Strategi för institutionen för biosystem och teknologi

Transkript

1 Strategi för institutionen för biosystem och teknologi Inledning och bakgrund Institutionen för biosystem och teknologi bildades den 1 januari Institutionen har sin administrativa fakultetstillhörighet vid LTV-fakulteten, men har också en del som tillhör VH-fakulteten. Verksamheten är fördelad på följande ämnesområden: Teknologi för animalie- och växtproduktion Odlingssystemsekologi (samt statistik) Hortikulturell produktionsfysiologi Hortikulturell mikrobiologi Djurmiljö och byggnadsfunktion Verksamhetsidé Institutionens verksamhet, både den undervisning och den forskning som bedrivs, syftar till främja en hållbar utveckling inkl. människors och djurs hälsa vid produktion av livsmedel, prydnadsväxter, foder samt biomassa för energi- och materialändamål till gagn för samhället. Samspelet mellan miljö, klimat, mark, växter, djur och människor i mångfunktionella agrara och hortikulturella produktionssystem studeras i ett brett perspektiv för att hitta långsiktligt hållbara lösningar. Institutionens breda kompetensprofil inom agrikulturell och hortikulturell produktion, mikrobiologi, djurhållning, byggnaders funktion, teknologi, statistik och miljö tydliggörs genom: Förmedling av forskningsbaserad kunskap i grundutbildning, högre utbildning samt forskarutbildning och som underlag för rådgivning och beslutsfattande i produktion och samhälle. Problemlösande forskning kring hållbart och effektivt nyttjande av begränsade resurser vid produktion på fält/friland, i stallar och i växthus. Analyser av olika produktionssystem utifrån ett hållbarhetsperspektiv som baseras på djupgående forskning inom agrikultur, hortikultur, systemanalys och teknologi. Grundläggande byggstenar i analyserna innefattar säker försörjning med säkra och hälsofrämjande livsmedel, djurvälfärd och etik. Interaktioner mellan stad och land är ett exempel på sammanhang där institutionens kompetensprofil är central. Bred kunskapsbas med möjligheter till synergieffekter i tvärvetenskaplig forskning och undervisning, speciellt med fokus på biosystem och teknologi. Vision till 2020 Institutionen är erkänd, både nationellt och internationellt, som en miljö där excellent nyfikenhetsdriven forskning genererar kunskap som snabbt omsätts i undervisning och tvärvetenskapliga syntesarbeten. Institutionen är en viktig bas för högre jordbruks- och hortikulturell utbildning i Sverige. Institutionen har mycket goda kontakter med det omgivande samhället så att den är en viktig och uppskattad aktör inom sina forsknings- och utbildningsområden såväl nationellt som internationellt.

2 Medarbetarskap, trivsel och kommunikation Institutionen skall vara en arbetsplats som genomsyras av gott medarbetarskap och trivsel, där alla medarbetare känner att det finns en välfungerande informationsspridning och en delaktighet vid institutionens beslutsprocesser. Inom institutionen skall alla medarbetare, oberoende av ämnesområde, aktivt delta i och känna samverkan med medarbetare från andra ämnesgrupper. Öppen attityd gentemot varandra där man visar omtanke och vid eventuella konflikter fokuserar på att hitta fungerande lösningar. En god fika -kultur är prioriterad. En arbetsplats där nyanställda känner sig väl mottagna, bland annat genom en heltäckande introduktion för nyanställda. Aktivt arbete med ledar- medarbetarutveckling, särskilt vad gäller att skapa nya konstellationer och samarbeten, både inom och utanför institutionen. Välfungerande informationsspridning. Verka för hög delaktighet i institutionens beslutsprocesser. Kunskap om den forskning som bedrivs på institutionen skall spridas, bland annat genom institutionens seminarium. Ökad samverkan mellan institutionens olika ämnesområden med målet att kunna söka finansiering för större institutionsgemensamma, ämnesövergripande forskningsprojekt. Ett ledarskap som genomsyras av tillgänglighet och god kommunikation. Integration av det systematiska arbetet med arbetsmiljö- och lika villkors-frågor i den dagliga verksamheten. Integrera SLU:s värdegrund i den dagliga verksamheten, en värdegrund som bland annat skall genomsyras av öppen dialog, transparant arbetssätt, individuellt kvalitetsansvar, inflytande, och delaktighet för en kreativ arbetsmiljö. Att alla medarbetare känner sig redo att påta sig uppgifter för att styrka utveckling och trivsel på institutionen utan särskild ersättning, när detta inte handlar om stadigvarande uppgifter. Ledningsgruppsutveckling i samarbete med SLU:s grupp för ledningsgruppsutveckling. Ett gemensamt årligt medarbetarmöte för alla på institutionen skall genomföras. Institutionsgemensamma möten varje måndag med information och dialog. Alla medarbetare förväntas delta i möten och minnesanteckningar från varje möte distribueras via mail och hemsida. Genomförandet av minst en årlig institutionsaktivitet skall prioriteras av alla medarbetare. En uppdatering av institutionens hemsida enligt gemensam mall med material på både svenska och engelska skall genomföras. Ledningsgruppen och de ämnesansvariga skall gemensamt verka för ökad användning av den interna hemsidan. Regelbundna seminarium om institutionens forskning skall hållas. Ökad samverkan genom kontinuerlig dialog, bland annat i ledningsgruppen kring möjliga gemensamma forskningsansökningar inom institutionen. Framtagande av en gemensam introduktion för nyanställda.

3 Skapande av en doktorandgrupp för institutionens doktorander, där doktorandrepresentanten i ledningsgruppen är sammankallande. Kontinuerlig information och diskussion om universitetets arbetsmiljöarbete. Kontinuerlig dialog om arbetet med lika villkors-frågor. Integration av SLU:s värdegrund, medarbetarskaps- och ledarskapsidé i den dagliga verksamheten, genom etablerande av handlingsplan som omfattar även medarbetarskap och trivsel. Utbildning på grund och avancerad nivå Beskrivning av kompetensområdet Undervisning bedrivs inom alla institutionens kompetensområden. Institutionen har en stor del av undervisningen inom program som förutom yrkesexamen även ger generella examina. De områden som det ges kurser inom lantmästare-kandidatprogrammet är animalieproduktion, växtodling, hållbar markförvaltning, hållbara produktionssystem i ett internationellt perspektiv och teknologi samt statistik. Inom trädgårdsingenjör: odling- och trädgårdsingenjör: design-kandidatprogrammet samt hortonomprogrammet ges kurser inom växtfysiologi, hortikulturella produktionssystem, odlingssystem, hypoponiska system, frukt-, bär- och vinodling, statistik samt teknologi. Institutionen har två kurser inom masterprogrammet Agroekologi och är även delaktiga i flera av programmets andra kurser. Inom Agronom-husdjursprogrammet ger institutionen kurser om byggnadsfunktion och djurmiljö. Lärare/forskare medverkar också i andra institutioners kurser såväl inom SLU som vid andra lärosäten, nationellt och internationellt. Institutionen ger två kurser inom områdena fårproduktion och hästhållning som vänder sig till helt fristående studenter. Dessutom ges examensarbeteskurser på alla nivåer G1E, G2E, A1E och A2E inom huvudområdena biologi, husdjursvetenskap, lantbruksvetenskap, teknologi och trädgårdsvetenskap. Yrkeslivet förutsätter en ständig kunskapsutveckling. De professionsförberedande programmens kurser såväl som kandidat- och mastersprogrammens kurser måste därför ge verktyg för det livslånga lärandet. Ett vetenskapligt och analytiskt förhållningssätt till ny kunskap ger goda förutsättningar för detta. Kurserna skall: Vara såväl nationellt som internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga inom våra områden Genomgående ha en hög kvalitet och ett innehåll som är relevant för studenter, samhälle och arbetsgivare. Att etablera en god lärarmiljö och ge möjlighet till kompetensutveckling såväl pedagogiskt som ämnesmässigt. Bedriva attraktiva och eftersökta kurser med hög kvalitet på både grundläggande och avancerad nivå. Årligen handleda och examinera självständiga arbeten på kandidat- och masternivå av god kvalitet.

4 Utveckla nya kurser på grund och avanserad nivå inom institutionens kompetensområden. Rekrytering av en professor i teknologi för att kunna bibehålla examinationsrätten på avancerad nivå. Att ha en plan för rekrytering av lärare/forskare som kan undervisa i de områden som ligger inom kompetensområdena och de program som institutionen är delaktig i. Speciellt viktigt då det inom det inom flera områden finns närliggande pensionsavgångar. Att ha minst en lärardag per år. Att alla lärare/forskare skall ha gått betygs- och pedagogiskkurs. Att alla kursutvärderingar skall gås igenom årligen och brister åtgärdas. Utveckla kurser inom kompetensområdena så väl nya som befintliga. Att det för heltidslärare skall finnas en plan för kompetensutveckling som uppdateras årligen. Alla lärare förväntas att åka på lärarutbyten och studieresor i pedagogiskt syfte. Utöka samverkan med nationella och internationella högskolor och universitet. Utveckla samarbete med nationella myndigheter och andra nationella respektive internationella organisationer och nätverk. Verka för att etablera en masterutbildning i lantbruksteknik och som lockar också internationella studenter. Vara en aktiv part i SLU:s undervisning och undervisningsutveckling. Teknologi för animalie- och växtproduktion Beskrivning av kompetensområde Kompetensområdet omfattar forskning, samverkan och undervisning avseende tekniska system i jordbruks- och trädgårdsnäringen samt närliggande områden och dessa systems samspel med djur, växter, miljö och människor. Kunskapen om samspelet mellan teknik i system med byggnader, maskiner etc. och den omgivning med djur, mark, växter, människor som tekniken verkar i är i fokus liksom dess påverkan på miljön. Kompetensområdets inriktning är dels mot byggnaderna inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, dvs. material, byggnadsteknik, installationer och planering för dessa och andra anläggningar för produktion, lagring och förädling men också starkt inriktat mot klimat-, energi- och miljöteknik, kretslopp och biomassa från jordbruket och dess samhörande maskinsystem. Forskning av hög vetenskaplig kvalitet och relevans kräver fokusering på ett antal delområden. Kompetensområdet avser att för lantbruks- och trädgårdsnäringen verka inom följande delområden: Funktionell anpassning av material och installationer i byggnader till biologiska krav innefattande termiska behov för husdjur och växter och användning av uthålliga, beständiga och miljövänliga material. God luftkvalitet i stallar, växthus och övriga produktionsbyggnader med minimal förekomst av förorenande gaser, smittämnen och oönskade partiklar. Begränsning av miljöpåverkan från luftburna föroreningar såsom partiklar, gaser som påverkar omgivningen, växthusgaser, damm och lukt från stallar. System och installationer för optimerad energianvändning, energihushållning och energiproduktion i anslutning till näringens byggnader och deras användning.

5 Miljövänliga byggnadsmaterial och industriella produkter baserade på förnyelsebara råvaror Säkra och rationella byggnadskonstruktioner. Landsbygdsarkitektur utformning av landsbygdens byggnader och produktionssystem samt byggnaders inplacering i landskapet. Hållbara maskinsystem för odling, skörd och hantering av grödor och lantbrukets bi-produkter med fokus på nya grödor och nya användningsområden. Kretsloppssystem för växtnäring och organiska biprodukter med fokus på miljöeffekter såsom tungmetaller och växthusgasutsläpp. Kompetensområdet fokuserar särskilt på: Teknik, byggnader och system för en miljövänlig och ekonomiskt konkurrenskraftig jordbruksoch trädgårdsproduktion med komplext samspel mellan miljö för djur, växter, människor samt omgivning. Resurseffektiva produktionssystem för den gröna näringen. Energieffektivitet i växthusproduktion, animalieproduktion och system för tätortsnära livsmedelsproduktion. Förnyelsebara byggmaterial baserade på råvaror från lantbruket och den gröna näringen. Belysning i byggnader. Arkitektur för landsbygden. En miljövänlig och ekonomiskt konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion vilket innebär ett komplext samspel mellan miljön för djur, växter, människor samt omgivning, byggnadsplanering, teknik och ekonomi. Metoder, system och maskiner för skörd, lagring och logistik av biomaterial. Etablera en stark forskningsmiljö. Examinera minst 2 doktorer per år. Bedriva kurser med hög kvalitet på grundläggande och avancerad nivå. Delta i internationella doktorandkurser. Årligen handleda och examinera självständiga arbeten på kandidat- och masternivå. Medverka i internationella referens- och arbetsgrupper inom ämnet. Medverka i internationella arbetsgrupper inom ämnesområdet (exempelvis CIGR, EurAgEng; NJF). Skapa en långsiktig plan för finansiering och rekrytering till kompetensområdet. Rekrytering av en professor i teknologi. Utöka samverkan med nationella och internationella högskolor och universitet. Utveckla samarbete med nationella myndigheter och andra nationella respektive internationella organisationer och nätverk. Verka för att etablera en internationell masterutbildning i lantbruksteknik. Skapa nya doktorandprojekt och anta i genomsnitt två doktorander per år. Verka för att etablera verksamheten ytterligare i nationella och internationella nätverk.

6 Odlingssystemsekologi Kompetensområde Kompetensgruppen odlingssystemsekologi (CSE, från eng. Cropping Systems Ecology) har som verksamhetsidé att undervisa på alla universitetsnivåer och att producera grundläggande, strategisk och tillämpad kunskap om funktion, utformning, skötsel och utvärdering av hållbara odlingssystem och deras komponenter. Målet är att denna kunskap ska tillämpas vid produktion av hälsosam och högkvalitativ mat och foder samt råvara för bioenergiproduktion och bioraffinaderi, i konventionellt och ekologiskt jordbruk. Våra huvudsakliga ämneskompetenser ligger inom agronomi, biologi, biogeokemi, växtnäringsfysiologi, ogräsvetenskap, systemanalys och agroteknologi. I det längre perspektivet siktar vi på att utveckla och tillämpa den odlingssystemvetenskapliga teorin, och på sikt utveckla forskargruppen till en kompetensgrupp i agroekologi. Ytterligare ämneskompetenser kommer krävas för att uppfylla målen för undervisning och forskning inom ämnesområdet, till exempel: integrerade studier av hela jordbruks- och matproduktionssystem, innefattande miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. Vår undervisning är forskningsbaserad och inriktad på utformning, funktion, utvärdering, skötsel och utvärdering av hållbara odlingssystem. Vi strävar efter att förbättra studenternas förmåga att använda vetenskapliga principer och metoder (att definiera problem och hypoteser, hitta och utvärdera information, utöva kritiskt tänkande, arbeta med fallstudier, strukturera skriftliga rapporter, dra slutsatser och presentera resultat) i sitt arbete och de ska också kunna förstå, diskutera and använda principer för hållbar utveckling. Vårt huvudsakliga fokus ligger på odlingssystemnivå, men vi arbetar även med specifika studier på växt/parcell/fält-nivå, gårdsnivå och landskapsnivå. Vi lägger stor vikt vid principerna multifunktionalitet, hållbarhet och agroekologisk utveckling, och arbetar för att omsätta dessa i praktiken. Vi beaktar vikten av ekosystemtjänster kopplade till ekologisk intensifiering av livsmedelsproduktionen. Vi sprider kunskap utanför forskningsvärlden via undervisning, innovation och samverkan med relevanta samhällssektorer. Som en del av vår utveckling av agroekologisk forskning vill vi satsa på innovation tillsammans med lantbrukare och andra relevanta intressenter genom deltagardriven forskning och utveckling (PLA, från eng. Participatory Learning and Action ), som ett komplement till den forskning vi bedriver vid fältförsöksstationer, i växthus och laboratorier. Odlingssystemsekologigruppen inbegriper fem forskningsteman, som i många fall är starkt integrerade: 1) Diversifiering av grödor och odlingssystem, 2) Kol-kväveomsättning och effektivt N-utnyttjande, 3) Biomassa för bioenergi och industriella råmaterial, 4) Baljväxter för hållbara livsmedelssystem och 5) Integrerad ogräskontroll. Inom strategiperioden är huvudmålen för temaområdena: Stärka kunskapen om samodling i ett agroekologiskt och klimatsmart perspektiv samt stimulera innovation genom PLA. Öka kunskap och innovation med avseende på växtföljder och ekosystemtjänster till och från jordbruket i olika odlingssystem: jordbruk med och utan djur, hortikulturell produktion på fält. Förbättra kunskapen om näringsomsättning, näringsutnyttjande och minskning av näringsförluster på odlingssystemnivå, med fokus på kväve. Bestämma effekter av utformning och skötsel av odlingssystem (diversifiering, jordbearbetning, gödsling) på kolinlagring, växthusgasutsläpp och anpassningsbarhet till klimatförändringar.

7 Producera kunskap och delta i innovation genom PLA för återintegrering och ökad användning av trindsäd och vallbaljväxter för mat-, foder och biomassaproduktion samt för ökning av markens bördighet. Stärka förståelsen av biologiska och skötselrelaterade faktorer som påverkar variationer i skörd och kvävefixering hos baljväxter. Producera kunskap om integrering av annuella och perenna grödor samt mångfunktionella mellan-/fånggrödor i växtföljder och på marginalmark, för användning som råvara i bioraffinaderier och bioenergiproduktion, med hänsyn till tekniska, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Öka kunskapen om hur utformning och skötsel av odlingssystem påverkar ogräs. Producera kunskap och öka kompetensen om hur indirekta och direkta metoder kan integreras för att uppnå hållbar ogräskontroll med minimal miljöpåverkan. Medverka i utvecklingen av SLUs odlingssystems- och växtskyddsplattformar. Utveckla nya forskningsprojekt inom den nya odlingssystemsfaciliteten SITES och det ekologiska odlingssystemet på Lönnstorp. Vidareutveckla Lönnstorp som en högkvalitativ forskningsfacilitet för fakulteten, SLU och externa användare. Öka kvantitet och kvalitet på internationella publikationer (t.ex. genom rutiner för intern granskning av manuskript). Stärka samverkan mellan institutioner, i en agroekologisk kontext (undervisning och forskning). Stärka internationaliseringen av forskargruppen via lärar-/forskarutbyten och deltagande i internationella konferenser. Förnya strukturen, innehållet och progressionen i kurser inom hållbar växtproduktion. Öka antalet MSc-/BSc-studenter som skriver sin uppsats kopplat till gruppens forskning. Stärka doktorandutbildningen (sträva efter finansiering för fler doktorander). Öka samhällets användning av våra forskningsresultat, via undervisning, publicering, presentationer och PLA. Utveckla laboratorie- och fältfaciliteter för att möta nuvarande och framtida behov. Stärka gruppens ämneskompetenser för agroekologisk forskning. Förstärka det sociala välbefinnandet i gruppen. Gruppen involveras i flera agroekologiska forskningsprojekt i samarbete med BT-kollegor från andra forskargrupper. I slutet av 2016 består CSE-gruppen (nu 13 lärare/forskare/doktorander och en tekniker) av omkring 20 personer, inklusive fyra nya doktorander. CSE-gruppen som helhet publicerar i genomsnitt ett minimum av 20 refereegranskade vetenskapliga artiklar per år (minst en internationell artikel/disputerad forskare per år, om skriven med en kollega i gruppen krävs två). Gruppen tar i genomsnitt emot en gästforskare/lärare per år (som tillbringar minst en månad heltid i CSE-gruppen). CSE-medlemmar bjuds in som gästforskare/lärare till andra universitet, i Sverige och i andra länder. Gruppen anordnar 1 2 workshops/möten per år om odlingssystemvetenskap. Gruppens forskning är integrerad med undervisning i flera SLU-program och i kurser på alla nivåer. Alla gruppmedlemmar är involverade i gruppens undervisning, som lärare eller handledare för studentprojekt eller både och.

8 Deltagande i internationella konferenser, minimum en konferens per år per person, med muntlig presentation eller poster. En MSc-/BSc-student handleds per forskare per år lättillgänglig och tydlig information om ämnen för studentarbeten uppdateras minst en gång per år. CSE tar initiativ till att utveckla en doktorandkurs inom odlingssystemekologi vid SLU. CSE medverkar till att utveckla mastersprogrammet i Agroekologi och till att involvera fler kollegor i lärarlaget för mastersprogrammet. Om nytt kursansvar krävs för kurser i agroekologi föreslår vi att BT tar på sig det ansvaret. Gruppen utvecklar en klar intern struktur med definierade personliga ansvarsområden och uttalade förväntningar för utvecklingen av varje CSE-tema, vilken också innefattar interaktion mellan CSE:s teman och de andra BT-grupperna. Varje kollega i gruppen utvecklar en egen individuell karriärplan, där det preciseras vilken roll hen förväntar sig spela i att bidra till SLU:s, BT:s och CSA:s verksamhetsidé och visioner. Alla gruppmedlemmar har ett årligt möte med forskargruppsledaren om sina prestationer och sin framtida kompetensutveckling. Vi ser till att få extern finansiering för forskningsprojekt som har en klar strategisk riktning som sammanfaller med gruppens vision och verksamhetsidé. Använda nationella och internationella nätverk och kunskap om finansieringsmöjligheter för gästforskare/lärare (både inkommande och utgående). En ny doktorand per år per genom strategiska ansökningar. Utveckla rutiner för strategiskt skrivande av forskningsansökningar, inklusive framförhållning inför deadlines, fördelning av uppgifter och gemensamma beslut om vilka utlysningar gruppmedlemmarna ska svara på. Vi kommer att utveckla rutiner för publicering av vetenskapliga artiklar, som innefattar t.ex. strategier för medförfattarskap och fördelning av uppgifter. Öka CSE:s och BT:s kompetens i och implementeringen av systemanalysverktyg (t.ex. multicriteria sustainability assessment models, LCA, SAFA-riktlinjer, modellering) för utvärdering och jämförelse av grödor, växtföljder och jordbrukssystem, inom forskning och undervisning såväl som i kommunikation med omvärlden för att förbättra samhällets och näringslivets beslutsstödssystem. Beskriva och diskutera systemrelevansen i varje nytt forskningsprojekt och undersöka om en systemanalys är nödvändig/användbar. Söka samarbete med andra forskargrupper (SLU internt, nationellt, internationellt). Plattformsbyggande inom ogräsbiologi och ekologi. Anställning av forskare, doktorander och fälttekniker med kompetens inom ogräsbiologi/ogräsekologi. Samarbete med intressenter och kollegor inom ekologi, ekonomi eller samhällsvetenskap från andra BT grupper, andra institutioner och universitet, nationellt och utomlands. CSE-gruppen kommer att lägga vikt vid samarbeten med kollegor från andra BT-grupper och andra SLU-institutioner som stärker vår roll i att utveckla SLU:s forskning och undervisning inom agroekologi. Bildande av systemanalysplattformer inom SLU och tillsammans med t.ex. LTH och Århus universitet inom lantbruks- bioraffinaderi- och energiproduktion. Internationellt nätverkande och PLA-studier med lantbrukare och rådgivare.

9 Statistik Kompetensområdet finns på institutionen för biosystem och teknologi och ligger administrativt under avdelningen Odlingssystemsekologi. Beskrivning av kompetensområdet Enheten för statistik innehåller en universitetslektor i statistik och ansvarar primärt för att utbilda och hjälpa LTV-fakultetens studenter och forskare. Detta sker genom undervisning och konsultation men innebär också ett ansvar för att upprätthålla och utveckla den statistiska kompetensen vid SLU. Genom samarbetet i centrumbildningen Biostokastikum finns ett gemensamt ansvar för statistikverksamheten vid andra fakulteter men också en möjlighet att dela upp den statistiska specialistkompetensen mellan de statistiker som finns vid SLU. Den statistiska forskningen och undervisningen har hela tiden en grund i de frågeställningar som uppkommer vid tillämpningarna inom SLU. Det behövs alltmer statistik inom forskningen och undervisningen vid SLU men den statistiska verksamheten vid SLU har trots detta reducerats. Det övergripande målet är därför att vända denna utveckling och verka för att det anställs fler statistiker och att statistikämnet får en ökad status vid SLU. Utöka den statistiska forskningen för att höja ämnets status vid LTV-fakulteten och vid SLU och därigenom göra det till en attraktiv arbetsplats för statistiker. Ytterligare fördjupa samarbetet mellan statistiker vid SLU för att möjliggöra specialisering inom valda områden och därmed höja kvaliteten på konsultationerna. Verka för att ämnet blir ett forskarämne vid LTV-fakulteten. Bidra till att Biostokastikum utvecklas ytterligare och att det även i fortsättningen kan erbjudas fria konsultationer i statistik för SLU:s forskare. Utöka gruppen av statistiker vid SLU, inom och utanför fakulteten. Publicera fler artiklar som medförfattare men framförallt också publicera artiklar som förstaförfattare. Delta aktivt i fler konferenser. Lektorn i statistik tar ytterligare några steg mot att bli docent och utvecklar samtidigt kompetensen genom att gå kurser i pedagogik och ledarskap. Avsätta tid för att fördjupa kompetensen i programpaketet R för att bättre kunna svara på konsultationsfrågor inom detta område. Utveckla pedagogiken i statistikkurserna för studenter och forskare inom tillämpade ämnen och modernisera undervisningsmaterialet i samband med detta. Hortikulturell produktionsfysiologi Beskrivning av kompetensområdet Kompetensområdet omfattar forskning och undervisning inom ramarna för hortikulturella produktionssystem. Gruppens fokus är att studera betydelsen av produktionsfysiologiska faktorer såsom klimat (ljus), mineralämnen och vatten för styrning av en hållbar resurseffektiv växtproduktion med optimal skörd och kvalitet. Vi sätter växten i centrum och studerar dess interaktion med omgivningen. Vi

10 arbetar med produktionssystem för friland, växthus och urbana miljöer anpassade för trädgårdskulturer som prydnadsväxter, frukt, bär och grönsaker men även med system för odling av alger och matsvamp. Forskargruppen hortikulturell produktionsfysiologi avser att genom högkvalitativ forskning främja en hållbar samhällsutveckling. Våra övergripande mål är att bidra till: Utveckling av resurseffektiva hortikulturella produktionssystem Utveckling av effektiv och klimatanpassad odlingsteknik efter växtfysiologiska behov Effektivt växtnäringsutnyttjande för bättre kvalitet, miljö och ekonomi Minimering av tungmetallhalter i livsmedel Exempel på forskningsområden: Resurseffektiva högteknologiska odlingssystem i växthus Klimatfaktorer i hortikulturella produktionssystem Fosforeffektivitet och -tillgänglighet Mykorrhizasymbiosens funktion i hortikulturella produktionssystem Växtnäringens betydelse för produktkvalitet Produktions- och genetiska faktorers betydelse för tungmetaller i livsmedel Stadsodling för livsmedelsproduktion, och effektivt resursutnyttjande Alger som ett redskap för den gröna näringen Examinera minst en doktor om året. Delta i minst ett internationellt utbyte per år. Regelbundet medverka i vetenskapliga kommittéer, forskningsråd och betygsnämnder. Medverka i nationella och populärvetenskapliga sammanhang inom trädgårdssektorn. Bedriva kurser med hög kvalitet på grundläggande och avancerad nivå inom främst trädgårdsområdet. Årligen handleda och examinera flera självständiga arbeten på kandidat- och mastersnivå. Gruppen avser att etablera en god miljö för forskning, undervisning och samverkan och nå målen med följande handlingsplan. Kompetensprofilen ska säkras genom rekrytering och säkrad finansiering. Rekrytering av en professor i tillämpad växtfysiologi med inriktning mot yttre faktorer och dess betydelse för resurseffektiv hortikulturell växtproduktion. Främja en öppen, inkluderande och kreativ arbetsmiljö. Stimulera den vetenskapliga dialogen med gemensamma diskussioner, seminarier och forskningsansökningar samt arbeta långsiktigt med strategiska gemensamma projekt. Anta i genomsnitt en doktorand om året. Ökad samverkan med kollegor och avnämare nationellt och internationellt. Effektivisera arbetet genom tydlig ansvarsfördelning inom gruppen. Använda gemensamma försöksuppställningar och tillgängliggöra data från dessa inom gruppen. Synliggöra och kommunicera våra forskningsresultat på olika nivåer. Vara en aktiv part i fakultetens och SLU:s undervisning och undervisningsutveckling.

11 Erbjuda handledning av intressanta och relevanta examensarbete. Mikrobiell hortikultur Verksamhetsidé Enheten för mikrobiell hortikultur vid SLU:s institution för biosystem och teknologi är Sveriges främsta forskningsorgan för hortikulturell forskning. Vi bedriver hortikulturell forskning som syftar till att förbättra livskvaliteten, hitta innovativa sätt att ge svensk hortikultur en hållbar grund att bygga på och säkerställa att konsumenter över hela världen har tillgång till säkra och prisvärda överkomliga hortikulturella produkter. Områdets omfattning Som forskningsgrupp utgör mikrobiell hortikultur en stark forskningsmiljö. Vårt arbete är brett och täcker såväl forskning och utbildning som projekt i samarbete med de hortikulturella näringarna. Vårt arbete är en länk mellan mikrobiella interaktioner i hortikulturella värdekedjor och framtidens stora utmaningar som folkhälsa, ekosystemhälsa, livsmedelstrygghet och resursbrist. Gruppen arbetar med hortikulturella system och värdenätverk med olika grad av teknikanvändning, både vad gäller hortikultur som primärproducent och efterskördskvalitet vid intensiv produktion av högvärdiga grödor som grönsaker, frukt, bär, nötter, vindruvor, groddar/groddade frön, kryddor, svamp, medicinalväxter och prydnadsväxter i konstruerade inomhus- och utomhusmiljöer, såväl på landsbygd som i urbana och periurbana områden. Livsmedelssäkerhetsfrågor med koppling till hortikultur och folkhälsa är ett av våra centrala teman, och det är även trygg livsmedelsförsörjning, särskilt vad gäller urban hortikultur. Vår forskargrupp är en miljö som tar sig an både inter- och transdisciplinära frågor. Vi har nätverk på internationell, nationell och regional nivå. Vi bidrar även till institutionens akademiska uppgifter på flera nivåer (undervisning på kandidat-, master- och doktorandnivå). Forskningsgruppen för mikrobiell hortikultur har följande mål: Resurseffektiva hortikulturella produktionssystem som optimerats med avseende på vatten, växtmedier, näringsämnen och växthälsa Hortikulturella odlingssystem lämpade för landsbygd, urbana och periurbana områden Säkra och hälsosamma livsmedel från hållbara hortikulturella produktionssystem Hortikulturella produktionssystems mikrobiella biogeografi Förse samhället med ledande, vetenskapligt välgrundad kunskap om mikrobiologi inom hortikultur Vara en ledande forskningsmiljö inom mikrobiell hortikultur på europeisk nivå Utbilda kommande generationer av hortonomer Särskilt fokus läggs vid följande: Säkra och hälsosamma livsmedel från hållbara hortikulturella produktionssystem, särskilt mikrobiella och kemiska livsmedelsfaror, metoder för riskreducering samt tillhandahållande av hälsofrämjande livsmedel och livsmedelsingredienser Resurseffektiva, optimerade hortikulturella produktionssystem, särskilt i tättbefolkade områden (urban hortikultur) Uppnå och bibehålla internationellt erkännande och en ledande roll i relevanta internationella nätverk

12 En stark forskningsmiljö med följande kompetensprofil: 1 fakultetsprofessor, 1 befordrad professor, 2 docenter, 2 biträdande professorer, 2 forskningsassistenter eller postdoktorer, 1 forskningsingenjör och 1 tekniker. Löpande ha minst en internationell postdoktor eller gästforskare. Två doktorander om året examineras. Minst två godkända EU-projekt under Minst ett forskningsbidrag från nationellt forskningsråd per senior forskare (doktor) vart tredje år. Regelbundet delta i betygsnämnder för doktorsavhandlingar, evaluators och vetenskapliga kommittéer. Delta i nationella och populärvetenskapliga evenemang om hortikultur, livsmedelssäkerhet och urbana produktionssystem. Ansvara för minst en kurs i hortikultur på grundnivå respektive avancerad nivå. Fungera som handledare och examinator av självständiga arbeten på kandidat- och mastersnivå. Säkerställa den finansiering och rekrytering som krävs för gruppens kompetensprofil: Enrol in konceptuella forskningsstrategier. Bedriva framstående forskning. Ta in två doktorander per år. Aktivt delta i internationella nätverk och fungera som nyckelaktör i internationell hortikulturell och mikrobiologisk forskning. Inrätta en ny forskarskola ( Hållbar hortikultur ). Till mitten av 2014 skriva en gemensam översiktsartikel att användas som grund för nationellt och internationellt nätverkande och forskningsförslag. Kommunicera forskningsresultat till olika målgrupper och verka för ökad synlighet. Ökad kommunikation med kollegor vid institutionen, inom SLU och nationellt samt med intressenter. Sprida kunskap om och vidarutveckla forskningsområdets unika och utmärkta laboratorier. Verkar för en tydligare fördelning av ansvar och uppdrag inom gruppen. Bidra till institutionernas arbete med att rekrytera doktorander och postdoktorer och aktivt bidra till doktorandkurser. Säkerställa att alla medlemmar ingår i minst ett internationellt och ett nationellt/regionalt forskningsnätverk. Agera handledare för intressanta och relevanta självständiga arbeten på grundnivå och avancerad nivå. Bistå i utvecklingen av SLU:s strategier och plattformar för och inom hortikultur, livsmedel, växtskydd och vatten. Vara en aktiv partner i undervisning och utveckling av undervisningsverksamhet inom fakulteten, SLU och internationella nätverk. Synergier och samverkan med andra grupper och partners Gruppen har nära samarbete med temagruppen för hortikulturell produktionsfysiologi vad gäller undervisning, och ska verka för närmare samarbete med institutionens andra temaområden, särskilt de

13 för hortikulturell produktionsfysiologi, teknologi och agroekosystem. Vidare ska gruppen på campus öka samarbetet med institutionerna för växtskyddsbiologi, växtförädling samt landskapsarkitektur, planering och förvaltning. Gruppen har nära samarbete med andra delar av SLU samt med andra svenska och utländska universitet och institut. Gruppen har också nära samarbete med trädgårds- och livsmedelsindustrin, SIK, teknikutvecklare samt kommuner. Djurmiljö och byggnadsfunktion Ingår i följande ämnesområden på VH-fakulteten: Utveckling av teknologiska system för husdjursskötsel Beskrivning av kompetensområdet Kompetensområdet omfattar forskning, samverkan och undervisning om inverkan av stallmiljö och teknik på djurvälfärd och systemfunktion i olika skötselsystem för husdjursproduktion. Forskarnas kompetens innefattar etologi, husdjursvetenskap, teknik/ingenjörsvetenskap, veterinärmedicin, och ofta i samarbete med ämnesområdena: arkitektur, arbetsvetenskap, ekonomi, matematik, systemvetenskap, statistik mm. Vi ligger i framkant vid utveckling av en framtida, och ur alla aspekter, hållbar och säker animalieproduktion där vår specialkompetens omfattar utformning och teknologi i stall som samspelar med djuren, människorna och naturresurserna. Vi utvecklar, undersöker och förmedlar hur ny teknologi i anläggningar för husdjursproduktionen fungerar i praktisk kontext. Vi definierar vad som krävs i sammanhanget för att ta idé till användning och bidrar därmed till underlag för en tillämpning av ny teknologi. Etablera en stark forskningsmiljö beträffande forskare och försöksresurser. Skapa nya doktorandprojekt och examinera en doktor vartannat år. Verka för befordran till docent. Bedriva kurser med hög kvalitet på grundläggande och avancerad nivå. Årligen handleda och examinera självständiga arbeten på kandidat- och mastersnivå. Delta, medverka och anordna minst en internationell doktorandkurs (exempelvis inom NOVA) vartannat år samt verka för att etablera en internationell mastersutbildning i Djurmiljö och byggnadsfunktion och en forskarutbildningskurs i djurmiljö och byggnadsvetenskap (sustainable management systems). Medverka samt verka för att etablera verksamheten ytterligare i nationella och internationella referens- och arbetsgrupper bland myndigheter och organisationer inom ämnesområdet (SIS, CIGR, EurAgEng; EFSA, NJF, Växa Sverige, Svenska Djurhälsovården, SJV m.fl.). Utöka samverkan med nationella (LTH, Lunds Universitet) och internationella högskolor och universitet (Köpenhamns och Århus Universitet, Tierärztliche Hochschule Hannover, Kiel, IMAG Wageningen. Se över behov av försöksanläggningar för husdjursförsök och utveckla nätverk med potentiella försöksgårdar. Anordna utåtriktade sektorsdagar, mjölk, nötkött, gris, fjäder.