Nytt stöd till egenföretagare?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nytt stöd till egenföretagare?"

Transkript

1 2010:6 Nytt stöd till egenföretagare? En analys av stöd till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

2 MISSIV DATUM DIARIENR /183-5 ERT DATUM ER BETECKNING A2009/2636/A Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm Uppdrag att utreda möjligheten att införa ett stöd till egenföretagande för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Regeringen gav den 3 september 2009 Statskontoret i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett stöd för att starta och driva företag riktat till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Nytt stöd till egenföretagare? En analys av stöd till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (2010:6). Generaldirektör Yvonne Gustafsson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Mikael Halápi och utredare Jonas Ericson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Yvonne Gustafsson Jonas Ericson POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX:

3 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Statskontorets uppdrag Metod och frågeställningar Rapportens disposition 12 2 Behovsanalys Förutsättningar och utgångspunkter Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Arbetsmarknadspolitiska program Företagsstöd utanför arbetsmarknadspolitiken Drivkrafter att bli egenföretagare Arbetsmiljö och trygghet Internationell utblick Sammanfattande bedömning 42 3 Effekter av stöd till start av näringsverksamhet Sysselsättningseffekter och konkurrenssnedvridning Statskontorets studie Sammanfattande bedömning 65 4 Analys av ett utökat stöd till egenföretagare Utgångspunkter för ett eventuellt nytt stöd Fyra olika typer av stöd Juridiska aspekter Samhällsekonomiska och statsfinansiella aspekter Sammanfattande bedömning 81 5

4 5 Avslutande diskussion Behovet av ett nytt stöd Arbetsmarknadspolitiska effekter av ett förlängt stöd Utformning av ett nytt stöd Centrala frågeställningar 90 Referenslista 95 Bilagor 1 Uppdraget 99 2 Statistisk analys Arbetsförmedlingens koder 113 6

5 Sammanfattning Statskontoret har på regeringens uppdrag utrett möjligheten att införa ett stöd för egenföretagare riktat till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Syftet med ett sådant stöd skulle vara att öka möjligheten för denna målgrupp att bryta utanförskapet och komma in på arbetsmarknaden genom att starta och driva företag. Statskontorets övergripande slutsats är att det inte är motiverat med ett nytt stöd till egenföretagare för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Statskontoret finner i utredningen inte några starka skäl som talar för att det finns behov av ett nytt stöd för målgruppen. Ett särskilt försörjningsstöd för personer med funktionsnedsättning riskerar dessutom att framstå som en särbehandling som i sin tur står i konflikt med riksdagens övergripande mål för handikappolitiken. Personer med funktionsnedsättning behöver kompenseras för nedsatt arbetsförmåga. Målgruppen kan genom Arbetsförmedlingens olika insatser redan i dag beviljas stöd till egenföretagande. Forskningen visar att programmet stöd till start av näringsverksamhet i dess befintliga utformning fungerar väl för målgruppen och ger goda sysselsättningseffekter. Målgruppen har dessutom tillgång till särskilda stöd som ska kompensera för funktionsnedsättningen såsom näringshjälp och stöd till arbetshjälpmedel respektive personligt biträde. Det finns därutöver flera möjligheter till finansiering och rådgivning utanför arbetsmarknadspolitiken. Statskontoret konstaterar i utredningen att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga driver företag i något högre utsträckning än personer utan funktionsnedsättning. Samtidigt är den potentiella målgruppen egenföretagare bland de arbetssökande begränsad, vilket beror på de arbetsmarknadspolitiska villkoren för att bevilja stöd samt målgruppens riskbenägenhet, förutsättningar och möjlighet att realisera bärkraftiga affärsidéer. Statskontorets bedömning är att målgruppen presumtiva egenföretagare bland de arbetssökande uppgår till cirka personer. 7

6 Ett problem för målgruppen, som sannolikt också bidrar till att vissa personer tvekar att starta företag, är svårigheten att teckna försäkringar till en rimlig kostnad. Detta problem kan dock inte lösas med hjälp av någon varaktig försörjning från Arbetsförmedlingen. Lösningen på denna fråga ligger utanför Statskontorets uppdrag. Ett nytt stöd kan inte heller kompensera för sjukdom eller social otrygghet, vilka är två av de främsta skälen till företagsnedläggning i målgruppen. Statskontoret konstaterar i utredningen att målgruppen i första hand efterfrågar ökad trygghet i de offentliga försäkringssystemen som gör att de vågar ta initiativ till att bli företagare. Möjligheterna att ta del av trygghetssystemen är begränsade för företagare och detta kan i synnerhet drabba personer med funktionsnedsättning. Reformer i de offentliga försäkringssystemen som ger ökad trygghet för företagare värderas av representanter för målgruppen högre än en mer generös form av försörjningsstöd för företagare. Statskontoret har i utredningsarbetet, parallellt med genomförandet av behovsanalysen, övervägt och analyserat olika alternativ till utformning av ett eventuellt nytt stöd för målgruppen. Det alternativ som bedömdes mest lämpligt för målgruppen var möjlighet till förlängning av stöd till start av näringsverksamhet för personer med funktionsnedsättning till maximalt 12 månader. Statskontorets statistiska analys visar dock att personer i målgruppen som har deltagit i programmet under en längre period än sex månader varken har bättre inkomst- eller sysselsättningsutfall än personer som har deltagit upp till sex månader. En förlängning av stödperioden skulle riskera att istället leda till undanträngning av befintliga företag och minska kostnadseffektiviteten i programmet. Mot bakgrund av att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är överrepresenterade som företagare, att antalet arbetssökande i målgruppen är begränsat, att befintliga stödmöjligheter är ändamålsenliga, att ökad trygghet värderas högre än en ett mer generöst försörjningsstöd och att den empiriska analysen tyder på att längre stöd inte ger några positiva arbetsmarknadspolitiska effekter, finner Statskontoret att det inte är motiverat med ett nytt stöd. 8

7 1 Inledning Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2009 att det är angeläget att personer med funktionsnedsättning ges samma förutsättningar som andra att starta och driva företag. 1.1 Statskontorets uppdrag I september 2009 fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att utreda möjligheten att införa ett stöd för egenföretagare riktat till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 1 Syftet med ett sådant stöd är att öka möjligheten för denna grupp att bryta utanförskapet och komma in på arbetsmarknaden genom att starta och driva företag. Uppdragets innehåll Uppdraget består i att belysa såväl fördelar som nackdelar med att införa ett stöd för egenföretagare med funktionsnedsättning. Av utredningen ska följande framgå: Hur behovet av ett stöd ser ut i den tänkta målgruppen För- och nackdelar med att införa ett sådant stöd Hur det kan säkerställas att stödet endast betalas ut till berättigade och i rätt omfattning Den förväntade samhällsekonomiska effekten av ett stöd av denna typ Om Statskontorets bedömningar visar att det är effektivt att införa ett stöd för att starta och driva företag riktat mot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska också följande framgå av utredningen: I vilken eller vilka bolagsformer individen ska kunna vara verksam Hur företag som är vilande ska bedömas 1 Uppdraget återfinns i bilaga 1. 9

8 Om stödet ska kunna kombineras med särskilt stöd vid start av näringsverksamhet Stödets utformning, storlek och längd Statsfinansiella effekter av stödet Vilka kontrollfunktioner som bör inrättas för att säkerställa att stödet endast betalas ut till berättigade och i rätt omfattning Utredningen ska beakta internationella erfarenheter av stöd till egenföretagare med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga erfarenheterna från Delegationen mot felaktiga utbetalningars arbete Projektgruppen I Statskontorets projektgrupp har ingått Jonas Ericson (projektledare) och Henrik Robertsson. Chefsjuristen Jonas Widell har varit behjälplig i juridiska frågor och konsulten Karl-Martin Sjöstrand har gjort de statistiska beräkningarna. Därutöver har en intern referensgrupp på Statskontoret varit knuten till projektet. 1.2 Metod och frågeställningar Regeringens uppdrag kan härledas till ambitionen att förbättra möjligheterna till företagande för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Något särskilt behov eller konstaterande av otillräckligt ekonomiskt stöd för målgruppen har dock inte uttalats. Ett första steg i utredningsarbetet har därmed varit att kartlägga målgruppen i ett arbetsmarknadsperspektiv och identifiera vilka eventuella hinder och behov som målgruppen har. Det andra steget har varit att utreda vilka effekter ett företagsstöd har för målgruppen. Det tredje steget har varit att analysera hur ett eventuellt nytt stöd skulle kunna utformas. Mot denna bakgrund har Statskontoret formulerat tre frågeställningar: Finns det ett behov av ett nytt stöd till egenföretagare med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga? 10

9 Är det arbetsmarknadspolitiskt motiverat att införa ett nytt stöd för att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska kunna starta och driva företag? Hur bör ett stöd till egenföretagare för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga utformas? Statskontoret har av praktiska skäl arbetat parallellt med ovanstående frågeställningar, istället för att behandla de olika delfrågorna sekventiellt som uppdraget är formulerat. Detta arbetssätt har dock inte påverkat de slutsatser som dras eller de förslag som lämnas. Den litteratur som har använts i utredningen utgörs i första hand av forskningsrapporter om egenföretagare med arbetslöshetsbakgrund och olika myndighetsrapporter samt regelverk och övrigt faktamaterial från myndigheter. Statskontoret har även genomfört intervjuer i syfte att få kunskap om målgruppens förutsättningar och företagandets villkor. De intervjuade organisationerna är Handikappförbunden (f.d. Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO), HAREC (Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning), Samhall AB, Almi, Nyföretagarcentrum, Företagarna, arbetsförmedlingarna i Jönköping, Globen (Stockholm), Hudiksvall, Linköping samt Arbetsförmedlingens huvudkontor. Projektgruppen har även varit i kontakt med Myndigheten för tillväxtanalys, Konkurrensverket och Tillväxtverket med anledning av uppdraget. Den statistik som har använts i utredningen baseras på uppgifter från Arbetsförmedlingen avseende personer som har deltagit i det arbetsmarknadspolitiska programmet stöd till start av näringsverksamhet under åren 2004 till och med Statistiska Centralbyrån (SCB) har påfört inkomstuppgifter för åren 2006 och Genom regressionsanalys har Statskontoret låtit analysera inkomst- och sysselsättningsutfall efter programmets avslutande. Ett särskilt intresse har ägnats åt hur utfallen varierar beroende på hur länge deltagarna har haft stöd till start av näringsverksamhet. 11

10 Avgränsning Uppdraget är i huvudsak arbetsmarknadspolitiskt, eftersom syftet är att bryta utanförskapet och underlätta för personer med nedsatt arbetsförmåga att komma in på arbetsmarknaden. Målgruppen för ett eventuellt nytt stöd avgränsas därmed till att beröra personer som är arbetssökande vid Arbetsförmedlingen, är eller riskerar att bli arbetslösa, samt har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Vidare ska personen ha en affärsidé som bedöms vara lönsam och kan antas ge ett väsentligt tillskott till försörjningen. 2 Statskontoret har tolkat uppdraget som att ett eventuellt stöd främst avser en form av varaktigt försörjningsstöd. 1.3 Rapportens disposition Kapitel 2 identifierar och kartlägger hur många personer som ingår i målgruppen samt i vilken utsträckning arbetssökande personer med funktionsnedsättning får del av företagsfrämjande insatser. Därutöver analyseras vilka drivkrafter som finns för eget företagande samt vilka eventuella behov målgruppen har i form av arbetsmiljö och trygghet. Kapitlet avslutas med en internationell utblick av företagsstöd för personer med funktionsnedsättning. Kapitel 3 innehåller en analys av sysselsättnings- och undanträngningseffekter av det arbetsmarknadspolitiska programmet stöd till start av näringsverksamhet. Därutöver redovisas en empirisk studie som har gjorts inom ramen för detta utredningsuppdrag med avseende på personer med funktionsnedsättning som har startat företag med stöd från Arbetsförmedlingen under år 2004 och I kapitel 4 presenteras och diskuteras olika alternativ till ett eventuellt nytt stöd. En mer fördjupad redovisning görs för det alternativ som bedöms vara mest lämpligt. Konsekvenserna av alternativet analyseras mot bakgrund av juridiska och samhällsekonomiska aspekter samt de övriga frågor som har lyfts fram i uppdraget. 2 Innebörden av väsentligt tillskott till försörjningen diskuteras i avsnitt

11 Kapitel 5 består av en avslutande diskussion där för- och nackdelar med ett stöd för egenföretagare med funktionsnedsättning vägs mot varandra. Kapitlet avslutas med en sammanfattande bedömning. 13

12 14

13 2 Behovsanalys Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ofta en svår situation på arbetsmarknaden. Att starta och driva egen näringsverksamhet kan därför vara en lösning för att bryta utanförskapet, men det kan även finnas omständigheter som innebär att en person med funktionsnedsättning upplever särskilda hinder att bedriva en egen näringsverksamhet. Syftet med behovsanalysen är att kartlägga och identifiera om personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har särskilda behov som behöver uppfyllas för att starta och driva företag. 2.1 Förutsättningar och utgångspunkter Risk för målkonflikt År 2000 antog riksdagen en handlingsplan för handikappolitiken med nationella mål om samhällsgemenskap, jämlikhet och delaktighet. 3 I handlingsplanen framgår bland annat att personer med funktionsnedsättning inte ska betraktas som en grupp som behöver särskilda åtgärder utan ska ses som medborgare med lika rätt och lika möjligheter. Särlösningar riskerar både att bli dyrare och mer otympliga jämfört med om handikapperspektivet finns med i planeringen från början. Samtidigt argumenterar regeringen i propositionen för att särskilda åtgärder behövs för att personer med funktionsnedsättning ska ha lika rättigheter och skyldigheter som andra. De ska dock utformas som komplement och inte som första alternativ. I arbetsmarknadspolitiken i allmänhet och i de arbetsmarknadspolitiska programmen i synnerhet möts dessa olika perspektiv. Å ena sidan finns ett inkluderande perspektiv i programmets utformning, å andra sidan har riksdag och regering på olika sätt genom bland annat regelverk och anslag säkerställt att vissa program endast ska förbehållas dem som har en funktionsnedsättning. 3 Prop. 1999/2000:79 15

14 Utgångspunkten i handlingsplanen att enskilda målgrupper inte ska särbehandlas är välmotiverad, men det finns en risk att hamna i en målkonflikt när man försöker åstadkomma samma förutsättningar för dessa grupper som för andra. Strävan efter att uppnå likartade förutsättningar utmynnar inte sällan i specialdestinerade ekonomiska stöd som i sig kan upplevas som stigmatiserande. Ett särskilt stöd till egenföretagande för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga riskerar därmed att betraktas som en särlösning. Ett sätt att undvika denna målkonflikt skulle vara att se över hur målgruppens hinder kan byggas bort inom befintliga system och ramar. De organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning har i Statskontorets intervjuer betonat att en bärande affärsidé alltid måste vara ett grundläggande villkor för alla individer som vill starta företag. Ett mera generöst stöd riktat till målgruppen kan stimulera till att fler vill bli egenföretagare, men det bör samtidigt inte eliminera sådana risker som andra näringsidkare kan utsättas för Definition av målgruppen Socialstyrelsen definierar funktionsnedsättning som nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd, eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. 4 Enligt Arbetsförmedlingen bestäms arbetsförmåga av relationen mellan individ, arbetskrav och arbetsmiljö. Enskilda personers arbetsförmåga kan bara ses i förhållande till en arbetsuppgift och en arbetsmiljö. 5 Den tidigare dominerande termen funktionshinder används fortfarande i relativt stor utsträckning, inte minst i statistiksammanhang. Detta begrepp bör dock inte användas synonymt med funktionsnedsättning utan definieras som den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Ett funktionshinder kan uppstå vid bristande tillgänglighet i och anpassning av omgivningen. 4 Socialstyrelsens termbank. 5 Definitionen ansluter till International Classification of Function, Disability and Health (ICF), vilket är ett system utvecklat av världshälsoorganisationen (WHO). 16

15 Av läsvänlighetsskäl används hädanefter i rapporten de förkortade termerna personer med funktionsnedsättning eller målgruppen synonymt med den längre, men korrekta, termen personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I den mån beteckningen funktionshinder nämns i rapporten beror det på att denna term har använts i källan som refereras Målgruppen behandlas homogent Vi har i utredningsarbetet behandlat personer med funktionsnedsättning som en sammanhållen grupp. Detta kan uppfattas som kontroversiellt eftersom målgruppen är heterogen och att individernas förutsättningar kan variera både beroende på form och grad av funktionsnedsättning. Det finns dock två skäl till detta förhållningssätt. Det ena är att tidsutrymmet inte har medgett en närmare granskning av hur olika former av funktionsnedsättning påverkar arbetssökandes möjligheter att bli företagare. Det andra är att villkoren för ett eventuellt nytt stöd för egenföretagare måste utformas på ett enkelt och enhetligt sätt. Ett regelverk som lämnar möjligheter för olika subventionsnivåer för olika slag av funktionsnedsättning riskerar att bli svårgenomtränglig och komplicera handläggningen. Vår bedömning är att småföretagare inte är betjänta av ett mer komplicerat regelverk. Denna bedömning delas också av samtliga myndigheter och organisationer vi har intervjuat. 2.2 Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Sysselsättning och företagande Varje månad genomför Statistiska centralbyrån (SCB) en arbetskraftsundersökning (AKU) som syftar till att beskriva individers aktuella sysselsättningsförhållanden samt ge information om utvecklingen på arbetsmarknaden. 6 Ett representativt urval av drygt personer i åldersgruppen år telefonintervjuas, sammanlagt åtta gånger under en tvåårsperiod, om sin situation på arbetsmarknaden. Statistiken utgör den officiella arbetsmarknadsstatistiken och sammanställs både som en månads-, en kvartals- och en årsrapport och används som 6 17

16 underlag för konjunkturbedömningar av bland annat Konjunkturinstitutet och SCB (Nationalräkenskaperna). Utöver AKU-undersökningen genomför SCB också tilläggsundersökningar för olika grupper i samhället. En av dessa beskriver situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning i åldersgruppen år och har genomförts vartannat år sedan Undersökningen är en kvartalsundersökning och statistiken är konstruerad så att den ska kunna jämföras med kvartalsstatistiken i AKU. Tabell 2.1 visar att under år 2008 ingick 55 procent av de individer som själva bedömde att de hade en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i arbetskraften jämfört med 79 procent av befolkningen som helhet. Även sysselsättningen skilde sig avsevärt och enbart 50 procent av individerna med nedsatt arbetsförmåga var sysselsatta mot 81 procent av dem utan funktionsnedsättning. Arbetslösheten för personer med nedsatt arbetsförmåga var 9 procent, vilket kan jämföras med 4 procent för befolkningen som helhet. SCB:s undersökning visar att andelen personer med funktionsnedsättning som arbetar heltid har sjunkit från 73 till 65 procent sedan år 2000, medan den i stort sett har varit konstant bland personer utan funktionsnedsättning på 79 procent. Drygt sex personer av tio med nedsatt arbetsförmåga arbetade i privat sektor, vilket är något lägre än de knappt sju av tio i hela befolkningen. Målgruppen var betydligt äldre än befolkningen i övrigt då över 52 procent var mellan 50 och 64 år jämfört med enbart 30 procent i befolkningen. Även utbildningsnivån skilde sig relativt kraftigt åt, då enbart 21 procent hade eftergymnasial utbildning gentemot 33 procent i befolkningen. Företagande SCB:s statistik visar att företagandet bland personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga under 2008 var vanligare än hos befolkningen som helhet. 11 procent av personer med funktionsnedsättning var företagare jämfört med 9 procent i befolkningen år. Andelen män och kvinnor som driver företag skiljer sig särskilt åt inom målgruppen. 18 procent av männen i målgruppen driver företag 18

17 jämfört med 13 procent av samtliga män. Bland kvinnorna är motsvarande siffra 5 procent oavsett funktionsnedsättning eller ej. Tabell 2.1 Andel personer i olika arbetsmarknadskategorier år 2008, ålder år, procent Kategori Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Arbete heltid Deltid tim/vecka Företagare Tot Kv M Befolkning , Ej funktionsnedsättning , Funktionsnedsättning , med nedsatt arbetsförmåga , Källa: SCB (2009) I figur 2.1 nedan visas hur gruppen med funktionsnedsättning fördelas i arbetskraften. Den senaste arbetskraftsundersökningen, som avser fjärde kvartalet år 2008, visar att människor i Sverige har en funktionsnedsättning. 7 Avgränsas gruppen till personer som själva anser att de även har nedsatt arbetsförmåga uppgår antalet till personer i åldersgruppen år. Nästan 45 procent, eller , av dessa individer var utanför arbetskraften, vilket kan jämföras med enbart 19 procent av personer utan funktionsnedsättning. Av de personer som ingick i arbetskraften var sysselsatta och av dessa var närmare företagare. 7 SCB (2009) 19

18 Figur 2.1 Antal personer uppdelat i arbetsmarknadsgrupper Bef år Med funk. nedsättn Ej funk. nedsättn Neds. arb. förmåga Ej neds arb. förmåga I arb.kraft Ej i arb.kraft I arb.kraft Ej i arb.kraft Sysselsatta Arbetslösa Företagare Anställd Källa: SCB (2009) Arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga inskrivna vid Arbetsförmedlingen Om en arbetssökande har en nedsättning av arbetsförmågan ska Arbetsförmedlingen utreda om denna nedsättning beror på ett funktionshinder. Om så är fallet registreras funktionshindret i Arbetsförmedlingens interna förmedlingssystem (AIS). 8 De personer som Arbetsförmedlingen har registrerat med kod för funktionshinder kan därmed betraktas som synonyma med personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 9 Om en individ efter rehabilitering eller utbildning byter yrkesinriktning till ett område där 8 Enligt Arbetsförmedlingens handläggarstöd ska funktionshinder som regel styrkas genom läkarutlåtande. Den arbetssökandes skriftliga medgivande ska först inhämtas innan funktionshinder registreras i AIS. 9 Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik genereras med olika metoder. I det förra fallet baseras antalet personer med funktionshinder genom bedömning av handläggare, medan SCB via AKU-undersökningarna baserar sin statistik på intervjuer och således individernas egen bedömning. 20

19 nedsatt arbetsförmåga inte längre bedöms föreligga, ska Arbetsförmedlingen ta bort registreringen av funktionshinder. Det innebär samtidigt att denna person inte kan ta del av de särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. 10 I vilken utsträckning dessa riktlinjer följs är dock oklart. Utvecklingen av antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen med registrerat funktionshinder har under de senaste åren varit mycket stabil, cirka personer. Under år 2009 har en svag ökning kunnat skönjas och i augusti 2009 var närmare personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med ett registrerat funktionshinder, vilket motsvarar 22 procent av alla inskrivna. 11 Tabell 2.2 Antal och andel personer med funktionsnedsättning inskrivna vid Arbetsförmedlingen i augusti 2009 fördelat på funktionshinder Funktionshinder Antal Andel Rörelsehinder % Psykiskt % Inlärningssvårigheter % Övriga somatiska besvär % Socialmedicinskt % Hörselskador % Hjärt-, kärl-, lungsjukdom % Synskador % Astma, allergi % Förvärvad hjärnskada % Totalt % Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik Tabell 2.2 visar omfattningen av olika typer av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga bland dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. 38 procent har någon form av rörelsehinder och är därmed den klart vanligaste formen av funktionsnedsättning. Därutöver är det relativt vanligt med psykiska funktionshinder och inlärningssvårigheter. Inskrivning på Arbetsförmedlingen innebär dock inte nödvändigtvis att de är arbetslösa, utan de kan även ha tillfälligt arbete eller liknande. 10 Handläggarstöd om funktionshinder, , Arbetsförmedlingen. 11 Augusti 2009 var den senast tillgängliga månaden när statistiken beställdes. I vissa avseenden förekommer säsongsfluktuationer i Arbetsförmedlingens statistik, men detta påverkar inte antalet inskrivna arbetssökande med funktionsnedsättning. 21

20 Andel med funktionshinder Tabell 2.3 Antal och andel inskrivna på Arbetsförmedlingen i augusti 2009, därav personer med funktionsnedsättning Arbetskraftsstatus Antal totalt Andel totalt Antal med funktionshinder Arbetslös % % Program med aktivitetsstöd % % Arbete utan stöd % % Arbete med stöd % % Arbetssökande med förhinder % % Totalt % % Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik I jämförelse med samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen är personer med funktionsnedsättning i mindre utsträckning arbetslösa eller i arbete utan stöd (se tabell 2.3). Däremot dominerar de kraftigt i gruppen som har arbete med stöd. Drygt hälften av de inskrivna personerna med funktionsnedsättning har arbete med subventionerad lön. I den mån dessa personer inte riskerar att bli arbetslösa är det inte arbetsmarknadspolitiskt motiverat att ta del av ett företagsstöd på Arbetsförmedlingen. Antalet inskrivna som inte är direkt arbetssökande (sysselsatta och arbetssökande med förhinder) har under åren 2007 till 2009 varit mycket stabilt. Med detta synsätt är antalet arbetssökande i målgruppen som potentiellt skulle starta eget företag i ett första steg avgränsat till arbetslösa eller i program, dvs. drygt personer. Hur många av dessa arbetssökande som i sin tur är benägna att starta företag är svårbedömt. För att göra en realistisk bedömning behövs referenspunkter. En referenspunkt är att andelen företagare i målgruppen relaterat till arbetskraften uppgår till cirka 10 procent, vilket i ett andra steg skulle innebära att målgruppen presumtiva egenföretagare bland de arbetssökande avgränsas till personer. 13 Ett sådant resonemang förutsätter dock att benägenheten att bli företagare är lika stor 12 Arbetsförmedlingens definition är Arbetssökande som är förhindrad att aktivt söka arbete och/eller omgående tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete. Hit hör även arbetssökande som önskar vara inskrivna, men som inte bedöms kunna tillgodogöra sig den service Arbetsförmedlingen kan erbjuda. 13 I figur 2.1 framgår att antalet företagare i målgruppen är och antalet i arbetskraften uppgår till personer. 22

21 hos arbetssökande som hos sysselsatta. Även om riskbenägenheten skulle vara lika stor i båda grupperna är det inte säkert att arbetssökande har hållbara affärsidéer eller lika goda förutsättningar på arbetsmarknaden som dem som redan har realiserat sitt företagande. Av den anledningen är Statskontorets bedömning i ett tredje steg att den presumtiva målgruppen uppgår till ungefär personer. En andra referenspunkt, som ovanstående bedömning ska relateras till, är att under senare år har knappt 700 personer i målgruppen årligen startat företag genom Arbetsförmedlingen. En kraftig volymökning är inte realistisk, eftersom det förutom den arbetssökandes vilja att starta företag också ställs krav från Arbetsförmedlingen för att stöd ska beviljas. (I avsnitt 2.3 diskuteras Arbetsförmedlingens stöd för företagare mera utförligt.) Statskontorets bedömning är att ett mer generöst stöd för att starta företag visserligen skulle öka intresset för att bli egenföretagare i målgruppen, men att detta i sin tur knappast skulle föranleda en påtaglig ökning. Antalet arbetssökande med funktionsnedsättning kommer att öka under de närmaste åren. I januari 2010 infördes nya regler inom sjukförsäkringen, vilka medför att många personer med förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning kommer att utförsäkras. Totalt sett bedömer Försäkringskassan att cirka personer under år 2010 kommer att befinna sig i en situation där de inte längre har någon rätt till ersättning från sjukförsäkringen. För år 2011 är motsvarande antal och för år 2012 bedöms antalet bli personer. 14 Det är svårt att uppskatta hur många av dem som inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen som efter introduktionsperioden på Arbetsförmedlingen kommer att vara arbetssökande. Flertalet av dem kommer sannolikt inte tillhöra målgruppen för denna utredning. Ett rimligt scenario är att vissa personer inte kommer att bedömas ha någon nedsatt arbetsförmåga, medan andra personer kommer att bedömas helt sakna arbetsförmåga. Det förefaller samtidigt föga sannolikt att det i den återstående gruppen finns många personer som efter en långtidssjukskrivning är intresserade av och har förutsättningar att starta egen näringsverksamhet. Då denna målgrupp har befunnit sig utanför arbetsmarknaden under en relativt lång tid saknar flertalet troligtvis 14 Ds 2009:45 23

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Stöd till start av näringsverksamhet

Stöd till start av näringsverksamhet Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2014-09. Stöd till start av näringsverksamhet Du som är arbetssökande och har goda förutsättningar att starta en egen verksamhet kan i vissa fall få stöd och

Läs mer

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69)

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-31 A2012/3434/IU Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga; SFS 2007:924 Utkom från trycket den 27

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention

Läs mer

Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, Ds 2016:14

Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, Ds 2016:14 Sundbyberg 27 juni 2016 Dnr.nr: A2016-00994-A Vår referens: Mikael Klein Till Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2005:1203 Utkom från trycket den 23 december 2005 utfärdad den 15

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

De nya insatserna för funktionshindrade inom arbetsmarknadspolitiken

De nya insatserna för funktionshindrade inom arbetsmarknadspolitiken 2008:9 De nya insatserna för funktionshindrade inom arbetsmarknadspolitiken en utvärdering av trestegsmodellen MISSIV DATUM DIARIENR 2008-05-28 2006/255-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2006-11-30 N2006/10679/A

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program; SFS 2007:1031 Utkom från trycket den 4 december 2007 utfärdad den 15 november 2007. Regeringen

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 maj 2016 Peter Nofors, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2016: 9 330 (6,1%) 4 184 kvinnor (5,6%)

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Arbetsmarknad och funktionshinder

Arbetsmarknad och funktionshinder Arbetsmarknad och funktionshinder Hur ska vi förstå ESO-rapportens slutsatser? Vad vet vi om personer med funktionsnedsättning och de hinder som finns för arbete? Mikael Klein Intressepolitisk chef, Handikappförbunden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 985 personer fick arbete Under december påbörjade 985 av alla som var inskrivna

Läs mer

Utanförskap på arbetsmarknaden

Utanförskap på arbetsmarknaden RiR 2007:24 Utanförskap på arbetsmarknaden Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga ISBN 978 91 7086 127 7 RiR 2007:24 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2007 Till regeringen Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Valdete Hashani Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 600 påbörjade något arbete I Kronobergs län påbörjade omkring 600 personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län januari månad 2016 Fått arbete 1 195 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län oktober 2013 5 230 (8,3 %) 2 315 kvinnor (7,7 %) 2 915

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län september 2013 5 130 (8,1 %) 2 335 kvinnor (7,7 %) 2

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2014: 59 629 (7,4%) 33 027

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Kort om Arbetsförmedlingen 160906 Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015 Fått arbete Under oktober påbörjade 1 343 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2015 Fått arbete 1 239 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Subventionerade anställningar

Subventionerade anställningar 2011:34 Subventionerade anställningar En kartläggning MISSIV DATUM DIARIENR 2011-12-19 2011/181-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-22 A/2011/2742/A Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 2013-08-09 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 1 640 av de inskrivna fick jobb Under juli påbörjade 1 643 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per maj 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per maj 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-06-04 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015 Fått arbete 995 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick till

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. oktober. indikerar. därmed på en. i Jönköpingss län - Arbetsförmedlingens

Andreas Mångs, Analysavdelningen. oktober. indikerar. därmed på en. i Jönköpingss län - Arbetsförmedlingens MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 8 november 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, oktober 2013 12 575 (7,3 %) 5 891 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 Fått arbete 1 936 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 maj 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2015: 56 385 (7,0%) 24 753 kvinnor

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, juli månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län juli 2014 9 285 (5,5

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska program

Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska program KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Frändén Kristina Datum 2013-11-05 Diarienummer UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Statskontoret ska, när det gäller samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen kartlägga:

Statskontoret ska, när det gäller samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen kartlägga: Regeringsbeslut II:2 2012-02-23 S2011/9837/FST (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att kartlägga kommunernas och Arbetsförmedlingens insatser för personer med ekonomiskt

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 17 juni 2014 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj 2014 11 243 (6,6 %) 5 247 kvinnor (6,5 %) 5 996

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 december 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november 2014: 59 644 (7,4%) 33 577

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016 Färre fick arbete i juli Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 9 maj 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län april 2014 8 646 (7,7 %) 3 867 kvinnor (7,2 %) 4 779 män (8,1 %) 2 230 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 Fått arbete Under mars påbörjade 1 396 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2015: 61 625 (7,7%) 35 344

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2016 Färre fick arbete i april Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län december månad 2015 Fått arbete 887 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Remissvar gällande Sänkta Trösklar Högt i Tak, SOU 2012:31 Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Allmänna synpunkter

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2017 1 300 personer fick arbete Under januari påbörjade 1 295 av alla som var

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2016 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade knappt 650 personer

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer