bevarandetillstånd. Ungefär 50 rödlistade arter har hittats i undersökningsområdets lövskogar (Länsstyrelsen 2009b). Sjöarna Åsunden, Sämsjön, Yttre Åsunden och Torpasjön ligger utefter en sprickdal. Utmed stränderna reser sig branter på flera ställen. Ätran rinner ut i Åsunden vid Ulricehamn och transporterar näringsrika mineral från Falbygdens kalkhaltiga berggrund. Detta har på flera ställen gett en krävande flora. I sprickdalens lägre delar löper också Ulricehamnsåsen, en rullstensås med kalkhaltigt material. Fram till 1800-talets slut bedrevs omfattande jordbruk i området. Liksom i övriga landet upphörde hävden alltmer under 1900-talet. Igenväxning blev följden. Mycket av dagens lövskogar täcker därför gamla betes- och slåttermarker. Samtidigt övergick man till att plantera stora områden med gran. Idag är bara drygt fem procent av skogsarealen i Åsundentrakten äldre än 100 år, medan mer än 50 procent är yngre än 60 år (Länsstyrelsen 2009a). Äldre träd hittar man idag framför allt nära bebyggelse och i bergsbranter. Åsundenområdet har ganska stora arealer som täcks av strand- och sumpskogar. Flertalet av dessa tillkom efter att Åsunden sänktes med 1,5 till 2 meter under 1860-talet. I värdekärnorna finns mycket triviallövskog men även ädellövskog, triviallövskog med inslag av ädellövskog, samt lövsumpskog. (Länsstyrelsen i Västra Götalands län & Skogsstyrelsen Region Väst 2006). Vissa skogstyper är karaktäristiska för regionen och ofta särskilt artrika. Dessa har därför utvalts som ansvarsmiljöer för trakten. I Åsundenområdet gäller det klibbalstrandskogar, brantskogar av ädellövrik typ, igenväxta hagmarker av ask-almtyp, klibbalskogar av översilningstyp och sekundära lövskogar av frisk/fuktig typ (Länsstyrelsen 2009b). Mer information om områdets natur finns att läsa, bland annat i Åsundenprojektets rapport (Länsstyrelsen 2009b) och den äldre inventeringsrapporten (Andersson 1983). Miljömålen I samband med att Sverige arbetade fram miljökvalitetsmålen gick naturvårdsarbetet med de sydsvenska lövskogarna in i en ny fas. De 16 miljömålen, varav Levande skogar är ett, skall vara uppnådda år Till varje mål finns ett antal delmål. Långsiktigt skydd av 9

10 skogsmark var ett av dessa och innebar att det i Sverige skulle undantas ytterligare ha skogsmark från produktion fram till lade Skogsstyrelsen Region Väst och länsstyrelsen i Västra Götalands län fram en gemensam strategi för hur delmålet skulle nås i länet (Länsstyrelsen i Västra Götalands län & Skogsstyrelsen Region Väst 2006). Arbetet med skydd av skogsmark skulle effektiviseras genom att lägga fokus på ett antal speciellt värdefulla områden och 22 så kallade värdetrakter avgränsades i länet. En värdetrakt är ett landskapsavsnitt där värdekärnor, mindre områden med höga naturvärden, ligger tätt. Syftet med värdetrakter är att koncentrera naturvårdsarbetet, i hopp om att bevarandet av arter och naturtyper har större chans att lyckas där än i isolerade områden. Åsunden är en sådan värdetrakt med många ädla lövskogar kring sjöarna Åsunden, Yttre Åsunden och Sämsjön (se karta i Figur 1). I strategin föreslogs att ytterligare 500 ha skogsmark i området skulle få formellt skydd under åren Åsundenområdet har länge uppmärksammats som värdefullt för sin rika förekomst av lövskogar gjordes den första heltäckande lövskogsinventeringen av Ulricehamns kommun (Se Andersson 1983). Flera av områdena inom den nuvarande värdetrakten lades fram som förslag på nya naturreservat när man sammanställde resultaten av kommuninventeringarna i hela länet (Länsstyrelsen 1994), och en del av dessa har sedan dess blivit skyddade startade Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen gemensamt Åsundenprojektet som ett pilotförsök för att värna och utveckla traktens natur- och kulturvärden (Länssyrelsen 2009a). Några av värdekärnorna återbesöktes då, men någon heltäckande naturinventering har inte gjorts sedan

11 N Åsunden Yttre Åsunden Sämsjön Länsstyrelsen Västra Götalands län. Figur 1. Värdetrakten Åsunden. De områden som detta arbete berör är markerade med blå gränser. Områden inringade med grönt är naturreservat. Andra områden som inventerades i och med lövskogsinventeringen under 80-talet är inringade med ljusblått. Den inflikade översiktskartan med värdetrakter är hämtad från Länsstyrelsen i Västra Götalands län & Skogsstyrelsen Region Väst,

12 3. Metoder 3.1 Urval av områden I denna inventering ingår de skogsområden som beskrivs i rapporten från inventeringen av Ulricehamns kommun, genomförd 1983, och som ligger i Ulricehamnsdelen av den nuvarande värdetrakten Åsunden. Inom värdetrakten finns totalt 89 lövskogsområden som undersöktes vid kommuninventeringar i Ulricehamn, Tranemo och Borås kommuner under 80-talet. Urvalet av områden baserades då på flygfoton. Samtliga områden tolkade som lövskog besöktes i fält. Områden som hade feltolkats eller visade sig ha låga naturvärden togs inte med i undersökningen (Andersson 1983). Jag har återinventerat 61 av de 66 områdena i Ulricehamns kommun. Ursprungligen ingick 62 områden i min undersökning men objekt 232 har senare fallit bort ur undersökningen på grund av oklarheter kring dess position och form samt avsaknaden av uppgifter från tidigare inventeringar. Fyra områden inom kommunen har helt eller delvis blivit naturreservat. Då noggrannare inventeringar gjorts där efter 1983 återinventerades de inte i denna undersökning. I Borås och Tranemo kommuner finns resterande 14 respektive 9 av värdetraktens skogar. 3.2 Förberedande arbete Det förberedande arbetet påbörjades i februari 2011 då jag på länsstyrelsen fick hjälp med att ta fram fältkartor över varje enskilt skogsområde och översiktskartor över trakten. Kartorna har ortofoton i botten, detaljerade svartvita foton tagna från satellit, som skiktet med gränsdragningarna som gjordes i och med inventeringen 1983 lagts på. Dessa kartor hade jag senare med mig ut i fält. Fram tills inventeringsarbetet kunde börja läste jag på om metoden och de arter jag skulle inventera. 3.3 Fältblanketten I undersökningen har jag använt mig av Länsstyrelsen i Västra Götalands läns senaste fältblankett för återinventering av ädellövskogar. Eftersom denna metod, till skillnad från den man använde under 80-talet, fokuserar på ädellövskogar har jag valt att kalla detta arbete för en återinventering av ädellövskog, trots att några av objekten inte innehåller några, eller endast få, ädla lövträd. I fältblanketten (Bilaga 2) ifylldes uppgifter om skogstyp, trädslag, nyckelelement, ingrepp/hävd sedan senaste inventering, buskskikt, fältskikt samt förekomsten av ett antal utvalda arter. Hur dessa uppgifter fylldes i beskrivs i Manual lövskogsinventering (Bilaga 3). Fältblanketten till varje område ligger till grund i områdesbeskrivningarna (Bilaga 1). 12

13 3.4 Fältarbete och sammanställning Fältarbetet genomfördes mellan den 4 april och den 1 juni Fältbesöken bestod av en rundvandring i objekten, varvid anteckningar gjordes. Vanligen fördes anteckningarna på papper istället för direkt på fältblanketten (eftersom det är svårt att i ena delen av ett stort område avgöra hur vanligt förekommande exempelvis ett trädslag är i hela området). Ytor som täcktes av granplantering, åker, tomtmark eller kalhyggen undersöktes inte, eftersom det inte längre rör sig om lövskog. Förändringarna tas upp under Ingrepp i resultatavsnittet. Efter varje fältdag överfördes informationen från anteckningarna till fältblanketter och sammanställdes i en beskrivning av varje område som finns att läsa i Bilaga Naturvärdesklassning Objekten klassas enligt följande 3-gradiga skala: Klass 1 = Mycket högt skyddsvärde Klass 2 = Högt skyddsvärde Klass 3 = Visst skyddsvärde En preliminär bedömning av objektens naturvärde gjordes i fält. Den slutgiltiga klassificieringen gjordes efter en genomgång av samtliga inventerade objekt. Utgående från anteckningarna i fältblanketten vägdes uppgifter om områdenas storlek, form, förekomsten av ädla lövträd och grova/gamla träd, död ved, nyckelelement, naturlighet, beteshävd, mångfald i busk- och fältskikt, värde för friluftsliv och landskapsbilden samt artmångfald in i bedömningen. För att kunna väga olika områden mot varandra poängsatte jag uppgifterna från 1 till 3, och beräknade ett medelvärde som var vägledande vid min klassificering. Bedömningen är ändå till stor del subjektiv. 3.6 Omritning av gränserna Vid inventeringen 1983 utgick man vid urvalet av områden från svartvita flygbilder i skala 1: Efter besök i fält ritades de slutgiltiga avgränsningarna in på en ekonomisk karta i skala 1: Detta förklarar varför gränsdragningen inte alltid blev perfekt. Barrskog, åker, m.m. har kommit med, eller lövskog missats, på de flesta ställen. Gränserna har dessutom vid ett senare tillfälle digitaliserats. Vid den omritningen kan ytterligare fel ha uppstått. Idag använder sig länsstyrelsen av digitaliserade ortofoton som är tagna från satellit och har mycket högre upplösning. Gränserna från 1983 lades ovanpå det nya ortofotoskiktet i de kartor som jag använde vid inventeringen. Vid rundvandringen i objekten höll jag mig till de gamla gränserna och det är lövskogarna inom dessa som beskrivs i Bilaga 1. För att ge en mer korrekt bild av skogarnas storlek och undvika att för mycket åker, granskog etc. kommer med innanför gränsen har jag ritat om gränserna i ArcGIS och tagit fram nya 13

14 siffror över arealen. Vid omritningen av gränserna har jag ibland lagt till nya ytor utanför de gamla gränserna som enligt skogsstyrelsens IR-foton och ortofotona täcks av lövskog, även om jag inte alltid varit på plats och tittat. Där skog har avverkats mer nyligen har jag tagit hänsyn till det i min gränsdragning. 14

15 4. Resultat Resultatavsnittet är uppdelat i tre delar. Del 1 behandlar jämförelser av uppgifter som insamlats 1983 med mina egna data från 2011, däribland noterade skogstyper, ingrepp, naturvärdesklassningar och arealfördelning av klasserna. Sådant som det inte fanns jämförbara uppgifter om 1983 tas upp i Del 2. Här behandlar jag förekomsten av död ved, åldersspridning på träden, och artförekomster. Dessa uppgifter kan vara användbara vid senare inventeringar. I Del 3 jämförs uppgifter 2011 med resultat från inventeringar som gjorts i länet, efter Det har gjorts 3 återinventeringar där man har slumpat ut och besökt 240, 30 respektive 60 lövskogsområden för att skaffa sig en översikt av förändringar i länet. I detta avsnitt diskuterar jag frågan om förändringar och tillstånd i Åsunden-traktens lövskogar och hur de skiljer sig från länet som helhet. 4.1 Del 1 - Jämförelser med Skogstypsfördelning Totalt hittade jag 124 noteringar om olika skogstyper för de återinventerade områdena i rapporten från Själv gjorde jag 186 noteringar (Tabell 1). Jag testade också att bara ta med de skogstyper som täcker störst ytor, men resultatet blev lika avvikande från Andelen triviala skogstyper, skogstyper med ädellövinslag och ädla skogstyper, skiljer sig åt mellan 1983 och Slår man däremot ihop de ädla och halvädla (med ädellövinslag) typerna blir förhållandet mellan triviala och mer ädla typer ungefär 30:70 under båda åren. Överlag verkar det som att det i Åsunden-området idag finns fler ädellövskogar än för 28 år sedan, men också mer triviallövskog. Skogar med inslag av ädellöv verkar ha blivit färre, å andra sidan täcker de ofta större arealer än rena ädellövskogar. Jag har testat att översätta 83-typerna till dagens beteckningar. I Bilaga 1 finns till varje område en tabell med skogstyper 1983, en tolkning av dessa enligt dagens beteckningar och de skogstyper som jag kom fram till I de flesta skogar stämmer då den huvudsakliga skogstypen överens. Exempelvis innehåller kategorin Hage med olika lövträd som fanns 1983 enligt beskrivningarna ofta en hel del ädla lövträd. Därför kan man säga att dessa motsvarar många av 2011 års Hage med ädellöv och Hage med ädellövinslag. Utgår man från översättningarna/tolkningarna har typen ändrats på 24 platser, 9 skogstyper försvunnit och 66 skogstyper tillkommit. På några ställen har en skogstyp blivit två och vice versa. I 57 områden stämmer minst en skogstyp överens. I objekt 85 angavs ingen skogstyp Endast i fyra områden har skogstyperna ändrats helt (Tabell 2). Totalt har ca 96 av 1983 års 124 skogstyper behållits (ca 77 %). Den vanligaste ändringen har varit att Hage med ädellövinslag blivit Hage med ädellöv. En annan vanlig ändring är att Triviallövskog med ädellövinslag blivit Ädellövblandskog. 15

16 Tabell 1. Antal förekomster av olika skogstyper 2011 och Skogstyper som har samma namn 1983 och 2011 är kursiva. Skogstyp 1983 Antal Andel Andel Skogstyp 2011 Antal % % Bokskog 3 2 Bokskog 4 2 Ekskog Ekskog Björkskog 7 6 Björkskog Gråalskog 1 1 Gråalskog 3 2 Klibbalskog Klibbalskog Ädellövskog 6 5 Ädellövblandskog 14 7 Blandskog med triviallöv 7 6 Triviallövskog med ädellövinslag Blandskog med ädellövinslag Ädellövbarrblandskog 8 4 Ekhage 11 9 Hage med ädellöv Hage med olika lövträd Hage med ädellövinslag 12 7 Björkhage 2 2 Askskog 6 3 Strandskog 1 1 Aspskog 4 2 Almskog 1 1 Lindskog 1 1 Triviala skogstyper Skogstyper med ädellövinslag Ädla skogstyper I de områden där skogstypen ändrats helt (Tabell 2) kan man anta att det har skett förändringar: I objekt 109 har man efter 1983 planterat stora delar med gran. I resten av området har hävden upphört och det har kommit upp sly och unga träd. I objekt 125 har hävden upphört i de delar som jag döpt om till klibbalskog, medan delen med ädla lövträd fortfarande är välhävdad. På liknande sätt har objekt 127 förändrats. Skogen har förtätats i den västra delen så att den gått från hage till ädellövbarrblandskog, medan hävden fortgått i den östra där de ädla lövträden finns. I objekt 186 är det förmodligen fråga om en över/underskattning av andelen ädla lövträd vid någon av inventeringarna. 16

17 Tabell 2. Områden vars skogstyper ändrats helt. Område Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper Hage med olika lövträd Hage med ädellövinslag Ädellövblandskog (och granplanteringar) 125 Hage med olika lövträd Hage med ädellövinslag Hage med ädellövträd Klibbalskog 127 Hage med olika lövträd Hage med ädellövinslag Hage med ädellövträd Ädellövbarrblandskog 186 Hage med olika lövträd Hage med ädellövinslag Hage med ädellövträd Ingrepp Totalt finns det i 49 av de 61 skogarna idag minst en form av negativ mänsklig påverkan som tillkommit efter 1983 (bete och stormskador undantagna, då dessa kan ses som naturvårdande eller naturlig påverkan). Antalet ingrepp presenteras i Figur 2. I de flesta skogar finns vägar, el- och telefonledningar, diken, hus etc. som redan fanns på plats för 28 år sedan. I rapporten från 1983 nämns någon form av ingrepp i 17 av de 61 områdena. Figur 2. Antal ingrepp och förändringar som noterades 1983, och där de skett under åren Observera att flera ingrepp kan ha skett i ett och samma område. I objekt 82, 102, 112, 137 och 138 finns inga nyare ingrepp, däremot sådant som funnits där längre än sedan Endast i objekten 95, 99, 124, 126, 128, 129 och 132 syntes inga tecken på några ingrepp (annat än bete) varken äldre eller yngre än Men i samtliga är det inte 17

18 långt till vägar, hus och dylikt. Därför kan inga objekt i värdetrakten anses vara helt opåverkade av människan under perioden. I några objekt finns nyare ändringar som rimligen inte kunde noteras 1983 (Figur 3). Där barrplanteringar och bebyggelse omfattar större ytor har jag uteslutit dem vid den nya gränsdragningen. Bete nämndes pågå i 28 områden i 1983-rapporten. Troligen betades dock fler områden än vad som angavs. Våren 2011 kunde jag konstatera att 39 områden måste ha betats under de senaste åren. Figur 3. Antal ingrepp som endast kunnat noteras Några objekt där bete inte nämndes 1983 men där det eventuellt (åter)upptagits sedan 1983 är 80, 82, 84, 85, 89, 97, 99, 102, 110, 120, 124, 129, 137, 183, 185, 186 och 188. Betet tycks ha upphört helt i fyra områden: 134 (osäkert, södra delen betas ev.), 101, 113 och 119. Dessa nämns som betade 1983, medan jag vid min inventering inte kunde konstatera detta. I flera andra områden betas fortfarande vissa delar, medan betet upphört i andra. Några skogar där jag hittade trasiga stängsel och annat som tyder på att betet legat nere ett tag (i minst någon del av området) var 45, 81, 82, 100, 111, 118, 125, 133, 130 och 188. Gallringar och röjningar noterades i 11 respektive 7 områden 1983 och i 28 respektive 11 områden år av de objekt som delvis var gallrade 1983 är också delvis gallrade idag. Gallringen verkar dessutom ha skett på samma ytor, vilket tyder på kontinuerlig skötsel. Endast 1 område (109) där röjning förekom 1983 har även röjts idag. Gallring och/eller röjning förekom i totalt 14 av skogarna Idag är den siffran uppe i 34 skogar. En del gallringar kan jag ha misstolkat som röjningar ifall markägaren helt enkelt inte hunnit ta bort virket ur skogen. Stubbar - efter avverkning och gallring hittades på 24 lokaler. På enstaka ställen fanns stubbar av annat slag. Det kan vara fråga om plockhuggning eller att man tagit ner redan döda träd. Avverkning - I rapporten från 1983 nämns avverkningar intill två av områdena (86 och 89). I båda fallen har man sedan planterat gran på hyggena hade avverkningar gjorts mer eller mindre nyligen i 22 skogar. Stormskador i form av stormfällda träd hittades i 20 skogar. Det kan säkert finnas fler i andra skogar som jag har förbisett. Barrplanteringar har tillkommit på åtta ställen sedan förra inventeringen (86, 100, 101, 108, 109, 127, 136 och 183). Dessutom har björk planterats i lokal 136. Nya byggnader har uppförts inom åtta av områdena (83, 84, 111, 115, 117, 127, 130 och 183). Mest påfallande är bebyggelsen i område 83 och 84 där bland annat hela villakvarter 18

19 byggts på f.d skogsmark. I andra fall handlar det om enstaka nya ekonomibyggnader, hus eller sommarstugor, som dessutom ofta uppförts i anslutning till äldre bebyggelse eller på ickeskogsmark. Detta har jag tagit hänsyn till vid min nya gränsdragning. Skräphög - Olika former av skräphögar hittades i sju områden. Högarna är små och ofarliga och innehåller saker som trädgårdsavfall, byggnadsmaterial och gamla brädor. Allvarligast är trädgårdsavfallet nära Ulricehamns villaområden som spridit främmande arter ut i skogen. Dikning nämndes pågå i en skog (130) Jag hittade 5 diken som såg nya ut, men det var mycket svårt att avgöra åldern på diken. Vägar - Bygget av väg 157 har direkt påverkat ett område, 108. Kraftledningar finns i flera skogar, men inga hittades som var yngre än Sammantaget har det skett mänskliga ingrepp som kan ha negativ påverkan i 49 av de 61 områdena efter 1983, med andra ord i 80 % Naturvärdesklassning För 14 områden har jag ändrat klassningen, varav 13 har höjts (Tabell 3). Klasshöjningarna beror oftast på att jag tyckt att området haft en för låg klassning tidigare. I enstaka fall har värden utvecklats, till exempel där skogen fått stå orörd. Endast ett område, 119, har bytt från en bättre klass till en sämre var den genomsnittliga klassen för de 61 områdena 2, har jag höjt den genomsnittliga klassen till 2,26. Som Figur 5 visar finns stora Klass 1-områden, nu liksom på 80-talet, i den södra delen av värdetrakten. Tabell 3. Områden som bytt klass. Pilar anger om klassningen förbättrats (upp) eller försämrats (ner). Område Klassning 1983 Klassning

20 4.1.4 Arealförändringar i och med ny gränsdragning I och med att nya gränser dragits har arealen ändrats för skogarna som jag har inventerat. Totalt har jag tagit bort 128 ha, som inte är skog eller hagmark, och lagt till 132 ha som är det. Enligt de gamla gränserna ingick sammanlagt ca ha. I mina nya gränser ingår totalt ha, dvs. en ändring på endast 3 ha. Den genomsnittliga arealförändringen är en ökning på 0,05 ha per objekt. Medianförändringen är 0,47 ha. 25 objekt har en mindre yta med den nya gränsdragningen, 36 har fått en större yta. Förändringarna skiljer sig dock mycket åt mellan olika objekt. En del har ökat respektive minskat mycket mer än andra. Den största ytmässiga ökningen har skett i objekt 120, där jag lagt till 21 ha. Procentuellt sett har objekt 95 ökat mest, med mer än tre gånger sin ursprungliga storlek (331 %). Störst areal har tagits bort från objekt 83, nämligen 32 ha. Område 117 har förlorat förhållandevis mest av sin yta, 55 % Arealfördelning av klasserna Det har blivit fler Klass 1- och 2-områden, samt färre Klass 3 områden. Den totala arean har ökat för Klass 1- och 2-områden, medan den har minskat kraftigt för Klass 3, oavsett om man utgår från de gamla eller nya gränserna 2011 (Figur 4 och Tabell 4). Jämför man de gamla och nya gränsernas påverkan på den totala ytan 2011 så har Klass 1- områdena har fått större total yta vid den nya gränsdragningen, medan Klass 2- och 3- områdenas totala yta har minskat. Figur 4. Arealfördelning inom de olika naturvärdesklasserna. För 2011 presenteras areor enligt både de gamla och nya gränserna. 20

21 N Länsstyrelsen Västra Götalands län Figur 5. Områdenas nya klassningar. Rött = Klass 1. Orange = Klass 2. Gult = Klass 3. De ofärgade områdena är naturreservat. Områden vars klassning ändrats anges med sitt nummer och den färg som representerar den tidigare naturvärdeskategorin. 21

22 Tabell 4. Antal objekt och % av den totala ytan som de olika klasserna täcker 1983 och (gamla areor) 2011 (nya areor) Antal Yt-% Antal Yt-% Antal Yt-% Klass ,7% 10 35,5% 10 38,1% Klass ,2% 25 48,3% 25 46,2% Klass ,1% 26 16,2% 26 15,8% 4.2 Del 2 Egna resultat Åldersspridning För varje trädslag angavs i fältblanketten om det fanns unga, mogna eller gamla träd, samt hur vanlig varje ålderskategori var med siffrorna 1 = enstaka, 2 = medel och 3 = riklig. Utifrån dessa siffror har jag räknat samman ungefärliga åldersfördelningar i områdena genom att summera alla de siffror som trädslagen tilldelats (ålderssumma). Vid denna sammanräkning verkar område 83 ha störst åldersvariation på träden, dvs. det finns många träd i varje ålderskategori och ett stort antal trädslag. I Tabell 5 finns de elva områden som har högst ålderssumma Död ved och gamla, grova träd Tabell 5. Områden med högst ålderssumma. Område Ålderssumma I länsstyrelsens inventering av lövskogar i länet (Länsstyrelsen 2007), som tas upp mer i nästa avsnitt, använde man sig av ett Finskogsindex för att få ett mått på kvaliteten hos skogarna. Detta bestäms utifrån tillgången på grov och mycket grov död ved (lågor och torrakor), mycket grova träd och gamla träd. Frekvensen av dessa element slås samman och ger ett indexvärde för varje objekt. Elva områden fick ett Finskogsindex på 14 eller mer (Tabell 6). Sex av dem är numera Klass 1 (område 104 var tidigare Klass 2). Nio av dem finns bland förslagen på naturreservat eller biotopskydd/ naturvårdsavtal i Bilaga 4. Det genomsnittliga Finskogsindexet är som man kan förvänta sig högst för Klass 1 och lägst för Klass 3 (Figur 6). 22

23 Finskogsindex ,5 10 5,20 Klass1 Klass 2 Klass 3 Figur 6. Genomsnittligt finskogsindex i de olika naturvärdesklasserna Tabell 6. Områden med högst Finskogsindex. Område Klass 2011 Finskogsindex I de 240 skogar som undersöktes i länet 2005 låg det genomsnittliga finskogsindexet ungefär 1,5 enheter lägre än för Åsunden 2011 (Figur 7). Värdet för de tätortsnära skogarna är mycket högre i min undersökning eftersom det endast finns två av det slaget (objekt 83 och 84), medan det i länet rör sig om 31 st , ,37 8,69 9,74 6,83 7,21 Tätortsnära Inte tätortsnära Alla Åsunden Länet Figur 7. Finskogsindex för skogarna i min undersökning, och länet Värdena för länet är uppskattningar utifrån Figur 7 i Länsstyrelsens rapport. 23

24 N Länsstyrelsen Västra Götalands län. Figur 8. Områdenas finskogsindex. 24

25 4.2.3 Rödlistade arter Jag fann rödlistade arter i 16 områden. Totalt såg jag sju olika rödlistade arter under mina inventeringar, men det finns uppgifter om ca 50 rödlistade arter i trakten (Länsstyrelsen 2009a). Hasselmusen är inte rödlistad men har en fragmenterad utbredning. Lokalerna, som anges i denna rapport, är baserade på tips från kommunekolog Peter Wredin och en markägare. I objekt 112 tipsade en markägare om att det finns mindre hackspett. I de två andra områdena såg jag själv fågeln. Enligt Peter Wredin har man på en lokal i Ulricehamn (område 83) lyckats spela in läten av 11 fladdermusarter (eventuellt 12). Fem av arterna är rödlistade i Sverige (Gärdenfors 2010). Lunglav (Lobaria pulmonaria) och almlav (Gyalecta ulmi) förekommer i ett stråk från Vasared och Alhammar i väst till Gunnarsbo och Hägnen i öst. Jag har försökt att titta lika noga efter arter på alla lokaler. De lokaler där L. pulmonaria hittades besöktes vid olika tillfällen mellan den 9 april och 1 juni. G. ulmi hittades mellan den 7 och 24 april. Spridningen på datumen minimerar risken att jag skulle ha varit mer noga i en grupp områden, eller haft blicken inställd på att hitta en viss art under en period, utan chansen att hitta de nämnda arterna har varit lika stor i alla områden. Därför torde förekomsterna ganska väl kunna spegla arternas utbredningsområde. Markägare i almlavlunglav-stråket bör således ta extra hänsyn till sina gamla ädla lövträd och gamla aspar. På liknande vis hittades desmeknopp (Adoxa moschatellina) främst söder om Åsunden. Förekomsten av desmeknopp kan till vis del hänga ihop med tidpunkten. Den hittades mellan den 2 och 16 maj. Möjligen finns den i flera områden som inventerades under april. 25

26 Ädellav Lunglav Almlav Blomskägglav Rosa skärelav N Desmeknopp Hasselmuslokal Mindre hackspett Fladdermuslokal Länsstyrelsen Västra Götalands län. Figur 9. Rödlistade arters förekomster. 26

27 4.3 Del 3 Jämförelser med yngre inventeringar i länet För att ge en bild av hur det står till med lövbestånden i Åsunden-trakten, jämfört med hur det varit i länet vid de senaste inventeringarna, jämför jag här mina insamlade uppgifter med resultaten från 3 återinventeringar som har gjorts i länet följdes 240 ädellövskogar upp som hade inventerats i f.d. Göteborgs och Bohus län och f.d. Älvsborgs län under 80-talet. Arbetet presenterades i Ädellövskogar värde och ingrepp efter 20 år (Länsstyrelsen 2007). Observera att man enbart besökte skogar som helt eller delvis beskrevs som ädellövskogar på 80-talet, medan jag har återinventerat alla slags bestånd. Övervakningar är tänkta att genomföras årligen över en sexårsperiod, innan en större analys görs (Länsstyrelsen 2010). Vid övervakningen återinventerar man ett mindre antal objekt. Hittills har man publicerat resultaten från två övervakningsomgångar genomfördes den första miljöövervakningen av ädellövskog i länet (Länsstyrelsen 2010) Man återbesökte 30 slumpade skogsområden som hade inventerats under 80-talet. Under hösten 2010 och våren 2011 genomfördes en andra övervakningsomgång av ädellövskog i länet (Länsstyrelsen 2011a). Då återinventerades 60 skogar. (För enkelhetens skull kommer jag använda årtalet 2010 när jag refererar till denna undersökning). Jag har försökt att jämföra så många som möjligt av de tre inventeringarnas resultat med mina egna. Sammanställningen finns i Tabellerna 7, 8 och 9. Siffrorna motsvarar andelen av de inventerade objekten om inget annat anges Förändringar, ingrepp och hävd sedan 80-talsinventeringarna Totalt sett har det skett fler ingrepp och förändringar, i form av avverkningar, gallringar, bete etc., runt Åsunden än vad man kunnat konstatera vid inventeringarna i länet. Bete, stormskador och inrättandet av biotopskydd och naturvårdsavtal är positiva förändringar, som är långt vanligare i de skogar jag har undersökt. Tyvärr förekommer också negativa ingrepp så som avverkning och barrplantering i en större andel av de skogar jag har inventerat. Å andra sidan verkar det vid en grov uppskattning som att en mindre sammanlagd yta har drabbats av negativa förändringar, jämfört med länsinventeringarna. Gallring kan både ha negativ och positiv påverkan på de biologiska värdena. Totalt sett är denna typ av skogsskötsel vanligare bland mina skogar. Jag har dock uppskattat att bara runt hälften har påverkat naturvärdena negativt. Det är ungefär lika mycket som man kom fram till i länet Bete är mycket vanligt bland skogarna som ingår i min undersökning. Dubbelt så stor andel av områdena betas jämfört med skogarna i 2005-undersökningen. Tyvärr är det också dubbelt 27

28 Förändringar, ingrepp och hävd sedan 80-talsinventeringarna så vanligt att betet har upphört i områden som var betade när 80-talsinventeringen genomfördes. Jag hittade stormskador i en större del av skogarna än vad man gjort vid någon av de andra inventeringarna. Tabell 7. Jämförelser av resultat från fyra inventeringar. De fall där skogarna runt Åsunden uppvisar bäst värden är markerade med grönt, sämst med rött. Förekomst i andel (%) av inventeringens skogar Inventeringsomgång Länet 2005 (240 objekt) Länet 2009 (30 objekt) Länet 2010 (60 objekt) Åsunden 2011 (61 objekt) Förändringar Positiva förändringar (Bete, stormskador och formellt skydd: 74) Negativa förändringar (Gallring, röjning avverkning) (65 med säkerhet negativa) Förändrad areal (av total inventerad areal) Avverkning Gallring 24 (och 3 med naturvårdssyfte) Röjning 34 (och 1,25 med naturvårdssyfte) (varav 21 med och 25 utan naturvårdssyfte) (varav 5 med naturvårdssyfte) Exploatering 5 17 (Vägar, byggnader, kraftledningar) 20 (byggnader) 8 (vägar) 15 (Vägar, byggnader) Upphört bete Bete Stormskador

29 Trädslag och skogstyper Trädslag och skogstyper Ekskog var den vanligaste skogstypen vid inventeringarna 2005 och Bland skogarna i värdetrakten var typen Hage med ädellöv vanligast. Ekskog hamnade först på tredje plats efter klibbalskogarna. Ett antal av mina objekt var hagar i sin helhet, sådana togs inte med vid de övriga inventeringarna. Flera av hagarna har i sin tur ett ganska tätt trädskikt med ek, därför kan antalet ekskogar vara missvisande lågt. Tydligt är istället att klibbalskogar är vanligare än i övriga länet. Granföryngring är vanligare i värdetrakten än i länet. Mycket grova träd finns i en större andel av områdena, hela 84 % mot som mest 37 % i länet. Detta tydliggör att Åsunden-området väl förtjänar sin status som lövskogsvärdetrakt Tabell 8. Jämförelser av resultat från fyra inventeringar. De fall där skogarna runt Åsunden uppvisar bäst värden är markerade med grönt, sämst med rött. Förekomst i andel (%) av inventeringens skogar Inventeringsomgång Länet 2005 (240 objekt) Länet 2009 (30 objekt) Länet 2010 (60 objekt) Åsunden 2011 (61 objekt) Ekskog 61 (Vanligast) 43 Vanligast, 35 % av skogstyperna 44 (Inte vanligast, 15% av skogstyperna) Triviallövskog ädellövinslag med 28 (Näst vanligast) 53 Näst vanligast, 17 % av skogstyperna 34 (Inte näst vanligast, 11 % av skogstyperna) Ek Björk Gran Granföryngring 22 (inkl planteringar) (Ökning av gran) 31 Barrplantering Mycket grova träd

30 Naturvärdesklassningar Naturvärdesklassningar Vid inventeringen 2005 ändrade man bara klassningen om det skett förändringar i skogarna gjorde man fler ändringar av klasserna. Jag har ändrat klasserna där jag tyckt att det har varit lämpligt. Skogarna runt Åsunden hade redan 1983 en bättre genomsnittsklass än vad de skogar i länet som undersöktes 2009 hade, och en mindre andel har fått sin klassning sänkt. Siffrorna 2009 och 2011 är dock inte helt jämförbara, eftersom man 2009 hade en fyrgradig skala, medan jag bara kunnat välja mellan tre klasser. Tabell 9. Jämförelser av resultat från fyra inventeringar. De fall där skogarna runt Åsunden uppvisar bäst värden är markerade med grönt, sämst med rött. Förekomst i andel (%) av inventeringens skogar Inventeringsomgång Länet 2005 (240 objekt) Länet 2009 (30 objekt) Länet 2010 (60 objekt) Åsunden 2011 (61 objekt) Uppklassningar 0,8 (2 st) 13 (4 st) - 21 (13 st) Nedklassningar 3 (7 st) 10 (3 st) - 1,6 (1 st) Genomsnittlig klass före - 2,66-2,46 Genomsnittlig klass efter - 2,70-2,26 30

31 5. Diskussion Genomförande Flera tolkningsproblem blev uppenbara när denna återinventering jämfördes med inventeringen som gjordes Detta berodde främst på skillnader mellan metoderna som användes nu och då, där många parametrar inte noterades konsekvent 1983, men också på några missar från min sida. För en mer detaljerad beskrivning av lövskogsinventeringens utveckling se länsstyrelsens rapport 2007:15. Ulricehamns kommun var en av de första där lövskogsinventeringen genomfördes under 80- talet. Metoden som användes då var ännu inte beprövad och skiljer sig därför mycket från det tillvägagångssätt jag har använt mig av. Vid fältbesöken 1983 använde man sig inte av protokoll utan av en bandspelare som man talade in uppgifter om trädslagsfördelning, buskskikt, skogsvårdsåtgärder, enhetlighet, trädens grovlek och ålder, och om möjligt fältskiktstyp. Vidare noterades företeelser av betydelse för naturvärdesbedömningen som träd med bohål, lågor och torrträd, block, bergväggar, vattendrag, skogsbryn liksom uppgifter av negativ art som granplanteringar, avverkningar, vägar, kraftledningar etc. på (Andersson, 1983). Dessa uppgifter noteras också i länsstyrelsens nuvarande fältblankett, men här anges också mer tydligt hur vanlig eller hur stor påverkan strukturer respektive ingrepp har, oftast med hjälp av en tregradig skala. Under senare kommuninventeringar utvecklades och förbättrades metoden bland annat genom att man började använda fältblanketter istället för bandspelare. Metoden som användes 1983 liknar alltså i mångt och mycket dagens metod. Det största problemet är förmodligen att ingen fältblankett användes eftersom man missat att ta upp saker. När jag har sammanställt 83-resultaten utifrån rapporten saknas det ofta uppgifter om buskskiktet/död ved/ grova träd/nyckelelement etc. Mina jämförelser har därför bara blivit ungefärliga. Beteckningarna på skogstyper som användes 1983 har ersatts eller saknas i fältblanketten idag. Exempelvis användes under inventeringen 1983 begreppen hage med olika lövträd och björkhage. Dessa faller ofta inom den nuvarande typen hage med ädellövinslag. I den nuvarande blanketten anges för fältskiktet om det är fuktigt, friskt eller torrt. Detta angavs sällan vid den förra inventeringen, och också namnen på de olika fältskiktstyperna kan skilja sig åt. Arter angavs 1983 endast om det fanns någon sällsynt art i området eller om floran uppmärksammats i tidigare inventeringsrapporter. Idag tittar man på arter vid varje inventeringstillfälle, vilket i längden leder till en bättre översikt av arters förekomst i landskapet. När jag inventerade ville jag undvika att påverkas för mycket av det som stod i Anderssons rapport och hade därför inte med mig den i fält. Jag kunde inte föreställa mig att det skulle bli sådana skillnader i resultat som det blev, främst när det gäller skogstyperna. I efterhand vet 31

32 jag att det hade varit bättre att ha med och kunna utgå ifrån rapporten på plats. Förändringar hade då varit enklare att avläsa. En annan svårighet har varit bedömningen av arealer, till exempel omfattningen av olika förändringar eller skogstypernas utbredning. Det har gjort det svårt att avgöra skogarnas utveckling och komplicerat jämförelser med inventeringarna i länet. Fältblanketten skulle kunna göras mer specifik och GIS användas. Å andra sidan skulle inventeringar då bli alltför tidskrävande och metoden gå emot själva syftet, att skaffa sig en överblick. Trots att metoden med fältblanketten utvecklats, var det ibland krångligt att jämföra uppgifter från inventeringarna som gjorts även under de senaste åren. Rapporternas utseende, vilka uppgifter som tas upp och hur de presenteras, skiljer sig mycket åt. Skogstyper Jämförelserna av skogstyper för åren 1983 och 2011 har varit problematisk. Vid inventeringen 1983 delade man in skogarna i andra kategorier som inte alltid låter sig direktöversättas till dagens. Mina egna noteringar blev fler på grund av att jag antecknade även små skogsbiotoper om de skiljde sig markant från omgivningen. Eftersom Andersson i vissa fall tog med skogstyper som täckte små ytor kändes det befogat att också jag tog med små bestånd. Den stora skillnaden i antal skogstypsnoteringar beror oftast på någon av följande orsaker: Jag och Andersson har gått olika slingor genom områdena och faktiskt fått se olika saker. Vi har inte uppmärksammat små avvikelser i trädslagssammansättningen på samma sätt och därför inte heller avgränsat mindre bestånd på samma sätt. Det har skett faktiska förändringar av skogstypen. Det kan ha förekommit gallringar av vissa trädslag eller uppkomst av nya träd. Vi menar samma slags skog men har över/underskattat förekomsten av ett visst trädslag. I flera fall har Andersson kallat skog för Blandskog med triviallöv medan jag har kallat den för björkskog. Gränserna är felritade. Detta är framförallt tydligt där granskog och åker kommit med. Ofta ingår skogstyper, som har tillkommit eller försvunnit, i andra skogstyper, d.v.s. jag och Andersson har delat in området olika. I flera skogar fann jag skogstyper som måste ha funnits redan 1983 men som helt enkelt missats vid inventeringen. Andersson skriver själv i sin rapport: Man kan inte frigöra sig från känslan av att ha hafsat igenom områdena (Andersson, 1983). En känsla som jag mycket väl känner igen. 32

33 Slutligen tror jag att även om Andersson hade använt samma skogstypsbeteckningar som jag, hade våra resultat ändå skiljt sig åt beroende på skillnader i hur vi uppskattar andelen av olika träd. Ingrepp och förändringar Så gott som alla skogar jag har undersökt, har på ett eller annat vis påverkats av människan, endast tre objekt saknade spår efter ingrepp. Som jämförelserna med inventeringar i länet visar är andelen objekt där förändringar skett betydligt större runt Åsunden. Ett skäl till att det ser ut som det gör kan vara att glesbygden i trakten avfolkas långsammare än i andra delar av länet, vilket till exempel kan bero på goda förbindelser till tätorterna. Ett annat skäl kan vara att det gått några år sedan de två äldsta inventeringarna gjordes, då det hunnit hända mycket. Bete tycks ha ökat bland de undersökta skogarna sedan 1983, från 28 till 39 objekt. Siffran borde troligen varit högre 1983, beteshävd var inte något som nödvändigtvis noterades med den dåvarande inventeringsmetoden. Förmodligen betades de flesta ytor som beskrevs som hagar, 37 st fördelade på 28 objekt (varav 18 beskrevs som både hage och betad ). Jag kan säkert också ha missat områden som betas, till exempel om bonden använder sig av elstängsel som har plockats ner över vintern. Att bete var vanligare bland mina skogar än de som undersökts i länet kan bero på att man vid länsinventeringarna endast undersökte skogar där minst någon del på 80-talet beskrevs som bok-, ek- eller ädellövskog, medan jag undersökt alla slags skogar. Många av mina objekt är i sin helhet hagar. En annan förklaring till att betet har ökat med övriga inventeringar kan vara att landsbygdsprogrammet införts, som ger ersättning till markägare som låter sina marker betas. Bete har ofta positiva effekter på lövskogarnas biologiska värden. I dagsläget råder det brist på kontinuerligt halvöppna skogar i Sverige, en miljö som kan skapas genom just beteshävd. Ett viktigt substrat som formas i dessa skogar och som många hotade arter är knutna till är solbelyst död ved (Niklasson & Nilsson 2005). I flera av de skogar som betades var hävden begränsad till de mer öppna partierna. Markägare bör uppmuntras att utvidga betet även till områden med tätare trädvegetation. På flera platser där betet har upphört har det lett till igenväxning och förluster av värdefulla miljöer och arter. Gallringar var vanligare runt Åsunden än i länet, men en större andel har enligt mig varit av naturvårdande slag. Som positiva gallringar har jag främst kategoriserat de skogar där unga träd och sly tagits bort, till förmån för större träd och ädellöv. Överlag verkar det som att skötselinsatser så som röjning och gallring har ökat. Detta kan ha flera orsaker, till exempel kan intresset för skogsbruk ha ökat, metoderna eller de ekonomiska 33

34 intressena ha förändrats, eller redskapen förbättrats (till exempel finns det idag bättre röjsågar). Vilken effekt detta kan ha på den biologiska mångfalden och skogens värden återstår att se. Gallringens påverkan är inte helt utredd och det finns studier som visar på både positiva och negativa resultat. Några organismgrupper där man kunnat konstatera positiva effekter på artrikedomen är lavar på ekbark (Claesson 2009, Nordén mfl. 2012), växtätande skalbaggar (Franc & Götmark, 2008) samt örter och gräs (Götmark m fl., 2005). Vedlevande basidsvampar på död ved och rödlistade vedsvampar (Nordén m fl., 2008) har däremot uppvisat en negativ utveckling till följd av gallringar. På kort sikt, menar Götmark (2010), att gallring har visat sig ha en övervägande positiv effekt. Däremot bör skötselformen undvikas i skogar som stått orörda länge, exempelvis mer än 150 år i ekrik blandskog (Götmark, 2010). Det bör poängteras att gallring och röjning sällan förekom över några större ytor. Att avverkningarna ökat är inte förvånande eftersom avverkade områden inte togs med i inventeringen De flesta områden har idag inte något formellt skydd som skulle hindra markägare från att avverka. Det tråkiga är att några områden med lövskog avverkats i en lövskogsvärdetrakt. Om viktiga värdekärnor försvinner minskar värdet av denna trakt. Det tar lång tid för en mogen skog att växa upp igen och få tillbaka sin värdefulla fauna och flora. Naturskogslik skog utvecklas först efter ca 150 år, och först när den innehåller träd som är uppemot 500 år är kvalitén riktigt hög (Götmark, 2010). I många fall har ytor som avverkats varit granskog (vilket jag har avgjort med hjälp av stubbar på plats, IR-bilder från 1983 och de aktuella satellitbilderna) som bara råkat komma med i den gamla gränsdragningen, men det kan ändå medföra en störning av området. Mängden död ved noterades inte på ett konsekvent sätt 1983, vilket är en brist eftersom stora mängder död ved ofta är förknippat med höga naturvärden. Mer än arter är vedberoende i vårt land (Niklasson & Nilsson 2005). Vid inventeringen 1983 noterades lågor och torrakor ibland (oftast avses med begreppen träd som självdött av sjukdom eller ålder), men inga stormskador. Det går därför inte att avgöra om stormfällena är mer talrika idag eller inte, eller om mängden död ved har ökat eller miskat. Stormskador ökar mängden död ved i skogen och kan dessutom göra det snabbt. Att stormfällen är så pass vanliga bland de undersökta skogarna, och vanligare än man kunnat konstatera vid inventeringar i länet, är glädjande. Hur stor volymen stormfällt virke är går dock inte att avgöra, det skulle kräva en annan inventeringsmetod. Det bör poängteras att det endast i enstaka fall var speciellt rikligt med stormfällda träd i de skogar jag besökte. Tröskelvärdet på 20 kubikmeter död ved per hektar (de Jong och & Almstedt 2005), som länsstyrelsen (2007) hänvisar till i sin rapport, lär knappast ha överstigits i något bestånd. 34

35 Granföryngring förekom i en större andel av mina lokaler, jämfört med länet. Frågan är om granföryngringen omfattar lika stora ytor eller om den bara är mer spridd. Jag upplevde inte att granarna var något problem bland de skogar jag har undersökt. Endast på enstaka ställen handlar det om granar som skulle kunna skugga ut lövträden på sikt. Andra förändringar och ingrepp så som vägbyggen, skräphögar och dikning omfattar endast små arealer och/eller få områden. Ny bebyggelse är endast omfattande i de stadsnära objekten, 83 och 84. En typ av ingrepp som man skulle kunna lägga till i fältblanketten är körskador. Körskador kan få allvarliga följder, bland annat för markvattnet. Djupa hjulspår hittades i några av objekten och hade i vissa fall skadat naturmiljön mer än gallringen i sig. Det är inte säkert att jag lyckats upptäcka alla förändringar det hinner hända väldigt mycket på 28 år. Spår efter exempelvis en gallring som skedde strax efter förra inventeringen är borta sedan länge. Det är inte heller säkert att jag kunnat avgöra var ingreppen har gynnat eller skadat naturmiljön. Inget område var helt opåverkat. Därför är behovet av områden för fri utveckling mycket stort i denna trakt. Det verkar som att Åsunden i många aspekter ligger bra till, jämfört med länet, vilket man också förväntar sig av en värdetrakt. Siffrorna i en undersökning av detta slag är dock väldigt osäkra och beror på enskilda inventerares uppfattningar och noggrannhet. De bygger också på att ganska litet underlag. Lägger man till eller tar bort en notering bland de inventeringar jag har jämfört, påverkar det resultatet med mer än en procent (utom för inventeringen 2005 där man hade ett underlag på 240 områden). De nya gränserna Arbetet med att dra nya gränser har varit viktigt eftersom jag velat visa så korrekt som möjligt hur det står till med formen och arealen lövskog i områdena. Den bästa formen för ett skogsområdes biologiska värden är en cirkel, yta:kantlinje-förhållandet är då så litet som möjligt. Även storleken är avgörande, ju större ett område är och desto mindre blir kanteffekternas totala påverkan på området (Hambler 2004). Vind, vägdamm, föroreningar, arter etc. från kringliggande mark/luft/vatten kan i större utsträckning påverka områden med lång kantlinje och/eller liten yta. Det finns en mängd studier som visar hur olika effekters påverkan är korrelerad avståndet till skogsbrynet. Exempelvis är predation är högre närmre brynet (Andrén & Angelstam Se Hambler 2004 för fler exempel på kanteffekter). Tack vare den högre upplösningen som finns på dagens satellitbilder, jämfört med 80-talets flygbilder, har jag kunnat skilja lövskog från annat, vilket också gjort formen mer exakt. Det visar sig ofta att skogsområdena får en ganska spretig form (se Figur B2 i Bilaga 1), som är långt ifrån cirkellik. Det betyder att områdena i hög grad utsätts för kanteffekter. Stora områden är därför med bland förslagen på naturreservat. De nya gränserna ger förutom en mer exakt form också en bättre siffra på hur stora arealer som täcks av lövskog. För de enskilda områdena är skillnaden i areal ofta mycket stor. Problemet med de äldre gränserna är inte unikt för Åsundens värdetrakt. 35

36 Naturvärdesklassning Generellt har det varit svårt att sätta naturvärdesklasser på skogarna. Ofta har jag känt mig osäker på om objekten verkligen har förbättrats sedan Jag har satt en högre klass på några områden där jag har tyckt att det finns högre naturvärden än vad den gamla klassningen antyder. Eller om värden har utvecklats, om området till exempel fått vara orört. Som oerfaren inventerare har jag kanske överskattat värdet av vissa naturtyper och underskattat andra. Ofta har en del av skogen mycket högre värden än en annan, den slutliga klassningen blir inte sällan ett genomsnitt. Finskogsindex och åldersummor kan ge en antydan om vilka skogar som har höga naturvärden. I båda fall finns risken att områden med många trädslag får missvisande höga värden. Finns det till exempel enstaka gamla träd av tre trädslag (1+1+1) får det området ett lika högt värde som ett område med väldigt många gamla träd av ett slag (3), trots att det senare kan vara mycket bättre. När det gäller ålderssumman kan dessutom skogar med många unga träd av olika arter får ett högt värde. En annan svårighet är att stora områden får högre värden, trots att de kan ha samma koncentration av lågor, torrakor och gamla träd, som små områden. För att undvika detta har jag vid mina inventeringar försökt sätta siffrorna utifrån hur vanlig förekomsten är i området totalt, med hänsyn till dess storlek. Men om det finns strukturer av många olika träslag, vilket det ofta gör i stora områden, och dessa bara är enstaka för de olika trädslagen, så kan siffran ändå bli vilseledande hög. På fältblanketten skulle man utöver att ange hur vanliga gamla träd, lågor och torrakor av olika trädslag är, kunna sätta en siffra på hur vanliga man anser att de olika elementen är i objektet totalt, oavsett trädslag. 36

37 6. Slutsatser Det är oroande att så många ingrepp verkar ha skett bland de undersökta skogarna. Jämförelsen med länsinventeringarna visar att skogarna kring Åsunden ligger sämre till än länet som helhet på den punkten. Med denna snabba förändringstakt lämnas inga skogar åt sig själva länge nog för att utveckla miljöer för växter och djur som behöver gamla skogar. Två av de mest positiva resultaten är att grova träd och stormfällen verkar vara mycket vanligare i Åsunden än på andra håll i länet. Arealen lövskog har inte förändrats nämnvärt under perioden Arealen betad skog är förmodligen lika stor idag som 1983 även om många enskilda bestånd har ändrat sin hävdstatus. Detta var förvånande men beror kanske på att Åsunden-trakten fortfarande är en levande landsbygd. Arbetet med det formella områdesskyddet går alldeles för långsamt. Förhoppningsvis kommer fler områden skyddas formellt med skötselinriktningen fri utveckling inom en snar framtid. Som framgår i Bilaga 4 är arealmålet inte på långa vägar uppfyllt inom värdetrakten. Resultaten grundar sig i subjektiva bedömningar, men kan ändå återspegla en del om skogarnas tillstånd. Min uppfattning om objektens naturvärden är att de tycks ha ökat i flera fall. Några områden där de minskat hade redan lägst klassning Jämfört med inventeringen i länet 2009 har skogarna runt Åsunden ett något högre genomsnittligt naturvärde. 37

38 7. Tack Jag vill tacka Thomas Appelqvist för all hjälp och handledning under arbetets gång. Anna Stenström på Länsstyrelsen i Västra Götalands län tackar jag för handledning, hjälp med GIS, tillhandahållande av kartor, fältblankett och textmaterial. Jag vill också tacka Theodor de Knoop, tidigare chef för naturvårdsenheten på Göteborgskontoret, länsstyrelsen, för att han hjälpt mig förverkliga detta arbete och förmedlat samarbetet med Anna Stenström. Peter Wredin, kommunekolog i Ulricehamns kommun tackas för bidrag med värdefull information, lånet av IR-kartor från 1983 och medverkan vid inventeringen av område 84. Jag vill tacka Patrik Olsson på Skogsstyrelsen i Söderhamn för utlånandet av digitala kartor. Samtidigt vill jag tacka Bo Hultgren, distriktschef för Skogsstyrelsen i Göteborgs distrikt, som förmedlade kontakten med Patrik. Jag vill tacka alla de som vid något/några tillfällen följt med mig ut i skogarna: mamma Anneliese, pappa Anders, min bror Henrik, Sofia Fast, Frida Mårtensson, Sofia Mårtensson, Christian Brunnsåker, Thomas Appelqvist, Peter Wredin, Ewa Wahlström och hunden Jessie. Ett stort tack vill jag rikta till de människor jag mött som visat intresse, kunnat bidra med information om sina marker eller låtit mig parkera bil och cykel på sina gårdsplaner. 38

39 8. Referenser Andersson, L. & Löfgren, R Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker. Naturvårdsverket, Rapport Andersson L. 1983: Lövskogar Ulricehamns kommun. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Rapport 1989:1. Andrén, H. & Angelstam, P Elevated Predation Rates as an Edge Effect in Habitat Islands: Experimental Evidence. Ecology 69: Claesson, C Epiphytes on oaks. Lichens in oak-dominated forests are favoured by partial cutting. Examensarbete, Inst. för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs Universitet. de Jong J. & Almstedt M Död ved i levande skogar. Hur mycket behövs och hur kan målet nås? Naturvårdsverket. Rapport Franc, N. & Götmark, F Openness in management: hands-off vs management of con servation forests the response of beetles to partial cutting. Biol. Conserv. 141: Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Götmark, F., Paltto, H., Nordén, B. & Götmark, E Evaluating partial cutting in broad leaved forest under strong experimental control: short-term effects on herbaceous plants. For. Ecol. Manage. 214: Götmark, F Skötsel av skogar med höga naturvärden en kunskapsöversikt. Svensk Botanisk Tidskrift. Volym 104. Häfte S1. Hambler, C Conservation. Cambridge University Press. Cambridge. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Lövskogar i Älvsborgs län, Rapport 1994:1. Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2007: Ädellövskogar värde och ingrepp efter 20 år. Rapport 2007:15. Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2009a: Åsunden lövrike. Rapport 2009:61. Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2009b: Lövskogarna i Åsunden-trakten. Rapport 2009:28. Länsstyrelsen Västra Götalands län, Ädellövskogar i Västra Götalands län 2009 övervakning av 30 områden. Rapport 2010:18. Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2011a. Övervakning av ädellövskog Rapport 2011:62. 39

40 Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2011b: Länets naturreservat. Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2011c: Skyddad natur. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Skogsstyrelsen Region Väst, Strategi för formellt skydd av skogsmark i Västra Götalands län. Länsstyrelsens rapportserie 2006:41. Naturvårdsverket, Miljömålen på ny grund. Rapport Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen Nationell strategi för formellt skydd av skog. Niklasson, M. & Nilsson, S. G Skogsdynamik och arters bevarande. Studentlitteratur. Nordén, B., Götmark, F., Ryberg, M., Paltto, H., Allmér, J Partial cutting reduces species richness of fungi on woody debris. Canadian Journal of Forest Research. 38: Nordén, B., Paltto, H., Claesson, C. & Götmark, F. Partial cutting can enhance epiphyte conservation in temperate oak-rich forests. Forest Ecology and Management 270: Nordiska ministerrådet Vegetationstyper i Norden. TemaNord1998:510. Skogsstyrelsen 2011, Skogens Pärlor. 40

41 Bilagor Bilaga 1. Områdesbeskrivningar Nedan följer områdesbeskrivningarna av de 61 objekt jag har inventerat. Till varje beskrivning finns en karta där den stora bilden innehåller den nya gränsdragningen. För tydlighetens skull finns den gamla gränsdragningen inflikad. Beskrivningarna utgår från de gamla gränserna, eftersom det är vad jag har besökt i fält. De nya gränserna har dragits efter fältbesöken då jag kände till områdena. Ytor som täcks av åker, kalhygge eller granplantering har inte inventerats. Teckenförklaringar: Objektsgräns Objektgräns övriga objekt Värdetraktens gräns Natura 2000-område Biotopskyddsområde Naturreservatsgräns Kommungräns Eftersom det blev sådana skillnader med skogstyperna presenterar jag till varje område en tabell över vilka skogstyper som fanns 1983, hur jag tolkat dem till dagens skogstyper och vilka skogstyper jag hittade. Förändringar är markerade med rött. Asterisk (*) anger ändringar av skogstyper. Minus ( ) anger skogstyper som försvunnit och plus (+) sådana som tillkommit. I rapporten från 1983 stod skogstyperna uppradade överst i beskrivningen. När ytterligare skogstyper beskrivs i texten har jag satt dem inom parentes. I tabellerna används en del förkortningar för skogstyperna: Hage m olika = hage med olika lövträd m Ä = med ädellöv m Ä-i = med ädellövinslag m triv = med triviallöv Triv = triviallövskog Ä-barr = Ädellövbarrblandskog Ä-bland = Ädellövblandskog Ä = ädellövträd ÄL = Ädellövskog För träd-, busk-, fältskikt och arter anges med siffror hur vanligt förekommande de är, där 1 = enstaka, 2 = medelrik förekomst, 3 = rik förekomst. Ortofoton: Lantmäteriet, medgivande I 2011/

42 Polygonskikt: Länsstyrelsen Västra Götalands län. N Figur B1. Lövskogsvärdetrakten Åsunden. Områden som har inventerats är markerade med blått, naturreservat med grönt. 42

43 N Figur B2. Översikt av områdenas nya gränser. 43

44 45. Haghult Datum Gammal storlek 17,23 ha. Ny storlek 13,91 ha. Jag har tagit bort en del av granskogen, åkrarna och kärren som var med innanför den gamla gränsen. Område med små åkerlappar och hagar omgivna av en del löv som successivt övergår i barrskog. Marken är relativt plan. I omgivningen finns granskog och kärr. I södra delen finns en hage med ekar. De norra hagarna innehåller mer björk. arterna tyder på måttligt höga naturvärden. Det som drar ner värderingen lite är att området är fattigt på nyckelelement samt har en avlång, spretig form (där träden står ute i hagar eller i stråk utmed åkrar) som gör det utsatt för kanteffekter och med tiden kan invaderas av granskog. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Blandskog m triv Ä-barr Ä-barr Ekhage Hage m Ä Hage m Ä Hage m olika Hage m Ä-i Hage m Ä-i 2 Klibbal, rönn,sälg, tall. 3 Ek, björk, gran asp. Det är ganska gott om gamla och grova träd. 2 Viden, brakved. 3 Hassel. et är glest. 2 - Frisk örtristyp. 3 - Frisk örttyp. Arter 1 Rostfläck S, korallblylav S, porlav, fällmossa S. 2 Skogsklöver, gökärt, vägglav, späd frullania. 3 Skägglavar, krusig ulota S, skogsnäva. Nyckelelement Marken är delvis blockrik. inventering Den norra hagen har gallrats. Bete har troligen pågått i hagarna men lagts ned i den södra hagen där gräs och buskar nu tycks slås med trimmer. Det finns enstaka stormfällda träd. Jämförelse med 1983 års beskrivning Mina iakttagelser stämmer väl överens med dem från Vi har noterat i stort sett samma skogstyper och trädslag. I 83-beskrivningen nämns att den mellersta delen av området är igenslyad. Det tillståndet har nu upphävts genom gallring och bete. Klassificering: 2 (oförändrad). På grund av förekomsten av gamla och grova träd når detta område upp till Klass 2. Arealen är relativt stor. Ingreppen som gjorts är positiva för området. Området har betydelse för landskapsbilden i ett annars ganska slutet barrskogslandskap. De funna 44

45 46. Väster om Backa Datum Gammal storlek 13,39 ha Ny storlek 20,23 ha. Jag har lag till en del bokskog i V och partier med lövskog i N och NO. I S har jag tagit bort granplantering. Bokskog på relativt plan mark. Innehåller en del sanka partier i norr och söder där björk och klibbal dominerar. 1 Tall. 2 Klibbal, asp, gran. 3 Björk, bok. Träden är mestadels medelgrova, några alar och björkar är grövre. Boken föryngrar sig i liten omfattning. Klassificering: 2 (oförändrad). Bokskogar är ovanliga i Ulricehamnstrakten. Med sin form och storlek är skogen vid Backa väl värd att bevaras, trots att den (liksom traktens bokskogar i allmänhet) är artfattig. De ingrepp som har gjorts i form av gallring torde ha positiv påverkan på beståndet eftersom man röjt bort inträngande gran. En brist är att mängden död ved är liten. Skogen har betydelse för landskapsbilden. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Bokskog Bokskog Bokskog Blandskog m Ä-i Triv m Ä-i Triv m Ä-i Dåligt utvecklat. 1 Frisk ristyp, frisk örttyp, fuktig örttyp. Den tjocka förnan av boklöv gör att det bara på små ytor kommer upp ris och örter. Arter 1 Västlig hakmossa S, korallblylav S. 2 Späd frullania. Dessutom guldlocksmossa S. Nyckelelement Marken är blockrik på vissa ställen. Det finns lite hällmark. inventering Hela skogen har gallrats för något år sedan. Jämförelse med 1983 års beskrivning Utifrån beskrivningen från 83 verkar området inte ha förändrats speciellt mycket, men åtminstone en genomgallring har skett. 45

46 80. Väster om Brunn Datum Gammal storlek 9,16 ha Ny storlek 10,88 Jag har lagt till lite hagmark i SO (idag glesare än på kortet) och NO, samt uteslutit åkern. NV delen borde ev. också uteslutas. Hagen (SV) har gallrats kraftigt sedan fotot togs. Nu står glest med medelgrova ekar kvar. Här sluttar marken i nordvästlig riktning Norr om vägen, utmed kraftledningen ligger en skog som numera kanske innehåller för mycket gran för att falla inom någon av lövinventeringens skogstyper. Delar av skogen är klassad som nyckelbiotop. Mindre arealer av området har varit hagmark sedan länge med ett glest trädskikt (NO). I fuktigare partier är klibbal vanlig. Området gränsar mot granskog, tomtmark och åkrar. 1 Ask, lind, lönn, tall, asp, hägg. 2 Sälg, rönn. 3 Ek, gran, björk, klibbal. Träden är unga eller mogna. Den främsta föryngringen sker utmed kraftledningen i form av ask, vide, gran, rönn och klibbal. inventering Söder om vägen och runt den lilla åkern som ligger i området har, av stubbarna att döma, mycket gran nyligen avverkats. Ekarna och några andra lövträd har lämnats. Gallringen är det största ingreppet sedan förra inventeringen och omfattar ca 4 hektar. Intill bäcken hade man kunnat lämna fler träd. I väst har man nyligen röjt. Eventuellt kommer mer av området röjas, i så fall borde man röja försiktigt runt lövträden bland granarna. Området betas med får (förutom närmast kraftledningen). Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 83 nämns att södra delen av området utgörs av blandskog med ädellövinslag, något som inte stämmer längre sedan man gallrat bort så gott som allt utom ekarna. Resten av området beskrivs som björk- och klibbalskog med en del barr. Barrträden verkar ha brett ut sig. Klassificering: 3 (oförändrad) Mest avgörande för min bedömning är att så mycket, vad jag anser är, granskog ingår. Skulle de lövträd som står i skogen försiktigt gallras fram skulle Klass 2 vara tänkbar i framtiden. 1 Nypon. 2 Hassel, en, viden 1 Torr örtristyp, frisk örtristyp, blöt typ. 3 Frisk örttyp, fuktig örttyp. Utmed kraftledningen är marken sank. Arter 1 Västlig hakmossa, vågig praktmossa, krusig ulota, vägglav, skogsbingel, skägglav. 2 Kranshakmossa, gullpudra, strutbräken. Nyckelelement Utmed västsidan rinner en bäck. Marken är delvis blockrik. På krönet i ekhagen skjuter berget fram ur marken och bildar en mindre bergvägg mot norr. 46

47 Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Kommentar Hage m olika Hage m Ä-i *Hage m Ä Mest ek sedan man gallrat. Klibbalskog Klibbalskog _ Avverkat vid gallringen? Björkskog Björkskog _ Samma som Ä-barr? (Blandskog m Ä-i) framgår av beskrivningen. Ä-barr Ä-barr 81. Vid Brunns kyrka Datum Gammal storlek 2,29 ha Ny storlek 2,44 ha Jag har korrigerat gränsen. Eventuellt hade hagen runtomkring kunnat tas med. Området består av två små ekskogar, en glesare (gallrad och betad) och en tätare. Inom området ligger en gård, vägar och lite hagmark. I omgivningen finns hagar, åkrar, och längre bort granskog och ung björkskog. 1 Lind, lönn fågelbär, rönn, gran. 2 Hägg, björk. 3 Ek. De flesta träden är ekar, med en genomsnittlig grovlek på mellan 60 och 100 cm. Enstaka grövre och klenare träd förekommer. En grov ek har dött och står kvar. I områdets norra ände håller framför allt lönn på att föryngra sig. oavbrutet, åtminstone i den västra delen. Här har även gallring genomförts. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 83 nämns att området är välhävdat genom bete. Idag stämmer det dock bara för den västra delen. Klassificering: 3 (oförändrad) Skogstyper Tolkning Skogstyper Ekhage Hage m Ä Hage m Ä +Ekskog Kommentar Betas inte längre och har (fått?) större krontäckning. 1 Krusbär, en, hagtorn, druvhyll. 2 Hassel, nypon. et är glest. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Porlav, gammelgranslav, skägglav. Nyckelelement Det finns en del stenblock och rösen. Enstaka träd med bohål. inventering Sedan senaste inventeringen tycks betet ha fortsatt 47

48 82. Törestorp Datum Gammal storlek 10,47 ha Ny storlek 23,27 Jag har tagit bort åker i V och inkluderat mycket lövskog i SV och NO. Skogsområde nära riksväg 40 som omges av åkermark samt triviallöv- och granskog. Västra delen innehåller mycket gran, den kommer nätt och jämnt upp till gränsen på 10 % ädla lövträd för att falla inom fältblankettens kategori ädellövbarrblandskog. Uppe i nordöstra delen ligger ett mindre parti med ekskog. Resten av området är klibbalskog. En stor del av området är en nyckelbiotop. 1 Alm, ask, fågelbär, gråal, tall, vildapel. 2 Hägg, lönn, asp, rönn, sälg. 3 Klibbal, björk, gran, ek. De flesta träden är unga eller medelgamla. Enstaka sälgar och askar är grova. Det finns ett fåtal grova torrakor (björk) och lågor av björk, asp och gran. Hägg, rönn, ask och klibbal hör till de trädslag som föryngrar sig mest. 1 Vide, druvfläder, nypon, krusbär, vinbär. 3 Hassel. 2 Blöt typ, frisk örtristyp, frisk örttyp. 3 Fuktig örttyp. Arter 1 Blåmossa, krusig ulota, skriftlav, rostfläck. 2 Späd frullania, västlig hakmossa, traslav, vägglav, skogsbingel, almlav, vågig praktmossa. 3 Kranshakmossa, gullpudra. Dessutom vågig sidenmossa och lönnlav. Nyckelelement I norr finns rester av en löväng med några hamlade, grova askar. En bäck med flera mindre biflöden rinner söderut genom området. Hela klibbalskogen, dvs. det mesta av området ligger på sank mark. Marken är delvis blockrik. Enstaka träd med bohål hittades. En enorm hamlad ask hittades utmed nordostkanten strax utanför objektgränsen. Den bör föras in i databasen över skyddsvärda träd. Dess diameter uppgår till ca 120 cm (ask räknas som mycket grov redan vid 75 cm), dess grenar är tjocka som träd i sig Figur 1. Gammal hamlad ask. Jämför grovlek med den röda ryggsäcken. och den har en jättelik svulst på sydsidan (ca 1 m i diameter). Signalarterna almlav och traslav hittades rikligt på den. Det bör också poängteras att området innehåller väldigt mycket död ved, även om den främst är klen och medelgrov. inventering Eventuellt kan dikning ha skett (bäcken ser väldigt rak ut på en del ställen). Ett mindre område i sydväst betas. Andra områden tycks ha betats längre tillbaka i tiden. På flera håll finns stormfällda träd, ibland hela klungor. Inga åtgärder har gjorts de senaste åren för att ta bort någon död ved. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 83 nämns graninslaget som rätt stort. Beskrivningen är kort så det är svårt att peka på några förändringar med säkerhet, men antagligen var det lika mycket gran som idag. Ekskogen finns inte med i den gamla beskrivningen. Klassificering: 2 (tidigare 3) Jag har valt att höja området till Klass 2. Förekomsten av nyckelelement så som hamlade träd, det större källpåverkade området och att objektet delvis är en nyckelbiotop ligger bakom ändringen. Arealen, formen, att delar räknas som ädellövskog, åldern på träden, avsaknaden av ingrepp (bortröjning av stormfällt virke), förekomsten av signal- och 48

49 rödlistade arter samt den trots allt höga förekomsten av död ved är andra faktorer som påverkar bedömningen positivt. Dessutom är klibbalskog av översilningstyp likt den som hittas nära bäcken en av traktens ansvarsmiljöer. Tråkigt är dock att betet tycks ha lagts ner i delar där det tidigare bedrivits. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Klibbalskog Klibbalskog Klibbalskog (med delvis högt barrinslag) Björkskog Björkskog Björkskog +Ekskog Kommentar Måste ha funnits redan

50 83. Nordöst om Ulricehamn Datum Gammal storlek 103,18 ha Ny storlek 71,21 Jag har tagit med mer hagmark i N och tagit bort mycket granskog, bebyggda områden och fotbollsplanen. Stort och varierat område som till stor del redan 1983, och idag ännu mer, ligger inom bebyggelse. I söder har nya villaområden och affärsverksamhet byggts. I norr finns en stor hästbetad hage med ädellöv och fuktiga stråk med klibbal. Ekskogen finns i flera varianter (ung, gammal, med många andra trädslag) och är den mest utbredda. Almskogen ligger i söder, närmast stadskärnan och har på vissa ställen glesats ut. Inom de närmsta åren kommer den nya motorvägen dras förbi Ulricehamn rakt igenom området ungefär vid fotbollsplanerna. Tillsammans med på- och avfarter kommer detta drabba en stor del av objektets yta. 1 Ask, lind, fågelbär, rönn, tall, tysklönn, vildapel. 2 Lönn, gråal, asp, sälg. 3 Alm, ek, hägg, klibbal, björk, gran (2 om man räknar bort granskogarna). Rönn, ek, lönn, asp, gråal, och i viss mån ask, föryngrar sig kraftigast. På flera håll röjs slyet med jämna mellanrum. 1 Olvon, kaprifol, tibast, nypon, krusbär, en. 2 Druvfläder. 3 Hassel och brakved. 1 Frisk ristyp. 2 Fuktig örttyp, frisk örtristyp. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Västlig hakmossa, flarnlav, vägglav grynig filtlav, desmeknopp, gullpudra, gökärt, skogsklöver, springkorn. 2 Späd frullania, vågig praktmossa, kranshakmossa, stor revmossa, rostfläck, kyrkogårdslav, bäckbräsma, skogsnäva, smörbollar, strutbräken. 3 Ormbär, blåsippa. Dessutom gulsippa. Av kommunekologen Peter Wredin fick jag veta att delar av området är viktiga fladdermuslokaler, 11 (eventuellt 12) arter finns här. Alla fladdermöss är fridlysta i Sverige och fem av de hittade arterna är rödlistade. Förhoppningsvis vidtar man passande åtgärder för att skydda dessa däggdjur vid byggandet av den nya motorvägen. Nyckelelement Här och var rinner bäckar och ett biflöde till Ätran syns i norra änden. Marken är delvis blockrik. Enstaka myrstackar hittades (nära och i barrskog). inventering I norra delen betas området av hästar och får. Hästarna har tyvärr skadat barken på flera träd och man har försökt motverka detta med att sätta nät runt några av stammarna. Nära bebyggelsen hittar man på flera ställen högar med trädgårdsavfall i skogen och därifrån har främmande arter spridit sig. Det finns en del stubbar eftersom vissa ytor gallrats och avverkats. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 83 är hagmarkerna betade och gallrade med trots det slyiga. Numera är slyuppkomsten mycket begränsad. Björkhagen som ska ha legat i övre SÖ delen verkar idag ha försvunnit, förmodligen genom igenväxning och bebyggelse. Klassificering: 2 (oförändrad) I dagsläget består de främsta värdena i arealen, grovleken och åldern på många träd, den höga andelen ädla lövträd, samt förekomsten av arter och nyckelement. På andra håll har värden dock gått förlorade då man valt att bygga nya bostads- och affärsområden. När den nya motorvägen dras genom objektet om några år kommer ytterligare naturvärden försvinna. 50

51 Skogstyper 1983 Blandskog m triv Tolkning Skogstyper 2011 Kommentar Triv m Ä-i Björkskog Jag tyckte björk dominerade. + Aspskog Ädellövskog Ä- bland/almsk og Ekskog Almskog Hage m olika Hage m Ä-i *Hage m Ä Tyckte det Björkhage fanns en del Ä, möjligen har triv minskat. Klibbalskog Klibbalskog Klibbalskog 51

52 84. Öster om Ulricehamn Datum Gammal storlek 125,73 ha Ny storlek 100,04 Jag har delvis lagt till områden som uteslöts 83 eftersom de då var granskog, men som nu övergått till löv. Jag har tagit bort annan granskog istället, åker, ytor som är bebyggda och det mesta av golfbanan. Det mesta av arealen är triviallövskog med ädellövinslag, följt av klibbalskog. Mindre områden utgörs av ekskog och björkskog. En större del centralt täcks av en äng med framförallt björkar. Det område som undantogs centralt vid förra inventeringen kan nu delvis räknas med igen, eftersom granen numera bara dominerar i dess västra ände. Däremot bör det mörka partiet nordost om det förstnämnda uteslutas, eftersom det nu står höga granar där. Området ligger uppe på höjden, öster om staden. Marken sluttar något mot väst och stora arealer täcks av sumpskog. Området nyttjas flitigt av skolklasser och allmänheten, och man har anlagt flera leder. I omgivningarna ligger villaområden, industrier, åkrar, golfbana (delvis innanför) och en ny idrottsanläggning håller på att byggas intill den södra kanten. En del av arealen har försvunnit sedan 83 på grund av att industri mm har byggt ut. 1 Alm, fågelbär, sälg, tall. 2 Ask, ek, hägg, asp, rönn. 3 Björk, klibbal. Gran är också vanlig (enligt gamla gränsdragningen). Hägg och rönn är de trädslag som föryngrar sig mest. 2 Viden. 3 Hassel, en. 1 Blöt typ. 3 Torr ristyp, torr örtristyp, frisk örttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Strutbräken (dock från trädgårdsavfall), vågig praktmossa, gullpudra, vägglav. 2 Korallav, späd frullania, krusig ulota. Dessutom sågs mindre hackspett och gulsippa. Delar av området är hasselmuslokaler. Nyckelelement Stora arealer är källpåverkade/fuktig a. Det är relativt gott om träd med bohål. Marken är inte speciellt blockrik, men här och var hittar man ställen med mycket sten. Det kan tilläggas att det finns några anlagda dammar, även om de hör till golfbanan kan de vara värdefulla för bl.a. groddjur. inventering En del avverkningar och gallringar har gjorts. Till exempel i det nordöstra hörnet har industrin byggts ut och man har därför tagit ner en rand av den intilliggande skogen (mer sedan bilden togs). Björkhagen har gallrats på gran. Bete förekommer i mindre omfattning. Intill villorna har trädgårdsavfall lagts i skogen (kommunen har satt upp skyltar för att sätta stopp för detta). Enstaka träd är stormfällda. En vandringsled har anlagts. I det sydvästra hörnet har man sedan förra inventeringen byggt Ulricaskolan med tillhörande idrottsplan, tennishallen och Pingstkyrkan. 52

53 Skolan bidrar till att fler människor tar sig ut i skogen, liksom vandringsleden. Arealen som påverkats negativt av andra ingrepp är liten jämfört med områdets totala yta. Jämförelse med 1983 års beskrivning Beskrivningen från 1983 stämmer i stort med min beskrivning. Klassificering: 2 (oförändrad) Områdets storlek och betydelse för landskapsbilden, utbildning, friluftsliv och rekreation gör det värdefullt, trots att arealen har krympt på grund av byggen. Skogstyper 1983 Blandskog m triv. (Ställvis klibbal och björk) Blandskog m Ä-i Tolkning Triv m Ä-i Klibbalskog Björkskog Skogstyper 2011 Triv m Ä-i Klibbalskog Björkskog _ + Ekskog + Hage m Ä-i Kommentar Ingår förmodligen i de andra. 53

54 85. Rydet Datum Gammal storlek 3,61 ha Ny storlek 4,73 ha. Jag har tagit bort åker och tomtmark och lagt till lite hage i Ö. Rydet består i princip av tre delar, den norra glesa enoch björkhagen, ekskogen i söder och den sydvästra ek- hasselskogen. Inom området ligger också en gård. Objektet omges av åkrar, granskog, granplantering (ca 15 år) och intill ek-hasselskogen har det nyligen avverkats. Jämförelse med 1983 års beskrivning Beskrivningen från 1983 är kort. Objektet togs med eftersom det på grund av markanvändningen och stenigheten [är ett] originellt område. Klassificering: 3 (oförändrad) Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Framgår inte av beskrivningen men kallas Hage vid Rydet (Hage m Ä-i) Hage m Ä-i Ekskog 1 Ask (varav en gammal och hamlad), lönn, hägg, oxel, rönn, sälg, gran, tall, vildapel. 2 Hägg, björk. 3 Ek, de flesta är medelgrova. De trädslag som föryngrar sig mest inom området är ek, rönn och hägg. 2 Hassel, en. 1 Torr örttyp, torr örtristyp, fuktig örttyp. 2 Frisk örttyp Arter 1 Krusig ulota, gammelgranslav. 2 Porlav, skägglav sp, vägglav. Nyckelelement Några nyckelelement som återfinns i Rydet är blockrik mark, träd med bohål, hällmark samt ett hamlat träd. inventering I björkhagen har det nyligen avverkats en del träd. Förändringen omfattar ca en halv hektar. Det har även röjts buskar och mindre träd. Betet inom området tycks ske med hästar och kor och är mycket hårt (djuren har till och med betat på mindre granar). 54

55 86. Utefter Tattarån Datum Gammal storlek 9,99 ha Ny storlek 9,05 ha Jag har tagit bort lite granplantering i N och lagt till lite gråalskog i V. Närmast vattnet är gråal det vanligaste trädslaget, minst 50 % av den totala ytan bör därför räknas som gråalskog. Resten av området kan klassas som björkskog (eller hage med ädellövinslag. Det är dock tveksamt om ädla lövträd utgör över 10 % av beståndet). Området utmed Tattarån varierar i lutning, fuktighet, markanvändning och trädslagssammansättning. Det omges av åkrar, granskog och gränsar utmed hela sin längd till en väg. 1 Ask, ek, lind, hägg, rönn, sälg, tall och vildapel. 2 Gran. 3 Gråal, klibbal, björk, asp. Ett fåtal gamla träd. Av björk finns några grova torrakor. En grov asplåga. förekommit röjning, avverkning och barrplantering. I stora delar av området betas. Det finns flera mindre dämmen som är äldre. Som man kan ana på ortofotot ovan har en stor damm grävts i den norra delen, troligen för runt 5-10 år sedan (den går inte att urskilja på IR-fotot från 83). Jämförelse med 1983 års beskrivning Beskrivningen från ger en bild av att området måste ha sett ut ungefär som idag. Dämmena, trädslagssammansättningen och betet nämns. Vid tidpunkten för förra inventeringen hade stora ytor avverkats i norr, där det nu är granskog och gråalskog. Klassificering: 3 (oförändrad) Skogstyper Tolkning Skogstyper Klibbalskog Klibbalskog Klibbalskog Kommentar (Björkskog) Björkskog Björkskog Mestadels gles (Björkhage) Hage m Ä-i Hage m Ä-i + Gråalskog 2 Hassel, viden. 2 Torr örttyp, frisk örttyp, fuktig örttyp, blöt typ. Arter 1 Krusig ulota, vägglav. 2 Västlig hakmossa, blåsippa. 3 Kranshakmossa, vågig praktmossa. Nyckelelement Ån är det mest framstående nyckelelementet. Marken blockrik i stora delar av området. Några av träden har bohål. En liten myrstack hittades i ett granrikt parti. På ett ställe var marken källpåverkad. Där ån viker av mot västnordväst har en liten korvsjö snörts av. inventering I den nordöstra änden har en liten bit granplantering (ca 20 år gammal) vuxit upp på öster om ån. Lite sydväst om denna har det gallrats och granar och björksly kommit upp. Dessa förändringar omfattar ca 1,1 ha. Gallringen som skett torde ha störst påverkan av området då den omfattar störst areal och har lämnat en hel del stubbar efter sig. Det har även 55

56 89. Vasared Datum Gammal storlek 3,99 ha Ny storlek 4,27 Jag har lagt till lite lövskog i N. Den tätare skogen som syns på bilden är en av få bokskogar i Ulricehamnstrakten. Den glesare delen i V är hagmark med många ädla lövträd, bland annat hamlade askar. Vasared omges av planterad granskog, ängar och åkrar. 1 Oxel, ask (två gamla, hamlade) rönn, sälg, fågelbär, gran. 2 Björk, ek. 3 Bok, de flesta är medelgrova, enstaka grova och mycket grova. Bok är den art som föryngrar sig mest, följd av ask, gran och rönn. Förutom bokskogen nämns bara inslag av ek i söder. I norr där bokskogen idag gränsar till granskog hade man 1983 nyligen avverkat. Klassificering: 1 (förut 2) Jag klassar området som klass 1 då den rödlistade almlaven fanns, förekomsten av mycket grova ädla lövträd och för att bokskogar är ovanliga så här långt norrut. Skogstyper Tolkning Skogstyper Bokskog Bokskog Bokskog Kommentar + Hage m Ä Måste ha funnits redan Nypon. 2 Hassel. 1 Fuktig örrtyp. 2 Frisk örttyp. saknas inne i bokskogen. Arter 1 Späd frullania, rostfläck. 2 Krusig ulota, porlav. 3 Almlav. Nyckelelement Området är till stora delar blockrikt. Delar av hagmarken är källpåverkad. Enstaka träd har bohål. En innanrötad bok som en hackspett hackat ut en hel hög med flisor/ mulm ur hittades. De hamlade askarna torde vara det mest värdefulla nyckelelementet. inventering Delar av bokskogen (ca 2 ha) har gallrats på gran, troligen för att gynna bokbeståndet. Stubbar finns här och var i hela området. Hagmarken i sydväst betas. Några bokar och björkar har fällts av storm. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 1983 nämns inget om hagen i södra änden, vilket är konstigt då jag där hittade några av de mest värdefulla elementen i området. 56

57 90. Kråkebo Datum Gammal storlek 10,15 ha Ny storlek 10,27 ha Jag har uteslutit åkrar, det avverkade området och tomter och lagt till lite lövskog i NO. Det mesta av området utgörs av en ekhage/ekskog utmed den stora vägen (V). Ett område i norr har nyligen avverkats. Där marken är blötare kommer klibbal och annat triviallöv in. I den gamla gränsdragningen ingår en del tomtmark. Nästan hela området är en nyckelbiotop. I omgivningen finns granskog och jordbruksmark. 1 Ask, bok, lönn, hägg, rönn, sälg, fågelbär, vildapel. 2 Björk, asp, gran. 3 Ek, de flesta grova eller medelgrova, enstaka mycket grova. En av de grövsta ekarna har tappat tre grenar som nu ligger som medelgrova lågor på marken. Den mycket grova stammen står kvar. för glest för att kallas skog, men nästan för tätt för att kallas hage). Lunglav som hittades här under 80-talet lyckades jag inte återfinna, men istället hittade jag blomskägglav. Liksom idag fanns en del slyigare partier med al. Uppslag av hasselsly utmed vägen nämns men det var inget jag tyckte dominerade vid mitt fältbesök. Klassificering: 1 (oförändrad) Ett fint ekbestånd som bör prioriteras. Förhoppningsvis kommer ytan som avverkats i norra änden att ge plats åt nya ekplantor. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Ekhage Hage m Ä Hage m Ä Hage m olika + Triv m Ä-i _ 1 Viden, hagtorn. 3 Hassel. 2 Frisk örttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Blomskägglav (rödlistad NT), späd frullania, porlav, ängsvädd, korallav, vägglav. 2 Skägglavar sp., krusig ulota, vågig praktmossa, gullpudra, rostfläck, Nyckelelement Marken är blockrik och betas i det mesta av området. En liten bäck går genom en del av ekhagen och utmed områdets östgräns. I den centrala delen är marken källpåverkad. inventering I det nordvästra hörnet har ca 1 hektar nyligen avverkats. Av stubbarna och virkeshögarna att döma handlade det mestadels om gran. Några ekar har lämnats. Ekhagen, som omfattar störst del av området, betas. Jämförelse med 1983 års beskrivning Liksom idag var detta ett hagmarksliknande bestånd 1983 (ekarna står oftast krona vid krona så att det är 57

58 93. Lilla Ekered Datum Gammal storlek 21,55 ha Ny storlek 25,19 ha Jag har lagt till ädellövblandskog i N, ung aspskog i söder och uteslutit åker. Det mesta av området utgörs av hagar och skogsdungar med framförallt ek. Där marken är blötare kommer klibbal och björk in. På ett litet område i öst dominerar bok. Området omges av granskogar och jordbruksmark. 1 Lind, rönn, sälg, lärk. 2 Ask, bok, lönn. 3 Björk, ek, asp, hägg, klibbal. De flesta träden är grova eller medelgrova. Förhållandevis gott om mycket grova träd. Klassificering: 2 (oförändrad) Fint område med bra storlek och form, som skulle vara ännu finare om trädgården och skogen norr därom inkluderas så som jag föreslår. Förekomsten av gamla och grova träd och nyckelelement är god. Att igenväxningen motverkats är positivt. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Blandskog m Triv m Ä-i Triv m Ä-i Ä-i Ekskog Ekskog Ekskog + Björkskog + Bokskog +Hage m Ä Kommentar Hävden var dålig 83 1 Brakved, nypon, krusbär. 2 Viden. 3 Hassel, en. 1 Frisk örtristyp, blöt typ. 2 Fuktig örttyp. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Späd frullania vågig praktmossa, västlig hakmossa, korallav, porlav, rostfläck. 2 Gökärt, skägglavar sp., flarnlav, sotlav. 3 Skogsbingel, skogsnäva, springkorn. Nyckelelement Marken är blockrik på några mindre ytor. Bete bedrivs i så gott som hela området. Marken verkar vara källpåverkad i björkskogen (söder om den stora ladugården). inventering Enstaka träd har gallrats bort.??? Jämförelse med 1983 års beskrivning Vid inventeringen 1983 var detta ett område under igenväxning. Numera betas det mesta av hästar. 58

59 95. Söder om Stora Björknabben Datum Gammal storlek 1,32 ha Ny storlek 5,69 Jag har lagt till trivial lövskog nere vid vattnet och ute på näset. Den gamla gränsen gäller bara bokskogen, och eftersom det är det intressanta här så har skogen jag lagt till egentligen ingen betydelse för värdetrakten mer än att det är ytterligare ett område som täcks av lövskog. Liten bokskog i en sluttning nära vattnet. I omgivningen finns granskog och betesmark (f.d åker). Jämförelse med 1983 års beskrivning Vid inventeringen 1983 var bokarna unga. Bok växer snabbt, nu har de redan hunnit bli medelgrova till grova. Klassificering: 2 (tidigare 3) Jag tycker att området förtjänar Klass 2. Det är visserligen inte stort men naturtypen är ovanlig i trakten. Området har betydelse för friluftslivet då det genomkorsas av en Åsundenleden. Den intilliggande bergväggen är ett värdefullt nyckelelement. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Bokskog Bokskog Bokskog 1 Ek, gran. 2 Lönn, klibbal, björk, asp. 3 Bok, de flesta medelgrova. Föryngring sker främst av lönn asp och gran, inte så mycket bok. 2 Hassel. 2 Frisk örttyp. et är dåligt utvecklat på grund av det tjocka lagret med boklöv. Arter 1 Späd frullania. 2 Kranshakmossa. En död spillkråka hittades på marken. Nyckelelement Marken är delvis blockrik och det finns enstaka träd med bohål. Mot väst utgör en bergvägg med flera lodytor områdets gräns. inventering Inga synliga ingrepp. 59

60 96. Söder om Ulricehamn Datum Gammal storlek 3,08 ha Ny storlek 2,43 ha Jag har uteslutit badplatsen och lite mer av campingen. Vid Skotteks camping har man sparat en del stora, ädla lövträd utmed stranden. Området ligger nära staden, väg 157 och större skogsområden. Klassificering: 3 (Oförändrad) På grund av sin ringa storlek och exploateringsgraden ges området Klass 3. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Ekskog Ekskog Ekskog + Triv m Ä-i 1 Alm, ask, asp, rönn, lind, lönn, hägg, sälg, gran. 2 Björk. 3 Ek, klibbal. 1 En, viden, nypon. 2 Hassel. 2 Fuktig örttyp. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Västlig hakmossa, porlav, gammelgranslav, man/tagellav. 2 Vågig praktmossa 3 Kranshakmossa. Nyckelelement Hela området ligger strandnära. Marken är blockrik, framför allt i en sluttning i den norra delen. inventering Det norra området liknar mest en park, gräsmattorna hålls korta och sly röjs bort med täta intervall. I den södra delen röjer man också sly, men tydligen inte lika ofta. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 1983 beskrivs detta bara som en rad av ekar, men det finns faktiskt också lindar och almar i raden. Längre söderut var också triviallövskogen inringad som jag tar upp i beskrivningen. 60

61 97. Sjögunnarsbo Datum Gammal storlek 43,37 ha Ny storlek 44,28 ha Jag har lagt till hagmark i NO och uteslutit området runt det f.d. sjukhuset i N. Området ligger på en kulle som sluttar åt väster ned mot Åsunden, och mot de stora åkrarna i söder. Längst i norr, på områdets högsta punkt, ligger ett nedlagt sjukhus och några bostäder. Vid bebyggelsen är miljön parklik med en del främmande trädslag och buskar. Det mesta av området utgörs av ekskog. I öst och väst har skogen tunnats ut till hagar med ädellöv, men eken dominerar fortfarande. 1 Alm, bok, lind, lönn, fågelbär, hägg, vildapel. 2 Ask, klibbal, rönn, sälg, gran, tall. 3 Björk, asp. Ek dominerar, enstaka exemplar är mycket gamla och grova. En mycket grov ektorraka och en mycket grov sälglåga hittades. Fläckvis är andra trädslag än eken vanligast. Gran asp, rönn och björk hör till de trädslag som föryngrar sig. Det verkar dock som att markägaren håller efter slyet väl genom bete och röjning, och stora delar är för skuggiga för att sly skall uppkomma. inventering Området betas av highland cattle. Enstaka stormskador. Nordvästra delen har ganska nyligen gallrats, vilket lämnat stubbar efter sig. Jämförelse med 1983 års beskrivning Området verkar ha sett ut som idag vid förra inventeringen. Den rödlistade almlaven påträffades även då. Området nämns som ett att kommunens största ekbestånd och hasselbestånd. Även om hasseln var vanlig skulle jag inte säga att den präglar området så stark som den måste ha gjort för 27 år sedan, möjligtvis har en del hassel gallrats bort. Klassificering: 1 (tidigare 2) Området ges Klass 1, eftersom det är rätt stort, har en bra form, hela räknas som ädellövskog och det finns grova träd. Det finns åtminstone en rödlistad art och flera signalarter. Det är gott om nyckelelement. Det har högt värde för rekreation och landskapsbilden. Skogstyper Tolkning Skogstyper Ekskog Ekskog Ekskog Kommentar + Hage m Ä Måste ha funnits redan Syren, en. 2 Nypon, druvfläder, vide. 3 Hassel. 1 Fuktig örttyp, torr ristyp. 2 Torr örttyp. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Porlav, gullpudra, späd frullania, gulpudrad spiklav, almlav, skägglav sp., strutbräken, vägglav, rostfläck. 2 Grynig filtlav, blåsippa. Dessutom guldlockmossa. Nyckelelement Marken är delvis blockrik och i nordväst finns det berg i dagen. Ett mindre område i söder är källpåverkat. Enstaka myrstackar. En hamlad, ihålig och mycket grov ask intill en av trädgårdarna. 61

62 98. Mellan Ågården och Ruddal (Huluhagen) Datum Gammal storlek 21,62 ha Ny storlek 20,11 ha Jag har uteslutit de delar som täcks av granskog eller kalhyggen. I V har jag lagt till lite lövskog. Detta var ett svårt område att dra gränsen runt, naturvårdsavtalet har tydligen inneburit avverkning. Jag har därför uteslutit vissa ytor med naturvårdsavtal för att de enligt min mening inte är skog. Området domineras av bäckraviner och en hög kulle. Det mesta är nyckelbiotoper som har naturvårdsavtal. Uppe på kullen finns en del ekskog blandat med gran. I sydväst finns lite ädellövbarrblandskog, med mycket gran. Delen längst västerut är en ädellövblandskog. Stora delar är gallrade och av-verkade olika långt tillbaka, så det är egentligen ganska lite skog kvar, plus att den del ren gran-skog kommit med. 1 Sälg, lind, lönn, fågelbär. 2 Alm, ask, asp, rönn. 3 Ek, klibbal, björk. Med nuvarande gränsdragning finns det gott om gran. Det är relativt gott om gamla och grova träd. Gran, rönn och hägg föryngrar sig. Området som avverkats längre tillbaka har kraftig föryngring av björk och gran. 1 En, brakved. 2 Viden. 3 Hassel. inventering Söder om vägen har man avverkat utmed bäcken, men det ser ut att ha varit mest stora granar där. Nästan hela sidan norr om vägen är avverkad (längre sedan i den östra delen) eller gallrad. Det är egentligen bara längst väster, norrut och precis vid vägen som det finns något lövbestånd att tala om. En del betas. Jämförelse med 1983 års beskrivning Vid mitt besök hittade jag ingen klibbalskog utmed vattendragen, så den kan ha avverkats tillsammans med granarna. Avverkningarna och uppslaget av nya granar gör att området till stor del ser lär helt annorlunda ut idag än det gjorde för 27 år sedan. Klassificering: 2 (oförändrad) Området är värdefullt för sina bäckraviner. Just nu ser landskapet lite härjat ut, men förhoppningsvis har man med avverkningen tänkt skapa plats för fler lövträd utmed bäcken. Skogstyper Tolkning Skogstyper Kommentar Ekskog Ekskog Ekskog Delvis högt triv-i Blandskog m Ä-i Triv m Ä-i Triv m Ä-i Delvis avverkad Ä-bland Ä-bland Gott om alm ("Barrinslag") Ä-barr Ä-barr 1 Torr örttyp, blöt typ. 2 Lundörttyp. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Vågig praktmossa, krusig ulota, västlig hakmossa, vägglav, gammelgranslav skriftlav, blåsippa, bäckbräsma, kransrams, tandrot. 2 Kranshakmossa, fällmossa, skägglavar sp., ormbär, storrams, smörbollar, rödblära, gullviva. 3 Späd frullania, rostfläck, skogsbingel, skogsnäva, strutbräken. Nyckelelement Bäckarna dominerar området. Marken är blockrik på flera ställen. Det finns enstaka träd med bohål. 62

63 99. Alhammars grottor Datum Gammal storlek 2,99 ha Ny storlek 4,28 ha Jag har uteslutit ett område som täcks av björksly och lagt till klibbalskog i N. Mellan Åsunden och bergväggen med grottorna ligger denna smala lövskogsremsa. Uppe på berget är det barrskog. Området är svårtillgängligt och därmed löper det ingen större risk att avverkas. Södra delen är en hage med olika ädla lövträd. Upp i bergssluttningen står träden lite tätare. Längre norr ut blir skogen tätare med olika lövträd och inslag av barr. 1 Hägg, asp, apel. 2 Alm, lind, rönn. 3 Klibbal, björk, ek, gran. Det är ganska gott om grova eller mycket grova träd, men de flesta är medelgrova. av de dominerande trädslagen, vilket de inte är idag. I övrigt är vi överens om att andelen ädellöv är hög. Klassificering: 2 (tidigare 3) Jag tycker att området förtjänar en högre klassning än nuvarande Klass 3. Genom området går Åsundenleden, därmed har det ett rekreationsvärde. Flera arter som hittades indikerar höga naturvärden, bland annat den rödlistade lunglaven och gelélaven (eventuellt rödlistad). Det är ganska gott om gamla och grova träd, inte bara ek och lind utan också alm och lönn. Brantskogar av den här typen är en av traktens ansvarsmiljöer. Om området utvidgas norrut ingår klibbalstrandskog som är en annan ansvarsmiljö. Skogstyper 1983 Blandskog m Ä-i Tolkning Triv m Ä-i Skogstyper 2011 Ä-barr Kommentar + Ä-bland Ställvis dominans av Ä + Hage m Ä 1 Brakved, nypon, en. 3 Hassel, lite, och 1 Torr örtristyp, frisk ristyp, frisk örtristyp. 3 Frisk örttyp. Delvis är fältskiktet glest på grund av mycket stenar eller tjockt förnatäcke. Arter 1 Krusig ulota, traslav, gelélav sp. 2 Vätteros, lunglav, trädporella, fällmossa. 3 Skogsbingel, skogsnäva, gökärt, västlig hakmossa. Dessutom hittades dvärgtufs och guldlockmossa. Nyckelelement Hela områdets östsida gränsar till den steniga sjöstranden. Marken är blockrik utom längst i söder. Bergväggen som bildar västgränsen pekar åt öster. Det finns enstaka träd som en gång varit hamlade men nu har kandelaberkronor. inventering Södra delen betas. En del träd har blåst omkull eller rasat ner för slänten. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 1983 tas asp och lind upp som två 63

64 100. Mellan Hult och Alhammar Datum Gammal storlek 12,97 ha Ny storlek 18,01 ha Jag har lagt till lite ekskog och hage i N. Västra och södra delen täcks av klibbalsumpskog med inslag av gran och björk. På torrare mark, t.ex. remsorna mellan åkrarna blir eken vanlig. I nordväst finns lite hage med ädellöv som betas. Ligger nära Åsunden och stora barrskogsområden på höjderna runtomkring. 1 Alm, lind, lönn, oxel, sälg, tall, vildapel, ädelgran. 2 Asp, ask, rönn. 3 Klibbal, björk, ek, hägg, gran. Nära bebyggelsen står en stor ädelgran. Av de flesta trädslagen finns det några exemplar som är grova eller mycket grova. Överlag kan man säga att åldrarna på träden varierar mycket, vilket är positivt. Däremot finns inte speciellt mycket död ved. Rönn och hägg föryngrar sig mest, framförallt i den östra delen. 1 Brakved, viden. 2 En. 3 Hassel. remsan som pekar norrut finns gamla stubbar efter några stora ekar. Enstaka omkullblåsta träd. I sydvästra hörnet har små åkerlappar planterats med gran. I norra delen betar får. Jämförelse med 1983 års beskrivning En förändring som jag tycker mig kunna ana utifrån vad jag sett i fält och beskrivningen från 1983 är att hävden lättat i västra delen. Några av de små åkerlapparna där höll på att växa igen med gran och asp var de vackra välhävdade hagmarker av olika slag - ekhagar och lövsängslika blandhagar med ask, björk m.m. Klassificering: 2 (oförändrad) Förekomsten av grova och/eller gamla träd är ganska god. Nyckelelement så som källpåverkan och hamlade träd höjer värdet. Att hävden delvis verkar ha upphört drar ner värdet en del, så det blir Klass 2, om än något lägre än Skogstyper Tolkning Skogstyper Kommentar Klibbalskog Klibbalskog Klibbalskog Delvis med mycket gran Blandskog m Ä-i Triv m Ä-i *Ekskog + Björkskog Hage m olika Hage m Ä Hage m Ä 1 Fuktig örtristyp 2 Frisk ristyp, frisk örttyp. fuktig örttyp. Arter 1 Västlig hakmossa, vågig praktmossa,, almlav (såg dock ganska död ut), rostfläck och gammelgranslav. 2 späd frullania, krusig ulota, skägglavar, smörbollar, gökärt. 3 Skogsbingel, ormbär, skogsnäva, kranshakmossa. Dessutom dvärgtufs. Nyckelelement På flera ställen är marken källpåverkad. En liten bäck rinner genom södra delen. Marken är blockrik i stora delar av området. Enstaka träd med bohål hittades. Det finns fem hamlade askar, fyra i sydöstra och en i nordvästra delen. inventering I sydöstra hörnet har en del av skogen gallrats, mest på klibbal men även gran och björk. I den centrala 64

65 101. Norr om Rude kulle Datum Gammal storlek 36,69 ha Ny storlek 36,89 ha Åkrar har uteslutits och lövskog lagts till. Mycket av området utgörs av ekskog. Det finns också lite lindskog, ädellövblandskog, björkskog (gles och nygallrad), hage med ädellöv och klibbalskog utmed sjön. 1 Lönn, sälg, tall, ask, gran och asp. 3 Klibbal, björk, ek, lind. Bland klibbal, björk, ask och sälg finns några grova och/eller gamla exemplar. Rönn, lind, björk och klibbal föryngrar sig mest. 1 Brakved, olvon, hagtorn. 2 En, viden. 3 Hassel. Jämförelse med 1983 års beskrivning En betydande skillnad mot 1983 är att betet upphört. Klassificering: 2 (oförändrad) Området har betydelse för rekreation då Åsundenleden passerar även här. Formen, förekomsten av gamla grova träd och naturvårdsintressanta arter är medelmåttig. Klibbalstrandskog som det finns ett stråk av utmed sjön är en av värdetraktens ansvarsmiljöer. Skogstyper Tolkning Skogstyper Björkskog Björkskog Björkskog Blandskog m Ä-i (Ekskog) Hage m olika Kommentar Ekskog Ekskog Det mesta är nu ekskog *Ä-bland I delar dominerar inte eken + Lindskog Hage (Ä/Ä-i osäkert) + Klibbalskog Hage m Ä 1 Torr örtristyp 3 Frisk ristyp, frisk örttyp. Arter 1 Västlig hakmossa, vägglav, grynig filtlav, gammelgranslav, springkorn. 2 Fällmossa, krusig ulota, rostfläck, skogsnäva, smörbollar, gökärt. 3 Späd frullania, skägglavar. Dessutom hittades signalarterna vågig sidenmossa, skinnlav och dvärgtufs. Nyckelelement En större bäck rinner förbi de södra öppna partierna. Marken är blockrik här och där. Området har strand mot Åsunden och Lillasjö. I nordöst finns en löväng med några hamlade askar, på dem hittades flera naturvårdsintressanta lavar. inventering Delar av den sammanhängande skogen ner till sydspetsen och området kring de öppna partierna har röjts alldeles nyligen (en del fällda småträd hade färska blad kvar). Bäcken har dämts upp väster om vägen, osäkert om det är nytt sedan 83. Nordvästra delen har planterats med gran för ca år sedan. 65

66 102. Öster om Rude kulle Datum Gammal storlek 41,00 ha Ny storlek 35,21 ha Jag har uteslutit åkrar men behållit en del områden med hagkaraktär. Det mesta är sammanhängande, fuktig triviallövskog i östsluttningen ner mot Åsunden, mest klibbal med inslag av björk och en hel del ask och lind på vissa ställen. På udden som skjuter ut i sjön finns sumpskog med inslag av barrträd. De högre belägna delarna (syns som mörkare på fotot) är ädellövblandskog. Intill åkrarna finns några hagar med ädellöv. 1 Tall, fågelbär, hägg finns det enstaka av. 2 Ek, lönn, ask, alm, rönn, gran, sälg. 3 Klibbal, björk, lind. är det medelgott om. Lönn, lind och ask föryngrar sig mest. 1 Brakved, olvon, nypon. 3 Hassel. Klassificering: 2 (tidigare 3) Eftersom detta är ett relativt stor och sammanhängande område med förekomst av flera signalarter och relativt många gamla ädellövträd höjer jag det till Klass 2. Området har ett visst rekreationsvärde, det är bland annat nära till fritidshusområdet Tvärredslund och Åsundenleden passerar genom nordvästra delen. Klibbalstrandskog och klibbalskog av översilningstyp är två av traktens ansvarsmiljöer. Skogstyper Tolkning Skogstyper Kommentar Blandskog m Triv m Ä-i Triv m Ä-i Ä-i (Ekskog) Ekskog *Ä-bland Eken dominerar inte + Klibbalskog (Hage m olika) Hage m Ä Hage m Ä 3 Frisk örttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Gullviva, skägglavar, traslav. 2 Gökärt, blåsippa, bäckbräsma, ormbär, storrams, krusig ulota, 3 Skogsnäva, skogsbingel, strutbräken, vågig praktmossa, späd frullania, kranshakmossa. Nyckelelement Området har en lång strandlinje. Marken är blockrik här och där. Hela skogen i sluttningen är källpåverkad. I den lilla skogen som skjuter ut på västsidan finns en bergvägg mot öster. inventering Uppe vid hagarna betar får. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 var de södra delarna Starkt igenväxt hagmark. Idag syns knappt några spår efter att det en gång varit brukat, med undantag av några gärdsgårdar som finns kvar. Träden som 83 ännu var unga har hunnit växa upp till en riktig skog. Liksom idag var de norra delarna väl hävdade. 66

67 103. Väster om Junkerhagaberget Datum Gammal storlek 15,87 ha Ny storlek 8,25 Granplanteringen har uteslutits. Största delen av området har sedan senaste inventeringen planterats med gran och faller därför bort. Vid vägkanten finns lite björkskog. Ekskogen på andra sidan vägen ligger i en västsluttning och har hedmarkskaraktär. I omgivningen finns granskog, område 101 och 102, sommarstugor och åkrar. 1 Tall. 2 Asp. 3 Björk, ek. Träden är medelgrova, likåldriga. Klassificering: 3 (oförändrad) På grund av sin ringa storlek, de få naturvårdsintressanta elementen och för att hälften av området blivit granskog blir detta inte mer än Klass 3. Dock har ekskogen ett visst värde för landskapsbilden och Åsundenleden som passerar. Skogstyper Tolkning Skogstyper Ekskog Ekskog Ekskog Blandskog m Ä-i Kommentar Triv m Ä-i *Björkskog Stora delar planterade med gran, lite björkskog återstår 1 En. 1 Frisk örttyp, frisk örtristyp. 3 Frisk ristyp. Arter 1 Skogsnäva. 2 Gökärt. Nyckelelement Marken är delvis blockrik och det finns lite hällmark. inventering Förutom granplanteringen som nämnts har ekskogen gallrats för några år sedan. Skogen betas. Jämförelse med 1983 års beskrivning Det som skiljer sig från 1983-beskrivningen är att skogen väster om vägen (ganska ung skog med björk, asp, ek och gran) avverkats och ersatts med granplantering. Endast södra delen av ekskogen betades 83, numera hela. 67

68 104. Tvärredslund Datum Gammal storlek 30,77 ha Ny storlek 35,30 ha Stranden framför gården Tvärredslund (SV) har uteslutits. I NV har jag tagit med klibbalskog. Område i östsluttning vid Åsunden. Norra delen är fuktig och nygallrad triviallövskog med ädellövinslag Söderut finns torrare och betad skog/hagmark. 1 Lönn, lind, sälg. 3 Klibbal, björk, ek, hägg, ask. 1 Hagtorn, en, nypon. 2 Brakved, olvon. 3 Hassel, viden. nämnde att dessa delvis hade avverkats nyligen, och antagligen har fler strukit med sedan dess. Nu finns det några vårdträd kvar, bland annat lönn och ask. Klassificering: 1 (förut 2) Området har en bra storlek, många grova träd, intressanta miljöer och flera nyckelelement. I norra delen finns klibbalstrandskog som är en av värdetraktens ansvarsmiljöer. Skogstyper Tolkning Skogstyper Kommentar Blandskog m Ä-i Klibbalskog Triv m Ä-i Klibbalskog Triv m Ä-i Skulle också kunna delas upp så som 83. Ekskog Ekskog Ekskog + Askskog Hage m olika Hage m Ä Hage m Ä + Björkskog 1 Blöt typ. 2 Frisk örtristyp, fuktig örttyp. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Bäckbräsma, gullviva, platt fjädermossa, gulvit blekspik. 2 Ormbär, blåsippa, gökärt, lundstjärnblomma, skogsnäva. 3 Späd frullania, skogsbingel, strutbräken. Nyckelelement Området har en lång strandlinje. Marken är blockrik här och där. I norra delen finns källpåverkad mark och en bäck. Enstaka askar har varit hamlade. inventering Allt utom den fuktiga skogen i norr och skogen längst i söder betas av kor. Norra skogen har gallrats för ca ett år sedan. Jämförelse med 1983 års beskrivning I stort verkar området ha sett ut som idag. Det jag kallar triviallövskog med ädellövinslag kallar Andersson alsumpskog (jag fokuserade på inslaget av ask och ek som jag ansåg var värdefullt). Skogen söder om gården Tvärredslund (som jag ritat in som ett eget område) betades 1983, men inte längre. Då fanns det också många stora lönnar runt gården. Andersson 68

69 105. Norr om Pineboåns utlopp Datum Gammal storlek 7,61 ha Ny storlek 11,81 ha Jag har lagt till en hel del lövskog norrut. Nu gränsar området nästan till 107. Området består i princip av två delar, den norra ekskogen på torr och bergig mark, och den södra delen med björk- och klibbalskog på sank och fuktig mark. En liten del av ekskogen är snarare hagmark. Området ligger direkt vid Åsunden. Inåt land ligger stora åkrar. Det är nära till område 106, som är naturreservat, och område 97 1 Gran, lind. 2 Hägg, tall, sälg, asp. 3 Ek, björk, klibbal, rönn. Enstaka ekar är mycket gamla och grova. De flesta björkar och klibbalar är medelgrova till grova, rönnarna är dock mestadels klena eller strax däröver. En grov sälglåga och en mycket grov björklåga hittades. De främsta föryngringsarterna är hägg, rönn, ek, gran och asp. numera tätt i stora delar. Lundväxter hittades inte då det ännu var för tidigt på säsongen. Sumpskogen i söder tas inte upp men har ändå ritats in. Klassificering: 2 (oförändrad) 1983 hamnade området i Klass 2, bland annat på grund av sin betydelse för landskapsbilden. Eftersom det inte skett några stora förändringar behåller det sin klassificering. Idag har det också ett visst socialt värde då den gamla banvallen, där många cyklar och promenerar, passerar precis intill. Klibbalstrandskog av den typen som hittas här är an av värdetraktens ansvarsmiljöer. Skogstyper Tolkning Skogstyper Ekskog Ekskog Ekskog + Hage m Ä Kommentar + Klibbalskog Felritning? 1 En, druvfläder. 3 Hassel, viden. 1 Torr ristyp, torr örtristyp, torr örttyp. 2 Frisk örtristyp, frisk örttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Fällmossa, stubbspretmossa, gullpudra, gullviva, ängsvädd, rostfläck. 2 Kranshakmossa. 3 Västlig hakmossa, blåsippa. Nyckelelement Området gränsar till sjön, mestadels är stranden klippig, längst i söder sumpig. Marken är blockig i stora delar. I norr finns det berg i dagen. inventering Ekskogen har gallrats och till följd av detta finns det en del stubbar. Enstaka träd har fällts av storm. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 1983 avses endast den norra ekskogstäckta delen. et var då glest men är 69

70 107. Mellan Kärrabo och Korpebo Datum Gammal storlek 2,29 ha Ny storlek 5,95 ha Jag har lagt till mer hagmark och lövskog i Ö, och tagit bort lite granskog i S. Ädellövskog strax söder om reservatet Korpeboberg. Östra delen är hage med ädellövinslag 1 Alm, lind, lönn, sälg, tall, vildapel. 2 Ask, hägg, asp, rönn, gran. 3 Ek, björk. Av de flesta trädslagen finns grova och/eller mycket grova individer. Uppslaget av ung alm, ask och lind är kraftigt efter röjning. Klassificering: 2 (tidigare 3) Området har bra blandning av olika lövträd där de flesta är ädla och många är grova. Hade inte vägen skiljt de båda områdena åt, hade 107 säkerligen också ingått i reservatet. Skogstyper 1983 Blandskog m Ä-i Ekskog Tolkning Skogstyper 2011 Ädellövskog Ä-bland Ä-bland Hage m olika Hage m Ä-i Hage m Ä-i Kommentar Beskrivningen 83 avser även område Druvfläder. 2 Brakved, olvon. 3 Hassel, en. 1 Lundörttyp 2 Frisk örtristyp, frisk örttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Vågig praktmossa, späd frullania, trädporella, grynig filtlav, porlav, skägglavar sp., storrams. 2 Gökärt. 3 Fällmossa, skogsnäva, krusig ulota, rostfläck. Nyckelelement Det är ganska gott om stora stenar, hällmark och i norr skjuter bergrunden upp och bildar en bergvägg (syns som ett mörkt streck från öst till väst i bilden). inventering I norra delen har man röjt lite, framförallt utmed vägen. Det finns enstaka stubbar efter grova almar och ekar. Hagen betas. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 1983 tas område 107 upp tillsammans med 106 som ligger en liten bit norrut och har blivit naturreservat. Därför är det lite svårt att avgöra vad som gäller för 107. Ekskogen och de rödlistade arterna (almlav och lunglav) finns troligen inte inom

71 108. Källebacka Datum Gammal storlek 39,89 ha Ny storlek 31,51 ha Jag har tagit bort allt som är åker, den stora vägen samt granskog i SV. Område med något utspridda, trädklädda marker. Gränsar till naturreservatet Korpeboberg i väst. Den största delen av området är hage med ädellöv. Mindre delar utgörs av ädellövblandskog, klibbalskog och i sydöstra hörnet har en bit granskog råkat komma med. Runt Källebacka finns en del grova vårdträd. 1 Lönn, rönn, tall, vildapel, lind. 2 Alm, ask, sälg, asp. 3 Ek, björk, klibbal, gran, hägg. Enstaka ekar, askar, lönnar och björkar är mycket gamla och grova. De flesta björkar och klibbalar är klena till grova. En grov hägglåga och en hittades, men annars är det dåligt med grövre död ved. De främsta föryngringsarterna är hägg, rönn, gran och björk. 1 En, krusbär. 2 Druvfläder, nypon, viden. 3 Hassel. Ekhagen har gallrats och till följd av detta finns det en del stubbar. Här och var har det röjts lite. Det mesta av området betas. Enstaka träd har fällts av storm. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 1983 tas samma skogstyper och markanvändningarna upp som jag noterat. Jag hittade dock inga gråalar vid mitt besök. Söder om vägen till Ulveskog var den forna hagmarken redan igenslyad. Klassificering: 2 (tidigare 3) Trots att väg 157 dragits rakt igenom området, tycker jag att det är bättre än Klass 3. Det finns gott om fina träd, området har betydelse för land-skapsbilden, framförallt runt Källebacka. Nyckel-elementen och skötseln höjer värdet. Det finaste i området är bäckravinen med naturvårdsavtal i norr. Om det gick skulle jag dela upp området i fyra delar (NV, NO, SV och SO) och klassa dem som 3, 1, 2 respektive 2. Skogstyper Tolkning Skogstyper Ekhage Hage m Ä Hage m Ä Kommentar Blandskog m Triv m Ä-i _ Ingår ev. i Ä-i klibbalskogen (Gråalskog) Gråalskog _ + Ä-bland + Klibbalskog 1 Frisk ristyp, frisk örtristyp. 2 Fuktig örttyp. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Späd frullania, kranshakmossa, vågig praktmossa, ormbär, strutbräken, skägglav, krusig ulota, skriftlav västlig hakmossa, almlav. 2 Rostfläck, fällmossa, gullpudra blåsippa porlav. Nyckelelement Det rinner en bäck i öst-västlig riktning i den nordligaste skogen. Detta område skyddas genom naturvårdsavtal. Bäcken delar sig vid dammen (uppe till höger i bilden) och en mindre fåra rinner söderut. Söder om vägen rinner också en bäck. Runt denna är marken sank. Marken är blockig i vissa delar, framförallt vid den norra bäcken. I granskogen i sydväst finns det berg i dagen. En myrstack hittades. inventering 71

72 109. Ulveskog Datum Gammal storlek 4,73 ha Ny storlek 3,33 ha Jag har tagit bort granskogarna och lagt till trädraden utmed åkern i S. Området är en ädellövblandskog (f.d. hagar). De övre vänstra områdena (ett ljusare och ett mörkare) är äldre och yngre granplantering, där den äldre redan fanns vid förra inventeringen. Klassificering: 3 (oförändrad) Området blev redan klassat som Eftersom hävden upphört och gran planterats har det snarast förlorat mer i värde. Skogstyper Tolkning Skogstyper Kommentar Hage m olika Hage m Ä-i *Ä-bland Igenväxning 1 Bok, gran och lönn 2 Ask, asp, ek. 3 Björk är det vanligaste trädslaget (om man bortser från områdena med granplantering). Hägg och ask föryngrar sig kraftigast. 2 Druvfläder, viden. 3 Hassel. 1 Fuktig örttyp. 3 Frisk örttyp. Arter 2 Späd frullania. Nyckelelement Det finns en del stenblock. inventering I södra delen har det röjts lite. Det finns en del stubbar. Den östra granplanteringen har anlagts och vuxit upp. Jämförelse med 1983 års beskrivning Vid besöket 83 var hagmarken välvårdad. Idag verkar den varken betas eller slås. 72

73 110. Norr om Lövåsen Datum Gammal storlek 9,24 ha Ny storlek 7,77 ha Jag har uteslutit åkrar och kalhygget men lagt till hagmark i V. Ganska ung ekskog i ett kuperat landskap. I den vänstra övre fliken har skogen avverkats för några år sedan, i en högra övergår den i triviallövskog med ädellövinslag. Längst västerut finns lite hagmark. Omges av granskog, små åkerlappar och större fält. Jämförelse med 1983 års beskrivning Ekskogen verkar inte ha förändrats speciellt mycket sedan Liksom då finns det gott om yngre ekar. Klassificering: 2 (oförändrad) Området har kvar samma värden som 1983 genom att den avverkade delen verkar ha varit granskog. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Ekskog Ekskog Ekskog + Triv m Ä-i + Hage m Ä-i 1 Rönn, sälg. 3 Ek, björk, asp. Grovleken är oftast klen eller medelgrov. Enstaka grova ektorrakor. Rönn, ek och asp föryngrar sig mest. 1 En. 2 Druvfläder (mest ute på hygget). 2 Torr örtristyp, frisk örtristyp, frisk örttyp, blöt typ. 3 Fuktig örttyp. Arter 1 Skägglav, klippfrullania, man/tagellav. 2 Vägglav. Nyckelelement Centralt ligger en göl, från vilken en strimma av sank mark kring en bäck går i sydlig riktning. Marken är delvis blockrik. I den östra delen finns mindre ytor med hällmarker och stora stenblock. inventering. Området i den övre högra fliken som avverkats tycks förut ha varit en ganska ung granskog. På ett ställe har man lagt en hög med träavfall (bl.a. plankor och målade blomlådor). Delar av området betas. 73

74 111. Söder om Hulu Datum Gammal storlek 41,67 ha Ny storlek 45,00 ha Jag har uteslutit tomter och lagt till lövskog i Ö och SV. Ekskog täcker störst areal. Inslaget av barrträd är högt på en del ställen. Utmed östsidan finns ädellövblandskog. Ett mindre område är fuktig björkskog. Varierande landskap med åsar, rasbranter, strand och sumpskog. Här och där ligger tomter och sommarstugor, framförallt i södra delen. 1 Ask, bok, hägg, rönn. 2 Asp, lind, gran, tall. 3 Ek, björk. är mest talrika. Grovleken är oftast klen eller medelgrov, men sammanlagt finns det en hel del grövre träd också. Grov död ved hittades av ek, björk och asp. Rönn, och delvis asp, föryngrar sig mest. Jämförelse med 1983 års beskrivning Förutom att nya sommarstugor byggts och att betet upphört verkar det inte ha hänt speciellt mycket. Klassificering: 2 (oförändrad) Området har i stort sett behållit sina värden. Att betet upphört och nya hus byggts vägs upp av att skogen fått stå orörd. Området har ett visst värde för friluftsliv och rekreation då det i södra delen finns sommarstugor och badplats. Branter av ädellövrik typ likt de som finns i den norra delen är en av värdetraktens ansvarsmiljöer. Skogstyper Tolkning Skogstyper Ekskog Ekskog Ekskog Blandskog m Ä-i Triv m Ä-i * Björkskog *Ä-bland Kommentar >50 % Ä i vissa delar 1 En. 3 Hassel, viden, brakved. 1 Fuktig örttyp. 2 Frisk örtristyp. 3 Torr ristyp, frisk örttyp. Arter 1 Fällmossa, trubbfjädermossa, mörk husmossa, rostfläck, skriftlav, smörbollar. 2 Späd frullania, trädporella, porlav. 3 Västlig hakmossa, krusig ulota, skägglav, korallav, skogsnäva, gökärt, skogsklöver. Nyckelelement Det finns strand mot Torpasjön i söder. Marken är blockrik på flera ställen, speciellt i branterna. inventering Enstaka fritidshus i söder är av nyare datum, men ligger inom det som ändå varit fritidshusområde längre tillbaka än Bete ser ut att ha pågått förut, men har upphört för ganska länge sen (rostig taggtråd). 74

75 112. Nordväst om Högagärde Datum Gammal storlek 16,55 ha Ny storlek 16,43 ha Området har i stort sett behållit sin form. Strandskog utmed Torpasjön. Området täcks av ungefär lika stora arealer björkskog och klibbalskog. Längst i söder är inslaget av ädla lövträd högt. Klassificering: 3 (oförändrad) Området ser ungefär ut som 1983 och behåller därför sin klassificering. Det har ett visst värde för rekreation genom Haganäsets badplats. Klibbalstrandskog av den här typen är en av värdetraktens ansvarsmiljöer. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Björkskog (Strandskog av glasbjörk och klibbal) Björkskog Klibbalskog Björkskog Klibbalskog + Triv m Ä-i 1 Asp, rönn, gran, lind, lönn. 2 Ek, hägg, tall. 3 Björk, klibbal. De flesta träden är medelgrova till grova. Rönn, hägg och, på vissa ställen, klibbal föryngrar sig kraftigast. 1 Krusbärs. 2 Hassel, brakved. 3 Viden. 3 Fuktig örttyp, frisk örttyp. Arter 1 Porlav 2 Krusig ulota, späd frullania, vägglav, skogsnäva. Enligt markägaren ska det finnas mindre hackspett, som också finns på de närliggande lokalerna. Nyckelelement Sjöstranden präglar hela området. inventering Enstaka stormfällda träd. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 beskrivs hela området som björkskog med glasbjörk och klibbal som delvis var gallrad. Jag tyckte att björk och klibbal dominerade olika mycket i olika delar. Till exempel var det mer klibbal på näset norr om bryggan. Vissa delar var gallrade

76 113. Haganäs Datum Gammal storlek 13,91 ha Ny storlek 15,84 ha Jag har uteslutit kalhygget i N (ännu granskog på fotot) och det i SO. Jag har istället inkluderat områden i NV som har högt inslag av ädellövträd. Ekdominerad skog på ganska plan mark som sluttar svagt ner mot Torpasjön. Fliken som pekar mot nordväst är klibbalskog. I sydost finns mycket björk och asp bland ekarna, därför blir det triviallövskog med ädellövinslag. Klassificering: 2 (oförändrad) Området har ett ganska högt värde för friluftslivet. Cykel- och vandringsleden Åsunden runt passerar norrut genom sydöstra delen. Arealen, formen och mängden grövre träd gör det till ett ganska bra ekskogsområde. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Ekskog Ekskog Ekskog + Triv m Ä-i + Klibbalskog 1 Gran. 2 Lind, hägg, rönn. 3 Ek, björk, klibbal, asp. Grovleken är oftast klen eller medelgrov, några klibbalar och ekar är grövre. Rönn föryngrar sig mest, med på enstaka ställen dominerar ung lind. 3 Hassel, brakved. 2 Frisk örtristyp, fuktig örttyp. 3 Frisk ristyp, frisk örttyp. Arter 2 Skogsnäva, fällmossa. 3 Krusig ulota, skägglavar sp., gökärt, skogsklöver. Nyckelelement Marken är blockrik på några ställen. inventering I norra delen har man nu avverkat den granskog som syns på ortofotot. I sydost har man avverkat ett litet område med lövskog. Jämförelse med 1983 års beskrivning I områdesbeskrivningen från 1983 nämns en mindre bäck i den västra delen. Jag lade endast märke till några mindre diken. Antingen var jag på fel ställe eller så har bäcken slammat igen. Området betades men hade inte karaktär av Ekhage. Numera betas det inte längre. 76

77 114. Högagärde Datum Gammal storlek 26,35 ha Ny storlek 31,23 ha Jag har lagt till lövskog i N och tagit bort bukten med vass i Ö. Intill sundet mellan Åsunden och Yttre Åsunden ligger denna hagmark där södra delen betas av får och norra delen vuxit igen. Här finner vi nu ekar av samma typ som söderut, men dessa står i ett tätt hasselbuskage och blir långsamt utskuggade av andra lövträd. Flera har redan dött eller är på väg att dö. Några små ytor i den norra delen täcks av björkskog (delvis planterad). Utmed sjön finns en bård av klibbalskog och viden. I området skulle man också kunna inkludera parken runt Högagärde med sina många stora lindar och sin lindallé. Det är nära till andra lövskogsområden, bebyggelse, åkrar, granskog, hyggen och sjön. 1 Tall, lönn, alm. 2 Lind, asp, rönn. 3 Ek, klibbal, björk. De flesta ekar är klena till grova, enstaka mycket grova. Rönn och lind föryngrar sig kraftigast. till kraftigt buskuppslag av bland annat lind (stubbskott). Enstaka stormfällda träd hittades. Man har också planterat björk på ett mindre område. På några björkar har man bedrivit nävertäkt. En damm inom området ser ut att vara grävd efter 83. Jämförelse med 1983 års beskrivning Sydvästra delen sköts likadant som på 80-talet, med bete och som park. På IR-fotot från 1983 ser det längst västerut ut att ha funnits fler träd. Klassificering: 1 (oförändrad) Värdena skulle kunna förstärkas ytterligare om den norra delen öppnades upp mer och betesdriften kom igång för att hålla undan slyet. Innehåller ansvarsmiljöerna klibbalstrandskog och igenväxt hagmark av ask-almtyp. Skogstyper Tolkning Skogstyper Ädellövskog Ä-bland Ä-bland Hage m olika Klibbalskog (Strandskog) Hage med ädellöv Klibbalskog Kommentar + Ekskog Ingick 83 i Ä- bland Hage m Ä + Björkskog Klibbalskog 1 En, brakved, häggmispel (främmande art). 3 Hassel, viden. 1 Torr örtristyp, frisk örtristyp. 3 Frisk örtttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Skogsklöver, porlav, skriftlav. 2 Gökärt. 3 Späd frullania, krusig ulota, kranshakmossa, rostfläck, blåsippa, ormbär, skogsnäva. Dessutom rosa skärelav, mindre hackspett (båda rödlistade), västlig husmossa och guldlockmossa (signalarter), samt backsippor. Nyckelelement Det finns enstaka träd med bohål. Området har en lång strandlinje. På vissa ställen är marken blockrik. Längst västerut står några hamlade klibbalar. inventering I den södra delen har betet pågått oavbrutet. I den norra har man i omgångar röjt och gallrat, vilket lett 77

78 115. Ängsö Datum Gammal storlek 9,95 ha Ny storlek 6,63 ha Jag har tagit bort de mest trädfattiga tomterna. Intill sundet mellan Åsunden och Yttre Åsunden ligger denna ö som kraftigt exploaterats. Det är svårt att avgöra hur många av husen som är nyare är 27 år. Klart står i alla fall att endast en smal remsa av skog finns kvar på ön. Klassificering: 3 (oförändrad) Området är idag mer stört av gallringar och hus än Frågan är om ett så exploaterat område ens bör betraktas som skog längre och ingå i inventeringen. Skogstyper 1983 Blandskog m Ä-i Tolkning Skogstyper 2011 Kommentar Triv m Ä-i Björkskog Stämmer också med beskrivningen + Klibbalskog 1 Lind, lönn. 2 Ek. 3 Klibbal, björk. De flesta träden är medelgrova. 1 Druvfläder, olvon, skogstry. 3 Hassel, viden. 3 Fuktig örttyp. Arter 2 Strutbräken. 3 Skogsbingel. En göktyta (NT) observerades. Nyckelelement Marken är blockrik här och där. Några lindar har hamlats (dock lite för hårt troligen, de har inte skjutit några nya grenar). inventering Delar av området har gallrats nyligen. På ett ställe ligger en hög med skrot, resterna efter ett husbygge. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 1983 nämns grova lindar, kanske rör det sig om de kraftigt hamlade jag såg vid mitt besök. I området fanns redan 83 många fritidshus och skogen intill vattnet hade gallrats. Idag är istället hela området gallrat. 78

79 116. Norr om Sjöred Datum Gammal storlek 15,49 ha Ny storlek 18,27 ha Jag var tvungen att dela upp området eftersom skogen bryts av en liten rad med tomter, men har också lagt till skog, bland annat runt Sjöred. Utmed Yttre Åsundens östra strand ligger detta långsmala område. I norra änden ligger några hus precis vid stranden, så att skogen där är gles eller obefintlig. Centralt har man troligen avverkat några år tillbaka och där finns nu en låg slyskog bland några enstaka större träd. Vid Sjöred ligger skogen på privat mark och har därför inte kunnat undersökas närmre, men det rör sig om en tät skog med mycket klibbal och hägg. I omgivningen finns sjön, åker, granskog, mycket gammal klibbalskog och golfbanan. inventering Inga tydliga ingrepp syns. Området i mitten borde vara avverkat/gallrat eftersom lövuppslaget där är så kraftig, men inga stubbar hittades. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 beskrivs strandzoneringen som ej särskilt välutvecklad vilket jag tyder som att trädraden utmed sjön redan då var gles. Träden av skyddsvärde vid Sjöred finns kvar. Klassificering: 3 (oförändrad) Klibbalstrandskog är en av värdetraktens ansvarsmiljöer, därför vore skyddet av den södra delen viktigt. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Klibbalskog Klibbalskog Klibbalskog +Triv m Ä-i 1 Gran, tall, alm, lind, lönn. 2 Ask, asp, sälg. 3 Hägg, klibbal, björk. De flesta träden är medelgrova. Några klibbalar i S är mycket grova och förmodligen av samma ålder som den närliggande klibbalskogen som är äldst i Västergötland (Omr. 119). 1 Krusbär. 2 En. 3 Viden. 2 Frisk örttyp 3 Fuktig örttyp. Arter 2 Vägglav. Nyckelelement Marken är blockrik på vissa ställen, i mitten finns exempelvis flera stora flata block (borttagna från åkern?). Här finns också hällmark. Hela området är strandzon. 79

80 117. Fästeredssund Datum Gammal storlek 6,88 ha Ny storlek 1,26 ha Jag har tagit bort det mesta som är tomter, kvar finns nu två små åsar med ekskog. Från Fästeredssund och drygt en kilometer norrut ligger en rad med tomter längs Åsunden. I och mellan dessa står en del lövträd. I närområdet finns sjön, lövskogen i område 118 och jordbruksmark. Jämförelse med 1983 års beskrivning Området beskrivs 1983 som en höjdrygg med ekskog mitt bland bebyggelsen närmast Fästeredsund. Jag tycker att lite för mycket av det runt om åsen (eller åsarna) kommit med och att det inte borde räknas som skog. Klassificering: 3 (oförändrad) Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Ekskog Ekskog Ekskog +Triv m Ä-i 1 Ask, gran (klena, små), lönn. 2 Asp. 3 Ek, björk. Det är ganska gott om grova och gamla ekar. 1 En. 2 Kaprifol. Bortsett från prydnadsbuskar i trädgårdarna. 1 Torr ristyp. 2 Torr örttyp, frisk örttyp. Arter 1 Skriftlav. 2 Skägglav, rostfläck. Nyckelelement Det finns enstaka träd med bohål och enstaka hamlade träd, bland annat en oxel. inventering Vägen till Ängsö gick tidigare genom området men man har byggt en ny söder om området istället. Vid sundet har man nyligen avverkat träden norr om vägkröken, och lagt upp grus och sten, troligen skall man bygga något där. Det verkar inte ha tillkommit några nya hus inom området. 80

81 118. Fästered Datum och 14 Gammal storlek 104,32 ha Ny storlek 112,06 ha Jag har tagit bort åkrar, granskogar och hyggen i S delen och istället lagt till klibbalsumpskogen som sträcker sig ända upp till Åsunden i norr. SÖ om bron till Ängsö var det ännu på 80-talet åker. Stort och varierande lövskogsområde på delvis kuperad mark. I omgivningen ligger åkrar, granskog och Åsunden. 1 Alm, lind. 2 Lönn, sälg, gran. 3 Klibbal, björk, asp, ek, ask, hägg, rönn. Det finns mycket död ved, det mesta stormfällen, varav en del är grov eller mycket grov. Rönn är den främsta föryngringsarten, men de flesta andra trädslagen har också en del småträd på gång. 1 Druvfläder, olvon, vinbärsbuskar, en. 2 Brakved. 3 Hassel, viden. 2 Frisk örtristyp. 3 Fuktig örttyp. som att man försöker restaurera en igenvuxen hage. I NV änden har aspskogen gallrats, tyvärr på sina största aspar. Centralt och N om den stora vägen betas ekhagarna med häst. S om vägen har det varit bete tills för några år sedan men nu ligger stängslen nere och det börjar komma upp lövsly. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 skötte man skogen runt Fästered genom att röja - det har upphört. Vid Fästeredsund betades ekhagen ut mot vägen, vilket också har upphört under de senaste åren. Klassificering: 1 (oförändrad) Området är ett av de största sammanhängande lövskogsområdena i kommunen och har mycket stor betydelse för landskapet. Klibbalskogen och igenvuxna hagmarkerna ingår i traktens ansvarsmiljöer. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Ekskog Ekskog Ekskog Ädellövskog Ä-bland Ä-bland Blandskog m Ä-i Blandskog m triv (björk och asp) Ä-barr Aspskog Ä-barr Aspskog Hage m olika Hage m Ä-i Hage m Ä-i + Askskog +Hage m Ä +Björkskog + Klibbalskog Arter 1 Fällmossa, västlig hakmossa, grynig filtlav, porlav, skriftlav, skägglavar, gullpudra, hässleklocka, trolldruva. 2 Mörk husmossa, trubbfjädermossa gammelgranslav, traslav, bäckbräsma, desmeknopp, gökärt. 3 Späd frullania, vågig praktmossa, kranshakmossa, krusig ulota, platt fjädermossa, rostfläck, lundstjärnblomma, skogsbingel, skogsnäva, springkorn, strutbräken, ormbär. Dessutom hittades gulsippa, guldlockmossa och västlig husmossa. Nyckelelement Det finns bäckar, källpåverkad mark, några hamlade träd, träd med bohål och lite blockrik mark. inventering I SV har några hektar skog avverkats. I väst verkar det 81

82 119. Nordöst om Sjöred Datum Gammal storlek 13,90 ha Ny storlek 13,75 ha Åker och granskog har uteslutits. Den gamla klibbalskogen i SO har jag lagt till som del i detta område. Lövskogsområde på relativt platt mark. Det mesta är triviallövskog med ädellövinslag. Klibbalskog i de sankare partierna. Små delar är björkskog och aspskog. Golfbanan både ligger intill och upptar stora delar av området. Nya utvidgningar håller på att göras. I omgivningen ligger åkrar, granskog och en bit bort Yttre Åsunden. skogens utbredning och kan ha negativ påverkan. Klibbalskogen i söder har troligen ett högre skyddsvärde än området i övrigt, men eftersom den inte var inritad på kartan har den inte undersökts närmre. Skogstyper 1983 Blandskog m triv Tolkning Triv m Ä-i Hage m olika Hage m Ä-i _ Skogstyper 2011 Triv m Ä-i + Björkskog +Aspskog Kommentar + Klibbalskog Eget nytt område 2 Ek, ask, sälg, hägg, gran. 3 Klibbal, björk, asp, rönn. 1 Druvfläder. 2 Brakved. 1 Torr ristyp, torr örtristyp, frisk örtristyp. 3 Frisk örttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Flarnlav, porlav, bäckbräsma. 2 Vägglav, vågig praktmossa, kranshakmossa. Nyckelelement I norra änden finns en låg men ganska lång bergvägg mot öster. inventering På grund av golfbanan har en del skog avverkats, både nyligen och längre tillbaka. Man har också grävt en damm nyligen. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 83 nämns klibbalskogen (tillagt i SV) i söder som det mest värdefulla med området, men den har inte ritats in korrekt. Klibbalskogen var på den tiden dessutom hagmark. Det verkar som om golfanläggningen inte hade kommit igång då än. Delvis har de öppna markerna av fuktängstyp ersatts av golfgreenen. Klassificering: 3 (tidigare 2) Området har mestadels ung och trivial skog. Det är ont om grov död ved. Golfbanan har inkräktat på 82

83 120. Sämsjöns västsida Datum Gammal storlek 99,37 ha Ny storlek 119,98 Jag har endast uteslutit granskog i N och lagt till lövskog i sydänden. Utmed Sämsjöns västsida sträcker sig ett sammanhängande lövskogsområde. Stora delar är dock relativt unga och/eller slyiga. Det mesta av området täcks av klibbalskog, ädellövblandskog och triviallövskog med ädellövinslag till ungefär lika delar. På små ytor förekommer även askskog och hagar med ädellöv. Utmed sjön löper banvallen som är ett populärt stråk för cyklister och promenadgångare. 1 Lind, tall, lönn, fågelbär. 2 Alm, hägg, rönn, sälg, gran. 3 Klibbal, björk, asp, ek, ask. Förekomsten av grov död ved är begränsad, enstaka grova lågor/torrakor hittades för ask, asp, ek, och björk. Runt hagmarkerna finns det gott om stora ädellövträd. 1 Tibast. 2 Druvfläder, olvon, viden. 3 Hassel. ingrepp som gjorts, och med tanke på områdets storlek drar jag slutsatsen att de inte har någon större påverkat på området totalt. Jämförelse med 1983 års beskrivning Beskrivningen stämmer väl med de iakttagelser jag gjort 27 år senare. Precis som då finns den högsta andelen ädellöv och de främsta värdena runt Närarp. Klassificering: 1 (oförändrad) Området har delvis mycket värdefull skog, och som helhet stor betydelse för landskapsbilden och rekreation. Arterna tyder på naturvärden även om de hör till de mer vanliga signalarterna. Klibbalstrandskog och klibbalskog av översilningstyp är två av traktens ansvarsmiljöer. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Kommentar Ädellövskog Ä-bland Ä-bland Ekskog Ekskog * Hage m Ä Ingår ev. i Ä- bland Björkskog Björkskog - Kanske har Blandskog m björkinslaget Triv m Ä-i * Triv m Ä-i Ä-i minskat Klibbalskog Klibbalskog Klibbalskog + Askskog 1 Frisk ristyp, blöt typ. 2 Fuktig örttyp. 3 Frisk örttyp. Arter 2 Blåsippa, gullpudra, kranshakmossa, krusig ulota, späd frullania, vågig praktmossa, fällmossa, rostfläck, skriftlav, skägglavar. Nyckelelement Det finns några små bäckar. Stora delar av skogen ligger på källpåverkad, sank mark. I delar av området är marken blockrik. Enstaka träd med bohål upptäcktes. Strand är kanske det nyckelelement som präglar området eftersom det ligger utmed hela sjön. inventering Några hektar i den norra änden har avverkats för några år sedan. På andra håll syns spår efter gallring, i form av stubbar och sly. Vissa diken ser ut att vara yngre än 27 år. I helhet är det svårt att bedöma vilka 83

84 121. Norr om Vegby Datum Gammal storlek 2,09 ha Ny storlek 4,61 Området som jag lagt till är delvis yngre och glesare än den tidigare ytan. Strax utanför Vegby, nära banvallen ligger ett litet skogsområde med framförallt ek. Genom området går en liten stig som nyttjas för ridning och promenader. 1 Lönn, fågelbär. 2 Ask, hägg, klibbal, björk, asp, rönn, sälg. 3 Ek. Föryngring sker främst av rönn, björk och hägg. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 var detta en hage med överståndare av ek som tät björksly hade vuxit upp i. Idag har björkslyn genom självgallring blivit ett yngre trädskikt bland de äldre ekarna. Klassificering: 3 (oförändrad) Området har inte förändrats nämnvärt sedan 1983 och behåller därför sin klassificering. Dess ringa storlek gör det inte heller till något prioriterat objekt, men det har ett visst värde som grönområde för Vegbyborna. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Blandskog m Ä-i Ekskog Ekskog 1 Druvfläder 3 Hassel. 1 Frisk ristyp. 2 Frisk örttyp. 3 Fuktig örttyp. Arter 1 Korallav. 2 Skogsbingel, späd frullania, vågig praktmossa, gammelgranslav, rostfläck, skriftlav, skägglavar sp. Nyckelelement Stora delar av skogen ligger på källpåverkad, sank mark. Sydöstra delen är blockrik. inventering Det dike som går genom områdets nordvästra del ser ut att vara yngre än 27 år. Den lilla stigen kanske också är nyare. 84

85 122. Mellan Klevaberget och Sämsjön Datum Gammal storlek 22,81 ha Ny storlek 31,05 ha Längst i S har man nyligen avverkat den Ö delen, som jag därför uteslutit. Jag har utvidgat området med hagmark i NV och lövskog i SO. Det mesta täcks av lövskog med mycket ek. En liten del täcks av en runt 30årig granplantering. Genom området går vandringsstigar. Närheten till Vegby gör området värdefullt för friluftslivet. I omgivningen finns åkrar, ett avverkat område med tätt björksly, trädgårdar, fotbollsplan och granskog. Område 121 och 123 ligger nära. 1 Ask, lind, lönn, hägg, oxel, rönn, tall, apel. 2 Gran, asp. 3 Ek, björk, sälg, klibbal. Det finns några grova torrakor av björk, asp och ek, liksom lågor av ek. Förhållandevis många av träden är gamla, men de flesta är medelgrova och medelgamla. Föryngrar sig gör främst björk, rönn, hägg och gran. 1 Nypon, olvon. 2 Druvfläder. 3 Hassel. inventering Delar av området betas. Enstaka stormskador (framför allt södra delen) och stubbar förekommer. Barrplanteringen var förmodligen ung vid förra inventeringen. Jämförelse med 1983 års beskrivning Då hade skogen delvis gallrats, det verkar nu inte ha skett på länge. I övrigt verkar skogen vara sig lik. Klassificering: 2 (oförändrad) Arealen, mängden ädla lövträd, den ganska goda tillgången på död ved, förekomsten av signalarteroch betydelsen som strövområde gör detta till ett ganska högt prioriterat område. Skogstyper Tolkning Skogstyper Kommentar Ekskog Ekskog Ekskog Blandat med många andra trädslag. + Björkskog Blandskog m Ä-i + Klibbalskog Triv m Ä-i _ Ingår i ekskogen 2 Fuktig örttyp 3 Frisk örttyp. Arter 1 Kranshakmossa, västlig hakmossa, vägglav, vågig praktmossa, späd frullania, skogsnäva, gammelgranslav, rostfläck. 2 Ormbär, skägglavar, blåsippa. 3 Skogsbingel, fällmossa, krusig ulota. Nyckelelement Marken är källpåverkad och sumpig centralt i den norra delen. Enstaka träd med bohål hittades. Centralt finns en liten bäck. En liten äng innesluts helt av skogen (lycka). Marken är blockrik på några ställen, till exempel utmed delar av östsidan. 85

86 123. Attorp Datum Gammal storlek 76,43 ha Ny storlek 70,98 ha Jag har uteslutit åkrar och granplantering, samt lagt till lite lövskog och hagmark. Stort varierande lövskogsområde i ett vackert landskap runt gården Attorp. De största sammanhängande områdena täcks av ädellövblandskog. De lägst belägna partierna ligger som ett stråk från norr till söder, i linje med dammarna (de mörka fläckarna öster om gården) och täcks av klibbalskog. En liten del längst norrut täcks av en runt 20årig granplantering. I omgivningen finns åkrar och granskog. 1 Lind, fågelbär. 2 Ask, lönn, asp, rönn, gran, sälg. 3 Ek, björk, hägg, klibbal. Överlag kan man säga att det finns träd i många ålders- och grovleksklasser. Förekomsten av död ved är ganska god. Grova lågor förekommer av björk, asp, sälg, ek (även mycket grova) och hägg. Föryngrar sig gör främst björk och rönn. 1 Brakved, druvfläder, olvon, nypon, krusbär, viden, hagtorn, tibast. 2 En. 3 Hassel. bohål hittades. Nära herrgården finns flera hamlade träd, och norr om huset finns hällmarker i hagen. inventering Delar av området betas. Enstaka stubbar förekommer. Barrplanteringen har tillkommit. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 nämndes att bland annat att lunglav förekom, som jag tyvärr inte kunde återfinna vid mitt besök. Utifrån vad som nämns i rapporten verkar området inte ha genomgått några större förändringar. Klassificering: 1 (oförändrad) I rapporten från 1983 nämns området som ett av kommunens tio värdefullaste. Många grova träd, värdefulla nyckelelement, gott om signalarter och stor betydelse för landskapsbilden styrker klassningen. De ädellövrika brantskogarna är ansvarsmiljöer. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Ädellövskog Ä-bland Ä-bland Ekskog Ekskog Ekskog Blandskog m Ä-i Triv m Ä-i Triv m Ä-i Klibbalskog Klibbalskog Klibbalskog (Hage m olika) Hage m Ä-i Hage m Ä-i + Hage m Ä 1 Torr ristyp, frisk ristyp. 2 Frisk örtristyp, fuktig örttyp, blöt typ. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Vågig praktmossa, ormbär, västlig hakmossa, rostfläck, korallav, skriftlav, gullviva, desmeknopp. 2 Fällmossa, skogsnäva, kranshakmossa, blåsippa, bäckbräsma, gökärt, vägglav, tandrot. 3 Skogsbingel, späd frullania, krusig ulota, gullpudra, skägglavar. Nyckelelement Det finns bäckar inom området, till exempel i nordost, söder och sydväst. Det finns strand i och med att det finns två dammar. Marken är ganska stenfri men på en del ställen blockrik, exempelvis utmed de nyckelbiotopsklassade bergväggarna. Enstaka träd med 86

87 124. Sydväst om Närarp Datum Gammal storlek 5,34 ha Ny storlek 5,81 ha Jag har bara korrigerat gränsen lite så att de beskogade delarna och hagen kommer med. Hagen är resterna efter en gammal löväng. Utmed norra och västra sidan finns triviallövskog med ädellövinslag. Centralt och ner mot sydöstsidan ligger en sumpig klibbalskog. I omgivningen finns framförallt åkrar. Det som syns nere till höger i bilden är en drygt hundraårig blandskog med stora granar och ekar som eventuellt också kan hysa höga värden. 1 Alm, fågelbär, hägg, rönn, sälg, tall. 2 Ek, ask, klibbal, björk, asp, gran. Enstaka ekar är gamla och det finns några grova lågor. I hagen finns en gammal hamlad ask som vi hittade flera sällsynta arter på. Föryngrar sig gör främst klibbal, gran och ask. inventeringen. Det tycks ha vuxit upp mer gran inom området. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 beskrivs detta som en Igenväxt hage och rester av en vacker löväng. Det är svårt att veta om det fanns fler värdefulla lövängsträd På flygfotot ser mängden löv ut att vara lika stor som idag, men det går inte att se om det var andra träd. Det föreslogs att skogen försiktigt skulle gallras och lövängen restaureras. Det har tyvärr inte gjorts, och idag finns få träd som skulle komma ifråga för hamling. Klassificering: 2 (oförändrad) Området har en del intressanta nyckelelement - framförallt den hamlade asken med sina arter bör bevaras och få några efterträdare. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Blandskog m Ä-i Triv m Ä-i Triv m Ä-i (Klibbalskog) Klibbalskog Klibbalskog (Hage m olika) Hage m Ä Hage m Ä 1 Nypon, hagtorn. 2 Hassel, en. 1 Torr ristyp. 2 Frisk örttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Rostfläck, porlav, skägglav sp. 2 Späd frullania, kranshakmossa, traslav, blåsippa, gulvit blekspik, vägglav. 3 Vågig praktmossa. På den hamlade asken hittades ganska gott om traslav och gulvit blekspik. Enligt markägaren skall det finnas gullvivor på området. Andra arter som observerades och kan tyda på naturvärden var vågig sidenmossa och lönnlav. Nyckelelement Sumpigheten beror troligtvis på en källa, då området sluttar något mot söder. Marken är blockrik i delar av området. Enstaka träd med bohål och en hamlad ask hittades. inventering Betet har pågått oavbrutet sedan senaste 87

88 125. Götåkra Datum Gammal storlek 5,88 ha Ny storlek 6,91 ha Jag har lagt till klibbalskog i NV. Det mesta av täcks av en sumpskog som på några ställen i hagar med ädellövträd. Några små, gamla åkrar ingår. I omgivningen finns framförallt åkrar och granskog. Områdena 126 och 127 ligger precis intill. 1 Ask, rönn. 2 Asp, gran. 3 Klibbal, ek, björk. Enstaka träd är gamla och grova. Det finns några grova lågor av gran, rönn och al, liksom torrakor av klibbal. Föryngrar sig gör främst klibbal, rönn och hägg. Jämförelse med 1983 års beskrivning Området beskrevs 83 som en ganska tät hagmark med medelgrova träd och inslag av ek. Idag är det som är sumpskog nog ännu tätare, eftersom betet verkar ha upphört helt här. Därför har jag också delat upp området i två typer medan Andersson beskrev hela som hage med olika lövträd. Klassificering: 3 (oförändrad) Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Hage m olika Hage m Ä-i *Hage m Ä +Klibbalskog Kommentar De fuktigare partierna har vuxit igen 1 Krusbär. 2 Druvfläder. 3 Hassel. 2 Frisk örttyp, blöt typ. 3 Fuktig örttyp. Arter 1 Kranshakmossa. 2 Ormbär. 3 Skogsbingel. Nyckelelement Marken är källpåverkad och sumpig. Enstaka träd med bohål hittades. Genom norra delen rinner en liten bäck. inventering Delar av området betas. En del av hagen har avverkats, men de största träden har sparats. Enstaka stormskador. 88

89 126. Kyrkås Datum Gammal storlek 1,19 ha Ny storlek 1,28 ha Jag har i princip flyttat gränsen lite åt Ö så att granskogen utesluts. Skog med stora ekar och granar på en låg kulle. I omgivningen finns framförallt ung granskog. Jämförelse med 1983 års beskrivning. Beskrivningen av området är mycket kort. Det enda som inte stämmer med mina observationer är att det 1983 fanns björkar. Klassificering: 3 (oförändrad) Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Blandskog m triv Ä-barr Ä-barr 2 Asp 3 Ek (de flesta över 50 cm i diameter), gran. En grov asplåga hittades. Främst gran föryngrar sig. 3 Hassel. 2 Torr örtristyp, frisk örttyp. Arter Inga arter från listan hittades, däremot fanns det piskbaronmossa på ett klippblock. Precis utanför området finns gullpudra, strutbräken och skogsbingel (kommer med i ny gränsdragning). Nyckelelement Marken är blockrik. Kullens sydöstsida är en bergvägg. inventering Inga ingrepp på själva området observerades, men granplanteringen runt omkring har vuxit upp. 89

90 127. Söder om Götåkra Datum Gammal storlek 18,45 ha Ny storlek 15,08 ha Jag har uteslutit tomter, barrplantering (S) och åkerlappar. Blandskog och hagar med ädellöv i svagt till måttligt sluttande terräng. De större träden kommer dö i takt med att granplanteringen blir högre. Det täta skogsområdet är ädellövbarrblandskog, med mycket gran, ek och ung rönn. Den södra delen av det täta skogsområdet som syns på bilden har avverkats. Enstaka träd har lämnats. I omgivningen finns åkrar och granskog. Sydspetsen av området täcks av granar, planterade efter Enstaka större ekar och björkar har lämnats, och lövsly har nyligen röjts. 2 Sälg. 3 Ek, gran, björk, rönn, asp, klibbal. Enstaka av träden är gamla och mycket grova. Det finns några grova lågor och torrakor av ek och björk. Föryngrar sig gör främst rönn och sälg. Jämförelse med 1983 års beskrivning var västra delen ganska igenvuxen. Idag har denna del delvis avverkats eller sparats som blandskog och hålls i övrigt öppen med bete. I öster var markerna välhävdade som nu. Klassificering: 3 (oförändrad) Området föll redan 83 inom Klass 3 och har idag förlorat naturvärden genom igenväxning, avverkning, barrplantering, bebyggelse och upphört bete i vissa delar. Skogstyper Tolkning Skogstyper Kommentar Hage m olika Hage m Ä-i *Hage m Ä Det som finns kvar av hagen dom. av ek. *Ä-barr Igenväxninge n har ökat i NV. 3 Hassel, druvfläder. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Vägglav, skogsnäva, gulsippa, krusig ulota, rostfläck. 2 Kranshakmossa. 3 Skogsbingel, skägglavar sp. Dessutom hittades gullviva, möjligen trädgårdsrymling. Nyckelelement Det finns lite översilningsmark. inventering De öppnare partierna betades så sent som förra året. De norra delarna tycks ha betats för några år sedan. Som nämnt har gran planterats i södra delen och avverkning skett. Utmed vägen i V har en tomt tillkommit. 90

91 128. Väster om Berga Datum Gammal storlek 1,52 ha Ny storlek 1,16 ha Jag har bara anpassat gränsen lite bättre efter var lövträden står. Ekskog/hage på backkrön. Väg 157 passerar precis bredvid. I omgivningen finns åkrar och granskog Lönn. 3 Ek, asp, rönn. Rönn och lönn föryngrar sig. En grov björklåga hittades Druvfläder, viden. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Rostfläck, gammelgranslav. 2 Flarnlav, skägglavar sp., gökärt. 3 Skogsnäva. Nyckelelement Finns några större stenar inventering Området betas. Jämförelse med 1983 års beskrivning. I rapporten från 1983 beskrivs område 128 och 129 tillsammans ( Ekhagar vid Berga ). Områdena verkar ha sett ut ungefär som idag och bete bedrevs även då. Klassificering: 3 (oförändrad) Skogstyper Tolkning Skogstyper Ekhage Hage m Ä Hage m Ä 129. Norr om Berga Datum Gammal storlek 5,85 ha Ny storlek 6,87 ha Se föregående bild. Ekhage som ligger intill och liknar 128, men är glesare. Skogstyp Hage med ädellöv 1 Rönn, lönn, sälg, tall. 2 Björk. 3 Ek. Dåligt utvecklat. 3 Frisk örttyp. Arter Inga arter från listan hittades 91

92 Nyckelelement Det finns enstaka större stenar. inventering Hela området betas av hästar. Klassificering: 3 (oförändrad) Ekhagarna har betydelse för landskapsbilden. Skogstyper Tolkning Skogstyper Ekhage Hage m Ä Hage m Ä Jämförelse med 1983 års beskrivning Se område Väster om Ågården, utmed Sämsjön Datum Gammal storlek 34,34 ha Ny storlek 31,80 ha Jag har uteslutit granskog i N och Ö, dammar i Ö och lagt till lövskog i S. Längst i N (se lilla fotot) har jag tagit bort mycket eftersom det finns nya och gamla fritidshus där. Delar är också nyavverkade. Området har en del fin klibbalskog och ekskog i södra delen. I norra änden har skogsvärdena i stort sett försvunnit genom avverkningar för husbyggen. Som man kan ana i bilden ingår en del granskog i området, både äldre och yngre. Mindre arealer utgörs av björkskog och hage med ädellöv. I omgivningen finns hagar, granskog, åkrar och sjön. 1 Ask, lind, lönn, fågelbär, rönn, sälg, tall. 2 Hägg, asp, gran (om man inte räknar med granplanteringarna). 3 Ek, klibbal, björk. Föryngrar sig gör främst hägg, rönn, björk och på vissa ställen gran. 1 En. 2 Viden, druvfläder, brakved. 3 Hassel. 1 Frisk ristyp. 2 Blöt typ. 3 Frisk örttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Skägglavar sp., vägglav, västlig hakmossa, vågig praktmossa, desmeknopp 2 Ormbär, krusig ulota, späd frullania. 3 Kranshakmossa, bäckbräsma. Nyckelelement Området ligger utmed sjöstranden. I östra delen finns några dammar. Det finns många diken, men också en naturlig bäck. En källa hittades, och det mesta av området är sumpigt/källpåverkat. inventering I norra änden har granar som 83 troligen var små blivit ganska höga. I närheten har man också avverkat för ca 10 år sedan. I stugbyn i norr har man gallrat en del träd, och avverkat utmed östsidan. Nya tomter har tillkommit. Stormskador är ganska vanliga och hela södra lövskogen ser ut att ha utvecklats fritt under en längre tid. En liten ekhage betas. Utmed östsidan vittnar trasigt stängsel om att betet upphört där. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 fanns det bara enstaka hassel i området och det mesta betades. Idag finns det mycket hassel och bete pågår bara lite i norra delen. Min gissning är att betet upphört i ekskogen och att den vuxit igen med bland annat hassel. Vid inventeringen 1983 pågick röjning, vedhuggning och dikning. Troligen åtgärder för att sedan kunna plantera gran. Klassificering: 2 (tidigare 3) Området höjs till Klass 2 eftersom det har en bra storlek och form, för att den rödlistade desmeknoppen förekom, för att det finns hyfsat gott om grov död ved och grova träd. Tyvärr har flera negativa ingrepp gjorts och betet upphört, varför norra delen har uteslutits, men resten av området är till stor del orörd. Klibbalstrandskogen utmed sjön är en av värdetraktens ansvarsmiljöer. 92

93 Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Blandskog m Ä-i Triv m Ä-i *Klibbalskog (Klibbalskog) Klibbalskog Kommentar + Björkskog (Hage m olika) Hage m Ä-i * Ekskog Som tidigare varit hagmark * Hage m Ä 93

94 131. Sydöst om Ågården (Kummeliberg) Datum Gammal storlek 1,85 ha Ny storlek 2,80 ha Jag har lagt till björkhagen i S. Ganska gles ekhage/skog på 3500 år gammalt gravfält. I omgivningen finns åkrar, lövskog, granskog och en bit bort Sämsjön. Jämförelse med 1983 års beskrivning Väldigt kort beskrivning, men det tycks ändå som att området inte förändrats. Välskött redan då. Klassificering: 3 (oförändrad) Ett litet och trevligt område. På grund av sina kulturella värden löper det nog ingen risk att avverkas. Skogstyper Tolkning av 1983 års Skogstype 1983 skogstyper r 2011 Ekhage Hage m Ä Hage m Ä 1 Lönn, fågelbär, hägg, björk, asp, rönn, vildapel. 3 Ek. Träden är mestadels mogna, medelgrova till grova ekar. Några rönnar och björkar är grova. Föryngrar sig gör främst hägg utmed åkerkanten. 1 En. 2 Viden. 3 Hassel. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Flarnlav. 2 Skägglavar sp., gökärt. Nyckelelement Inga nyckelelement hittades. Det ligger lite stenblock utspridda över området. inventering Några få stubbar vittnar om att träd gallrats för inte alltför länge sedan. 94

95 132. Sydväst om Lyckorna Datum Gammal storlek 1,46 ha Ny storlek 1,64 ha Litet lövskogsområde på fuktig mark som sluttar svagt åt söder. Nära till andra större områden. I omgivningen finns åkrar, golfbana, granskog och en bit bort sjön Yttre Åsunden. 1 Lönn. 2 Ask, ek, hägg, asp, rönn. 3 Klibbal, björk. Rönn och hägg är de främsta föryngringsarterna. 1 Vinbär (troligen spridd från de närliggande trädgårdarna). 3 Frisk örttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Rostfläck 2 Bäckbräsma, kranshakmossa, vågig praktmossa. Nyckelelement Genom området rinner en liten bäck. Marken är blockrik på vissa ställen. inventering Inga synliga förändringar. Jämförelse med 1983 års beskrivning Område 132 och 133 beskrivs tillsammans i 83- raporten. Det verkar ha sett ut ungefär som idag. Redan då var trädslagssammansättningen den samma och de obetade delarna slyiga. Klassificering: 3 (oförändrad) Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Blandskog m Ä-i Triv m Ä-i Triv m Ä-i Klibbalskog Klibbalskog Klibbalskog 95

96 133. Söder om Lyckorna Datum Gammal storlek 5,57 ha Ny storlek 7,26 ha Jag har lagt till lite lövskog SV om 133. Nordvästra hörnet är en hage med ganska många lövträd, mestadels ek. Området kan egentligen sägas hänga ihop med 132, då de liknar varandra och trädskiktet via en smal remsa sammanlänkar dem. 1 Lönn, tysklönn. 2 Ask, hägg, asp, rönn, sälg, gran. 3 Klibbal, björk, ek. Enstaka rönnar, björkar och sälgar är gamla och grova. De andra trädslagen är mestadels yngre och bara medelgrova. Hägg och rönn föryngrar sig kraftigt. 2 Vinbär. 3 Hassel. 3 Frisk örttyp, fuktig örttyp. Jämförelse med 1983 års beskrivning Se område 132. Klassificering: 3 (oförändrad) Skogstyper Tolkning Skogstyper Kommentar Blandskog m Ä-i Triv m Ä-i _ Inkluderas i klibbalskog Klibbalskog Klibbalskog Klibbalskog Hage m Ä 133 Arter 1 Ormbär. 2 Vågig praktmossa, späd frullania, kranshakmossa, krusig ulota. Nyckelelement En bäck rinner genom området i nord-sydlig riktning. inventering Enstaka träd tycks ha gallrats bort då enstaka stubbar hittades. Bete har tidigare pågått i hagmarken, men stängslet skvallrar om att betet legat nere de senaste åren. Det är ganska gott om stormskador, framförallt i klibbalskogen. 96

97 134. Söder om Finnekumla Datum Gammal storlek 46,21 ha Ny storlek 49,42 ha Stort och varierade lövskogsområde. Nära till andra lövskogsvärdekärnor. I omgivningen finns åkrar, betesmarker och granskog. 1 Lönn, tall, lärk. 2 Ask, hägg, asp, rönn, gran. 3 Ek, björk, klibbal. finns det medelgott av. Åldersspridningen på träden är stor. Det finns gott om gamla ekar och björkar. Lågor och torrakor finns det rikligt av, framförallt av ek och björk. Björk, klibbal och rönn föryngrar sig kraftigast, men ställvis även ek och ask. 1 Druvfläder, krusbär, en, vide, hagtorn, syren, vinbär. 3 Hassel. körskador på dessa ställen. Det finns enstaka stormfällda träd. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 1983 tas inte klibbalskogen upp trots att den utgör en stor del av området. Runt Källstorp fanns då ekskog med en del gamla granar. Delar av denna skog kan ha avverkats (längst söderut). Klassificering: 1 (oförändrad) Trots att en hel del har, och mer håller på att avverkas är detta ett stort och värdefullt område. Det finns gott om död ved, en del intressanta arter, nyckelelement och grova träd. Skogstyper Tolkning Skogstyper Kommentar Ekskog Ekskog *Ä-bland Har Blandskog m Triv m Ä-i avverkats Ä-i skog längst i S. Hage m olika Hage m Ä Hage m Ä + Klibbalskog 1 Blöt typ. 3 Frisk örttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Gullpudra, kranshakmossa, krusig ulota, späd frullania, vägglav, rostfläck, fällmossa, vågig praktmossa, platt fjädermossa, skogsnäva, grynig filtlav. 3 Skägglavar sp. Området är känt som hasselmuslokal. Spillkråka observerades under besöket. Vågig sidenmossa, som är en signalart, hittades. Nyckelelement Längst västerut finns en bergvägg mot öst. Precis intill denna finns hällmarker. I den södra delen rinner en bäck. Enstaka träd har bohål. En ask som tidigare hamlats hittades. inventering Avverkningar är planerade på en liten del av, och intill området, enligt muntlig utsaga från en av markägarna. I närheten av bergväggen ligger lite skrot, gammal takplåt mm. I den sydligaste delen har man avverkat en större yta, men lämnat flera stora träd. I norra delen har man gallrat lite. Tyvärr har det blivit djupa 97

98 135. Söder om Bosgården Datum Gammal storlek 21,17 ha Ny storlek 28, 05 ha Jag har lagt till lövskog här och där, bland annat en bit utmed Sämån. Sumpig skog utmed sjökanten och ån. Delvis ingår starrängar där endast viden och enstaka björkar växer i träd/buskskiktet. Utmed ån i nordost är gråal lokalt vanligare. Mindre områden utgörs av björkskog. I omgivningen finns åkrar, granskog och Sämsjön. 1 Ek, lönn, tall, sälg. 2 Gran, rönn, asp. 3 Klibbal, björk, hägg. Träden är överlag unga till mogna. Föryngrar sig gör främst hägg, björk, rönn och gran. Jämförelse med 1983 års beskrivning Områdets skog verkar inte ha förändrats mycket de senaste 27 åren, zoneringen ut mot vattnet och trädslagssammansättningen är densamma. I bedömningen från 83 nämns att området har betydelse för fågelfaunan och att hänsyn bör tas ifall fler fritidshus skall byggas, men det har som tur är inte byggts fler hus. Klassificering: 3 (oförändrad) Området har som det påpekades 1983 betydelse för fågellivet. Klibbalstrandskog av den här typen är en av värdetraktens ansvarsmiljöer. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Strandskog Klibbalskog Klibbalskog + Björkskog + Gråalskog 1 Druvfläder, en. 3 Viden. 1 Frisk ristyp. 2 Frisk örttyp. 3 Fuktig örttyp, blöt typ. Arter 1 Vågig praktmossa. 2 Bäckbräsma, gullpudra, strutbräken, ormbär. Nyckelelement Området gränsar till sjön och ån. Marken är i nästan hela området så sumpig att man inte kan gå där. inventering Rikligt med stormfällda träd. Utmed ån håller man på att restaurera där den gamla kvarnen stått. Hittills har man rättat till en gammal fåra, lagt upp sten som en mur i och utmed vattendraget. I närheten håller man också på att bygga en träbro. På ett ställe ligger en hög med vad som ser ut att vara husbyggsmaterial, men då man verkar värna om områdets utseende kommer denna säkerligen tas bort snart. 98

99 136. Toarp vid Bystadsjön Datum Gammal storlek 41,00 ha Ny storlek 34,77 ha Jag har uteslutit åkrar och kalhyggen. Ett ganska glest och splittrat lövskogsområde. Högst värden finns i den nordöstra delen i form av ekhagar kring bergknallar och block. Ett mindre område täcks av en ung askskog. Mot sydväst blir området allt slyigare och sumpigare. I omgivningen finns framförallt åkrar, hyggen, granskog och sjön. 1 Fågelbär, rönn, sälg. 2 Asp, tall. 3 Ek, ask, hägg, klibbal, björk, gran. Ek förekommer rikt i den nordöstra delen. Enstaka ekar är gamla och grova. Föryngrar sig gör främst rönn, klibbal, gran och ask. På kalhygget hittades även unga individer av lärk. 1 Druvfläder. 2 En, viden. 3 Hassel. gallrad blandskog med medelgrov asp, björk och klibbal. Idag är dessa delar också gallrade men det verkar också finnas färre träd. Hela den västra delen kan nog se ganska annorlunda idag jämfört med då, exempelvis där det idag är ung askskog. Klassificering: 2 (oförändrad) De främsta värdena finns i den östra delen, runt Näset. Här hittades de flesta arterna, nyckelelementen och grövre träden. Denna del har också störst värde för landskapsbilden. Den västra delen bidrar till att det blir ett större sammanhängande område. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Hage m olika Hage m Ä-i Hage m Ä-i Ekhage Hage m Ä Hage m Ä Blandskog m Ä-i Triv m Ä-i Triv m Ä-i + Björkskog + Klibbalskog + Askskog 1 Torr örtristyp, torr örttyp. 3 Frisk örttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Gammelgranslav, krusig ulota, tagel/manlav och rostfläck. 2 Späd frullania, vägglav, korallav, skägglavar. 3 Kranshakmossa. Nyckelelement Området gränsar till sjön. Marken är delvis blockrik, framförallt i nordost. Enstaka träd med bohål och hamlade träd hittades. inventering Bete pågår utom där det är som mest sumpigt. Några diken i sydväst verkar vara av yngre datum. I nordöstra hörnet har man avverkat två områden och planterat gran på det ena. Några små åkerlappar har dessutom planterats med björk. Här och var syns spår efter gallringar. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 var de sydvästra delarna täckta av slyig, delvis 99

100 137. Väster om Intorp Datum Gammal storlek 8,14 ha Ny storlek 10,61 Jag har uteslutit ett område med granskog i NV. I S har jag lagt till lövskog/hagmark. Det mesta av det inritade området täcks av mycket tät och fuktig klibbalsumpskog. I omgivningen finns åkrar, granskogar och fina alléer med björk, ask och lönn. I nordväst övergår sumpskogen i granskog. Utmed vägen (centralt i området) finns en allé med lönn och ask. En liten del i väst utgörs av hage med ädellövinslag. I Intorps trädgård som angränsar till området finns stora bokar och askar. En bit bort ligger Mölleboån (område 139). inventering Det lilla området i väst betas. Det mesta av ytan är källpåverkad mark. Jämförelse med 1983 års beskrivning I beskrivningen från 1983 nämns att markerna inte hävdades längre. Idag betas en liten del i väst. De ska också ha funnits asksly i området, idag finns inte så mycket sly men en hel del askar. Klassificering: 3 (oförändrad) Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Klibbalskog Klibbalskog Klibbalskog + Hage m Ä 1 Alm, ek, rönn, sälg och gran (den granskog som råkat komma med). 2 Lönn. 3 Klibbal, hägg, ask. De äldsta träden hittas bland askarna och lönnarna i allén. Övriga träd är mestadels medelgamla och - grova. 1 Druvfläder. 3 Fuktig örttyp. Arter 1 Grynig filtlav, vägglav. 2 Späd frullania, springkorn. 3 Bäckbräsma. På alléträden som ligger utanför området (S om Intorp) hittades bland annat kyrkogårdslav, och där finns säkert fler intressanta epifyter. Nyckelelement I allén finns flera träd med bohål. 100

101 138. Kättebo Datum Gammal storlek 5,16 ha Ny storlek 10,61 Jag har utvidgat området med hagmarker av liknande typ. I N har jag tagit bort ett hörn med väldigt slyig skog och mycket gran. Hagar på en höjdrygg vid väg 157. Nordligaste delen är blöt och tät klibbalskog med stort inslag av gran. Resten av höger sida är hage med ädellöv där ek dominerar. Vänstra sidan är hage med ädellövinslag. Nära till samhället Gothem, granskogar och åkrar. Jämförelse med 1983 års beskrivning Områdesbeskrivningen från 1983 är kort och utifrån den har det inte hänt mycket fram tills idag. Klassificering: 3 (oförändrad) Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Ekhage Hage m Ä Hage m Ä + Hage m Ä-i + Klibbalskog 1 Asp, sälg, tall. 2 Gran, rönn. 3 Ek, klibbal, björk. Enstaka björkar är mycket grova och/eller gamla. Överlag är träden medelgrova och -gamla. 2 En. 3 Hassel. 1 Fuktig örttyp. 3 Frisk örttyp. Arter 1 Springkorn, fällmossa. 3 Gökärt, skägglavar sp. Nyckelelement Inga nyckelelement hittades. inventering Hela området, förutom klibbalskogen betas. 101

102 139. Utmed Mölleboån vid Möllebo Datum Gammal storlek 44,01 ha Ny storlek 45,30 ha Jag har tagit bort ett lite äldre kalhygge (NV) och lagt till en del löv bl.a. i NO. Skogsmark på slänterna ner mot Mölleboån. En stor del av området täcks av sumpig klibbalskog, framför allt södra delen. I norra delen finns mycket ekskog. Det finns också en del granskog som bör uteslutas. Små ytor täcks av björk-, asp-, ask- och ädellövbarrblandskog, med andra ord är området mycket varierande. I omgivningen finns granskog, enstaka gårdar/tomter, åkrar och alléerna vid Intorp. 1 Gråal, bok, lind, sälg, vildapel, tall. 2 Gran (om barrskogen som kommit med utesluts, annars 3), lönn, hägg, rönn. 3 Ek, ask, asp, klibbal, björk. Enstaka askar, ekar, granar och lönnar är mycket grova och/eller gamla. 1 Krusbär, nypon, olvon. 2 Brakved, viden. 3 Hassel. förekommer rikligt, medelrikt, enstaka. dammar, en i söder och en i norr, varav den i söder kan vara ny sedan Jämförelse med 1983 års beskrivning Utifrån beskrivningen från 1983 verkar området se ut ungefär likadant idag, förutom den del som avverkats i väst. I norr höll hagmarkerna på att slya igen, idag har de till viss del slyat igen. Klassificering: 1 (oförändrad) Området har en del fina miljöer, bland annat bäckravinen, sluttningarna ner mot ån och ekhagarna. Det finns förhållandevis gott om död ved och grova träd. Området har en bra storlek. Klibbalskog av översilningstyp likt den som finns i södra delen är en av traktens ansvarsmiljöer. Skogstyper Tolkning Skogstyper Kommentar Ekhage Hage m Ä *Ekskog Delvis gles och betad Blandskog m Triv m Ä-i *Ä-bland Ä-i Blandskog m triv Klibbalskog Klibbalskog + Askskog + Björkskog + Aspskog + Ä-barr 1 Frisk örtristyp. 3 Frisk örttyp, fuktig örttyp. Arter 1 Fällmossa, vågig praktmossa, långfliksmossa, skägglavar, vägglav, rostfläck, storrams, smörbollar, getrams, gullviva, blåsippa. 2 Västlig hakmossa, kranshakmossa gökärt, ormbär, springkorn. 3 Späd frullania, krusig ulota, skogsnäva, bäckbräsma. Dessutom hittades lönnlav och guldlocksmossa. Nyckelelement Vattendraget präglar hela området. I vissa delar är marken blockrik. Mindre ytor är källpåverkade. Det finns lite hällmark. inventering Det fyrkantiga området längst västerut har avverkats för ca 5-10 år sedan, ekar och träd utmed kanten har lämnats. Ett litet område i söder betas. Det finns två 102

103 183. Pedersbo Datum Gammal storlek 25,93 ha. Ny storlek 15,45 Jag har uteslutit all åkermark och det stormfällda området i V. Mot S har jag inkluderat mer hagmark. Som flygbilden visar är andelen skog i detta område relativt liten och gles. En kanske lite väl stor del av området utgörs av åker. Till detta kommer att skogen utmed hela nordvästgränsen avverkats på grund av stormskadorna efter Per, så att där nu bara finns kalhygge med enstaka klibbalar och en plätt granplantering. Den sydöstra dungen är en ganska ung björkskog. De mest värdefulla träden hittar man nära bebyggelsen, och ute i hagmarkerna. 1 Alm, lönn, ask, fågelbär, hägg, gran, tall. 2 Sälg, ek, asp. 3 Björk, klibbal, rönn. Några av almarna, askarna och ekarna är mycket gamla. Det finns enstaka grova eklågor och en mycket grov almlåga. får. Enligt uppgifter från lokalbefolkningen var området mycket slyigt för några år sedan, men man har hjälpts åt att röja och fått igång betet. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 var beteshagen nyligen röjd och gallrad. Sedan dess har den slyat igen och åter röjts. Numera har man betesdjur i hagen som förhoppningsvis förhindrar ytterligare en fas av igenväxning. Åkermark inkluderades medvetet vid gränsdragningen 1983, eftersom den tillsammans hagmarken hade betydelse för landskapsbilden. Jag förstår inte riktigt resonemanget (då skulle man ju behöva ta med åker på fler ställen där den har betydelse ) och tycker att det ger en ganska missvisande arealsiffra på mängden lövskog. Klassificering: 3 (oförändrad) Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Hage m olika Hage m Ä-i Hage m Ä-i + Hage med Ä + Björkskog 2 Hassel, vide, druvfläder. 2 Frisk, örttyp, fuktig örttyp, blöt typ. Arter 1 Späd frullania, stubbspretmossa, vågig praktmossa, kyrkogårdslav, vägglav, blåsippa. 2 Kranshakmossa, gullpudra. Nyckelelement En bäck slingar sig i sydvästlig riktning genom området. Nära denna är marken källpåverkad på ett ställe. Enstaka träd med bohål hittades. inventering Som nämnts har det mesta av skogen utmed nordvästsidan avverkats vid olika tillfällen. Följaktligen är området rikt på stubbar. Ca 1 hektar har planterats med gran, för ca 5 år sedan. Ny bebyggelse i form av jordbruksbyggnader har uppförts sedan förra inventeringen. Delar betas med nötkreatur, hästar och 103

104 184. Stora Stensered Datum Gammal storlek 6,36 ha Ny storlek 4,91 ha Området i NO har jag undantagit eftersom det har avverkats sedan fotot togs. Jag har även uteslutit tomterna i S, men lagt till träden utmed ån. Området ligger i en nordsluttning. Utmed sydsidan finns hage med en del stora ädla lövträd. Det omges av åkrar, granplantering och blandskog. 1 Fågelbär, hägg, asp, rönn, sälg. 2 Ask, ek, gråal, klibbal, björk, gran. Enstaka ekar och almar är gamla och mycket grova. Föryngring sker främst med björk, klibbal och gran. Klassificering: 3 (oförändrad) De främsta värdena finns i södra delen, där också lunglaven hittades. Klibbalskog av översilningstyp likt den som finns i sluttningen är en av traktens ansvarsmiljöer Skogstyper Tolkning Skogstyper Hage m olika Hage m Ä-i Hage m Ä-i Kommentar (Björkskog) Björkskog *Triv m Ä-i Delvis det som avverkats. + Gråalskog + Klibbalskog + Askskog 2 Hassel, vide. 1 Frisk ristyp. 2 Frisk örttyp. 3 Fuktig örttyp. Arter 1 Lunglav, västlig hakmossa, fällmossa, rostfläck. 2 Krusig ulota, späd frullania, gullpudra, vågig praktmossa. 3 Kranshakmossa. Nyckelelement Genom den västra delen av området rinner en medelstor bäck. I den västligaste delen och söder om bäcken är marken källpåverkad och sank. Det finns enstaka träd med bohål. inventering Ca 1,5 hektar har avverkats i den norra, utbuktande delen. Det mesta av området betas av får. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 var detta en hagmark med olika lövträd som nyligen hade röjts. Idag liknar det mesta en skog, bara utmed sydkanten har det hagmarkskaraktär. 104

105 185. Mellan Lilla och Stora Stensered Datum Gammal storlek 5,80 ha Ny storlek 6,68 ha Jag har lagt till mer av hagen i SO så att hela ingår. Ett litet område med lövskog på sank mark som sluttar något mot norr. I den södra änden ligger en vacker hage med mycket grova gamla ekar. Området omges av åkrar och blandskog. Klassificering: 2 (tidigare 3) Jag tycker att området är värt Klass 2 snarare än Klass 3. Dels för att lunglav hittades, dels för de mycket grova träden i södra delen. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Blandskog m Ä-i Triv m Ä-i Triv m Ä-i Kommentar + Hage m Ä Måste ha funnits 83 1 Ask, hägg, gråal, rönn, sälg, vildapel. 2 Asp, ek. 3 Klibbal, björk, gran. Ekarna i hagen är mycket grova och gamla. En ihålig ektorraka med en tjocklek på ca 120 cm står i hagen. De trädslag som föryngrar sig mest är rönn, björk, gråal, klibbal, ek och sälg. 2 Hassel, viden. 1 Frisk örttyp. 2 Frisk örtristyp, fuktig örttyp, blöt typ. Arter 1 Späd frullania. 2 Spärrbladig vitmossa, krusig ulota, rostfläck, korallblylav, vägglav, lunglav. 3 Kranshakmossan, gullpudra, fällmossa. Nyckelelement Det mesta av den täta skogen är sank och källpåverkad. Enstaka träd med bohål och en delvis nyhamlad gammal ask hittades. inventering Hagen betas av hästar. Utmed nordsidan och en bit in i skogen har man under vintern gallrat bort gran, hägg och vide. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 beskrivs detta kort som en blandskog med medelgrova träd, vilket det fortfarande är, förutom södra delen. 105

106 186. Väster om Hägnen Datum Gammal storlek 4,27 ha Ny storlek 3,98 ha Jag har anpassat gränsen efter trädens placering. Ö om området har skogen avverkats sedan fotot togs, där har jag också flyttat gränsen. Hage med en del fina, grova träd. De tätare dungarna är fuktiga klibbalbestånd. I omgivningen finns mycket granskog men också en hel del löv, åkrar och ängar. Marken sluttar lite svagt mot söder. 1 Alm, ask, lönn, fågelbär, hägg, sälg. 2 Asp, rönn, gran, ek. 3 Björk, klibbal. Av alm, ask, ek, klibbal, björk, asp och rönn finns det mycket grova exemplar. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 var denna hage också välvårdad. I beskrivningen nämns dock bara grova träd av asp, ek, björk och inget om förekomsten av klibbal. Blåsippa fanns i SÖ, men verkar ha försvunnit. Klassificering: 2 (tidigare 3) Området bör prioriteras högre än Klass 3 även om det är litet. Dels finns lunglav och grova ädellövträd, och dels sköts det på ett bra sätt. Skogstyper Tolkning Skogstyper Kommentar Hage m olika Hage m Ä-i *Hage m Ä I alla fall stort inslag av Ä 1 Olvon 3 Hassel förekommer rikligt och klungvis, med påfallande gamla stammar. 2 Frisk örtristyp, fuktig örttyp. 3 Frisk örttyp. Arter, 1 Fällmossa, vågig praktmossa, lunglav, traslav, porlav, skägglavar sp. 2 Gökärt, späd frullania, vägglav, bäckbräsma. 3 Skogsnäva, kranshakmossa. Dessutom guldlocksmossa. Nyckelelement I och intill klibbaldungarna är marken källpåverkad. Marken är i stort sett fri från sten som istället ligger i rösen, men på några ställen ligger blocken mer utspritt. Enstaka träd med bohål. inventering Allt utom området allra längst i öster betas av kvigor. Som man kan se på ortofotot var skogen tätare där när bilden togs, nu har den avverkats, men man har lämnat lövträden. Några stubbar ute i beteshagen tyder på att man gallrat bort enstaka medelgrova träd, bland annat björk och gran. 106

107 188. Gunnarsbo Datum Gammal storlek 23,42 ha Ny storlek 29,25 ha Jag har undantagit granskog i S men inkluderat två områden som uteslöts 1983 eftersom man där gallrat bort granarna och lämnat lövträden. Varierande område, mest präglat av den stora hagmarken i Ö. I det omgivande landskapet finns mycket åker, hagmark och granskog. 1 Alm, tall, fågelbär, vildapel, hägg. 2 Sälg, rönn, ask, lönn. 3 Ek, klibbal, björk, asp, gran. Grov torraka: ek, asp. Mycket grov låga: asp. Rönn, ek, gran, ask och hägg hör till de främsta föryngringsarterna. 1 En. 2 Viden, hassel. Jämförelse med 1983 års beskrivning 1983 fanns i det lilla extraområdet vid Gunnarsbo gott om grova aspar med bohål. På IR-fotot från samma år kan man också se att det fanns mycket fler träd än idag. Numera finns där bara enstaka ekar, björkar, lönnar och aspar. Det stora området täcktes av en blandskog med mycket gran som nu har gallrats bort. Klassificering: 2 (oförändrad) Området har en bra storlek och form. Det finns gott om nyckelelement. Lunglav och andra naturvårdsintressanta arter hittades. Det som är dåligt är att betet verkar ha upphört och de grova asparna i norra delen har avverkats. Skogstyper 1983 Tolkning Skogstyper 2011 Blandskog m Triv m Ä-i Triv m Ä-i Ä-i Hage m olika Hage m Ä-i Hage m Ä-i Kommentar (Ekhage) Hage m Ä *Ekskog Gles, f.d. hage 1 Torr örtristyp. 2 Frisk ristyp. 3 Frisk örttyp, fuktig örttyp, blöt typ. Arter 1 Vågig praktmossa, västlig hakmossa, grynig filtlav, blåsippa, skägglav, rostfläck, fällmossa, lunglav, ädellav. 2 Kranshakmossa, gullpudra, vägglav. 3 Späd frullania. Nyckelelement Centralt rinner en bäck och det mesta av området är blött/källpåverkat. Stora delar är blockrika, framförallt i den västra delen av hagmarken. Det är ganska gott om träd med bohål. I nordost finns det hällmarker. En liten lycka är innesluten av skogen i söder. inventering Mycket av området har gallrats, både i de två delarna som tidigare uteslöts, hagmarken och extraområdet i norr. Tidigare betades ekskogen men enligt markägaren upphörde det för några år sedan. I resten av området skvallrar bristfälligt stängsel om att betet upphört även där. Det är gott om stubbar, både yngre och äldre. I extraområdet har man en hög med avverkat sly, ensilageplast och skrot. 107