Skogsstyrelsens handlingsplan för landsbygdsprogrammet

Transkript

1 1(45) Diarienr 201/2558 Skogsstyrelsens handlingsplan för landsbygdsprogrammet Version Godkänd av Jordbruksverket Träder ikraft Skogsstyrelsen Jönköping

2 Skogsstyrelsen (45) Skogsstyrelsens handlingsplan för landsbygdsprogrammet Uppdaterad inför 2017 den 7 november 201 Sammanfattning EU:s övergripande mål syftar bland annat till utvekling oh tillvät på landsbygden. Skogen har en viktig roll i detta. Utöver att bidra till EU:s övergripande mål är de skogliga åtgärderna viktiga för att genomföra arbetet med Sveriges miljömål. Skogsnäringen är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar med stor betydelse för den svenska ekonomin. Skogen är en resurs för samhället när det gäller människors välbefinnande, hälsa, boende/livsmiljö, regional utvekling oh turism. Den biologiska mångfalden i skogen oh skogslandskapet med dess vatten oh våtmarker är grunden till många ekosystemtjänster men kan skadas när skogen brukas. Skogen är även rik på skyddsvärda kulturlämningar, ofta med skötselbehov. Därför ser vi ett behov av mer kunskap till skogsägare oh utförare men okså stödinsatser för att bevara oh utvekla natur- oh kulturvärden. I allt detta är rådgivning oh samarbete mellan olika aktörer viktigt så att insatserna kan anpassas för att ge största möjliga nytta utifrån förutsättningarna. De skogliga åtgärderna bidrar till att skapa ett hållbart skogsbruk. Skogsstyrelsens prioriteringar inom Fokusområde 4 ab. Återställa, bevara oh främja ekosystem kopplade till jord-oh skogsbruk innebär möjlighet att bidra till att flera miljökvalitetsmål oh i synnerhet Levande skogar uppnås, har positiva effekter för utveklandet oh bevarandet av skogliga naturtyper enligt Natura 2000, samt bidrar till att art- oh habitatdirektivet oh fågeldirektivet efterlevs. Det ger okså möjlighet att minska skogsbrukets negativa påverkan på vattenkvaliteten oh på så sätt bidra till målen i ramdirektivet för vatten. Många vattenmiljöer återfinns i skogslandskapet. I samrådsperioden inför åtgärdsprogram för vattenförvaltning betonades vikten av att även hantera små vattendrag, på vilka skogsbruket har stor påverkan. Flertalet av de förslag på övriga åtgärder som riktar sig till skogen ryms inom fokusområdet oh stöd oh kompetensutvekling stödjer dessa. Skogsstyrelsens prioriteringar inom Fokusområde 2 a. Samarbete med landskapsperspektiv för ökad konkurrenskraft i skogen, innebär ökad möjlighet att uppnå flera miljökvalitetsmål, samtidigt som konkurrenskraften stärks. Stöd kan beviljas till samarbeten kring adaptiv skogsskötsel samt planering oh projektering kring skogsbilvägar, viltförvaltning, vattenförvaltning oh att märka ut gränser i skogen. Stöden ska förankras genom redan eisterande strukturer i form av det nationella oh de regionala skogliga sektorsråden. Ett separat partnerskap i form av en rådgivande grupp har bildats för att möjliggöra djupare delaktighet.

3 Skogsstyrelsen (45) Innehållsförtekning 1. Syftet med handlingsplanen EU:s mål styr innehållet i programmen Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål oh EU Åtgärder oh prioriteringar i landsbygdsprogrammet... 3 Partnerskapet Gemensamt för prioriteringar, urvalskriterier, mål oh hantering av beslut i landsbygdsprogrammet Urvalskriterier Indikatorer oh målvärden Kompetensutvekling oh rådgivning Stöd till kompetensutvekling oh rådgivning inom miljö (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområde 4ab skog) Stöd för miljöåtgärder i skogen Stöd till återställande av skog (delåtgärd 8.4 inom fokusområde 4ab skog) Stöd till att bevara oh utvekla skogens miljövärden Samarbete Stöd till samarbeten med landskapsperspektiv för ökad konkurrenskraft i skogen (delåtgärd inom 1:5 inom fokusområde 2a) Kommunikation Kommunikationsplan Arbete med andra mål oh lokal utvekling Synergier med fonder oh planer som ska bidra till samma mål Revidering av handlingsplan Bilagor Bilaga 1: SWOT-analys oh identifiering av regionala behov Bilaga 2: Budget oh mål Bilaga 3: Bedömningsgrunder för stöd till kompetensutvekling oh rådgivning inom miljö (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområde 4ab skog) Bilaga 4: Bedömningsgrunder för stöd till återställandet av skog (delåtgärd 8.4 inom fokusområde 4ab skog) Bilaga 5: Bedömningsgrunder för stöd till att bevara oh utvekla skogens miljövärden (delåtgärd 8.5 inom fokusområde 4ab skog) Bilaga : Bedömningsgrunder för stöd till samarbeten med landskapsperspektiv för ökad konkurrenskraft i skogen (delåtgärd inom 1:5 inom fokusområde 2a)... 42

4 Skogsstyrelsen (45) 1. Syftet med handlingsplanen Handlingsplanen ska användas för att styra vårt arbete med prioritering oh urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation oh samordning med andra fonder samt annan regional oh lokal utvekling. Stöden till landsbygdsutvekling som finns i landsbygdsprogrammet regleras i första hand genom EU-förordningen [1], landsbygdsförordningen [2] oh förskriften om företagsstöd, projektstöd oh miljöinvesteringar [3]. Handlingsplanen är ett komplement till dessa bestämmelser oh används för att vi ska kunna anpassa våra prioriteringar efter våra förutsättningar. I handlingsplanen ingår okså att ange sådana uppgifter som vi har beslutat om för vissa stöd. Det är Jordbruksverket som godkänner handlingsplanen. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för landsbygdsprogrammet. När vi fattar ett beslut om stöd, ska den senast godkända handlingsplan ligga till grund för beslutet. 2. EU:s mål styr innehållet i programmen Alla landsbygdsprogrammets prioriteringar bidrar till EU:s övergripande mål, EU EU 2020 är EU:s tillvätstrategi för en smart oh hållbar ekonomi med hög sysselsättning, god produktivitet oh stor soial sammanhållning. I Sverige ska landsbygdsprogrammet, havs- oh fiskeriprogrammet, de regionala strukturfondsprogrammen oh soialfondsprogrammet gemensamt bidra till de fondgemensamma tematiska målen, se bilderna nedan. Dessa mål bidrar i sin tur alla till EU [1] Europaparlamentets oh rådets förordning (EU) nr1305/2013 om stöd för landsbygdsutvekling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvekling (EJFLU) oh om upphävande av rådets förordning (EG) nr 198/2005 [2] Förordning (2015:40) om stöd för landsbygdsutveklingsåtgärder [3] Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 201:19) om företagsstöd, projektstöd oh miljöinvesteringar samt stöd för lokalt ledd utvekling

5 Skogsstyrelsen (45) 2.1 Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål oh EU 2020 EU 2020 Övergripande mål 1. Sysselsättning 75 % av 20 4-åringar ska ha ett arbete 2. FoU/Innovation 3% av EU:s BNP (off. Oh privata tillsammans) ska investeras i FoU/Innovation 3. Klimatförändring/energi Utsläppen av väthusgaser 20 % lägre än 1990 (eller 30 % om förutsättningarna är de rätta) 20 % av energin från förnybara energikällor 20 % ökning av energieffektiviteten 4 Utbildning minska avhopp från skolan till under 10 % minst 40 % av åringar avslutad utbildning på högskolenivå 5. Fattigdom/soial utslagning minst 20 miljoner färre människor i eller i riskzonen för fattigdom oh soial utestängning Fondgemensamma tematiska mål 1. Stärka forskning, tekniska utvekling, innovation 2. Öka tillgång till informationsoh kommunikationsteknik 3. Ökad konkurrenskraft i SME, jordbruk oh fiske 4. Stödja koldioidsnål ekonomi 5. Anpassning, riskförebyggande, riskhantering i samband med klimatförändringar. Miljöskydd oh resurseffektivitet 7. Främja hållbara transporter oh infrastruktur 8. Främja sysselsättningar oh arbetskraftens rörlighet 9. Främja soial utvekling oh bekämpa fattigdom Unionens prioriteringar för landsbygdens utvekling 1. Horisontell prioritering: Främja kunskapsöverföring oh innovation inom jord- oh skogsbruk samt på landsbygden 2. Förbättra lönsamheten oh konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag oh i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik oh hållbart skogsbruk 3. Förbättra djurvälfärd, riskhantering i jordbruket oh organisationen av livsmedelskedjan inklusive bearbetning oh marknadsföring av jordbruksprodukter 4. Återställa, bevara oh främja ekosystem kopplade till jord- oh skogsbruk 5. Främja resurseffektivitet oh stödja övergången till en koldioidsnål oh klimattålig ekonomi inom jordbruket 10. Investera i utbildning, kompetens oh ett livslångt lärande 11. Förbättra institutionella kapaiteten oh effektiviteten i offentlig förvaltning. Främja soial utvekling, bekämpa fattigdom oh skapa ekonomisk utvekling på landsbygden Tekniskt stöd oh förhandsvillkor

6 Skogsstyrelsen (45) 2.2 Åtgärder oh prioriteringar i landsbygdsprogrammet Det svenska landsbygdsprogrammet är uppdelat i prioriterade områden oh 15 mer detaljerade fokusområden. Regeringen har beslutat hur programmets pengar ska fördelas på fokusområden oh delåtgärder. Fokusområdena1ab ska genomsyra samtliga åtgärder oh finns därför inte med i tabellen landsbygdsprogrammet ab handlar om kunskapsöverföring oh innovation. Följande prioriteringar oh fokusområden används inom det svenska landsbygdsprogrammet: 1. Främja kunskapsöverföring oh innovation inom jord- oh skogsbruk samt på landsbygden. a) främja innovation, samarbete oh kompetensutvekling på landsbygden b) stärka banden mellan jordbruk oh livsmedelsproduktion samt forskning oh innovation, även i syfte att utvekla miljöledning oh miljökvalitet ) främja livslångt lärande oh yrkesutbildning inom jord- oh skogsbruk 2. Förbättra lönsamheten oh konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag oh i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik oh hållbart skogsbruk a) konkurrenskraft, omstrukturering, diversifiering inom jordbruk, trädgård, rennäring oh skog b) underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgårdsamt rennäring 3. Förbättra djurvälfärd oh organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning oh marknadsföring av jordbruksprodukter a) förbättra konkurrenskraften genom bättre djurvälfärd oh kort livsmedelskedja 4. Återställa, bevara oh främja ekosystem kopplade till jord- oh skogsbruk a) återställa, bevara oh förbättra den biologiska mångfalden b) förbättra vattenförvaltningen oh hanteringen av gödsel- oh vätskyddsmedel ) förebygga markerosion oh förbättra markskötseln 5. Främja resurseffektivitet oh stödja övergången till en koldioidsnål oh klimattålig ekonomi inom jordbruket b) effektivisera energianvändningen inom jordbruket Gränsdragningen mellan fokusområdena 5b oh 5 är ofta svår att göra, varför dessa insatser av förenklingsskäl hanteras under fokusområde 5, på så sätt kan en resursmässig splittring på flera fokusområden undvikas.(från programmet) ) främja tillgången till oh användningen av energi från förnybara källor oh andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel d) minska utsläpp av väthusgaser oh ammoniak

7 Skogsstyrelsen (45). Främja soial utvekling oh skapa ekonomisk utvekling på landsbygden a) främja diversifiering, skapande oh utvekling av nya små företag oh arbetstillfällen b) främja lokal utvekling på landsbygden ) anläggning oh projektering av passiv bredbandsstruktur Här ser du de åtgärder som finns i landsbygdsprogrammet oh hur dessa ska bidra till olika fokusområden. I handlingsplanen kapitel 5-7 finns de åtgärder som Skogsstyrelsen handlägger. Jordbruksverket, länsstyrelserna, Sametinget, oh Tillvätverket är andra myndigheter som handlägger stöd oh ersättningar i landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogra mmet Kod för åtgärd oh delåtgärd Fokusomr åde 2a 2 b Konkurrenskraft oh lönsamhet Unga 3 a 4ab Lokala marknader, kort livsmedelskedja oh djurvälfärd Miljö i jordbruket 5b 5 d a Energieffektivisering oh förnybar energi Minska utsläpp av väthusgaser oh ammoniak Nya jobb oh diversifiering 1 Kompetensutvekli ng 2a 2 b 3 a 4ab 5b 5 d a b 1.1 Stöd till kompetensutvekling 1.2 Stöd till demonstrationer oh information 2 Rådgivning 2a 2 3 4ab 5b 5 b a d a b 2.1 Stöd till rådgivningstjänster 2.3 Stöd till fortbildning av rådgivare 4 Investeringar till 2a 2 3 4ab 5b 5 jordbruk, trädgård b a d a b oh rennäring 4.1 Investeringsstöd inom jordbruk, trädgård oh rennäring b Lokal utvekling Bredband

8 Skogsstyrelsen (45) 4.2 Förädlingsstöd 4.4 MiIjöinvesteringar 4.4 Stängsel mot rovdjur 4.4 Engångsröjning av betesmark 4.4 Reglerbar dränering Jordbruks- oh 2a 2 affärsutvekling b.1 Startstöd.4 Investeringsstöd för jobb oh klimat 7 Servie, infrastruktur oh 2a 2 b 3 a 4ab 5b 5 d a b attraktiv landsbygd 7.2 Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur 7.3 Stöd till bredband 7.4 Stöd till investeringar i servie oh fritid på landsbygden 7.5 Stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation oh turism samt för turistinformation 7. Stöd till utvekling av natur oh kulturmiljö 7. Miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet 7. Anlägga oh restaurera våtmarker oh dammar för biologisk mångfald 7. Anlägga oh restaurera våtmarker oh dammar för förbättrad vattenkvalitet 7. Anlägga tvåstegsdiken 7. Återskapa oh restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet 8 Stöd för miljöåtgärder i skogen 2a 2 b 3 a 3 a 4ab 4ab 5b 5b 5 d 5 d a a b b

9 Skogsstyrelsen (45) 8.4 Stöd till återställande av skadad skog 8.5 Stöd för att bevara oh utvekla skogens miljövärden 10 Miljö- oh klimatvänligt jordbruk 2a 2 b 3 a 4ab 10.1 Miljöersättningar Betesmarker oh slåtterängar Komplement - Lieslåtter Komplement - Efterbete Komplement Höhantering Komplement - Lövtäkt Komplement - Bränning Komplement Svårtillgängliga platser Fäbodar Restaurering av betesmarker oh slåtterängar Vallodling Skötsel av våtmarker oh dammar Minskat kväveläkage Skyddszoner Hotade husdjursraser 10.2 Projektstöd till lantrasföreningar 11 Ekologisk produktion 11.1 Omställning till ekologisk produktion 11.2 Ersättning för ekologisk produktion 13 Kompensationsstöd (inklusive vall i dessa områden) 14 Djurvälfärdsersättn ingar Etra djuromsorg för suggor Etra djuromsorg för får 2a 2 b 2a 2 b 3 a 3 a 4ab 4ab 5b 5b 5b 5 d 5 d 5 d a a a b b b

10 Skogsstyrelsen (45) Utökad klövhälsovård för mjölkkor 1 Samarbete 2a Stöd för att bilda innovationsgrupper oh för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnersk apet, EIP 1.2 Stöd till utvekling inom jordbruk-, livsmedel oh skog samt pilotprojekt 1.4 Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan 1.5 Stöd till samarbeten inom miljö 1.9 Stöd till samarbeten som främjar diversifiering oh information om miljö oh mat 19 Lokalt ledd utvekling 19.1 Förberedande stöd för lokalt ledd utvekling 19.2 Stöd till genomförande av lokala utveklingsstrategier 19.3 Stöd till samarbetsåtgärder inom lokalt ledd utvekling 19.4 Löpande kostnader oh ledning b 3 a 4ab 5b 5 d 2a 2 b a 3 a 4ab 5b 5 d a b b

11 Skogsstyrelsen (45) Landsbygdsprogrammets landsbygdsdefinition Landsbygdsdefinitionen i landsbygdsprogrammet består av fyra huvuddelar; jordbruksföretag, mindre tätorter, regionala undantag samt särskild definition för lokalt ledd utvekling. Under vissa omständigheter kan enskilda åtgärder tillämpa en annan definition. Ingen geografisk avgränsning kommer att tillämpas för de insatser som har anknytning till jordbruksföretag, jordbruksverksamhet, skogsbruksverksamhet, målen för miljö- oh klimatvänligt jordbruk eller för investeringar i bearbetning oh saluföring av jordbruksprodukter även om stödmottagaren är lokaliserad i en tätort. För övriga åtgärder, delåtgärder eller typer av insatser med undantag för lokalt ledd utvekling, definieras landsbygd som områden utanför tätorter med mer än invånare enligt SCBs befolkningsstatistik för år I de fall där stödmottagaren (projektägaren) är lokaliserad till en tätort med mer än invånare ska projektets mervärde oh nytta direkt tillfalla landsbygdsområdet. Insatser ska kunna genomföras även i större tätorter om projektet tillför mervärden till landsbygdsområden. Förekomsten av tätorter i ett annars glest befolkat område kan vara viktiga stödjepunkter i genomförandet av programmet. Av denna anledning bör berörda myndigheter som handlägger stöd som riktas till de län där befolkningstätheten är lägre än medelvärdet för riket (22,9 invånare per kvadratkilometer) ges möjlighet att nyansera oh utvekla den ovan bestämda huvudregeln. Detta kan göras genom att större tätorter räknas in i tillämpningsområdet för dessa län.

12 Skogsstyrelsen (45) 3 Partnerskapet Länsstyrelserna i egenskap av behöriga myndigheter har så kallade partnerskap där företrädare för olika intressenter är representerade för delaktighet oh informationsutbyte i framtagande oh genomförande av landsbygdsprogrammet. Skogsstyrelsen som till skillnad från länsstyrelserna arbetar nationellt med landsbygdsprogrammet har inget inrättat partnerskap i ovan mening utan tanken är att nyttja det nationella oh de regionala sektorsråden för att förankra stöden. För att skapa förutsättningar för en djupare delaktighet, har Skogsstyrelsen även bjudit in representanter från skogssektorn, myndigheter oh högre utbildning/forskning till en rådgivande grupp. Den rådgivande gruppen ger tillfälle till avstämning, aktuell omvärldsinformation, synpunkter oh dialog om olika prinipfrågor som rör stöden. Gruppens uppgift är enbart att vara rådgivande, ej beslutande. I nuläget består den rådgivande gruppen av representanter för Norrskog, Norra skogsägarna, Skogforsk, Riksantikvarieämbetet oh SLU. SLU:s representant är jämställdhetsspeialist. Skogsstyrelsens ambition är att utöka antalet deltagare i gruppen oh på så vis säkra att så många olika perspektiv som möjligt tas till vara.

13 Skogsstyrelsen (45) 4 Gemensamt för prioriteringar, urvalskriterier, mål oh hantering av beslut i landsbygdsprogrammet Alla stöd i landsbygdsprogrammet ska bidra till EU:s prioriteringar i programmet. I kapitel 5 till oh med 7 visas de övergripande prioriteringarna för de stöd som Skogsstyrelsen ska handlägga. Här visas okså Skogsstyrelsens prioriteringar som görs utifrån den SWOTanalys som finns i bilaga 1. För att välja ut de ansökningar som effektivast leder till programmets prioriteringar finns det urvalskriterier. De nationella urvalskriterierna är samma i hela landet. Urvalskriterierna har Skogsstyrelsen tagit fram med hjälp av sitt partnerskap. De speglar Skogsstyrelsens prioriteringar oh bygger på SWOT-analysen. Det finns inte några urvalskriterier som utgår från diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning med mera. Det beror på att kriterier inom det här området riskerar att hamna i konflikt med lagstiftning oh rättsprais. Vi kommer att ta hänsyn till jämställdhet genom att jämställdhetsintegrera handlingsplanen. Arbetet kommer att ske suessivt under programperioden. 4.1 Urvalskriterier Urvalskriterierna avgör hur en ansökan prioriteras Poängsättning För varje urvalskriterium finns det poängsättningar. Om det står plusteken för poängsättningen betyder det att den poängsättningen kan räknas tillsammans med andra. Om det inte finns något plusteken räknas enbart den högsta poängnivån som uppfylls. Det totala antalet poäng är alltid mellan 0 oh 5 poäng, vilket gör att eventuella poäng över 5 inte räknas. Alla urvalskriterier oh poängsättningar har en bedömningsgrund knuten till sig, dessa finns i handlingsplanens bilagor. Bedömningsgrunderna förklarar hur poängsättningen sker oh på vilka grunder ansökan poängsätts Viktning När ett urvalskriterium är färdigbedömt multiplieras poängen med viktningen. Detta leder till att urvalskriterier som bedöms vara viktigare har en större effekt på hur ansökan ska prioriteras Krav på poäng avgör om ansökan prioriteras För att en ansökan ska prioriteras krävs följande:

14 Skogsstyrelsen (45) Den viktade summan för urvalskriterier är minst lika hög som minimipoängen som gäller för insatsområdet. Det kan gälla både nationella oh regionala urvalskriterier. Ansökan måste få poäng i minst två av de angivna urvalskriterierna. Om båda av dessa krav uppfylls kommer ansökan att prioriteras på det sätt som anges i insatsområdet Rangordning av ansökningar med lika många poäng Om två ansökningar har lika många poäng rangordnar vi ansökningarna enligt följande: 1. Den ansökan som har högst poäng i högst viktat kriterium 2. Den ansökan som har högst poäng i näst högst viktat kriterium 3. Den ansökan som kom in först (kronologisk ordning) Om två eller flera ansökningar till stödet Skogens miljövärden har lika många poäng rangordnas dok ansökningarna enligt följande: 1. Den ansökan som har högst poäng i högst viktat kriterium 2. Den ansökan som har högst poäng i näst högst viktat kriterium 3. Den ansökan som höjer miljövärden i nykelbiotoper i stört utsträkning 4. Den ansökan som gynnar hotad art i störst utsträkning 5. Den ansökan som gynnar en kulturlämning som riskerar att bli förstörd i närtid. Den ansökan som kom in först 4.2 Indikatorer oh målvärden För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnyklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget oh mål.

15 Skogsstyrelsen (45) 5. Kompetensutvekling oh rådgivning Syftet med kompetensutveklingen oh rådgivningen är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden oh därmed även öka effektiviteten oh förbättra måluppfyllelsen för övriga åtgärder i landsbygdsprogrammet. I sin helhet ska åtgärden bidra till en hållbar ekonomisk, ekologisk oh soial utvekling av landsbygden. Det finns flera myndigheter som handlägger stöd inom kompetensutvekling oh rådgivning. Det är länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen oh Tillvätverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan. Jordbruksverket är den enda myndigheten som handlägger stöd inom kompetensutvekling oh rådgivning inom följande områden: ökad konkurrenskraft, djurvälfärd samt kort livsmedelskedja oh lokal marknad. 5.1 Stöd till kompetensutvekling oh rådgivning inom miljö (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområde 4ab skog) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till kompetensutvekling oh rådgivning inom miljö (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområde 4ab skog) oh syftar till att återställa, bevara oh förbättra den biologiska mångfalden oh de europeiska landskapens karaktär (fokusområde 4a) förbättra vattenförvaltningen, inklusive hanteringen av gödsel- oh vätskyddsmedel (fokusområde 4b) förebygga markerosion oh förbättra markskötseln (fokusområde 4) Skogsstyrelsens prioriteringar med kort bakgrund Skogen ska brukas i enlighet med de skogspolitiska målen oh miljökvalitetsmålen. Den svenska skogspolitiken, med jämställda mål för produktion oh miljö, bygger på ett uttalat sektorsansvar för att säkerställa ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Sektorsansvaret innebär att skogsägarna vid sitt brukande av skogen med frivilliga insatser tar hänsyn till natur- oh kulturvärden utöver skogsvårdslagens krav. I de skogspolitiska målen uttryks att skogen oh skogsmarken ska utnyttjas effektivt oh ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras oh en biologisk mångfald oh genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att vät- oh djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser oh i livskraftiga bestånd. Hotade arter oh naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska oh soiala värden ska värnas. Den senaste nationella uppföljningen av Levande skogar (mars 2015) visar bland annat att för att nå miljökvalitetsmålet behöver miljöhänsynen vid

16 Skogsstyrelsen (45) skogsbruksåtgärder förbättras samtidigt som användningen av alternativa skogsbruksformer måste öka. Målet är bland annat att skogsmarkens egenskaper bibehålls, att skogens ekosystemstjänster vidmakthålls oh att skogens biologiska mångfald bevaras. Skogen påverkar klimatet på flera sätt oh kan spela en viktig roll för att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Klimatet påverkar i sin tur okså skogen oh kunskapen om hur skogen kan skötas för att minska negativa effekter av klimatförändringarna behöver öka. Skogsstyrelsen har utifrån dessa behov identifierat följande prioriterade områden: Strategiskt behov Ett högt betestryk i skogen har negativa effekter på den biologiska mångfalden. Vid obalans mellan hjortviltets täthet oh tillgången på det foder i landskapet som viltet föredrar, främst tall oh löv, har lövträd oh tall svårt att bli trädbildande. Detta i kombination med att föryngring främst sker med gran, leder till en minskad trädslagblandning oh lägre biodiversitet i skogslandskapet. Viltskador är även ett stort problem för skogsproduktion med stora kostnader som följd. Betesskadorna leder till en försämrad virkeskvalitet oh i förlängningen till att markens produktionsförmåga inte utnyttjas fullt ut. Skogen ska brukas så att vattenkvalitet oh biologisk mångfald i vattenmiljöer bevaras oh främjas. För att uppnå detta krävs att skogarnas naturliga hydrologi värnas samtidigt som skogsekosystemets naturliga funktioner oh proesser upprätthålls. Prioriterat område En viltstam i balans Höja kunskapen om viltets påverkan på skogens värden samt om olika åtgärder med syfte att öka fodermängden i landskapet Skogens påverkan på vatten Höja kunskapen om skogsbrukets påverkan på vatten. Landskapsperspektiv bör lyftas in. Markskador till följd av körning i skogsmark kan ge upphov till ett ökat läkage av metylkviksilver oh andra tungmetaller samt näringsämnen från skogsmark till vatten. Allvarliga skador i form av spårbildning oh/eller kompaktering kan förutom kemiska oh biologiska effekter även ge negativa ekonomiska effekter liksom effekter på kulturmiljöer, friluftsliv oh skogens rekreationsvärde. Trots den kraftiga minskningen av surt nedfall är tillståndet för skogsmarken relativt oförändrat i hela landet. Ett intensivt skogsbruk, där okså uttag av grenar oh toppar (grot) ingår, bidrar till försurningen av skogsmark samt sjöar oh vattendrag i skogslandskapet. Askåterföring är i många fall en viktig kompensationsåtgärd. Skogsstyrelsen genomför årliga uppföljningar av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning oh för kulturmiljön även vid föryngringsåtgärder. Resultaten visar att det finns brister i den miljöhänsyn som tas vid avverkning oh att hänsynskrävande biotoper oh skyddszoner mm avverkas. Nästan hälften av alla forn- Motverka markskador inom skogsbruk Höja kunskaperna om hur motverka markskador inom skogsbruk Minskad försurning Öka kunskapen om skogsbrukets försurande effekter oh nyttan av askåterföring. Skogsskötsel med hänsyn till miljö- oh soiala värden samt kulturmiljön. Öka kunskaperna om vilken hänsyn som behöver tas till natur, kultur- oh soiala värden i skogen samt om lämpliga

17 Skogsstyrelsen (45) oh kulturlämningar påverkas eller skadas. Även skogens soiala värden påverkas av skogsbruket. Ett antal skogstyper oh många av dess arter har dålig eller otillräklig bevarandestatus. Trenden är negativ i flera fall oh många skogslevande arter är missgynnade eller hotade. Som ett komplement till formellt skyddad oh frivilligt avsatt skog behöver kunskapen om olika former av skötselåtgärder öka. Klimatförändringar innebär en förhöjd risk för skogsskador. Stormfällningen kan öka oh skadegörare kan gynnas. Klimatförändringarna kan även påverka mångfalden negativt. Risken för betesskador ökar oh skogslevande arter kan missgynnas i takt med att sydligare arter invandrar. Risken för markskador ökar. En ökad efterfrågan på bränslesortiment kan medföra ökad intensitet i skogsbruket. Riskerna för ökade skador oh en negativ påverkan på miljön kan motverkas eller minskas genom strategiska val oh planering. skötselåtgärder så att skogens alla värden ska kunna bevaras oh utveklas. Ökad biologisk mångfald i skogen Öka kunskaperna om naturvårdande skötsel oh ökad användning av alternativa skogsbruksformerför att kunna bidra till en större variation oh mångfald i skogen. Förebygga effekter av klimatpåverkan Öka kunskaperna om klimatförändringarna oh hur man kan förebygga effekterna av klimatpåverkan Upphandling, utlysning oh Skogsstyrelsens eget arbete med kompetensutvekling oh rådgivning Kompetensutvekling Skogsstyrelsen kommer att göra utlysningar oh eventuell upphandling av kompetensutvekling, demonstrationer oh information inom områden där vi bedömer att det i dagsläget inte erbjuds kompetensutvekling i någon större utsträkning. Såväl ämnesområden som målgrupper kommer att prioriteras utifrån behov oh bedömda effekter. Vi kommer även att beakta sektorns eget ansvar för kompetensutvekling. Vi kommer att göra minst fyra utlysningar under 2017: 1. Stöd till anordnande av kurser i för att öka kunskapen om skogsbrukets påverkan på vatten. Utlysningen berör delåtgärd 1.1 stöd till kompetensutvekling oh fokusområde 4ab. 2. Stöd till informationsträffar oh/eller utvekling av trykta eller webbaserade produkter som leder till ökade kunskaper om skogsbrukets påverkan på vatten. Utlysningen berör delåtgärd 1.2. stöd till information oh fokusområde 4ab. 3. Stöd till anordnande av kurser för att öka kunskaperna om skogsskötsel med hänsyn till miljö- oh soiala värden samt kulturmiljön.

18 Skogsstyrelsen (45) Utlysningen berör delåtgärd 1.1 stöd till kompetensutvekling oh fokusområde 4ab. 4. Stöd till informationsträffar oh/eller utvekling av trykta eller webbaserade produkter som leder till ökade kunskaper om skötsel med hänsyn till miljö- oh soiala värden samt kulturmiljön. Utlysningen berör delåtgärd 1.2. stöd till information oh fokusområde 4ab. Fler utlysningar inom samma eller tidigare utlysta ämnesområden kan komma att göras. Fullständig information om tidpunkt för utlysning, budget oh övriga villkor kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats: Rådgivning Skogsstyrelsen avser att bedriva rådgivning inom delåtgärden 2.1 i egen regi kopplat till stöden för att bevara oh utvekla skogens miljöåtgärder (delåtgärd 8.5 inom fokusområde 4ab skog). Den rådgivning som Skogsstyrelsen avser bedriva inom landsbygdsprogrammet ska anpassas till myndighetens interna styrning av rådgivningsverksamheten. Anledningen till att Skogsstyrelsen inte upphandlar detta är att stöden Skogsstyrelsen ger för att bevara oh utvekla skogens miljöåtgärder är helt beroende av oh nära kopplade till den rådgivning vi avser bedriva. I landsbygdsprogrammet hade vi ett liknande upplägg oh en utvärdering visade myket goda resultat oh deltagarna var positiva till vår rådgivning. Skogsstyrelsen har byggt upp en unik kompetens kopplat till dessa åtgärder oh kapaitet att bedriva rådgivning effektivt oh med hög kvalitet i hela landet. Fortbildning av rådgivare Skogsstyrelsen kommer att bedriva fortbildning av rådgivare inom delåtgärd 2.3 i egen regi. De fortbildade rådgivarna ska därefter bedriva rådgivning inom delåtgärd 2.1 kopplat till stöden för att bevara oh utvekla skogens miljöåtgärder (delåtgärd 8.5 inom fokusområde 4ab skog). Inom landsbygdsprogrammet provade Skogsstyrelsen att utbilda rådgivare från andra organisationer. Vår erfarenhet med eterna rådgivare är att det kan fungera bra men att kalibrering oh kompetenssäkring försvåras. I oh med att stödet till miljöåtgärder i skogen är beroende av rådgivning anser vi att det är en förutsättning att samma myndighet har kontroll över både stödet oh rådgivningen för att kunna garantera att både kvaliteten oh målen i delåtgärderna nås.

19 Skogsstyrelsen (45) Det här gäller för urval av ansökningar Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng. I de fall som den sista ansökan inom den riktade utlysningen inte ryms inom beslutad budgetram kommer ansökan att beviljas i sin helhet under förutsättning att 70 proent av det beviljade stödbeloppet täks av den beslutade budgetramen. Beroende på hur myket den ansökan överskrider budgetramen kommer någon/några utav följande utlysningars budgetram att i motsvarande mån justeras nedåt. Om vi måste överskrida utlyst budget med mer än 10 proent för att kunna bevilja den sista ansökan bedömer vi att vi inte kommer att bevilja projektet inom den aktuella utlysningen. Pengar som inte används i samband med en utlysning återförs till den tilldelade budgeten för att fördelas igen vid ett senare tillfälle under programperioden. Skogsstyrelsen kommer att avsätta drygt 30 % av den totala budgeten för utlysningar inom de ämnesområden som är aktuella för 2017 påverkan på vatten oh skogsskötsel med hänsyn till miljö- oh soiala värden samt kulturmiljön Urvalskriterier (Delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 oh 2.3 fokusområdena 4ab skog) Urvalskriterier används för att värdera ansökan oh kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier (Delåtgärderna 1.1, 1.2 oh 2.1 inom fokusområdena 4ab skog) Urvalskriterier används för att värdera ansökan oh kunna jämföra den med andra ansökningar. Bedömningsgrunderna finns beskrivna i kapitel 11 bilaga Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 1 poäng: Kunskapen är ny oh har endast viss eller ingen spridning i landet. +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag. +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning oh spridning Genomföraren har kunskap, kompetens oh genomförande-kapaitet för projektet 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet oh tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräkligt engagemang, drivkraft oh målfokus finns för att väl genomföra projektet. 5 poäng: Projektledare oh projektteam har myket god erfarenhet oh har visat goda resultat från liknande verksamhet. 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 10 25

20 Skogsstyrelsen (45) 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler. +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ. 2 poäng: Ett behov finns oh behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas. 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande oh beskrivning av vad som gjorts oh pågår finns. +2 poäng: Stor ekonomisk nytta för målgruppen/näringen eller till stor nytta för miljön/klimatet. 5. Projektet har tydliga mål. 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte speifierat så att det går att följa upp. 3 poäng: En relevant målbeskrivning finns med finns 5 poäng: Utöver en relevant målbeskrivning oh tydliga finns även effektmål beskrivna. 15 Summa viktning Stödnivå Stöd ges till 100 proent av stödberättigande utgifter. Inom stöd till kompetensutvekling oh stöd till rådgivningstjänster (1.1 oh 2.1) ges stöd till stödberättigande utgifter som inte täks av intäkter som kommer från deltagare. För stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges maimalt euro per rådgivningstillfälle. För stöd till fortbildning av rådgivare (2.3) kan varje rådgivningsföretag som mest få euro under en 3-årsperiod för att utbilda sin personal. Utanför jordbruks- oh skogsbrukssektorn begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 1. Inom kompetensutvekling oh rådgivning gäller inte begränsningen per stödmottagare, utan för den som deltar i kompetensutvekling eller rådgivning. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. I totalsumman ska okså andra stöd av mindre betydelse som man fått under den tiden räknas med. Shabloner oh indirekta kostnader mat i form av lunh oh middag, ersätts enligt Skatteverkets riktlinje årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil traktamente enligt Skatteverkets riktlinje eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag oh kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller 1 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

21 Skogsstyrelsen (45) kommanditbolag är stödmottagare är okså arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor oh delägare i handelsbolag oh kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 1 år eller äldre är stödberättigande. Shabloner används inom utlysning oh även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet Avgifter för kompetensutvekling oh rådgivning Mottagaren det vill säga den som deltar i kompetensutveklingen eller rådgivningen ska i vissa fall betala en avgift. Avgiften ska framgå i upphandlingsunderlag, i information om utlysningar oh i kursprogram. Kompetensutvekling inom miljö (delåtgärd 1.1 fokusområdena 4ab) Inget villkor att ta ut deltagaravgift. Demonstrationer oh information, (delåtgärd 1.2 fokusområdena 4ab) Inget villkor att ta in avgifter för demonstrationer oh information. Övrig miljö- oh klimatrådgivning (delåtgärd 2.1, fokusområdena 4ab) Inget villkor att ta ut avgift. Fortbildning av rådgivare (delåtgärd 2.3, fokusområdena 4ab) Inget krav på avgift.

22 Skogsstyrelsen (45) Stöd för miljöåtgärder i skogen.1 Stöd till återställande av skog (delåtgärd 8.4 inom fokusområde 4ab skog).1.1 Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd är till för att återställa skogsmark som har drabbats i samband med eempelvis skogsbränder, naturkatastrofer eller andra katastrofer (delåtgärd 8.4). Stödet syftar till att återställa, bevara oh förstärka den biologiska mångfalden oh i händelse av katastrof snabbt kunna sätta in krishanteringsåtgärder, för att begränsa de negativa effekterna på den biologiska mångfalden oh andra miljövärden (fokusområde 4ab skog)..1.2 Skogsstyrelsens prioriteringar med kort bakgrund Vårt land drabbas återkommande av olika naturkatastrofer som skadar skog. Den vanligaste typen är stormoväder men även skogsbränder, översvämningar, insekter oh svampar åstadkommer skador på skog. Vid varje stor skogsskada drabbas skogsägare oh skogsbruket av ökade kostnader oh förstörda produktionsvärden. Omfattande skador på skog drabbar okså många ekosystemtjänster, inte minst miljövärden såsom biologisk mångfald. Omfattande bränder, stormar, insekts- eller svampangrepp oh andra skador kan förstöra kulturmiljöer, upplevelsevärden oh biologisk mångfald. Föreslagna insatser i stödet såsom inventering, tillvaratagande oh återplantering/återställande bidrar till att bibehålla eller återupprätta de aktuella värdena. Insatser för att återställa mark oh vatten kan vara aktuella för att återställa ekosystemen efter omfattande bränder eller stormar. Mot bakgrund av detta har Skogsstyrelsen identifierat följande prioriterade områden: Inventering av skadans utbredning oh grad av skada inom det drabbade området, i syfte att kunna planera för investeringen. Omhändertagande av virke för att förhindra spridning oh följdskador av till eempel insekts- eller svampangrepp. Anläggning av lagringsplatser (terminaler) oh ersättning för därtill relaterade kostnader som mätanläggning, markarbeten oh bevattning av virke i syfte att förhindra spridning av skada efter borttransport. Återplantering eller andra åtgärder för att återställa ekosystem. Återföring av näring eller annat som behövs för att återställa mark oh vatten.

23 Skogsstyrelsen (45).1.3 Beslutsomgångar oh urval av ansökningar Stöd kommer endast att beviljas efter att behörig myndighet har bekräftat att en naturkatastrof har ägt rum. I samband med detta kommer vi att ta beslut om eventuell utlysning oh hur beslutsomgångar kommer att se ut. Skogsstyrelsen är i detta fall behörig myndighet oh tar beslut om att en naturkatastrof som berättigar till stöd har ägt rum. Underlag för detta beslut tas fram av en utsedd grupp personer som i sin tur gör bedömningen utifrån ett stöddokument. Information om stöd för återställande av skadad skog, budget, eventuell utlysning oh tidpunkter för beslutsomgångar kommer om det blir aktuellt att finnas på Skogsstyrelsens webbplats, Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 150 poäng..1.4 Urvalskriterier (Delåtgärd 8.4 fokusområde 4ab) Urvalskriterier används för att värdera ansökan oh kunna jämföra den med andra ansökningar. Bedömningsgrunderna finns beskrivna i kapitel 11, bilaga Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Det finns ett identifierat behov av stödet/projektet 2. Genomföraren har kunskap, kompetens oh genomförandekapaitet för projektet. 2 poäng: Ett behov finns oh behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas. 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga eller åtgärd. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande oh beskrivning av vad som gjorts oh pågår finns. +1 poäng: Projektet berör en stor målgrupp eller areal. +1 poäng: Resultatet förväntas få stor tillämpning oh spridning. +2 poäng: Projektet innebär stor nytta för den biologiska mångfalden eller andra miljövärden. 2 poäng: Tillräklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra projektet. +1 poäng: Genomföraren har erfarenhet oh kan visa på tidigare resultat från liknande verksamhet. +1 poäng: Projektet ingår i en samverkanslösning. +1 poäng: Genomföraren kan visa på att kapaitet finns för att genomföra projektet Summa viktning: 100

24 Skogsstyrelsen (45).1.5 Stödnivå Stöd ges till 100 proent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter..2 Stöd till att bevara oh utvekla skogens miljövärden.2.1 Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till skogsägare eller andra som vill bevara oh utvekla skogens miljövärden (delåtgärd 8.3). Stödet syftar till att bevara oh utvekla natur-, kultur- oh soiala värden i skogen. (fokusområde 4ab skog)..2.2 Skogsstyrelsens prioriteringar med kort bakgrund Skogen oh dess ekosystem varierar med olika geografiska skillnader i Sverige medan brukandet av skogen uppvisar en större enhetlighet oh förändras inte så myket från år till år. De övergripande politiska målen är att Skogen oh skogsmarken ska utnyttjas effektivt oh ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen produerar oh att Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald oh genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att vät- oh djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser oh i livskraftiga bestånd. Hotade arter oh naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska oh soiala värden ska värnas. För att åstadkomma ett hållbart skogsbruk har Sverige preiserat miljömålet för Levande skogar. Målet är preiserat så att skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska oh biologiska egenskaper oh proesser är bibehållna skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner oh arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur naturtyper oh naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus oh tillräklig genetisk variation inom oh mellan populationer

25 Skogsstyrelsen (45) hotade arter har återhämtat sig oh livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar främmande arter oh genotyper inte hotar skogens biologiska mångfald genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introduerade natur- oh kulturmiljövärden i skogen är bevarade oh förutsättningar för fortsatt bevarande oh utvekling av värdena finns skogens värden för friluftslivet är värnande oh bibehållna Mot denna bakgrund prioriteras åtgärder i skogen som bidrar oh skapar förutsättningar för att nå flera av de ovan preiserade målen för ett hållbart skogsbruk..2.3 Beslutsomgångar oh urval av ansökningar För att öka effekten i åtgärderna för skogens miljövärden kommer ansökningar inkomna inom en viss tidsperiod att konkurrensutsättas mot varandra genom en poängsättning utifrån förutbestämda urvalskriterier. De ansökningar som får högst poäng beviljas stöd tills varje beslutsomgångs budget är slut. Förutsättningar för att en ansökan ska beviljas stöd är att den får minst 150 poäng oh berör minst två urvalskriterier. För de ansökningar som beviljas stöd gäller att de områden som var oh ett för sig får minst 150 poäng tas med i beslutet. De ansökningar som får minst 150 poäng men som på grund av begränsad budget inte beviljas medel i beslutsomgången flyttas till nästa beslutsomgång. I de fall som den sista ansökan i beslutsomgången inte ryms inom beslutad budgetram förs även den ansökan över till nästa beslutsomgång. Överföring av en ansökan kan göras en gång, därefter avslås ansökan. Beslutsomgångar Pengar som inte förbrukas i en beslutsomgång förs över till nästa beslutsomgång. Det kommer att vara en beslutsomgång per kvartal. Den totala budgeten planeras att fördelas jämnt över beslutsomgångarna 30 % 201, 40 % 2017 oh 30 % För insatsen naturvårdsbränning i skog är det fastställt ett takbelopp på 20 miljoner kronor. Det innebär att när Skogsstyrelsen beviljat ansökningar om stöd för naturvårdsbränningar till ett totalbelopp om irka 20 miljoner kronor kommer övriga ansökningar för naturvårdsbränning att avslås. Information om stöd för skogens miljövärden, budget oh tidpunkter för beslutsomgångar kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats:

26 Skogsstyrelsen (45).2.4 Urvalskriterier (Delåtgärd 8.5 fokusområde 4ab) Urvalskriterier används för att värdera ansökan oh kunna jämföra den med andra ansökningar. Bedömningsgrunder till Skogens miljövärden finns i kapitel 11, bilaga 5 delåtgärd 8.5 inom fokusområde 4ab skog. Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Prioritering av 2 poäng 40 områden Åtgärder i skogsområden med primär målsättning att gynna eller skapa natur- oh kulturvärden oh där åtgärderna utveklar områdets fulla potential + 3 poäng Åtgärder i registrerad nykelbiotop + 2 poäng Åtgärder som syftar till att återskapa störningsregimer Åtgärder i områden som efter åtgärd blir ädellövskog + 1 poäng Åtgärder som bevarar eller synliggör kulturlämning eller fornlämning Åtgärder i registrerade naturvärdesobjekt Åtgärder i objekt som angränsar till skyddat område 2. Bevara oh utvekla naturvärden i skog 3. Övriga Miljövärden 2 poäng Åtgärder som inte omfattar bränning oh vars syfte är att öka den biologiska mångfalden Naturvårdsbränningar i områden med tydlig brandhistorik + 2 poäng Åtgärder som syftar till att bevara rödlistad art + 1 poäng Andra naturvårdsåtgärder än bränning som är större är än 3ha + 1 poäng Åtgärder som gynnar skyddsvärda träd eller myket gamla träd + 1 poäng Åtgärder som skapar stora mängder död ved 4 poäng Åtgärder som syftar till att skapa försumpning av skog 3 poäng Åtgärder i värdetrakt enligt länens Strategier för formellt skydd av skog eller för Natura 2000 områden 2 poäng Åtgärder för att bevara eller synliggöra kultur eller fornlämning +2 poäng Åtgärder av forn- oh kulturlämningar som riskerar att bli förstörda i närtid Åtgärder för lämningar som utgör en hel miljö +2 poäng Åtgärder av forn oh kulturlämningar i rekreationsområden eller i tätortsnära områden Summa viktning 100

27 Skogsstyrelsen (45).2.5 Stödbelopp naturvårdsbränning kronor per bränning oh kronor per hektar, området måste vara minst 2 hektar röja oh rensa stenmur 850 kronor per 100 meter rensa kulturmiljöer kronor per styk. gallra fram ädellöv- oh lövrik skog kronor per hektar sköta natur- oh kulturmiljöer i skog kronor per hektar skapa våtmark i skog kronor per hektar, en våtmark måste vara minst 0,3 hektar Lägsta stödbelopp är kronor. Skogsstyrelsen har fastställt att högsta stödbelopp per ansökan är kronor.

28 Skogsstyrelsen (45) 7 Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där initamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna finansiera ett utveklingsarbete. Samarbete är en viktig del i att stärka en hållbar utvekling över längre tid på en landsbygd som präglas av problem som är en följd av glesa strukturer. Landsbygden kan inte erbjuda samma stödjande förutsättningar till företag oh befolkning som i mer tätbefolkade områden. Syftet är okså att samarbeta transnationellt, inte minst i projekt enligt Europaparlamentets oh rådets förordning 2 oh Östersjöstrategin. Projekten ska genomföras som helt nya samarbetsprojekt eller genom att pågående projekt samordnas för att nå synergieffekter. Det finns okså samarbetsprojekt som är kopplade till det europeiska innovationspartnerskapet, EIP. Det finns flera myndigheter som handlägger stöd inom samarbeten. Det är länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen samt Tillvätverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan. 7.1 Stöd till samarbeten med landskapsperspektiv för ökad konkurrenskraft i skogen (delåtgärd inom 1:5 inom fokusområde 2a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Syftet med stödet är att genom samarbete stärka natur- oh kulturvärden oh förbättra landsbygdsbefolkningens livsmiljö. Inom skogsbruket är syftet att ta ökad miljöhänsyn genom samarbeten med landskapsperspektiv, något som okså kan leda till ökad konkurrenskraft. Åtgärden ger möjlighet till samarbete mellan skogsbruks-, jordbruks-, oh rennäringsföretag oh andra företag som arbetar inom dessa näringar samt organisationer oh föreningar(delåtgärd 1.5 fokusområde 2a) Skogsstyrelsens prioriteringar med kort bakgrund Samarbeten kring adaptiv skogsskötsel Samhällets ökade förväntningar på skogen medför en efterfrågan på nya skogskötselmetoder med inriktning på såväl bättre hänsyn till skogens miljövärden samt ökad produktion av biomassa. Följderna av pågående klimatförändringar ställer samtidigt krav på skötselmetoder anpassade till nya förhållanden. För att få ta fram bättre kunskap om skogsskötselmetoder oh önskade effekter i skogen krävs ett strukturerat lärande där åtgärder utveklas i praktisk drift oh prövas över större områden. Metodutvekling sett i ett landskapsperspektiv förutsätter samverkan mellan skogsägare. Genom erfarenhetsutbyte ökar kunskapen oh möjligheten till spridning av resultat, vilket leder till en bättre miljönytta samtidigt som produktionen av biomassa kan ökas. Klimatförändringar medför en risk för ökade skogsskador vilka kan motverkas eller minskas genom att skogsägaren gör strategiska val av skogsskötselmetoder. Systematiska försök ger möjlighet till bättre beslutsunderlag för 2 Artikel 89 i Europaparlamentets oh rådets förordning (EU) 1303/2013