Herr Pehr Adrian Gadds. Carf Kreänder 3 Kongl. Slipendiar. ÖSTERBOTNS MINERJL-HISTORU, Inledning. Philofophijke Facitltctens Bifall

Transkript

1 M, G. H, Inledning Til " ÖSTERBOTNS MINERJL-HISTORU, Med Philofophijke Facitltctens Bifall Under Ckemice Profefforen, Plantage -Direffieitren i Finland,' Riddaren" af Kongl. Vaf a -Orden, Ledamoten af Kongl. Svenfka Vetenfkaps - Acadt. men, Kejferliga Oecotwmijha Societeten i Pettersburg, Lärdoms- Societeterne i Upfala, m, m. Herr Pehr Adrian Gadds Tilfijn " utarbetad, Och Til nllmänt ovipröfvanäe utgifven Carf Kreänder 3 Kongl. Slipendiar. Den 6 Dec. f. m, pdkgl. Abo Academiens TJ.ro Saf dr Å80. Tryckt i Frenckellfla Boktryckeriet.

2 Kongl Academlms i Abo Nuvarande Re Stor Magnifi cus, Oeconomia Profefforen, Hbgvbrdige och VidtberÖmde HrMag. SALOMONKRE'ÄNDER Min Hogtv ordade och Hogtalfkadc K. Bror f Kfåfom el ringa offer af min vördnad och taclfamhet får Jiåndigt ålnjuten ömhet, kärlek.och godhet, har jag den åran at tilegna deffa blad åt Min Högtvördade och Högtåifkade K. Broder, Då et omilät öde redan ifrån hälft års ålder, kalljinnigt lemnade mig utan all vård och Jl.öifel, blott/tåld får alla päfölgder af en tryckande fattigdom, vårdar jagfåfom en mild Forfytkns jkickelfe. det jag ägt den lyckan, at ej allenafi uti Min Högtvördade och Hogtålfkane K, Broders [köte, njuts fkydd emot alla dejfe olyeks-moln, utan jagfick afven en få flor del i Min Hågtvördade och Hdgtälfnade K. Broders Sniket, kärlek och omjorg, at min erkånfla aldrig kan fvara Hvar och deremot. en välgärning af Min Högtvördade K. Broders hand väcker hos mig pä nytt de lifligafle känflor af vördnad och tackjdmhet, och det alt få mycket mera, fom ät ankafl afframfar ne tider påminner mig, at Min Högtåifkade K, Bfoder, fjelf ofta utjlåld får getnfka tryckande öch mulna tidskiften, dock aldrig uphördt' at underjlödja mig med hjelp och bijlånd. Den fparfamma Naturen har nekat mig fkkklighet, at nog lifligt teckna de ömma rörelfer, hvarmed härföre mit hje.rta år. upfylt; jag hoppas dock at Min Högtvördade och Hågtålfliade K. Broder icke defs mindre, medflörre välbehag uptager min okonjllade välmening, ån många kalla låfjanger. At en nådig Förfyn måtte tildela Min Högtvördade och högtåifkade K. Bror och defs vårda omvårdnad alljåflhet och välgång, detta är min befiåndiga ånfkan, under det jag med fiörjia vördnad framhärdar Min Högtvördade och Högtåifkade K. Broders odmjakafte.tjenare och Broder C. KREANDER.

3 /-3\ t med flit och noggrauhet underföka Naturen, utgrunda J._ A. defs dolda verknings-lagar, och de vägar Hon följer, vid defs göromål- Detta är för en förnuftig Mennifkja länsrikt, nöj famt och nyttigt. En ikymögd, fom blott lärt lig njuta Naturens fkänker, ler ej huru och hvarifrån få mycket gi.dt kommer} hans oluft för all granfkning, hindrar honom, at känna det nöjet, och den förijufniug, hvaraf en klarfynt Naturforfkare uplitvas, vid hvar uptäckt af Naturens folier och dels många hemligheter. Nyttan och nödvändigheten, at utforika och känna Naturen, finna alla; men huru detta flora ändamål (kall vinnas, är fvårt at utilaka. Menlklig* fnillet tycks väl redan hafva trängt lig til det mätt fördolda i Naturen, Hon har dock ännu mycket qvar, fora väntar at föras i ljufare dag. Många ftälien på Jord-klotet, ja! äfven i vårt egit Fädernesland, hyfa Oräkneliga Naturens aliter, hvilka för ofs än äro aldeles obekanta. Här är ej annan utväg, at frambringa dem i ljufet, än at ined en flitig up- Kiärkiämhet de måtte efterfpanas. Högft billig är ock hvar Och en medborgares (kyldighet, at med kunlkap och infikter altid löka tilfälle, at bidraga til det Landets kännedom, ii hvars godhet man lefver. Affikten med defla blads utgifvande är at uplyfa Öfterbotns Mineral-Hiftoriej etämneafgan* ak* itor vigt, men hvaruti få hafva förut arbetat. En lyck- -4 ii*

4 2 lig och i Fotterlandets Mineral-Hiftorie' arbeffam framtid, torde dock ådagalägga, at detta Landfkap är ej mifsbytt af Naturen, framför andra orter t Riket hvad Mineralier angår; ehuru i britt af nödig umbrfökning man härpå ännu har gaafka få prof och bevis. Til at gifva anledning, at med nya uptäckter framdeles uplyfa denna, fak, har jag uti detta arbete fökt famla alla de ttröckle anmärkningar, man hartils gjordt i detta ämnet, fom ock bjudit til, at rickta dem med egen och andras erfarenhet. B. L. om Du genom detta anvifningar kan fäkrare än hartils leda Dig til ftörre och flere uptäckter af Sten-Rikets ämnen.i denne Landsort, och derigenom vara det Almänna til nytta, få anfer jag mig lycklig och min affikt til alla delar vunnen.. I. Öfterbotns vidfträckta Landfkap, med det därunder begrepne Cajana - Län och Kemi Lappmark, är helt och hållit inneflutit, än af Landshögder, än af Botn-Hafvets tträndeiv Seve-Becgs fjellryggen, fom fkiijer Sverige ifrån Norrige, defs nederfta udd och ända fträcker iig alt til Utsjoki Sokn i Finfka,] Lappmarken, derifrån delar den, Igenom en lång fjäll-fträckning Ötterbotn ifrån Valter-Norrland, famt igenom en mindre Ijellrygg fkiijer i N.0.. Ryfsland och Hvita Hafvet famt Kemi MLappmark ifrån Cajana-Län. Ifrån Norden går defs fortfättning viciare Söder ut, och is.o. } hvarigenom den gör en' gräns emellan Carelen och Savolax, Tavattland och Ötterbotn, famt med en krökninar i S.V. öfver om Lau*- kas Sokn framftryker öfver Tavaft-Kyrd ftora Sandheden, e- mellan Lhalis och Limola famt Lappfjerds och Saflmola Sokttpx nid til Botn-Hafvet vid Chriitinasftad. Förutan detta inträffar i Ötterbotn up ifrån de Ööwc Landthögdernes fträckning

5 3 ning nediitil Hafvet flere tvär- och fido-grenar af mindre Landthögder, emellan hvilka detta Lands mångfaldiga elfvar och åar, med deras ymniga vattn, kröka fig och omfider uttömmas i Hafvet. At Landet ifrån Gränfe - Landtryggen, fom vetter emot Savolax och Tavattland mycket långiamt fluttar ned åt Hafvet, det utmärka,' i fynnerhct uti Vaia Län, denna ortens många åar och bäckar, hvilkas vattn, utan betydande ftrömfall i fakta mak nedflyter} äfven fom denne Q- fterbotnifke Landthögdens makliga docering ifrån Hafsftranden på iämma lätt uti Hafvet fortfättes, intil vältra vallen 3 där Botn-Hafvet förtt vinner något betydande djup. Södra delen af Ötterbotn är til 4 a 5 mils afftånd ifrån Hafvet up til Landtryggen flackländigt, och lemnar et fördelackligt utrymme för Åkerbruk och Ängikötfel, men i Landets Norra del, ftupar Landet på kortare afftånd med tvärdalar, ftora Elfvar och Strömmar, famt enftaka Berg och högder ned til Botn - Hafvet. Limingo Sokn, fåfom en lämning af Hafvets upblanning, kan här dock anfes för flackländig, äfven fom ville orter emot Hafs - ftrandcn i Sikajoki, Fybdjoki och Calajoki Soknar, hvaräft ofta vidicräckte marichläiider til äng och åkerbruk förekomma.. ". At närmare meddela något ljus om det olika däge och annan belkaffenhet, fom de i Ötterbotn förekommande lärfkildte Landsorter innehafva, få är det nödigt, at i denna fynpund färfkilt i korthet anföra något om Finfka Lappmarken därftädes, Cajana Län, famt om Lleåborgs och Vaia Län (a). A 2 Den (a) Utom ek" upriiknade Lappfka Soknar, höra ock under Uleaborg* Landshöfdingedöme följande Socknar; Paldamo, Hyrinfaliui, Kemi, Rowanjemt, jio, Pudasjarfvi, Muhois, Uleä ftad och Sokn, Limingo ocu tailcn, Salo öied Staden Uraheftad, Sikajoki, Py-

6 4 Den del af Lappmarken fom hörer til Finland och Abo Stift, bcftår af Utsjoki'", Enara, Kemi Trafk., Sodmikylä', och C* " famo Föriämlingar. Utsjoki med Enara ligger längfl np i Norr, gran. ar åt N.N.O. til Norrige, famt än åt Paffungerfjorden i >Jord-Cap, än ock åt Varanger fjorden famt Ishafvet. I Syd-Oft möter Ryfka Lappmarken vid byen Nöytaviå'; i foder Kemi Lappmark -. och i V. Torneå Lappmark vid A- viovara. Högft np i fjellbygden beftår denne ort af flera ftörre och mindre fjellftötar och bergfträckningar ; men något längre neder vidtaga längfamt iluttande lägder och flätter, hvilket Tana, Oatango och Pifto allvar utmärka, uti hvilka inga flora flrömiall förefalla. Utsjoki boerne kunna ock nytja dem på de Häfte flällen til båtled in uti Norrige, äfven fom Oulango - Älfven, hvilken igenom Pannajärfvi i Cufamo Sokn nedflyter uti Ijo-ällVen, af Köp-Ryflä. ifrån Kola bru- Kas til fjöled, då de färdas til Cufamo Marknaden. Med JRiJfo-älfven i Cufamo Lappmark är famma bdkaflenhet. Landet i denna Fjellbygd ar akt':! mycket alplattad, få vid Enara, Kemi Träfk, fom ock i Sodankylä och Culamo Förfamlingar 3 få at på defla orter jämte Ren-ikötfeln, Åkerbruk och BofkapEfkötfeln af ålder blifvit idkad, och hafva Inbyggarena här ej ringa utrymme til Åkerbruk, få at 4, G, 10 7 tunnelands utfäde träffas vid de fläfte hemman. I den nedre delen af fjellen växla mägtige ler-flötfer med fandhedar om hvarannfl-ij den röna och hvita Graniten råder allmännaft up i fjcl lett"j längre neder förändrar clen lig i lägder och tvärdalar., med inb_3n ing af andra bergarter. P de trarfter där rrågot feetydande cjvartzgångar reva lig, eller hornbergs-arter tji något. h"ijo! -i och C.-iiajoki. UndMer Vafa Lanäshåfdirrgedöitte räknas j LochreS, Vit":faa_i, SarijJrtVi, L.iukas, tn del at Riiovffi., ilinc*- \>a, Lappo, NyCarleby, Vörä, Lill - och Storkyro, Prdcrsörc med Jaeobftaä, GamlaCkVteby, Cronoby, fceiviå, Laihcla, Muftaiaaari med Vafa ft.*d, Malas, Ncrpis och Lafpfjenh Sokn.

7 5 gon myckenhet träffas, har man allmännafl funnit fpår til malmfäng i denna fjelltracf. Ifrån Piftovtara och J-avara i Cufamo Lappmark har jag hos Hr prasfes iedt rätt vackra ftuffer och prof på Koppar och Järnmalmer, fom intet äro af fämre gry och halt, än de fom brytes i Torneå fjellbygd} men på huru ftort djup cle gå, och til hvad myckenhet af dem lins, är än icke underfökt. Af järnhaltige fjö-och myrmalmer ät; här ingen britt.. I". Cajana Ldtt^ granfar up emot Landtryggen," hvilken dels vetter til Ryfsland, dels ock til Finfka Carelen, famt en del af Savolax. Af ålder har härunder hört Paldamo och Sotkamo Soknar, hvilka fordom äfven blifvit anfedde fåfom en Lappmark under Limingo Paftorat, och innefattar detta landet intet mycket mindre utrymme och vidd, än den nyfsomnämde Finfka Lappmarken. Denne orten är intet få mycket upfyld med höga berg och bergfträckningar, fom Lappmarken, utan finnes vara mera flackländig, igenomfkuren af iföra fjöar, famt fem märkvärdiga vattudrag, hvilka dels förekomma i granfen vid Ryfka Lappmarken, dels ock vid de Landthögder, hvilka Ikilja Carelen och Savolax ifrån Ötterbotn. Det ymniga vatn, fom förekommer uti Cajana MLäns mångfaldiga fjöar, och innom defs egne Landthögder, famlas och nedflyter vid Cajana ttad, i- genom Uleå alfven til Hafvet och Uleå ftad. 1 denne Landsort fins ännu i förvar den bäfta och mätt frodväxta ikogstratt. af Finland. Bofkaps-ikötfeln, Ang- och Åkerbruket är här mera allmänt än i Pinfka Lappmarken, äfven fom, i fall de här befintelige många vattudrag upränfäs, kanderigenom vinnas mycket nytt utrymme för Åkerbruk och Ängfkötfel, än ock viga famt fördelaktiga båtleder til tranfport af Brukseffe&er, Plandels- och Landtmanna varors utförfel och kring- A 3 fpri-

8 6 fpridandc uti den' mäft afiägfne norra del af Finland. Hela denna ortens läge beftyrker, at oanfedt Cajana Län i anfeende til Botn-Hafvet-, finnes nog högt up i landet, vidtager defs docering in til hafvet, dock intet i betydlig mån för än vidkojlen nijka eller Ammas flrömfall vid Cajana flad, 'hvarifråu landet, fom förekommer ymfe iidor om Uleå-älf, med en ftörre flupning fluttar ned åt Hafvet. Jordmån i Cajana Län beitår än af fandhedar, fand och molera, än ock träffas vid defs vidlyftiga kärr och moflar,. vidfträckté och mägtige lerjords-trafter. Ifrån Paldamo Sokn har jag fedt prof af en rätt god eldfaft ljusgrå Piplera, och vore det rätt väl, om någon af denne Sokns inbyggare ikulle närmare upgifva ftället, där den träffas, och til hvad mängd deraf finnes. I denna Sokn har man på några ftällen ock funnit en fvartacktig järnfand, hvilken efter flamning, gifver mera i utbyte än til-hälften god järnmalm 3 at ej förtiga, det i fynnerhet vid Ndljdngd träfk i Paldamo Sokn nu plär til myckenhet uptagas och famlas Sjomalm (minera ferri Calci for* viis fiibaqvofd); äfven fom ock af myimalm ur kärren på flere ftällen årligen ej ringa myckenhet upgräfves, hvaraf Bönderne dl deras mäft a behof uti Ndljdngd, Rikajdrfvi Lua och imuvtomäki Byar, uti fmå hyttor nu tilverka järn och Ml (b). I Sotkamo Sokn är på Järnmyrmalm icke heller någon brift. Af höga och något långfträckta Berg, fom i Cajana Län utgöra Landets förnämfia Bergfträckningar, och i hvilkas lägder och tvärdalar man märkt fpår til malmfynd j bör anmärkas i Paldamo Sokn Ivara och Korpivara vid IJrala By "_ Sikavara uti Suolijärfvi:, Nouttivara emellan Auho och nyfsnärade By, famt anfes detta Berg vara få högt, at Solen, om fommaren, på defs öfverfta kulle- fkal kunna fes hela. (b) Afledne Probft..Hr Mag, Erich Cajlrens lärda och vackra Be* ikrifning éfvtr Cajanaborgs Län pag. 63»

9 7 Leipdvara och Kuåretvara träffas vid Tuolan- hela natten. go Ey, och Rdckyvara vid Ndljango; i hvilken tradt anledning lins på järn, ibm ock vid Cauhuavara i MRowannjemi paltorat. Allavara Berget ligger 4 mil i S.O. ifrån Sotkamo Kyrka- Tulvivara är äfven på denna orten beiägit, ock har Hr Praeies fådt prof på en fintärnig iilfverhaltig Blyglants ifrån denna Bergstrakten. Vttokatti Berget anfes i Sotkamo hinna up til den ftörfta högden, och anfores i 7Vnelds Geographie, at det fkal vara en hall mil i högden, bredden J mil, och 5 mil i längden; men efter Phyiices Profeilbren Hr Anders Planmans anmärkning, fom haft tilfälle at d. 12 September 1761 afmäta Vuokatti Bergerts högd, få framfkjuter det endatt 420 alnar i högden. Bergarten, fgtn i detta Berg råder, är än, en mo eller ikimmerblandad grofklufven lerfkifver, än ock af Trapp, utom mägtiga gångar af hornbergs-arter, hvilkas fkjölar ofta åtföljas af horn- Ikimmer och en ljusgrå eller blekgul Tälgften (Steatites). Af Kiesvitringar träffas i detta Berg äfven fom i Talvivara ej fällan fpår, med inblanning af itrödda Kopparmalms gni- Där Sandhedar intaga hora och vida fält, utgjör röd- ftor. eller hvitgranit gemenligen hufvud-bergarten, fom oftaiprogresfion går än til en grofgrynig, än ock en finare fanditeftshäll, hvilken i Synnerhet vid Riflijarfvi och annorftädes uparbetas, dels til Qvarn- dels ock til Bryn -ftenar. Vid Fraw&ila ("apel famt ifrån Hapavuori i lulkila Capel af Sikajoki Sokn brytes och tiihugges äfven rätt goda Qvarnftenar. Den gråa graniten har här intet fådt utrymme med vidlyftige Bergiträckningar, utan utgjör den mäft enllaka MBerg. Fältfpatsgångar obh Qvartz MDrumer följa allmännaft den röda Graniten. Til betydande eller mägtige kalkbrott och kalkgångar, har här ännu intet funnits tydliga fpår. Vid Melafax Ly i Sotkamo Soivn träffas dock et kalkitrek af en groftuulven ler - och»oblandad Kalkikifver, hvaraf, fom ock

10 8 ock af löli Gefciebe i denna peg*den brännes kalk til Soknenq egit behofj at ej förtiga^ det på gräiifen emellan Kemi Txäfk Och Sodankylä, vid Liuro By äiven et kalkbrott finnes. Af en fvart Fiokalk {Coniies viger nitidus, -jra&ut is uv.dulatis_\ har väi ifrån Caj an a liegclon, Hr Pneies blifvit tilfändt et rätt vackert prof, och fem mycket liknar Svart Marmor- men fom defs fpeciele tocus intet kunnat upgffvas, torde någon refande ifrån Sodankylä och Kemi Lappmark tagit med iig denna handdcn til Cajana, emedan den til alla delar har famma färg, brått och textur, fom den fvarta marmorn, hvilken brytes vid KittilS och f^ttosvara i Kemi Lappmark. På bårft flående ler eller hornbergs fkiffergångar, de finncis allmänt både i Cajana Län, fom ock i det, öfver om det famma, belägna landet. Uti Sodankylä, Kemi, Cufamo, Paldamo och Cajana Läns landtryggs trader finnes mänga fpår af en lådan fkiifergång. At dömma af de ftuffer eller handflenar, fom Hr Prnefes ifrån defla orter äger, beltår fkiifern här mait af Sand och MMojord, Leptamnos, fom af lera blifvit hopgyttrad, och är den fåledes en Scbifius arenaceo lep- "tamnofus, ghttine avgillaceo. Skiffern ifrån Sodankylä är mörkgrå til färgen och i Paldamo Sokn ljusgrå, med liten inblanning af fkimmer; deffe fkifferarter fuga ganfka ringa vatten i Bg; förvittra intet i luften, då de äro frie lör Kics inblanning' de blifva i elden efter bränningen intet feöra, uran hårdna, hvilket allmännaft fker med Sodankylä fkiffern, tom af dem alla ock tycks vara lättait kluiven i ftörre lameller eller fiufvor (c). Ibland deffe fkiffergingar träffas äfven ibland uti Sotkamo Sokn, en Scbijlus argiliaceus, fubflogifticatus. nigro-lividus, pulvere conc&tore, Jcripturaplutufraginacea, eller en något flogilticerad lerlkiffer med jämn in» blan-- (c) Hr Prxfidls Rön om fluffergsngarne i Finland i Svenfka Vete». ikaps Acadenijens Handlingars a;de Qyartalet för år 1780.

11 9 ''- kvmvg v riyertr-, och lårer af defs pulfver, författ med något gummeuft ämne, en art Blyerts-pennorkunna tilredas, äfven fom vid Blyerts-deglars förfärdigande den med förmån torde y.j.is. Vid Sebvartzenberg i Saxen plär ock en dylik fkiffer brytas. Denne fkitfer detonerar något med Salt- ;.etter, hårdnar i eld, och upglödgad, behäller ännu defs * '-'a färg, få at af Brunftens magne.ftum _ den icke lär&r vara fri.. IV. Up öfver Kemi Sokn, Rowannjemi, Ijo, Pudasjärfvi, MMuhois och Uleåborg, docerar Landtmon ifrån högden af Cajana Län med en märkelig ftupning ned åt Hafvet, hvil- Let röjes af de många och itrida' hrömsmall, hvilka förekomvia i Kemi, Ijo och Uled älfvarne. Den röda Graniten rader här intet iä mycket, fom i Soknarne mot Hafskanten af Uleåborgs Län, där mo och fendhedar med klappur - lera och klappur-jord famt fpridda itenkafl finnes allmännare. Vid T'aivalkofki i Kemi Sokn brytes en fvart grofklufven -talgilens blandad hornikiffer, hvilken, fåfom ganlka eldfaft nytjas til itälliten uti Rie-ugnar Och andra eldftäder. På båda iidoromkemi älf,intetlångt ifrånkyrkan,altup åtkofkisby csiigor^ har Herr Bergmältaren jf. Ad. Liljeqvifi funnit och uptäckt en mägtig gång, afflående fvart hornfkiffer, hvilken dock är mera mo Och ler-blandad 'ivi. den förra, och löfare til gry, famt delar fig mäft i fkifver, fom takikiffern. Vid Kivalo Berget i Rovannjemi Sokn, träffas flere Qvart/gångar med fpår til järnmalm, hvilka ej fällan föra järnha-ltig fkörl rf 3 a 4 pro- Cents halt. Ej mindre i Cajana än Uleåborgs Län, fem ek i Savolax förekommer äfven ofta en art grofkmkdven lerfkiffer, hvilken ej fällan håller ifrån 20 til 50 precent Järn. Under de refor, Vår i Mineralogiea och i Chemien utmärkt B kun-

12 10 kunnige Profeflbr, Hr Johan Gadolin gjordt uti England med den lärde Mineralogen Hr Kirvan, har han i negden af Stenkols - grufvorne vid Coalbrooksdale märkt en lådan art lerfkiifer, och är den där bekant under namn af Ironftone, och fkal med dörmån nyttjas vid Järnverken, emedan den malt lemnar i utbyte 30 procent Järn (d). Vid Strömdals Järnbruk i Savolax, har denne af Engelsmännerne få kallade Jronftone för dels förmånliga järnhalt äfven blifvit förlökt ; men fom den tillika varit något pyriticufos eller Kiesaktig hav järnet deraf blifvit aldeles rödbräckt. Spår på Järnfand har man funnit här i Länet, hufvudfakligen vid fträrderne af Kemi och Uleå alf, och är den. en Terra ärra, micafeo lafaltica, grmulis nigris ferreis, magneti oledientibus. Len häfta anvifning i (jfterbotn på Kopparmalm trätias här på orten i Pudasjärfvi Sokn, upfunnen förft af kopparfiagaren i Uleåborg Skogman, uti en mägtig gång af hornbergs - arter, uti Berget Inatinvara. Befynnerligt är det, at lika fom i Svenfka Bergslagen, denne Bergart äfven i f inland, altid finnes hälft lämna inrymme för Kopparmalms Fält. Efter Hr ProievtovenGadolins Anmärkning, utgjör hornberg ock allmännafte gång-ften uti Engelfka Koppar - grufvorne, uppå Öv Anglefey % hvilken uti England vetter mot granfen af Irland, famt tyckes det, at den allmänna lerfkiffern därflädes går i progresfion til en hornbergs - art. Af fälfynta.e Berg-arter i Uleåborgs Län, är en något grofklufven flokalk, hvilken hartils allmännaft rögt fig intet långt ifrån Kemi Sokns Kyrkoby, hvareft utur Collincangas Jordbacke, den i ftörre och mindre block, famt giofva Kalksten s-fkifvor af Allmogen plär utbrytas, och därflädes med mycken nytta icke längeiedan blifvit nyttjad til e» (d) Se Hr Profefloren ftfok. Gadolins Ronrike Anmärkningar härom, och om åtfkilligt annat rörande Englands Mineralogie, hvilka Hr. Crell blifvit meddelte, och af honom fedan finnes införde i defs Cheniiffce Annaler för Sr 17S8 2. St. pag &c,

13 11 en ny Kyrkobygnad. Til halt är denne fiokalk med mo och icra nog upblandad, hvarförc den i luften icke heller få lätt förvittrar, fom annan Kalkften. Ifrån jfio Sokn i detta Län liar Hr Prcefcs äfven fådt prof på en ladan fiokalk af ljusgrå färg. Af Stenkol eller andra Bergfetmor har man hartils intet funttit här några fpår. Om de Jordftötar och Jordlkalf, hvaraf Norra delen af Öflerbotn ibland haft en liten känning (e), härrördt af. ele&rifke verkningar, eller någon i jordens innandömme inneiluten eld, fom dertil beredt elaftifkc väldfamme ångor, detta torde framtiden närmare utreda. Af Bräntorf, finnes annors på flere itällen i Öfterbotn, i fynnerhet emot Hafs -kuften, fåfom allmännaft uti Limingo Sokn, där de älfte Hafs - upblanningarne uti marfch - länder träffas. Den är då en Humus nigro-fufca_ acido falis ple* rumque inpregnata^ cineribus pallide rubentibus, igne fwtens.. V. Fortfättningen af Seve Bergsryggs -raden träffas i Vafa Lans landthögd, emot Savolax, Tavaftehus och Björneborgs Läns granfen, intet upnå.mera någon lynnerlig högd, utan finnes den i Gamla-och NyCarieby, Pedersöre med Vörå, Liiloch Storkyrå, famt Lappo, Laukas, Vitafari, Sarijärfvi, Ruovefi och limola Soknar fmåningom flutta med en afplattning emot Tavafthus och Björneborgs Län famt Hafvet. I Vafa Län kommer man derföre intet öfver några ftora alfvar eller branta ftrömfall, utan är detta Landshöfdingedöme, ifrån Landt- * B 2 hög- (e) Uti Jio Sokn i Öfterbotn, har man i fynnerhet erfarit och rönt " flike Jordikalf; fåfom år i6i6. Conf. MeJJeuii Chronicon Rhytm. Fem, Likaledes d. 2? Sept famt d. 25 Apr Se Hr Mg. Backs Differr. Phyfica de 'fena mo-tu p. la och 13. Af förtiga, det i fenare tider åfven nägot fiikt blifvit mjtkt.

14 12. liögden endaft igenomfkurit af en myckenhet Åar och Bäckar. Norra delen af Landet finnes til Landtmon mycket mera. fleril än i den Södra. Jämte det i Vafa Läns Norra del, land med pöslera och fandiga Jordmåner mäft råda, beftår denne orten ock mäft af låga Bergsfträcknhlgar, ftenitalp ochmycket kringftrödde itenkaft, famt utgöres hufvud -bergarten af röd Granit, grofklufven fandften och dylikt.. Men i den Södra delen förbyter fig efter hand detta utfeendet» Landet blifver mera flackländigt, i fynnerhet emot Hafskanten; vidlyftigelerfältjinträftä här ockmed bördigakärr,emot Landtryggen, Mhvilka til Åkerbruk, Ängs - och Boikaps -Ikötfel lemna et fördelacktigt utrymme ; den grå Graniten tager öfverhand med några fmåfpridde Bergskullar,, famt något ften-klappur och' löft Gefcbiebe af bergen \ och vid Lappfjerds Sokn hvilken vid' Hafvet närmaft granfar til Björneborgs Län, röjer, fig ej fällan vid Läne-gränfen en fbrtfättning af Björneborgs Läns. vidlyftige Brynftens-artade fkiffergång. Vitafari och Sarijärfvi Soknar, hvilka förut hört. til Tavaftlaiid, innom hvilkets Landtrygg de ock ligga, men fom dock nu äro underlagde Vafa Län, dera,s belägenhet är mycket fkild däruti i- från andra Öfterbotnifka Soknar, at de mäft beftå af en Skärgård up i Landet, hvarifrån deras ymniga vattn äfven intet nedflyter til Hafvet, utan fedan det famlat lig igenom flereftrömfall uti Cuobuancofki ftröm i Laukas Sokn, nedrinner det i ftora Pdjdnd ijöu. Denna orten beftår mäft af fkogvuxen bergaktig mark och ftenftalp, famt kan anfes för flackland ig r utom den del af Landet, hvilken ifrån Keuru och? Ruovefi fokn docerar med ftörre eller mindre ftupning ned åt Pdjdnd fjö'n. Laukas Sokn har här lit utrymme långs efter Landtryggen» Den beftår alimännaft af höga Sandmoar och. långfträckta backar, med tvärdjupa dalar, morafs och Sjöar e«mellan. Utur Sandmoarne upftiga ibland höga och fkarpa Berg 3 fom i längden än äro långa och fraala, än ock hafva,de

15 13 de en rund jkapnad j hällebergs arten är emot jfdmfjå Sokn en bård grohernig röd Granit, hviiken ej fällan faller äppelkafkad af flora ijufa feltfpats-terningar, fåfom en Granit hreceia\ undantagandes åt jyvdskyldcapell, lamt Laukas Moderkyrko - fidan, och upföre åt Sarijdrfvi Sokn (*). Af fällfyntare jordarter i Vaiä Län anmärkes, en hvit Porcellins lera ifrån Jimola Sokn, hvaraf i framledne Hr Ärke-Bifkoppen Fr, Mennanders MNlineral - Samling, Hr Praefes fedt flera vackra prof; älven fom Hr Prsefes fjelf ifrån Laibela Sokn äger en lådan lerart:, den är en ArgtIla nivea y leptamnofa^ lubrica. punshdis paucis jerteo ocbraceis? inquinata, Önfkeligt vore, at någon i deffa Soknar närmare måtte upgifvä ftället, där deffa fina hvita leror hafva deras lagerftälle, famt til livad vidd och mugtighet af dem finnes. På Kalk är fparfam tilgång i Vafa Län. 1 Vård och Laibela Soknar bräns något kalk af löfa ftenar, fom upgräfves. Vid granfen e~ mellan Kelvid och GamlaCarleby feall det finnas än ftörre myckenhet häraf; hvaräit ock et kalkbrännerie är inrättade. Kalken fkall til färgen falla mycket i grådt, få at den intet kan nyttjas til hvitlimning, utan endaft til murbruk, och torde kalkften antingen vara en lerrådande flokalk, hyfa Brunften_ eller ock beitå af en Petra calcarea, med inblanning affvart fkimmes och hornberg. Uti Ilmoia Sokn och CaubajokiC&pellfamt Kuricka Capel och Lufila tilverkas god hvit kalk,, famt beftår kalkgingen här,afbergkalk,fomförerallmännaft enmer och mindre^groftärnig Kalklpat. Af ivart Bafalt fins på en Ö kallad Ådån f mil ifrån jacobsitad (f), äfven fom i fynnerhet uti Kelvid Sokn ofta trallas en Bafaltes cinereo virefcens _ firiis rarioribus pyritaceis. Af iniprängd fvart fkörl och hornbergs - arter för rekom- (*) Se Manufcriptet af Hr Baron och Lancish-fclingen Daniel TildS år 1740 anftalua refor i Finland. (Q Se Hr Magiik H» H, A-gegr-fts Difgut. ofver Jacobfiäd, p.- 36.

16 14 rcr.cinrner ej fällan bär vedermäl.n i Bergen: fåfom i Cala* joki Sokn, af en Corneus niger, p/anis grämt/.;, ihus infrnflis, luce fugaci, och i Lnppo Sokn en Csrneus niger, ftriis fafcicttintis jcboerlcis albicanttlus. Ifrån CutilanCal-lio i Lappo Sokn, hvilken hyfer betydande flora Qvarzgångar, har jag hos Hr Praefes fedt en cryilallicerad hornbergs-art, fom var en Corneus niger, prifmate tetraedro, lateribus a- éfualibus, gertabus refe&is, apice pyramidali, Tälgiten, Steatites, därpå har yppats någon anledning, dels i Seiffa- Berget, belägit i Nedervetil Capell och GamlaCarleby Sokiij dels ock i Kelviå Sokc, hvarält den ibland funnits rätt vacker, affvart färg medröda fläckar " den allmännafte tälgitenpå deita, Hällen, är gul eller gråacktig, hvaraf Bönderne flögda Tobaks-pipor och andra fmå läker. Schiflus rudis cinereus, lamäl-is fluciuantibus, granatis rufis interfperfus, är en Hälieart Ufflk ibland förekommer i Atavu Capell och limola Sokn j äivenfom gode bryn - och qvarnltenar tilredes i CalajokiSokn, hvartil ifrån åftränder, eller ftenige backor de allmännaft utpbvytes. Både af Hafsvatn fom ock af Salt-källor har man i Öfterbotn förfökt at tilverka kokfalt. Tilredningen af det falt, fom af Botn-Hafvets vatn i Öfterbotn, Allmogen ibland ti-v.rkat, finnes för detta befkrifvit i Kongl. Svenfka Vetenfkaps-Academiens Handlingar för år 1742 ifrån pag. 1j34 til 187. I Laihela och Lochteå Soknar hafva Bönderne under förra Ryfka feiden, äfven kokat falt af Salt-källor, fom ock i Vafa Sokn famt Qveflax Capell (g), en mil ifrån Saltfjön, (kal (g) Hr Mag. Hågglunds Difput, om nyttige Mineraliers igenkånmande pag. %l.

17 15 (kal en faltkälla finnas. Uti Lillkyro Sokn föregifves vara en källa, hvilken jämte Järnochrä hyfer faltvatn. I fall deffa falt-källor til deras halt närmare underföktes, och man {kulle låta Hafsvatnet förft isfryfa, och fcdan igenom behöj-ii>a graderverk, affilade det efter isfryfningen qvarblefne Hafs-vatnet, förrän det inkokades, få fkulle fäkert vinnas närmare nödigt ljus om deffe Salt-verkens befkalfenhet i Ö- fierbotn. Efter Cbemiee Profefforen Hr jf. G. Fallerii Anmärkning, hyfer Hafs-vatnet i Botn- Halvet om vintertiden få mycken fälta, at af 50 Tunnor Hafs-vatn bör kunna kokas en Tunna kokfalt (b). Hafsvatnet dertil, bör då dock ej uphämtas ifrån deftälleu, där landets itörfta alfvar och floder utgjuta fött vatn i Hafvet. Spår til Alunfkifter har man intet ännu märkt i Öllerbotn j men Alunhaltige jordarter äro här intet fälliynta; få linnes gedigen Alun ej fällan fläcktals vid Åbackarne ned åt Hafs - kulten. Uti Laibela Sokn träffas en Terra argilläcea bumacea aluminaris, I Muflafari Sokn och vid Bild by innehåller en a alfa och kärraktig mark, en fådan alunjord Rapacko neva uti JTI/vjdfka Capell är af famma befkalfenhet., famt utvitfar där i torra Somrar pa flere hållen et alumen nativum, fördel nytjas i deras färge ier...i). h vilket af Almogen med At ej förtiga, det äfven i Calajoki Sokn detta falt, ofta finnes af marken utvitradt, fåfom et Alumen nativum villofum vel cruftaceo ttypbafeum. Pa Pyrit.es, kjeiar och kies-vitt ringar är i'f</fa Lan ingen britt, ML len<i Södra delen af Öllerbötn rådande gra Gra- (h_) Se De itätion; acf Urban. Hjern. Tentam. Chemic, pag. I_.B- (jj Hr Mag.ft, Salmenii Difputat pag,';j2.

18 16 Granitea altid mäft fkrytdr med dem 5 utan at detta dock leder til lönande malmfång. Fingniftrig fvafvel-kjes träffas i Laihela Sokn, och uti Öftcrmsrks Capell af Nerpis Sokn, famt äfven vid Äravais Capell i Vörå Sokn. Vid Vittivgs uti Jimola Sokn, förekommer den fiörfta gång af fvafvel-kv c. jämte en vidfträkt kies-vittring, och har fordom äfven därifrån något blifvit upbrutit til Orisbergs Masugn, at jämte fjö- och järn -myrmalmer nytjas til järn} men hvilket ändock befunnits blifva få rödbräckt, at något deraf med fördel intet kunnat bruka.. Grofternige äro allmännaft de jårn- och fvaivel-kiefar, hvilka bry tes ur Bergen få väl vid TerijfrfviCapell icronobysokn, iomockvlållopiavuorifamt Gunnarsberget i OalajokiSokn,famt Sti(fa-berget uti NedervetilCapell och GamlaCarkby Sokn (k). Arfenikaiifke kjefar finnes i fynnerhét uti Cowiam Capell af Lappo Sckn; uti Alavu Capell i 11. molaj famt i Haisvuori-Berget i Laukas Sokn. Det förfta ftället fortjenar mäft upmärkfamhet, ettiedan kiefeu där är rikaft på arfenik, och den torde framdeles vifa fpår på Cobolt, Den ufinämde arten, är redan år 1756 fåläm malmförer angifven af Nämdcman Jacob Efkilsjcn Kukainen, ocji har blifvit 1740 underfökt af Hr Bergs-Rådet och Landshöfdiugen D. Tilas, fom antecknadt, at detta Berg med arfenikgången finnes, uppå en tviftig mark emellan Kukala och Survo Hemman invid Hifenjärfvi gon, 1^ mil ifrån Laukas Moder-Kyrka, 2 mil ifrån Jyväskylä Capell, famt en half mil V. N. V. ifrån Kukala hemman. På vältra fidan af detta Berg <k) Hr Mag.?ac. Chydenii lårda ooh vackra Seikrifhing ofyer GamlaCarleby Sokn a, Del,. 13,

19 17 Berg- framicrykc. detta mineralftreck, ifrån 2 til 9 tums mägiie-het, och faller under defs ftupning p"å 45 grader ifrån lodlinien emot välter. Bergets hälleart är en groftemig röd granit med litet fvart ikimmer infprängd, hvilken mot malmgången förändras til hvit fm grynig Granit med filfverfärgad ikimmer, hvaruti ibland finnes inblandad urfenicalifke kiesgniflor. Hufvudgrencn förer en hvit teruingsaktig arfenicalilk kies, hvaruti någon gång äfven en gul Kopparmalm kan träffas (1). I anfeendc til den hårda och fkarpa Bergartens befkaffenhet, fom följer denna malmgäng, är dock intet hopp på detta ftället,, om annat betydande malmfång, än arfenicalifk kies, hvilken här på djupet, knapt mycket torde förädla fig, eller tiltaga i mägtighet, emedan, falt vid denna malmgångs liggande del, finnes et redigt fahlband af grof ikimmer, få faknas fådant dock aldeles i inalmgångcns hängande del. Af niolybdena fqvamofa, nigra, livens, tuce fraßurarum fugaci. har man ur Bergen ifrån Kelviå Sokn, hartils haft de bälta prof. I Lefti Capell af Lochteå Sokn, Pranzila Capel i Sikajoki Sokn, famt Pybåjårfvi Capell vid Pyhåjoki-grinien äro järn-myrmalmer malt allmänna, älven iom ock nog finnes deraf i Sarijårfvi och Vitafari Soknar af Vafa Län. I Laihela Sokn har man ock träffat fpår på järnmalm i falt klyft, fom hållit vid pafs 20 procent. Uti Alaviefkif af Calnjoki Sokn, finnes järnfand på några ftällen til den myckenhet at några Bond-hemman til iit behof deraf kunnat ti/verka järn, C LJ,ki (i) Manufcriptct af Hr Baron och Landshofdingen refor i Finland, Tilas Bergmans

20 18 Säker anledning på Kopparmalm, har mig vitterligen, i Vaf». Län man ännu icke märkt. En filfverhaltig Blyglantz, har icke längefedan eller år Bonden Murik uptäckt pä Neder~ veiil Capeils ägor i GamlaCarleby Sokn. Framtiden lärer utreda af hvad mägtighet och halt en flik Malmgång kan vara.