Nytt stöd till egenföretagare?

Transkript

1 2010:6 Nytt stöd till egenföretagare? En analys av stöd till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

2 MISSIV DATUM DIARIENR /183-5 ERT DATUM ER BETECKNING A2009/2636/A Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm Uppdrag att utreda möjligheten att införa ett stöd till egenföretagande för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Regeringen gav den 3 september 2009 Statskontoret i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett stöd för att starta och driva företag riktat till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Nytt stöd till egenföretagare? En analys av stöd till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (2010:6). Generaldirektör Yvonne Gustafsson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Mikael Halápi och utredare Jonas Ericson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Yvonne Gustafsson Jonas Ericson POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX: statskontoret@statskontoret.se

3 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Statskontorets uppdrag Metod och frågeställningar Rapportens disposition 12 2 Behovsanalys Förutsättningar och utgångspunkter Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Arbetsmarknadspolitiska program Företagsstöd utanför arbetsmarknadspolitiken Drivkrafter att bli egenföretagare Arbetsmiljö och trygghet Internationell utblick Sammanfattande bedömning 42 3 Effekter av stöd till start av näringsverksamhet Sysselsättningseffekter och konkurrenssnedvridning Statskontorets studie Sammanfattande bedömning 65 4 Analys av ett utökat stöd till egenföretagare Utgångspunkter för ett eventuellt nytt stöd Fyra olika typer av stöd Juridiska aspekter Samhällsekonomiska och statsfinansiella aspekter Sammanfattande bedömning 81 5

4 5 Avslutande diskussion Behovet av ett nytt stöd Arbetsmarknadspolitiska effekter av ett förlängt stöd Utformning av ett nytt stöd Centrala frågeställningar 90 Referenslista 95 Bilagor 1 Uppdraget 99 2 Statistisk analys Arbetsförmedlingens koder 113 6

5 Sammanfattning Statskontoret har på regeringens uppdrag utrett möjligheten att införa ett stöd för egenföretagare riktat till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Syftet med ett sådant stöd skulle vara att öka möjligheten för denna målgrupp att bryta utanförskapet och komma in på arbetsmarknaden genom att starta och driva företag. Statskontorets övergripande slutsats är att det inte är motiverat med ett nytt stöd till egenföretagare för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Statskontoret finner i utredningen inte några starka skäl som talar för att det finns behov av ett nytt stöd för målgruppen. Ett särskilt försörjningsstöd för personer med funktionsnedsättning riskerar dessutom att framstå som en särbehandling som i sin tur står i konflikt med riksdagens övergripande mål för handikappolitiken. Personer med funktionsnedsättning behöver kompenseras för nedsatt arbetsförmåga. Målgruppen kan genom Arbetsförmedlingens olika insatser redan i dag beviljas stöd till egenföretagande. Forskningen visar att programmet stöd till start av näringsverksamhet i dess befintliga utformning fungerar väl för målgruppen och ger goda sysselsättningseffekter. Målgruppen har dessutom tillgång till särskilda stöd som ska kompensera för funktionsnedsättningen såsom näringshjälp och stöd till arbetshjälpmedel respektive personligt biträde. Det finns därutöver flera möjligheter till finansiering och rådgivning utanför arbetsmarknadspolitiken. Statskontoret konstaterar i utredningen att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga driver företag i något högre utsträckning än personer utan funktionsnedsättning. Samtidigt är den potentiella målgruppen egenföretagare bland de arbetssökande begränsad, vilket beror på de arbetsmarknadspolitiska villkoren för att bevilja stöd samt målgruppens riskbenägenhet, förutsättningar och möjlighet att realisera bärkraftiga affärsidéer. Statskontorets bedömning är att målgruppen presumtiva egenföretagare bland de arbetssökande uppgår till cirka personer. 7

6 Ett problem för målgruppen, som sannolikt också bidrar till att vissa personer tvekar att starta företag, är svårigheten att teckna försäkringar till en rimlig kostnad. Detta problem kan dock inte lösas med hjälp av någon varaktig försörjning från Arbetsförmedlingen. Lösningen på denna fråga ligger utanför Statskontorets uppdrag. Ett nytt stöd kan inte heller kompensera för sjukdom eller social otrygghet, vilka är två av de främsta skälen till företagsnedläggning i målgruppen. Statskontoret konstaterar i utredningen att målgruppen i första hand efterfrågar ökad trygghet i de offentliga försäkringssystemen som gör att de vågar ta initiativ till att bli företagare. Möjligheterna att ta del av trygghetssystemen är begränsade för företagare och detta kan i synnerhet drabba personer med funktionsnedsättning. Reformer i de offentliga försäkringssystemen som ger ökad trygghet för företagare värderas av representanter för målgruppen högre än en mer generös form av försörjningsstöd för företagare. Statskontoret har i utredningsarbetet, parallellt med genomförandet av behovsanalysen, övervägt och analyserat olika alternativ till utformning av ett eventuellt nytt stöd för målgruppen. Det alternativ som bedömdes mest lämpligt för målgruppen var möjlighet till förlängning av stöd till start av näringsverksamhet för personer med funktionsnedsättning till maximalt 12 månader. Statskontorets statistiska analys visar dock att personer i målgruppen som har deltagit i programmet under en längre period än sex månader varken har bättre inkomst- eller sysselsättningsutfall än personer som har deltagit upp till sex månader. En förlängning av stödperioden skulle riskera att istället leda till undanträngning av befintliga företag och minska kostnadseffektiviteten i programmet. Mot bakgrund av att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är överrepresenterade som företagare, att antalet arbetssökande i målgruppen är begränsat, att befintliga stödmöjligheter är ändamålsenliga, att ökad trygghet värderas högre än en ett mer generöst försörjningsstöd och att den empiriska analysen tyder på att längre stöd inte ger några positiva arbetsmarknadspolitiska effekter, finner Statskontoret att det inte är motiverat med ett nytt stöd. 8

7 1 Inledning Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2009 att det är angeläget att personer med funktionsnedsättning ges samma förutsättningar som andra att starta och driva företag. 1.1 Statskontorets uppdrag I september 2009 fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att utreda möjligheten att införa ett stöd för egenföretagare riktat till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 1 Syftet med ett sådant stöd är att öka möjligheten för denna grupp att bryta utanförskapet och komma in på arbetsmarknaden genom att starta och driva företag. Uppdragets innehåll Uppdraget består i att belysa såväl fördelar som nackdelar med att införa ett stöd för egenföretagare med funktionsnedsättning. Av utredningen ska följande framgå: Hur behovet av ett stöd ser ut i den tänkta målgruppen För- och nackdelar med att införa ett sådant stöd Hur det kan säkerställas att stödet endast betalas ut till berättigade och i rätt omfattning Den förväntade samhällsekonomiska effekten av ett stöd av denna typ Om Statskontorets bedömningar visar att det är effektivt att införa ett stöd för att starta och driva företag riktat mot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska också följande framgå av utredningen: I vilken eller vilka bolagsformer individen ska kunna vara verksam Hur företag som är vilande ska bedömas 1 Uppdraget återfinns i bilaga 1. 9

8 Om stödet ska kunna kombineras med särskilt stöd vid start av näringsverksamhet Stödets utformning, storlek och längd Statsfinansiella effekter av stödet Vilka kontrollfunktioner som bör inrättas för att säkerställa att stödet endast betalas ut till berättigade och i rätt omfattning Utredningen ska beakta internationella erfarenheter av stöd till egenföretagare med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga erfarenheterna från Delegationen mot felaktiga utbetalningars arbete Projektgruppen I Statskontorets projektgrupp har ingått Jonas Ericson (projektledare) och Henrik Robertsson. Chefsjuristen Jonas Widell har varit behjälplig i juridiska frågor och konsulten Karl-Martin Sjöstrand har gjort de statistiska beräkningarna. Därutöver har en intern referensgrupp på Statskontoret varit knuten till projektet. 1.2 Metod och frågeställningar Regeringens uppdrag kan härledas till ambitionen att förbättra möjligheterna till företagande för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Något särskilt behov eller konstaterande av otillräckligt ekonomiskt stöd för målgruppen har dock inte uttalats. Ett första steg i utredningsarbetet har därmed varit att kartlägga målgruppen i ett arbetsmarknadsperspektiv och identifiera vilka eventuella hinder och behov som målgruppen har. Det andra steget har varit att utreda vilka effekter ett företagsstöd har för målgruppen. Det tredje steget har varit att analysera hur ett eventuellt nytt stöd skulle kunna utformas. Mot denna bakgrund har Statskontoret formulerat tre frågeställningar: Finns det ett behov av ett nytt stöd till egenföretagare med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga? 10

9 Är det arbetsmarknadspolitiskt motiverat att införa ett nytt stöd för att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska kunna starta och driva företag? Hur bör ett stöd till egenföretagare för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga utformas? Statskontoret har av praktiska skäl arbetat parallellt med ovanstående frågeställningar, istället för att behandla de olika delfrågorna sekventiellt som uppdraget är formulerat. Detta arbetssätt har dock inte påverkat de slutsatser som dras eller de förslag som lämnas. Den litteratur som har använts i utredningen utgörs i första hand av forskningsrapporter om egenföretagare med arbetslöshetsbakgrund och olika myndighetsrapporter samt regelverk och övrigt faktamaterial från myndigheter. Statskontoret har även genomfört intervjuer i syfte att få kunskap om målgruppens förutsättningar och företagandets villkor. De intervjuade organisationerna är Handikappförbunden (f.d. Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO), HAREC (Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning), Samhall AB, Almi, Nyföretagarcentrum, Företagarna, arbetsförmedlingarna i Jönköping, Globen (Stockholm), Hudiksvall, Linköping samt Arbetsförmedlingens huvudkontor. Projektgruppen har även varit i kontakt med Myndigheten för tillväxtanalys, Konkurrensverket och Tillväxtverket med anledning av uppdraget. Den statistik som har använts i utredningen baseras på uppgifter från Arbetsförmedlingen avseende personer som har deltagit i det arbetsmarknadspolitiska programmet stöd till start av näringsverksamhet under åren 2004 till och med Statistiska Centralbyrån (SCB) har påfört inkomstuppgifter för åren 2006 och Genom regressionsanalys har Statskontoret låtit analysera inkomst- och sysselsättningsutfall efter programmets avslutande. Ett särskilt intresse har ägnats åt hur utfallen varierar beroende på hur länge deltagarna har haft stöd till start av näringsverksamhet. 11

10 Avgränsning Uppdraget är i huvudsak arbetsmarknadspolitiskt, eftersom syftet är att bryta utanförskapet och underlätta för personer med nedsatt arbetsförmåga att komma in på arbetsmarknaden. Målgruppen för ett eventuellt nytt stöd avgränsas därmed till att beröra personer som är arbetssökande vid Arbetsförmedlingen, är eller riskerar att bli arbetslösa, samt har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Vidare ska personen ha en affärsidé som bedöms vara lönsam och kan antas ge ett väsentligt tillskott till försörjningen. 2 Statskontoret har tolkat uppdraget som att ett eventuellt stöd främst avser en form av varaktigt försörjningsstöd. 1.3 Rapportens disposition Kapitel 2 identifierar och kartlägger hur många personer som ingår i målgruppen samt i vilken utsträckning arbetssökande personer med funktionsnedsättning får del av företagsfrämjande insatser. Därutöver analyseras vilka drivkrafter som finns för eget företagande samt vilka eventuella behov målgruppen har i form av arbetsmiljö och trygghet. Kapitlet avslutas med en internationell utblick av företagsstöd för personer med funktionsnedsättning. Kapitel 3 innehåller en analys av sysselsättnings- och undanträngningseffekter av det arbetsmarknadspolitiska programmet stöd till start av näringsverksamhet. Därutöver redovisas en empirisk studie som har gjorts inom ramen för detta utredningsuppdrag med avseende på personer med funktionsnedsättning som har startat företag med stöd från Arbetsförmedlingen under år 2004 och I kapitel 4 presenteras och diskuteras olika alternativ till ett eventuellt nytt stöd. En mer fördjupad redovisning görs för det alternativ som bedöms vara mest lämpligt. Konsekvenserna av alternativet analyseras mot bakgrund av juridiska och samhällsekonomiska aspekter samt de övriga frågor som har lyfts fram i uppdraget. 2 Innebörden av väsentligt tillskott till försörjningen diskuteras i avsnitt

11 Kapitel 5 består av en avslutande diskussion där för- och nackdelar med ett stöd för egenföretagare med funktionsnedsättning vägs mot varandra. Kapitlet avslutas med en sammanfattande bedömning. 13

12 14

13 2 Behovsanalys Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ofta en svår situation på arbetsmarknaden. Att starta och driva egen näringsverksamhet kan därför vara en lösning för att bryta utanförskapet, men det kan även finnas omständigheter som innebär att en person med funktionsnedsättning upplever särskilda hinder att bedriva en egen näringsverksamhet. Syftet med behovsanalysen är att kartlägga och identifiera om personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har särskilda behov som behöver uppfyllas för att starta och driva företag. 2.1 Förutsättningar och utgångspunkter Risk för målkonflikt År 2000 antog riksdagen en handlingsplan för handikappolitiken med nationella mål om samhällsgemenskap, jämlikhet och delaktighet. 3 I handlingsplanen framgår bland annat att personer med funktionsnedsättning inte ska betraktas som en grupp som behöver särskilda åtgärder utan ska ses som medborgare med lika rätt och lika möjligheter. Särlösningar riskerar både att bli dyrare och mer otympliga jämfört med om handikapperspektivet finns med i planeringen från början. Samtidigt argumenterar regeringen i propositionen för att särskilda åtgärder behövs för att personer med funktionsnedsättning ska ha lika rättigheter och skyldigheter som andra. De ska dock utformas som komplement och inte som första alternativ. I arbetsmarknadspolitiken i allmänhet och i de arbetsmarknadspolitiska programmen i synnerhet möts dessa olika perspektiv. Å ena sidan finns ett inkluderande perspektiv i programmets utformning, å andra sidan har riksdag och regering på olika sätt genom bland annat regelverk och anslag säkerställt att vissa program endast ska förbehållas dem som har en funktionsnedsättning. 3 Prop. 1999/2000:79 15

14 Utgångspunkten i handlingsplanen att enskilda målgrupper inte ska särbehandlas är välmotiverad, men det finns en risk att hamna i en målkonflikt när man försöker åstadkomma samma förutsättningar för dessa grupper som för andra. Strävan efter att uppnå likartade förutsättningar utmynnar inte sällan i specialdestinerade ekonomiska stöd som i sig kan upplevas som stigmatiserande. Ett särskilt stöd till egenföretagande för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga riskerar därmed att betraktas som en särlösning. Ett sätt att undvika denna målkonflikt skulle vara att se över hur målgruppens hinder kan byggas bort inom befintliga system och ramar. De organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning har i Statskontorets intervjuer betonat att en bärande affärsidé alltid måste vara ett grundläggande villkor för alla individer som vill starta företag. Ett mera generöst stöd riktat till målgruppen kan stimulera till att fler vill bli egenföretagare, men det bör samtidigt inte eliminera sådana risker som andra näringsidkare kan utsättas för Definition av målgruppen Socialstyrelsen definierar funktionsnedsättning som nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd, eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. 4 Enligt Arbetsförmedlingen bestäms arbetsförmåga av relationen mellan individ, arbetskrav och arbetsmiljö. Enskilda personers arbetsförmåga kan bara ses i förhållande till en arbetsuppgift och en arbetsmiljö. 5 Den tidigare dominerande termen funktionshinder används fortfarande i relativt stor utsträckning, inte minst i statistiksammanhang. Detta begrepp bör dock inte användas synonymt med funktionsnedsättning utan definieras som den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Ett funktionshinder kan uppstå vid bristande tillgänglighet i och anpassning av omgivningen. 4 Socialstyrelsens termbank. 5 Definitionen ansluter till International Classification of Function, Disability and Health (ICF), vilket är ett system utvecklat av världshälsoorganisationen (WHO). 16

15 Av läsvänlighetsskäl används hädanefter i rapporten de förkortade termerna personer med funktionsnedsättning eller målgruppen synonymt med den längre, men korrekta, termen personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I den mån beteckningen funktionshinder nämns i rapporten beror det på att denna term har använts i källan som refereras Målgruppen behandlas homogent Vi har i utredningsarbetet behandlat personer med funktionsnedsättning som en sammanhållen grupp. Detta kan uppfattas som kontroversiellt eftersom målgruppen är heterogen och att individernas förutsättningar kan variera både beroende på form och grad av funktionsnedsättning. Det finns dock två skäl till detta förhållningssätt. Det ena är att tidsutrymmet inte har medgett en närmare granskning av hur olika former av funktionsnedsättning påverkar arbetssökandes möjligheter att bli företagare. Det andra är att villkoren för ett eventuellt nytt stöd för egenföretagare måste utformas på ett enkelt och enhetligt sätt. Ett regelverk som lämnar möjligheter för olika subventionsnivåer för olika slag av funktionsnedsättning riskerar att bli svårgenomtränglig och komplicera handläggningen. Vår bedömning är att småföretagare inte är betjänta av ett mer komplicerat regelverk. Denna bedömning delas också av samtliga myndigheter och organisationer vi har intervjuat. 2.2 Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Sysselsättning och företagande Varje månad genomför Statistiska centralbyrån (SCB) en arbetskraftsundersökning (AKU) som syftar till att beskriva individers aktuella sysselsättningsförhållanden samt ge information om utvecklingen på arbetsmarknaden. 6 Ett representativt urval av drygt personer i åldersgruppen år telefonintervjuas, sammanlagt åtta gånger under en tvåårsperiod, om sin situation på arbetsmarknaden. Statistiken utgör den officiella arbetsmarknadsstatistiken och sammanställs både som en månads-, en kvartals- och en årsrapport och används som

16 underlag för konjunkturbedömningar av bland annat Konjunkturinstitutet och SCB (Nationalräkenskaperna). Utöver AKU-undersökningen genomför SCB också tilläggsundersökningar för olika grupper i samhället. En av dessa beskriver situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning i åldersgruppen år och har genomförts vartannat år sedan Undersökningen är en kvartalsundersökning och statistiken är konstruerad så att den ska kunna jämföras med kvartalsstatistiken i AKU. Tabell 2.1 visar att under år 2008 ingick 55 procent av de individer som själva bedömde att de hade en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i arbetskraften jämfört med 79 procent av befolkningen som helhet. Även sysselsättningen skilde sig avsevärt och enbart 50 procent av individerna med nedsatt arbetsförmåga var sysselsatta mot 81 procent av dem utan funktionsnedsättning. Arbetslösheten för personer med nedsatt arbetsförmåga var 9 procent, vilket kan jämföras med 4 procent för befolkningen som helhet. SCB:s undersökning visar att andelen personer med funktionsnedsättning som arbetar heltid har sjunkit från 73 till 65 procent sedan år 2000, medan den i stort sett har varit konstant bland personer utan funktionsnedsättning på 79 procent. Drygt sex personer av tio med nedsatt arbetsförmåga arbetade i privat sektor, vilket är något lägre än de knappt sju av tio i hela befolkningen. Målgruppen var betydligt äldre än befolkningen i övrigt då över 52 procent var mellan 50 och 64 år jämfört med enbart 30 procent i befolkningen. Även utbildningsnivån skilde sig relativt kraftigt åt, då enbart 21 procent hade eftergymnasial utbildning gentemot 33 procent i befolkningen. Företagande SCB:s statistik visar att företagandet bland personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga under 2008 var vanligare än hos befolkningen som helhet. 11 procent av personer med funktionsnedsättning var företagare jämfört med 9 procent i befolkningen år. Andelen män och kvinnor som driver företag skiljer sig särskilt åt inom målgruppen. 18 procent av männen i målgruppen driver företag 18

17 jämfört med 13 procent av samtliga män. Bland kvinnorna är motsvarande siffra 5 procent oavsett funktionsnedsättning eller ej. Tabell 2.1 Andel personer i olika arbetsmarknadskategorier år 2008, ålder år, procent Kategori Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Arbete heltid Deltid tim/vecka Företagare Tot Kv M Befolkning , Ej funktionsnedsättning , Funktionsnedsättning , med nedsatt arbetsförmåga , Källa: SCB (2009) I figur 2.1 nedan visas hur gruppen med funktionsnedsättning fördelas i arbetskraften. Den senaste arbetskraftsundersökningen, som avser fjärde kvartalet år 2008, visar att människor i Sverige har en funktionsnedsättning. 7 Avgränsas gruppen till personer som själva anser att de även har nedsatt arbetsförmåga uppgår antalet till personer i åldersgruppen år. Nästan 45 procent, eller , av dessa individer var utanför arbetskraften, vilket kan jämföras med enbart 19 procent av personer utan funktionsnedsättning. Av de personer som ingick i arbetskraften var sysselsatta och av dessa var närmare företagare. 7 SCB (2009) 19

18 Figur 2.1 Antal personer uppdelat i arbetsmarknadsgrupper Bef år Med funk. nedsättn Ej funk. nedsättn Neds. arb. förmåga Ej neds arb. förmåga I arb.kraft Ej i arb.kraft I arb.kraft Ej i arb.kraft Sysselsatta Arbetslösa Företagare Anställd Källa: SCB (2009) Arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga inskrivna vid Arbetsförmedlingen Om en arbetssökande har en nedsättning av arbetsförmågan ska Arbetsförmedlingen utreda om denna nedsättning beror på ett funktionshinder. Om så är fallet registreras funktionshindret i Arbetsförmedlingens interna förmedlingssystem (AIS). 8 De personer som Arbetsförmedlingen har registrerat med kod för funktionshinder kan därmed betraktas som synonyma med personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 9 Om en individ efter rehabilitering eller utbildning byter yrkesinriktning till ett område där 8 Enligt Arbetsförmedlingens handläggarstöd ska funktionshinder som regel styrkas genom läkarutlåtande. Den arbetssökandes skriftliga medgivande ska först inhämtas innan funktionshinder registreras i AIS. 9 Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik genereras med olika metoder. I det förra fallet baseras antalet personer med funktionshinder genom bedömning av handläggare, medan SCB via AKU-undersökningarna baserar sin statistik på intervjuer och således individernas egen bedömning. 20

19 nedsatt arbetsförmåga inte längre bedöms föreligga, ska Arbetsförmedlingen ta bort registreringen av funktionshinder. Det innebär samtidigt att denna person inte kan ta del av de särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. 10 I vilken utsträckning dessa riktlinjer följs är dock oklart. Utvecklingen av antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen med registrerat funktionshinder har under de senaste åren varit mycket stabil, cirka personer. Under år 2009 har en svag ökning kunnat skönjas och i augusti 2009 var närmare personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med ett registrerat funktionshinder, vilket motsvarar 22 procent av alla inskrivna. 11 Tabell 2.2 Antal och andel personer med funktionsnedsättning inskrivna vid Arbetsförmedlingen i augusti 2009 fördelat på funktionshinder Funktionshinder Antal Andel Rörelsehinder % Psykiskt % Inlärningssvårigheter % Övriga somatiska besvär % Socialmedicinskt % Hörselskador % Hjärt-, kärl-, lungsjukdom % Synskador % Astma, allergi % Förvärvad hjärnskada % Totalt % Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik Tabell 2.2 visar omfattningen av olika typer av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga bland dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. 38 procent har någon form av rörelsehinder och är därmed den klart vanligaste formen av funktionsnedsättning. Därutöver är det relativt vanligt med psykiska funktionshinder och inlärningssvårigheter. Inskrivning på Arbetsförmedlingen innebär dock inte nödvändigtvis att de är arbetslösa, utan de kan även ha tillfälligt arbete eller liknande. 10 Handläggarstöd om funktionshinder, , Arbetsförmedlingen. 11 Augusti 2009 var den senast tillgängliga månaden när statistiken beställdes. I vissa avseenden förekommer säsongsfluktuationer i Arbetsförmedlingens statistik, men detta påverkar inte antalet inskrivna arbetssökande med funktionsnedsättning. 21

20 Andel med funktionshinder Tabell 2.3 Antal och andel inskrivna på Arbetsförmedlingen i augusti 2009, därav personer med funktionsnedsättning Arbetskraftsstatus Antal totalt Andel totalt Antal med funktionshinder Arbetslös % % Program med aktivitetsstöd % % Arbete utan stöd % % Arbete med stöd % % Arbetssökande med förhinder % % Totalt % % Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik I jämförelse med samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen är personer med funktionsnedsättning i mindre utsträckning arbetslösa eller i arbete utan stöd (se tabell 2.3). Däremot dominerar de kraftigt i gruppen som har arbete med stöd. Drygt hälften av de inskrivna personerna med funktionsnedsättning har arbete med subventionerad lön. I den mån dessa personer inte riskerar att bli arbetslösa är det inte arbetsmarknadspolitiskt motiverat att ta del av ett företagsstöd på Arbetsförmedlingen. Antalet inskrivna som inte är direkt arbetssökande (sysselsatta och arbetssökande med förhinder) har under åren 2007 till 2009 varit mycket stabilt. Med detta synsätt är antalet arbetssökande i målgruppen som potentiellt skulle starta eget företag i ett första steg avgränsat till arbetslösa eller i program, dvs. drygt personer. Hur många av dessa arbetssökande som i sin tur är benägna att starta företag är svårbedömt. För att göra en realistisk bedömning behövs referenspunkter. En referenspunkt är att andelen företagare i målgruppen relaterat till arbetskraften uppgår till cirka 10 procent, vilket i ett andra steg skulle innebära att målgruppen presumtiva egenföretagare bland de arbetssökande avgränsas till personer. 13 Ett sådant resonemang förutsätter dock att benägenheten att bli företagare är lika stor 12 Arbetsförmedlingens definition är Arbetssökande som är förhindrad att aktivt söka arbete och/eller omgående tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete. Hit hör även arbetssökande som önskar vara inskrivna, men som inte bedöms kunna tillgodogöra sig den service Arbetsförmedlingen kan erbjuda. 13 I figur 2.1 framgår att antalet företagare i målgruppen är och antalet i arbetskraften uppgår till personer. 22

21 hos arbetssökande som hos sysselsatta. Även om riskbenägenheten skulle vara lika stor i båda grupperna är det inte säkert att arbetssökande har hållbara affärsidéer eller lika goda förutsättningar på arbetsmarknaden som dem som redan har realiserat sitt företagande. Av den anledningen är Statskontorets bedömning i ett tredje steg att den presumtiva målgruppen uppgår till ungefär personer. En andra referenspunkt, som ovanstående bedömning ska relateras till, är att under senare år har knappt 700 personer i målgruppen årligen startat företag genom Arbetsförmedlingen. En kraftig volymökning är inte realistisk, eftersom det förutom den arbetssökandes vilja att starta företag också ställs krav från Arbetsförmedlingen för att stöd ska beviljas. (I avsnitt 2.3 diskuteras Arbetsförmedlingens stöd för företagare mera utförligt.) Statskontorets bedömning är att ett mer generöst stöd för att starta företag visserligen skulle öka intresset för att bli egenföretagare i målgruppen, men att detta i sin tur knappast skulle föranleda en påtaglig ökning. Antalet arbetssökande med funktionsnedsättning kommer att öka under de närmaste åren. I januari 2010 infördes nya regler inom sjukförsäkringen, vilka medför att många personer med förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning kommer att utförsäkras. Totalt sett bedömer Försäkringskassan att cirka personer under år 2010 kommer att befinna sig i en situation där de inte längre har någon rätt till ersättning från sjukförsäkringen. För år 2011 är motsvarande antal och för år 2012 bedöms antalet bli personer. 14 Det är svårt att uppskatta hur många av dem som inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen som efter introduktionsperioden på Arbetsförmedlingen kommer att vara arbetssökande. Flertalet av dem kommer sannolikt inte tillhöra målgruppen för denna utredning. Ett rimligt scenario är att vissa personer inte kommer att bedömas ha någon nedsatt arbetsförmåga, medan andra personer kommer att bedömas helt sakna arbetsförmåga. Det förefaller samtidigt föga sannolikt att det i den återstående gruppen finns många personer som efter en långtidssjukskrivning är intresserade av och har förutsättningar att starta egen näringsverksamhet. Då denna målgrupp har befunnit sig utanför arbetsmarknaden under en relativt lång tid saknar flertalet troligtvis 14 Ds 2009:45 23