LAVAR PÅ KULTURVED I JÄMTLANDS LÄN

Transkript

1 LAVAR PÅ KULTURVED I JÄMTLANDS LÄN En inventering utförd hösten 2013 av Fredrik Jonsson & Ulrika Nordin på uppdrag av länsstyrelsen i Jämtlands län

2 Inledning I Jämtlands län finns en stor andel av landets växtplatser för vedorangelav Caloplaca furfuracea och ladparasitspik Sphinctrina anglica. Båda dessa arter ingår i åtgärdprogrammet för hotade arter på kulturved i odlingslandskapet (Naturvårdsverket, rapport 6439). Jämtland spelar alltså en viktig roll i bevarandearbetet av dessa arter. Kambrosilurområdet kring Storsjön har vid tidigare inventeringar visat sig vara särskilt bra för kulturvedslavar. Här finns lång kontinuitet av jordbruk och kulturved, kalkrik jordmån och gynnsamt klimat för lavarna. Den här inventeringens syfte är att ytterligare fördjupa kunskapen om tillståndet för lavarna på kulturveden i Jämtland. Metodik Eftersom inventeringen är ett komplement till tidigare gjorda inventeringar i Jämtlands län så valdes områden som inte har inventerats tidigare. Storsjöbygden har tidigare visat sig vara ett kärnområde för flera av åtgärdsprogrammets arter och ytterligare inventeringar där skulle troligtvis vara effektiva för att hitta nya lokaler för dessa. Följande områden valdes ut i Storsjöbygden och dess närhet: - Mattmar, Åre k:n - Hammarnäs, Åre k:n - Lockne, Östersund k:n - Näs, Östersund k:n Fäbodmiljöer har nästan inte inventerats alls inom ramen för åtgärdsprogrammet, och man har heller inte gjort särskilt många fynd av åtgärdsprogrammets målarter i denna miljö. Här finns en kunskapslucka och därför valdes två fäbodområden ut: - Fäbodvägen, Bergs k:n - Lövrun, Krokoms k:n Inventeringen har två syften, dels att hitta och beskriva kulturvedsobjekt med en värdefull lavflora, dels att hitta skyddsvärda träd i fäbodmiljöer. I områden med stora jordbruksbygder, såsom Mattmar och Ångsta har endast delar av byarnas byggnader inventerats. Främst har gamla, timrade och gärna omålade byggnader inventerats, men även brädlador och högar med hässjevirke har inventerats. Det rör sig dock inte om någon systematisk undersökning och alla intressanta objekt har inte besökts. I fäbodmiljöer har i de flesta fall alla byggnader på fäbodarna inventerats med avseende på åtgärdsprogrammets målarter. Alla inventerade objekt har beskrivits, koordinatsatts och fotograferats. 2

3 I fäbodmiljöer har också ett särskilt fokus lagts på att hitta särskilt värdefulla träd enligt åtgärdsprogrammet Särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Vi har också tittat efter andra objekt som finns beskrivna i skriften Fäbodar och fäbodskogar : Biologiskt kulturarv i nordliga skogar. Resultatet presenteras separat i en egen rapport Kulturpåverkade träd i fäbodmiljöer. Resultat och diskussion Inventerade objekt Totalt inventerades och beskrevs 62 objekt, fördelade på 59 byggnader och 3 hässjevirkeshögar. Ytterligare en del objekt inventerades mer översiktligt utan att några anteckningar gjordes. Den vanligaste byggnadstypen var timmerbyggnader med skrädda/bilade stockar (fyrkantshuggna). 46 av byggnaderna var av den typen, de övriga fördelade sig på 11 rundvirkeslador och 2 brädlador. Knappt hälften av byggnaderna/objekten var belägna i fäbodmiljö (28 stycken) och resterande 34 var i jordbruksbygd. Fynd av rödlistade arter Samtliga fynd av rödlistade lavar presenteras i tabellen nedan. För några av de rödlistade arter som påträffades under inventeringen ges en noggrannare beskrivning. Utseende, utbredning och status för vedorangelav och ladparasitspik finns beskrivna i rapporten Inventering av vedorangelav Caloplaca furfuracea och ladparasitspik Shinctrina anglica på kulturved i Jämtlands län (PM 2012:01 Länsstyrelsen Dalarnas län). Tabell 1. Här redovisas antalet fynd av olika lavarter som påträffades i inventeringen. Art Hotkategori/ signalart Antal fynd Ladparasitspik, Sphinctrina anglica EN 4 Vedorangelav, Caloplaca furfuracea EN 13 Ladkantlav, Protoparmelia oleagina VU 9 Dvärgbägarlav, Cladonia parasitica NT 1 Gul dropplav, Cliostomum corrugatum NT 4 Ladlav, Cyphelium tigillare NT 10 Varglav, Letharia vulpina NT 2 Sotlav, Cyphelium inquinans S 17 Brun nållav, Chaenotheca phaeocephala S 3 Vedflamlav, Ramboldia elabens S 10 Vedskivlav, Hertelidia botryosa S 3 Thelomma, Thelomma ocellatum 4 3

4 Vedorangelav Caloplaca furfuracea, hotkategori EN Vedorangelav Caloplaca furfuracea (EN) är en av fyra arter som ingår i åtgärdsprogrammet för bevarande av hotade arter på kulturved i odlingslandskapet Sammanlagt gjordes 13 fynd av vedorangelav, fördelade på Mattmar (3 fynd), Lockne (6), Fäbodvägen (3) och Lövrun (1). Fynden i Storsjöbygdens låglänta jordbruksområden bekräftar den bild vi har haft av vedorangelavens ekologi. Tre av dessa fynd gjordes på hässjevirke, fyra fynd gjordes direkt på timret på timmerlador, ett fynd gjordes på en vindskiva och ett fynd gjordes på en uppfartsramp. De fyra fynden i fäbodmiljö var betydligt mer överraskande. Av vedorangelav finns sedan tidigare endast ett fynd utanför de kalkrika låglandet. Det sedan tidigare kända fyndet är ifrån Gammelbodarna, söder om Lövrun på ca 600 meters höjd över havet. Under årets inventering gjordes fyra fynd i kalkfattiga fäbodområden, från meter över havet. Det är mycket överraskande och förvånande, då vi verkligen trodde att denna art krävde åtminstone kalkhaltig jordmån. Uppenbarligen kan lämplig näringshalt och ph-värde uppstå även på i övrigt kalkfattiga platser. Tabell 2. Fyndplatser för vedorangelav Caloplaca furfuracea. I tabellen anges fyndplatsernas läge, kommun, församling, höjd över havet, vedorangelavens yttäckning samt substrat. Lokal Kommun Församling HÖH (m) Yttäckning (cm2) Substrat Mattmar by Åre Mattmar på norra gaveln på en rundvirkeslada av gran Mattmar by Åre Mattmar på näst nedersta stocken på västra väggen av kornlada Mattmar, Ugård Åre Mattmar på nedersta stocken på nordsidan av timrad kornlada Stensjö, Lockne Östersund Lockne på en hög med hässjevirke Stensjö, Lockne Östersund Lockne på västra gaveln på en liten rundvirkeslada Lockne Östersund Lockne på en vindskiva på sydvästra sidan av timmerlada Lockne Östersund Lockne på hässjeslana i hög med hässjeslanor nordväst om lada Lockne Östersund Lockne på de tillyxade ändarna av hässjevirke Tand, Lockne Östersund Lockne på en uppfartsramp på västra gaveln av timmerlada Svedjebodarna, Myssjö, Berg Myssjö på en meterhög knutstolpe (45 cm diameter) Fäbodvägen Fittjebodarna, Berg Oviken på grova horisontella plank under Fäbodvägen Svedjebodarna, Oviken, Fäbodvägen Gammal- Bäckesbodarna ingången till lada Berg Oviken på horisontella plankor på nordöstra gaveln på timmerbyggnad Krokom Offerdal 649 långt ned på västra väggen av timmerbyggnad 4

5 Antal fynd Höjd över havet (m) Figur 1. Fynd av vedorangelav i Jämtland under perioden fördelade på olika höjdintervall (höjd över havet). Ladparasitspik Sphinctrina anglica, hotkategori EN Ladparasitspik Sphinctrina anglica (EN) är en av åtgärdsprogrammets arter som har en stor andel av sina nutida förekomster i Jämtlands län. I övriga Sverige står även Dalarna för många växtplatser i dagsläget, men långt tillbaka i tiden har arten funnits i t ex Närke och Östergötland. De flesta fynden i Jämtland och Dalarna har gjorts i låglandet, ofta i de kalkrika områdena kring Storsjön och Siljan. Vid årets inventering hittades ladparasitspik på sammanlagt fyra gamla timmerbyggnader, två vid Långbodarna längs med Fäbodvägen och en vardera i Näs och Lockne socken. Fynden i Näs och Lockne faller väl in i det tidigare kända utbredningsområdet vad gäller höjd över havet och geografiskt läge. Fynden vid Långbodarna är däremot betydligt mer överraskande. De gjordes på ca 680 meters höjd över havet och på en fäbod med kalkfattig jordmån. Tabell 3. Fyndplatser för ladparasitspik Sphinctrina anglica. I tabellen anges fyndplatsernas läge, kommun, församling, höjd över havet, vedorangelavens yttäckning samt substrat. Yttäckning Lokal Kommun Församling HÖH (m) (cm 2 ) Substrat på nordvästra gaveln på timmerlada Lockne Östersund Lockne mitt i kornåker Näs Östersund Näs på nordvästra väggen av timmerlada på åker Långbodarna, Fäbodvägen Berg Oviken på nordöstra väggen på timmerbyggnad i fäbodmiljö Långbodarna, Fäbodvägen Berg Oviken på nordvästra knuten på äldre timmerbyggnad i fäbodmiljö 5

6 Tidigare har de flesta fynd av ladparasitspik gjorts på höjder under 400 m.ö.h. Att den uppenbarligen kan finnas i fäbodmiljöer på nästan 700 meters höjd öppnar för att även denna typ av höjdlägeskulturved kan vara intressant för åtgärdsprogrammets arter. Det är sedan tidigare känt att ladparasitspikens värdart, ladkantlav Protoparmelia oleagina, kan växa i fjällnära miljö, då på naturligt substrat på veden på gamla tallar. Ladparasitspiken är däremot inte tidigare funnen så högt över havet vad vi känner till. Årets inventering visar alltså att kulturved är värdefullt som substrat för åtgärdsprogrammets arter oavsett vilken miljö och vilket geografiskt läge den förekommer i. Kulturvedens kvalité och kontinuitet är troligen viktigare faktorer. Liknande erfarenheter har även Ulf Arup gjort i Skåne vad gäller grå ladlav Cyphelium trachyloides (CR). Den var tidigare främst känd från områden med kalkrika jordar, men under en inventering 2012 hittades ganska rika förekomster på stolpar i områden med sur jordart (Lavbulletinen nr 1, 2013 Grå och sydlig ladlav nya fynd i Skåne, Ulf Arup). Starkt uppförstorade apothecier av ladparasitspik. De svarta glänsande kanonkulorna på skaft är endast 0,2-0,4 mm höga. Den växer på den olivgröna bålen av ladkantlav. Fotot är taget vid Våsbo fäbodar i Hälsingland där den växer på gärdsgård och grindar. Under hösten har vi också gjort en inventering av lavar på kulturved i Hälsingland. Där påträffades ladparasitspik bland annat på gärdsgårdar och grindar skuggade av sommarladugårdar på fäbodar. Det verkade som om både ladparasitspiken och ladkantlaven trivdes mycket bra i den miljön. Skuggan från sommarladugården gjorde miljön lite fuktigare och närheten till sommarladugården gjorde växtplatsen näringsrik. Det intressanta är att även om fäbodmiljöerna var mycket gamla, så var inte gärdesgården särskilt gammal. Det skulle alltså vara möjligt att sätta upp gärdsgård och grindar på en ganska begränsad yta och förhoppningsvis skapa bra substrat för dessa sällsynta lavar inom en inte alltför lång framtid. 6

7 Ladlav Cyphelium tigillare, hotkategori NT Sammanlagt gjordes 10 fynd av ladlav, 3 i jordbruksbygd och 7 i fäbodmiljö. Samtliga fynd gjordes på gamla timrade byggnader. Gul dropplav Cliostomum corrugatum, hotkategori NT Gul dropplav hittades på fyra substrat, två i Mattmar och två i fäbodmiljöer vid Lövrun, Offerdal. Det visar att arten kan växa både i den lägre liggande jordbruksbygden och i mer höglänta fäbodmiljöer. Arten verkar föredra regnskyddade lägen under takutsprång. Åtgärder I första hand så bör man eftersträva att bevara de kulturvedsobjekt som ännu finns kvar i landskapet. För timmerlador är det viktigaste att ladan har ett bra tak och en bra grund. Plåttak är att föredra eftersom det är i det närmaste underhållsfritt. Spåntak kan visserligen gynna vissa lavar, men har så kort livslängd att det riskerar att på sikt förstöra byggnaden. Pannplåt är den taktyp som är vanligast och som gör att ladorna smälter in väl i landskapet. Ett tak av pannplåt bör kunna hålla i närmare hundra år. När det gäller grunden så är det en fördel om byggnaden står så högt upp som möjligt, annars riskerar de nedersta stockarna att skadas av markfukten. Marken runt ladorna höjs nämligen kontinuerligt och vegetationen kan ofta växa sig tät runt dem. Att byta ut stockar är ibland ett måste för att rädda ladorna, men bör göras med försiktighet eftersom det riskerar att utrota de sällsynta lavar som växer på stockarna. Generellt har de flesta lador varit omålade och bör så förbli. Det tar oftast lång tid efter att en byggnad blivit rödfärgsmålad innan lavarna åter kan kolonisera. Alla andra typer av ytbehandlingar är också av ondo för lavarna. Hässjevirke är en viktig växtplats för framförallt vedorangelaven. I lite torrare lägen kan högar med hässjevirke klara sig i kanske femtio år. En ganska enkel åtgärd för bevara vedorangelaven skulle kunna vara utläggning av hässjevirke på exempelvis stenrösen, gärna under lövträd. Stenrösen är oftast väldränerade vilket gör att veden inte ruttnar så fort. Viktigt är att välja senvuxet virke och att barka slanorna och att yxa till ändarna. Det går också att lägga ut brädor, men även då är det viktigt att de är senvuxna, för annars ruttnar de ner innan de har hunnit bli koloniserade av lavar. Gärdesgårdar har inte inventerats i denna inventering. Gärdesgårdar har fördelen att de har både horisontella, snett lutande och vertikala ytor. Kanske kan gärdesgårdar bli extra värdefulla om de placeras i rätt miljö. I Hälsingland hittades ladparasitspik och ladkantlav på grindar intill före detta ladugårdar i fäbodmiljö. Kombinationen av näringsrikt läge och fukt/skugga från ladugården verkade vara en perfekt miljö för lavarna. Kanske kan man placera grindar eller gärdesgård i precis rätt miljö just för lavarna och därigenom minimera kostnaderna. 7

8 Resultat lada för lada Här nedan redovisas resultatet i detalj för varje objekt, t.ex. lada eller hässjevirkeshög som inventerades. Resultatet redovisas kommunvis och sedan efter församling, i bokstavsordning. Inom varje församling kommer sedan varje objekt i den tidsordning som de inventerades. Observera att objektnummer är detsamma som gps-nummer vilket medför att det ibland uppstår ett hopp i nummerordningen. Koordinater för varje objekt finns i slutet av rapporten. Skrädda stockar = bilade, fyrkantshuggna stockar. Bergs kommun Objekten som redovisas nedan i Myssjö och Ovikens församlingar ligger längs med den så kallade Fäbodvägen. Fäbodvägen går mellan Persåsen och Börtnan och längs med den finns ett 30-tal fäbodar. Vid flera av fäbodarna finns många träbyggnader bevarade, men det finns också fäbodar med endast ett fåtal byggnader kvar. Myssjö församling Svedjebodarna, Myssjö (inventeringsdatum ) En fin fäbodmiljö med många välbevarade timmerbyggnader. Byggnaderna är välskötta men inte sönderrenoverade. Lavfloran är medelrik på alla lador men fäboden saknar riktiga toppobjekt. Området har dock framtiden för sig. 8

9 Objekt 40 Liten rundvirkeslada med spåntak i fint skick. På utskjutande golvplank på nordöstra sidan växer sotlav Cyphelium inquinans (S). Den finns även på nordvästra väggen. Objekt 41 Liten rundvirkeslada med brädtak. Ett fågelbo finns vid kasluckan på sydvästra väggen. Objekt 42 Större lada eller ladugård med skrädda stockar. Fint skick, ladan har spåntak. Lavfloran är tydligt påverkad av näringstillförsel. På nordöstra väggen växer kopparspik Calicium salicinum. På nordöstra knuten finns en meterhög knutstolpe, den är ca 45 cm i diameter och är troligen av tall. Vid basen av stolpen växer ca 25 cm 2 med vackert rödfärgad vedorangelav Caloplaca furfuracea (EN). Foto se framsidan. Objekt 43 Timmerlada med skrädda stockar och brädtak. På ladans nordöstra gavel växer små spridda fläckar med ladlav Cyphelium tigillare (NT). Objekt 44 Timmerlada eller liten stuga med skrädda stockar och spåntak (se foto ovan). På ladans nordvästra vägg växer lite ladlav Cyphelium tigillare (NT). 9

10 Objekt 45 Rundvirkeslada med brädtak. På nordvästra väggen växer sparsamt med sotlav Cyphelium inquinans (S). Landsombodarna Vid Landsombodarna finns bara några få byggnader kvar och flera av dem är i dåligt skick. Genom att byggnaderna saknar tak eller har dåliga tak så utsätts lavarna för mycket direkt regn vilket gör att vanliga skogsarter dominerar på veden. Objekt 46 Gammal lada eller ladugård med rundvirkesstockar (se foto ovan). Ladan är i ganska förfallet skick och veden är exponerad för surt regn vilket gör att lavfloran domineras av vanliga arter. 10

11 Objekt 48 Halvt ihoprasad rundvirkeslada som saknar tak men som har murad källardel (foto ovan t.v.). På ladans nordvästra vägg finns rikligt med dvärgbägarlav Cladonia parasitica (NT)(foto ovan t.h.) och vedflamlav Ramboldia elabens (S) och även fläckar med vedskivlav Hertelidea botryosa (S) och sotlav (S). Objekt 49 Det finns också två lador i bättre skick på fäbodvallen. Båda har skrädda stockar och pannplåt. På ladan vid Objekt 49 finns en inskription med årtalet Inga särskilda lavar påträffades. Oviken församling Fittjebodarna (inventeringsdatum ) 11

12 Objekt 53 Här ligger en stor timmerlada med skrädda stockar, på den sydöstra gaveln växer thelomma Thelomma ocellatum ganska rikligt vid ett gödselutkast. Objekt 55 Timmerlada med skrädda stockar i fint skick med brädtak och skorsten. På nordvästra sidan växer en liten buskformig varglavsbål Letharia vulpina (NT). Objekt 56 Timmerlada med skrädda stockar och brädtak i bra skick. På ladans sydvästra gavel finns under ingången några grova horisontella plank med 115 cm 2 vedorangelav (EN). På nordvästra knuten växer dessutom lite ladlav (NT). På nordostknuten växer vedflamav (S). Långbodarna (inventeringsdatum ) Objekt 57 Timrad ladugård med skrädda stockar. Ladan har pannplåt. På sydöstra knuten växer thelomma. 12

13 Objekt 59 Timmerlada med skrädda stockar och brädtak (se vänstra fotot ovan, den mittersta byggnaden). På nordöstra sidan har man bytt ut de flesta stockarna. På de stockar som finns kvar växer en liten varglavsbål (NT), se högra fotot ovan, och lite sotlav (S). Objekt 60 Timmerstuga med skrädda stockar och spåntak. På nordvästra väggen växer lite sotlav (S). På nordöstra väggen (gaveln) har man bytt ut de flesta stockarna. Men genom att man inte har bytt ut stockarna på den nordvästra och den sydöstra sidan så är knutarna på nordöstra väggen ändå delvis gamla. På dessa växer ladkantlav Protoparmelia oleagina (VU) och dessa är på de horisontella ytorna parasiterade av ladparasitspik Sphinctrina anglica (EN). Det rör sig om ca 20 kvadratcentimeter på den nordvästra knuten och ca 30 kvadratcentimeter på den nordöstra. Objekt 61 Äldre timmerlada med fasade knutändar (se foto ovan t.v.). Ladan har brädtak och man har bytt ut ganska många stockar. På den nordvästra knuten växer ca 2 kvadratcentimeter med ladparasitspik (EN), den växer som vanligt på ladkantlav (VU). Den olivfärgade bålen syns på fotot ovan, till höger. På utbyggnaden på nordvästra gaveln växer sotlav (S). Objekt 62 Rundvirkeslada med spåntak. På ladans nordvästra vägg finns små förekomster av ladlav (NT) och vedflamlav (S). 13

14 Objekt 63 Torvtaksbua har gamla knutar och torvtak (foto ovan t.v.). Inga speciella arter hittades. Objekt 64 Gammal timmerlada med skrädda stockar och pannplåt (se foto t.h. ovan, den högra byggnaden). På norra sidan växer sotlav (S) och på nordvästra knuten finns ladlav (NT). Objekt 65 Timmerlada med skrädda stockar och pannplåt (se foto t.h. ovan, den vänstra byggnaden). Stora delar av nordvästra väggen är täckt av trentepohlia-alger. På nordöstra knuten finns små fläckar med vad som ser ut som oparasiterad ladkantlav (VU). Oviks Svedjebuan Vid Oviks-Svedjebuan finns många välbevarade byggnader, men de öppna markerna är dåligt skötta med högvuxet gräs. Objekt 66 På nordöstra väggen växer sotlav (S) samt rikligt med brun nållav Chaenotheca phaeocephala (S). Objekt 67 Timmerlada med skrädda stockar och spåntak. På nordöstra gaveln finns horisontella plankor (bro) och på den innersta av dessa, den som inte är utbytt, växer vedorangelav (EN) ganska rikligt med ca 75 cm 2. 14

15 Objekt 68 Timmerlada med skrädda stockar och spåntak. På nordvästra väggen växer rikligt med ladlav (NT). Se foton ovan. Krokom kommun Offerdal församling Östra Anvågsbodarna (inventeringsdatum ) Objekt 456 Här finns en gammal timmerbyggnad med pannplåt i ganska gott skick (se foto ovan t.v.). Ladlav (NT) finns på sydvästra knuten samt på de båda brädklädda knutarna på östra sidan. På norra sidan, högt upp på timmerstockar som är skyddade från regn under takutsprånget finns över en halv m 2 med gul dropplav (NT). På den sidan finns även lite sotlav (S). I övrigt finns inte så många andra lämpliga byggnader på fäbodvallen. 15

16 Gammal-Bäckesbodarna Enligt fäbodinventeringen 1918 fanns det då på fäboden 7 bra byggnader och 5 dåliga samt 46 kor. Fäboddriften upphörde Idag finns ca 4 byggnader kvar på fäboden, de flesta brädklädda och i dagsläget inte särskilt lämpliga för kulturvedslavar. Objekt 458 Timmerbyggnad som är brädklädd och vitmålad nästan runtom, se foto ovan. På den västra sidan finns dock exponerad timmervägg. Långt ner på väggen växer där ganska mycket vedorangelav (EN) på den sluttande övre delen av en timmerstock. På väggen finns även en liten fläck med sotlav (S). I övrigt är de få byggnader som finns på vallen antingen målade eller brädslagna. Nybäckesbodarna 16

17 Objekt 463 Vid Nybäckesbodarna finns en gammal timmerbyggnad med skrädda stockar och plåttak (fotot t.v. nedan). Inga speciella arter hittades men byggnaden har en ganska rik förekomst av mer allmänna arter. Objekt 464 Gammal timmerbyggnad med skrädda stockar och pannplåt (foto t.h. nedan, den högra byggnaden). På den norra knuten växer gul dropplav (NT) och en knappnålslav. Åre kommun Mattmar församling Mattmar (inventeringsdatum och ) Objekt 1 Timmerlada, fyrkantshuggen, troligen från 1800-talet. Byggnaden är i ganska gott skick och har tak av pannplåt. På norra sidan är ladan nedsjunken i jorden. Rik lavflora på västra (VNV) sidan med mest gärdsgårdskantlav Lecanora varia. Vid norra gaveln ligger en stor brädhög, men den är ännu för färsk. Men i framtiden bör den bli lämplig för vedorangelav Caloplaca furfuracea, särskilt då en rönnklon skuggar brädhögen och ger näringsrikt dropp. Norr om ladan står också en grov asp, 45 cm i brösthöjdsdiameter. Tyvärr är den knäckt och har endast en levande gren. Objekt 3 Brädlada i ganska bra skick med pannplåt. Viss begynnande lavvegetation på västra sidan och norra gaveln. 17

18 Objekt 4 Rundvirkeslada av gran, delvis med bark kvar på stockarna. Se foton ovan. Ladan har brädtak och är i ganska bra skick, något nedsjunken i norra delen dock. Ladan står ganska skuggigt i skogskanten med en igenväxande eller svagt betad åker i norr. Skogsarter dominerar på ladan, knappnålslavar som grå nållav Chaenotheca trichialis, grynig nållav C. chrysocephala, gulkantad spiklav Calicium trabinellum och svart spiklav C. glaucellum är vanliga, men även mjölig kantlav Lecanora expallens. Lavarna förekommer främst på norra sidan, men även på västra och östra. På norra gaveln finns en liten förekomst av vedorangelav Caloplaca furfuracea (EN), ca 10 kvadratcentimeter. Den växer precis under dörren eller luckan. Där finns ett lite högre inslag av näringsgynnade arter som exempelvis ljuslav Xanthoria candelaria. Följearter till vedorangelaven är annars skrynkellav Parmelia sulcata, pukstockslav Hypogymnia tubulosa, mjölkantlav Lecanora expallens, obestämd lav cf. Lecanora impudens, luddig skägglav Usnea hirta och gärdsgårdskantlav Lecanora varia. Objekt 5 En rundvirkeslada som liknar objekt 4. Ladan har brädtak och är i gott skick. Ladan står ute på en liten åker, men sly och hallon växer upp runt ladan. Under öppningen på norra sidan växer sotlav Cyphelium inquinans (S) (se foto nedan t.v.) tillsammans med mjölkantlav Lecanora cf. expallens och ljuslav Xanthoria candelaria. På nedersta stocken växer det rikligt med sotlav och på stockens ovankant finns ganska mycket gul dropplav Cliostomium corrugatum (NT). Den saknar apothecier men har rikligt med pyknid. På västra sidan växer signalarterna vedflamlav Ramboldia elabens (S)och vedskivlav Lecidea botryosa (S) (foto t.h. nedan, bål med den typiska grågröna färgen). 18

19 Objekt 6 Härbre eller kornlada som är rödfärgsmålad för ett antal år sedan (se foto nedan t.v.). Från sent 1700-tal? Färgen börjar vittra bort men lavfloran har ännu inte återhämtat sig. Bör dock bli intressant inom några år eller decennier. På sydsidan finns ett golv med en fin mosaik av näringsgynnade arter såsom ägglav Candelariella vitellina och orangelavar Caloplaca spp.. Ladan har ett spåntak med rik lavflora, men det måste bytas ut inom ett decennium. Intill denna lada ligger objekt 7 som är nästan identisk. Objekt 8 Två ihopbyggda kornlador, rödfärgsmålade med spåntak, liknar objekt 6 och 7. Objekt 9 Kornlada från sent 1700-tal, se foto ovan t.h. Rödfärgsmålning urblekt, men trots det en förvånansvärt sparsam lavflora. På ladans västra vägg, nära sydvästra knuten, på näst nedersta stocken växer i alla fall ca 60 kvadratcentimeter vedorangelav Caloplaca furfuracea (EN). Följearter är bland annat skrynkellav Parmelia sulcata och flarnlav Hypocenomyce scalaris. Ladan är i ganska bra skick, även om spåntaket börjar chansera och den är lite väl nedsjunken i jorden. Objekt 12 Brädlada i gott skick med pannplåt. Tidigare rödförgsmålad, men rödfärgen rejält urblekt. På norra gaveln känns det rejält fuktigt och där växer Trentepohlia-alger eller 19

20 skuggklotterlav Opegrapha gyrocarpa. Lavfloran är annars typisk för brädlador med mycket gärdsgårdskantlav Lecanora varia och nordlig kantlav Lecanora circumborealis. Objekt 13 Äldre fyrkantshuggen timmerlada i mycket dåligt skick. Taket är borta. Inga speciella lavar hittades. Objekt 14 Timmerlada, troligen från talet med skrädda stockar (foto ovan t.v.). Ladan har pannplåt och är i ganska bra skick förutom att den är nedsjunken och att nordväggen buktar utåt. Nordväggen har annars den intressantaste lavfloran, med små fläckar av ladkantlav Protoparmelia olaeagina (VU). Sotlav (S) förekommer också på en stock i brösthöjd. Ladkantlaven är rikligast på bräddörren på norra gaveln, där är den också fertil. Detta är såvitt vi känner till första gången som ladkantlav påträffats fertil (med apothecier, fruktkroppar, se foto ovan t.h) i Jämtland. Objekt 16 Stocklada med skrädda stockar. Övre delen är brädor, troligen ditsatta på senare tid eller utbytta. Ladan har pannplåt och används som natthärbärge för får och ungdjur. Lavfloran på norra sidan är påverkad av näringsrikt damm och gnag. Objekt 17 Hög med hässjevirke liggandes på stengrund eller stenröse. Asp, björk och rönn intill, ser ingen vedorangelav. Objekt 18 Rundvirkeslada med pannplåt. Nedre stockar utbytta. Nästan hela norra gaveln består av en stor öppning. En liten förekomst av nyetablerad sotlav finns ändock där. På västra sidan växer sparsamt med thelomma Thelomma ocellatum. 20

21 Objekt 19 Rundvirkeslada med pannplåt (den högra byggnaden på fotot t.v. ovan.). Norra gaveln buktar utåt. Timret är dock ännu i ganska bra skick. På västra väggen växer vedflamlav (S) och på norra gaveln rikligt med brun nållav Chaenotheca phaeocephala (S) (se foto t.h ovan) samt lite sotlav (S). Objekt 20 Lite större lada med skrädda eller sågade stockar (den vänstra byggnaden på fotot t.v. ovan). Ladan har plåttak. Skicket är sådär, den lutar ganska mycket i ena kanten. På västra gaveln växer vedflamlav. På norra väggen växer sotlav samt små fläckar med ladkantlav Protoparmelia oleagina (VU). Sammanlagt rör det sig om knappt 10 kvadratcentimeter. Objekt 21 Timmerlada med skrädda stockar och plåttak. Taket skjuter ut rätt långt på alla sidor vilket gör att lavfloran är lite torftigare än brukligt. Objekt 22 Storlada gjord av skrädda stockar (se foton ovan). Består av två lador, möjligen av olika åldrar. Båda har spåntak med rikligt med lavar men som behöver bytas ut. På den nedersta 21

22 stocken under en dörröppning växer ca 45 kvadratcentimeter med vedorangelav Caloplaca furfuracea (EN). En obestämd lav samlas in som följeart. På den östra ladans vackra dörr växer rikligt med gul dropplav Cliostomum corrugatum (NT). Totalt täcker den säkert en halv kvadratmeter. Båda ladorna har varit rödmålade men det mesta av färgen har bleknat bort. Objekt 23 Två fina gamla välskötta timmerlador i kanten av en välskött tomt. På den östra växer några fläckar med ladkantlav Protoparmelia oleagina (VU). I övrigt är det en fin mosaik av lavar på nordväggarna på de båda ladorna. Hallen församling Hammarnäs (inventeringsdatum ) Objekt 10 Fyrkantshuggen, omålad lada från sent 1800-tal (foto nedan t.v.). Ladan står mellan landsvägen och en mindre åker. Ladan är i gott skick med nytt plåttak och är upplyft i hörnen. På nordvästra väggen är lavfloran rik med vedflamlav Ramboldia elabens (S), flarnlav Hypocenomyce scalaris och vanliga knappnålslavarter såsom gulbandad spiklav Calicium trabinellum, grön spiklav C. viride och svart spiklav C.glaucellum. Sotlav (S) förekommer också, men bara sparsamt, ca 3-4 kvadratcentimeter. På sydvästra knuten finns lite ladlav Cyphelium tigillare (NT). Objekt 11 Större fyrkantshuggen timmerlada utan spår efter rödfärgning (foto ovan t.h). Ladan har pannplåt men nordvästra väggen är i ganska dåligt skick. På nordvästra väggen växer främst surarter såsom luddig skägglav Usnea hirta, klilav Imshaugia aluerites, flarnlav Hypocenomyce scalaris, vedskivlav Lecidea botryosa (S) och sparsamt med vedflamlav Ramboldia elabens (S). 22

23 Östersund kommun Näs församling Näs (inventeringsdatum ) Objekt 34 Ganska stor lada med fyrkantshuggna stockar och plåttak. Den står fritt på en åker och knutarna är rejält upphöjda på stora stenar. Väggarna buktar något och nordvästra väggen är ganska vittrad. Det syns inga spår efter rödfärg och särskilt nordvästra gaveln har en rik lavpåväxt. På nordvästra väggen, nära nordöstra knuten finns ca 20 små bålar med ladparasitspik Sphinctrina anglica (EN) som täcker sammanlagt ca 25 cm 2. Dessutom finns ytterligare minst ett fyrtiotal oparasiterade bålar av ladkantlav (VU) om vardera 1-2 cm 2. Den växer på de sju nedersta stockarna främst från nordöstra knuten fram till mitten av väggen. Några enstaka av ladkantlavsbålarna är dessutom fertila! På nordvästra knuten finns dessutom brun nållav Chaenotheca phaeocephala (S). Objekt 35 23

24 Lada med en blandning av runda och fyrkantshuggna stockar. Ladan är i bra skick och har plåttak. På nordvästra väggen är lavfloran som rikast och där sågs några små bålar av oparasiterad ladkantlav (VU). Ladan saknar spår efter rödfärg. Lockne församling Stensjö, Lockne (inventeringsdatum ) Objekt 24 Hög med hässjevirke längs med åkerkant (se foto ovan t.v.). Asp och sälg skuggar. Perfekt läge för vedorangelav (EN), men den förekommer endast sparsamt, ca 6 cm 2. Objekt 25 Liten rundvirkeslada i fint skick med plåttak och bra hörnstenar (foto ovan t.h). Kanske är ladan flyttad eller så har miljön runt ladan förändrats genom avverkning. I alla fall ser lavarna lite sjuka ut. Annars är det ganska rik lavflora som är påverkad av kalk- eller näringsrikt damm. Vedorangelav (EN) förekommer sparsamt (ca 6 cm 2 ) på västra gaveln. 24

25 Lockne (inventeringsdatum ) Objekt 26 En konstig lada, troligen flyttad och ihopbyggd på ett märkligt sätt (se foto ovan t.v). Ladan har pannplåt och står ganska nedsjunken i marken, östra sidan är dessutom skadad så åtgärder behövs för att bevara den på sikt. Ladan är rödfärgsmålad men färgen har börjat blekna. Lavfloran ser ut att ha stor påverkan av kalkrikt damm. Ladan står bara drygt fem meter från en asfalterad väg. Tidigare när det var en grusväg blev ladan säkert rejält dammimpregnerad av kalkrikt vägdamm. På den sydvästra sidans vindskiva växer ca 100 cm 2 med vedorangelav (EN). Klubbsköldlav Melanohalea exasperatula och skrynkellav är två av följearterna. Vindskivorna på de andra sidorna är helt nyligen utbytta och vitmålade. På ladans östra sida finns ett hygge. Objekt 27 Timmerlada med skrädda stockar och spåntak som numera är borta (se foto ovan t.h). Ladan är upphöjd en dryg meter med en brädklädd mittdel. Den har tidigare varit rödfärgsmålad men färgen har börjat blekna. Den är ganska djupt nedsjunken i jorden. Lavfloran är ännu inte så rik. Ladan är helt omgiven av åkrar. Objekt 28 Lite större lada med skrädda stockar som liknar föregående genom att den har en brädklädd mittdel. Ladan har pannplåt och har tidigare varit rödfärgsmålad men färgen börjar nu blekna. Lavfloran börjar bli ganska rik, och på den nordöstra väggen, nära den sydöstra knuten finns några kvadratcentimeter med ladkantlav Protoparmelia oleagina (VU). Nordväst om ladan ligger en ganska stor hög med hässjeslanor. På en av dessa växer ca 7 cm 2 med vedorangelav (EN). 25

26 Objekt 29 En lada som står mitt i en kornåker (foto ovan). Ladan är i fint skick, den har skrädda stockar och tegeltak. Det syns inga spår efter rödfärg på ladan. På ladans nordvästra vägg (gavel) finns några lavarter som är typiska för västvända väggar, nämligen vedflamlav Ramboldia elabens (S) och staketflarnlav Pycnora praestabilis. Ungefär mitt på sjätte stocken nerifrån räknat finns ett litet område med ladparasitspik Sphinctrina anglica (EN). Det rör sig om ca 8 cm 2 som är parasiterad. Dessutom finns det ett femtontal kvadratcentimeterstora spridda bålar av oparasiterad ladkantlav Protoparmelia oleagina (VU) på väggen. På nordöstra väggen, nära sydöstra knuten finns ett par små fläckar med oparasiterad ladkantlav (VU) samt ca 10 cm 2 med ladlav Cyphelium tigillare (NT). Objekt 30 Halvt dold i kanten mellan skog och åker ligger en stor hög med hässjevirke (foto ovan t.v). Den är halvannan meter hög och innehåller 100-talet slanor. På de tillyxade ändarna växer vedorangelav (EN). Totalt rör det sig om minst 160 cm 2. Rikligast förekommer den i skydd av några stora grangrenar. På de mest exponerade delarna växer dessutom thelomma Thelomma ocellatum. Objekt 31 Fint högt härbre som står intill en större brädklädd lada (foto ovan t.h). Härbret är troligen från 1800-talet och bär spår efter gammal rödfärgsmålning. Lavfloran håller på att bli intressant även om inte några speciella arter hittades vid detta tillfälle. Härbret har tegeltak och intill finns en större rundvirkeslada. 26

27 Objekttyp Kommun Församling Lokal HöH O-koord. N-koord. Objekt nr Tand, Lockne (inventeringsdatum ) Objekt 32 Omålad lada med skrädda stockar (foto ovan t.v). Ladan har tegeltak och är omgiven av åkrar. Intill ladan finns ett stenröse och kring ladan växer rikligt med röda vinbär och nässlor. Den är ganska djupt nedsjunken i marken och på norra sidan växer gränsticka Phellinus nigrolimitatus (NT) på den nedersta stocken. Lavfloran är ganska välutvecklad men inga rödlistade arter hittades. På östra sidan växer vedflamlav Ramboldia elabens (S). Objekt 33 Gammal lada med skrädda stockar som varit rödfärgsmålad men färgen har nu nästan helt vittrat bort (foto ovan t.h). Ladan har tegeltak och är i ganska bra skick förutom att den är ganska djupt nedsjunken i marken. På norra sidans nedersta stock växer spridda små fläckar med sotlav (S). På uppfartsrampen på västra gaveln finns det vedorangelav (EN). Sammanlagt rör det sig om ca 140 cm 2. På vindskivan på samma sida växer ca 2 cm 2 med ladlav (NT). Tabell 4. Lista på objekten med koordinater i rikets nät (RT90) och läge på objektet Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Mattmar Mattmar Åre brädlada Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad rundvirke Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad rundvirke Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen 27

28 Hammarnäs Hallen Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Hammarnäs Hallen Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Mattmar Mattmar Åre brädlada Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Mattmar Mattmar Åre hässjevirke Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad rundvirke Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad rundvirke Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Mattmar Mattmar Åre timmerbyggnad fyrkantshuggen Stensjö Lockne Östersund hässjevirke Stensjö Lockne Östersund timmerbyggnad rundvirke Lockne Lockne Östersund timmerbyggnad fyrkantshuggen Lockne Lockne Östersund timmerbyggnad fyrkantshuggen Lockne Lockne Östersund timmerbyggnad fyrkantshuggen Lockne Lockne Östersund timmerbyggnad fyrkantshuggen Lockne Lockne Östersund hässjevirke Lockne Lockne Östersund timmerbyggnad fyrkantshuggen Tand Lockne Östersund timmerbyggnad fyrkantshuggen Tand Lockne Östersund timmerbyggnad fyrkantshuggen Näs Näs Östersund timmerbyggnad fyrkantshuggen Näs Näs Östersund timmerbyggnad fyrkantshuggen Svedjebodarna Myssjö Berg timmerbyggnad rundvirke Svedjebodarna Myssjö Berg timmerbyggnad rundvirke Svedjebodarna Myssjö Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Svedjebodarna Myssjö Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Svedjebodarna Myssjö Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen 28

29 Svedjebodarna Myssjö Berg timmerbyggnad rundvirke Landsombodarna Myssjö Berg timmerbyggnad rundvirke Landsombodarna Myssjö Berg timmerbyggnad rundvirke Landsombodarna Myssjö Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Landsombodarna Myssjö Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Fittjebodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Fittjebodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Fittjebodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Långbodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Långbodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Långbodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Långbodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Långbodarna Oviken Berg timmerbyggnad rundvirke Långbodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Långbodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Långbodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Svedjebodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Svedjebodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Svedjebodarna Oviken Berg timmerbyggnad fyrkantshuggen Östra Anvågsbodarna Offerdal Krokom timmerbyggnad fyrkantshuggen Gammal-Bäckesbodarna Offerdal Krokom timmerbyggnad fyrkantshuggen Ny-Bäckesbodarna Offerdal Krokom timmerbyggnad fyrkantshuggen Ny-Bäckesbodarna Offerdal Krokom timmerbyggnad fyrkantshuggen 29