Sammanställning enkät. Hållbarhet vid upphandling av fisk och fiskprodukter bland Sveriges kommuner

Transkript

1 Sammanställning enkät Hållbarhet vid upphandling av fisk och fiskprodukter bland Sveriges kommuner

2 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Problembeskrivning 3 Metod 3 Val av frågor och poängsystem 4 Resultat 5 Diskussion 7 Text: Jan Wärnbäck, Naturskyddsföreningen Layout: Carina Grave-Müller, Naturskyddsflöreningen Omslagsfoto: ISBN: Stockholm 21

3 Sammanfattning Naturskyddsföreningen har i denna undersökning riktat sig till Sveriges kommuner för att belysa hur de som aktörer i sin offentliga upphandling även beaktar hållbarhetsaspekter av fisk och fiskprodukter. Totalt har 21 av landets 29 kommuner svarat. Resultatet visar på en hög medvetenhet om hållbarhetsaspekter hos enskilda tjänstemän, köksansvariga med flera inom kommunal verksamhet. Nästan 3 procent av de svarande kommunerna har fattat beslut om inköp medan de flesta andra har medvetna, intresserade och framsynta tjänstemän, köksansvariga eller annan berörd personal som själva sett till att andelen fisk från hållbara bestånd i upphandlingen är hög. Samtidigt saknar mer än två tredjedelar av kommunerna politiska beslut, något som är mycket allvarligt och som tydligt visar att kommunerna har en läxa att göra. I 27 kommuner kommer idag 75 procent eller mer av den fisk man köper från hållbara bestånd och de tre kommunerna Lidingö, Vänersborg samt Västervik har både politiska beslut och 1 procent av inköpt fisk från hållbara bestånd eller miljöcertifierad fisk. Vinsterna av att köpa miljömärkt fisk är stora både för världens fiskbestånd och för klimatet. Flera kommuner visar att det går att köpa in all fisk från hållbara bestånd. Naturskyddsföreningen anser att det inte finns någon anledning för övriga kommuner i Sverige att sätta ribban lägre än så. 1

4 Inledning Fisk är ett uppskattat livsmedel. Samtidigt är konsumtion och val av fisk förknippad med alvarliga miljöproblem. Detta har uppmärksammats mer och mer under de senaste åren och medvetenheten hos gemene man har ökat. Detta beror till stor del på ett ökat medialt intresse men också på att ideella organisationer bl.a. Naturskyddsföreningen gjort ett riktat arbete mot konsumenter och beslutsfattare. Detta till trots utsätts man fortfarande väldigt ofta och utan betänkligheter, både som privatperson och som upphandlingsansvarig på exempelvis en kommun, för fisk och fiskprodukter som inte fiskats på ett hållbart sätt. Denna undersökning har riktat sig till Sveriges kommuner för att undersöka hur de som aktörer i sin offentliga upphandling även tar hållbarhetsaspekter i beaktning. Resultatet är både upplyftande och till viss del bekymrande. 2

5 Problembeskrivning Fisk är en global handelsvara och värdet av den fisk som det handlas med översteg 7 miljarder svenska kronor 28. Många av världens fisken saknar idag en hållbar förvaltning. Totalt bedöms 8 procent av världens fiskbestånd vara maximalt fiskade, överfiskade eller minskande. Till detta kommer att det också finns ett omfattande så kallat tjuvfiske (illegalt, orapporterat och oreglerat), ett fiske som kan utgöra så mycket som en fjärdedel av all fisk. Samtidigt har uttaget av fisk från världshaven stannat på runt 85 miljoner ton trots ökade fiskeinsatser och ny teknik. Odling har till viss del kunnat täcka upp detta stabiliserade uttag och idag utgör odlad fisk 47 procent av världens konsumtion. Drivkraften bakom det ökade uttaget av fisk är mänsklig konsumtion, antingen direkt eller som foder till fiskodling eller till djur som kyckling. Många av de tidigare kommersiellt viktiga fiskarterna är idag mycket hårt pressade. Detta gäller inte bara för arter i Svenska och Europeiska vatten utan även i högsta grad också länder i Syd. Fisk anses vara nyttigt att äta och i Sverige ger Livsmedelsverket rekommendationen att äta fisk 2-3 gånger i veckan. Följaktligen är det viktigt att den fisk som konsumeras kommer från hållbara bestånd som förvaltas på ett sådant sätt att de inte riskerar att fiskas ut och därmed försvinna. Hållbarhet är ett nyckelord och bör genomsyra alla handlingar från själva fisket, producenter/grossister och konsumtion. Sveriges kommuner är en viktig aktör som med sin upphandling av fisk kan göra stor skillnad. Det finns idag en hel del information att inhämta i form av listor och rekommendationer för kommuner. Miljöstyrningsrådet (MSR) har sedan oktober 29 uppdaterat sina rekommendationer och för dem som vill göra aktiva val är det fullt möjligt. Utbudet av miljöcertifierad fisk enlig Marine Stewardship Council (MSC) har ökat och även KRAV. Denna undersökning avser att sprida ljus över kommunernas arbete och medvetenhet vid upphandling av fisk, inspirera till ytterligare åtgärder i arbetet samt att visa på de brister som förekommer. Målet är att få kommunerna att ta fler aktiva beslut, ta fram, efterleva och följa upp genomtänkta och uppdaterade policys, för att upphandla en större del av sin fisk från hållbara bestånd. Metod Naturskyddsföreningen har ställt fem frågor som alla rör kommunernas upphandling av fisk. Dessa frågor har sedan ingått i EkoMatCentrums årliga enkät som riktar sig till Sveriges Landsting och Kommuner om ekologiska livsmedel i offentliga storhushåll. Enkäten skickades ut i februari/mars till ansvariga på kommunerna. Av landets 29 kommuner har 21 kommuner svarat vilket ger en svarsfrekvens på nästan 7 procent. Naturskyddsföreningen är mycket tacksam för den tid som kommunens tjänstemän och andra inom den kommunala organisationen lagt ned på att svara på dessa frågor. I enkäten betecknades fisk från hållbara bestånd/hållbar produktion som de fiskar som ingår i MSR:s fisklista, WWF:s fisklista eller är miljöcertifierade enligt KRAV och MSC. 3

6 Val av frågor och poängsystem Totalt omfattade Naturskyddsföreningens del av enkäten fem frågor. Frågorna var utformade för att kunna få en uppfattning om vilka av Sveriges kommuner som har kommit längst i sitt hållbarhetsarbete avseende upphandling av fisk. De tre första frågorna avsåg att besvara på vilken nivå inköp av fisk från hållbara bestånd finns i upphandlingen. Ett aktivt beslut från kommunen avseende inköp av fisk rankades högst. Den andra frågan besvarade om det ändå finns specificerat fisk från hållbara bestånd i upphandlingsavtalet och den tredje huruvida någon av den fisk/fiskprodukt kommunen köper in kommer från hållbara bestånd eller hållbar produktion. Efter detta följde en fråga om hur stor del av den totala andelen fisk som köptes in 29 som kom från hållbara bestånd. Sista frågan var en attitydfråga om hur kommunernas företrädare såg på pris kontra hållbarhet. Ingen av dessa frågor har poängsats, däremot har procentangivelsen beaktats vid sammanställningen (se Vilja på tjänstemanna nivå). Som framgår av tabell 1 så har den första frågan poängsatts mycket högt medan de följande två givit lägre poäng. Tabell 1. Frågor och poängsättning. Fråga i enkäten Alternativ Poäng Har kommunen fattat något beslut om inköp av fisk? Finns fisk från hållbara bestånd/hållbar produktion i upphandlingsavtalet? Köper ni fisk från hållbara bestånd/ hållbar produktion? Hur mycket av den totala andelen fisk som köptes in 29 var från hållbara bestånd/hållbar produktion (ange i procent av inköpsvärde i SEK)? Vad är viktigast vid inköp av fisk, inköpspris eller att fisken är certifierad och/eller hållbart producerad? Ja, att följa Miljöstyrningsrådets rekommendationer, dvs fisklista Ja, Att följa WWF:s rekommendationer, dvs fisklista Ja, att följa kraven för certifierad fisk, t ex Krav och MSC Ja, annat beslut Nej Vet ej Ja, att följa Miljöstyrningsrådets rekommendationer, dvs fisklista Ja, Att följa WWF:s rekommendationer, dvs fisklista Ja, att följa kraven för certifierad fisk, t ex Krav och MSC Ja, annat beslut Nej Vet ej Ja, att följa kraven för certifierad fisk, t ex Krav och MSC Ja, att följa Miljöstyrningsrådets rekommendationer, dvs fisklista Ja, Att följa WWF:s rekommendationer, dvs fisklista Ja, annat beslut Nej Vet ej Poängsättningen och därmed resultatet av enkäten om kommunernas kriterier för upphandling av fisk baseras på kommunernas egna svar och Naturskyddsföreningen har inte ifrågasatt eller sakgranskat dessa med undantag för de kommuner som hamnat högst på rankingen. Alla svar finns i bilaga 1 till rapporten

7 Resultat Resultat från undersökningen som redovisas under rubriken Politisk vilja speglar inte det stora engagemang och den medvetenhet som finns bland enskilda tjänstemän, köksansvariga med flera inom kommunal verksamhet. För att bättre visa detta engagemang redovisas också ett utökat resultat under rubriken Vilja på tjänstemanna nivå. Se bilaga 1 för alla svar. Sammantaget visar resultatet på brister i framförallt tagna beslut hos kommunala beslutsfattare. Det är viktigt att det finns politiska beslut som alla inom en kommun kan luta sig tillbaka på för att hållbarhetsarbetet inte ska vara avhängigt enskilda personer. Alla kommuner som inte har en tydlig policy för upphandling av fisk bör tillse att detta tas. Politisk vilja Hela 57 kommuner har angivit att de har något slags politiskt beslut avseende inköp av fisk där de följer någon fisklista eller beslut om miljömärkt fisk och har därmed erhållit den högsta poängen, elva poäng. För att skilja dessa åt har också beaktats hur stor andel av den totala andelen fisk som köps in som kommer från hållbara bestånd/hållbar produktion. I tre kommuner kommer 1 procent av den fisk som köps in från hållbara bestånd och dessa toppar därmed undersökningen: Lidingö, Vänersborg samt Västervik Vilja på tjänstemanna nivå Följande resultat baseras på alla de kommuner som svarat på frågan om hur mycket av totala andelen fisk som köptes in 29 som var från hållbara bestånd/hållbar produktion. Att ha ett beslut från kommunledningen på att följa t.ex. MSR:s fisklista innebär att det oavsett personalomsättning finns ett dokument som ska följas. Detta är viktigt men för hållbarhetens skull är det också viktigt att så stor andel som möjligt av kommunernas konsumtion av fisk kommer från hållbara bestånd, annars blir policyn tandlös. I tabell 2 redovisas de 34 kommuner som har angivit att hälften eller mer av fisken som köptes in under 29 kom från hållbara bestånd/hållbar produktion. Tabell 2. Kommuner med stor andel inköpt fisk/fiskprodukter från hållbara bestånd 29. Kommun Lidingö Vänersborg Västervik Eskilstuna Kramfors Malung Nykvarn Ronneby Torsby Vaxholm stad Vindeln Gotland Hässleholm Andel hållbar fisk (procent) 1 Ja Beslut nej) 1 Nej 95 Nej Tidaholm 94 Nej Hovfors Lysekil Berg Kil Ljusdal Ragunda 8 Ja 8 Nej Hallsberg 75 Ja Norsjö Smedjebacken 75 Nej (ja/ 5

8 Ockelbo 7 Ja Härnösand 7 Nej Karlstad 63 Ja Motala 6 Nej Ovanåker 53 Nej Arboga Hudiksvall Härryda Håbo Perstorp Sorsele Töreboda 5 Ja 5 Nej Utöver dessa resultat har hela 182 kommuner svarat att fisk från hållbara bestånd/hållbar produktion finns med i upphandlingsavtalet. I 195 kommuner anges att åtminstone någon av den fisk som köps in kommer från hållbara bestånd/hållbar produktion. Sju av kommunerna som svarat på enkäten har noll poäng och har därmed svarat att man antingen inte har eller inte vet om man har någon hållbar fisk i sin upphandling inom kommunen överhuvudtaget. Dessa kommuner är: Eksjö, Gällivare, Kalix, Kävlinge, Malå, Orust samt Tjörn. Detta ska framförallt ses som att den politiska viljan i dessa kommuner är bristfällig då det fortfarande sannolikt finnas engagerade köks- och inköpsansvariga inom respektive kommuners olika verksamhetsområden. 6

9 Diskussion Det främsta resultatet av Naturskyddsföreningens undersökning av Sveriges kommuners beaktande av hållbarhetsaspekter vid upphandling av fisk och fiskprodukter är att det finns en hög medvetenhet om problematiken med fisk. Nästan 3 procent av de svarande kommunerna har fattat beslut om inköp medan de flesta andra har medvetna, intresserade och framsynta tjänstemän, köksansvariga eller annan berörd personal som själva sett till att andelen hållbar fisk i upphandlingen är hög. Endast tre procent av kommunerna saknar helt ett arbete, eller vet inte om något arbete, med hållbarhet avseende fisk. Men en verksamhet som den kommunala kan inte endast förlita sig på medvetna tjänstemän för att klara av sitt hållbarhetsarbete. Det finns en stor läxa att göra. På den internationella och regionala arenan har näring, industri, forskare och beslutsfattare stora problem att lösa frågan hur fiskeresurserna ska förvaltas. En stor pådrivande kraft är kommunerna som också har möjlighet att göra verklig skillnad genom att styra sin upphandling mot det ökade utbud av hållbara alternativ som finns. En omställning till fisk från hållbara fisken kan i kombination med en vegetarisk dag i veckan både klaras av ekonomiskt och ge klimatvinster. Tillskillnad från att tillaga och servera vegetarisk mat så är fisk något som ingått i de kommunala köken sedan länge. Dock finns säkerligen uppfattningar att t.ex. miljömärkta alternativ är mycket dyrare och därför inte får plats inom budget. I en nyligen publicerad studie av KRAV 1 visas att miljömärkta torskblock är cirka fem kronor dyrare per kilo jämfört med genomsnittet. Samtidigt är det minst 4 procent mer klimatsmart att köpa denna torsk. Det finns med andra ord också en klimatmässig vinst att göra, utöver att man inte bidrar till utfiskning, med att välja ett miljöcertifierat alternativ. Genom att t.ex. servera en vegetarisk måltid i veckan kan man spara in pengar och halverar dessutom klimatpåverkan från denna måltid. Samtidigt kan de insparade pengarna läggas på att köpa miljöcertifierad fisk med ytterligare klimatvinster. Vinsterna med en hållbar kommunal upphandling för fisk är som visas ovan flera. De kommunala ledningarna i Sverige måste fatta politiska beslut och därmed hjälpa sin personal och samtidigt visa att man är en del av ett hållbart samhälle. Flera kommuner har kommit mycket långt vilket visar att det är långt ifrån omöjligt att ha 1 procent hållbar eller miljöcertifierad fisk i alla Sveriges kommuner. 1 Klimatsmart KRAV-fisk Utsläpp av växthusgaser från 4 gr torskblock En jämförelse mellan KRAV-godkända torskblock och genomsnittliga block 7

10

11 Fisk är ett uppskattat livsmedel. Samtidigt är konsumtion och val av fisk förknippad med alvarliga miljöproblem. Detta har uppmärksammats mer och mer under de senaste åren och medvetenheten hos gemene man har ökat. Detta beror till stor del på ett ökat medialt intresse men också på att ideella organisationer bl.a. Naturskyddsföreningen gjort ett riktat arbete mot konsumenter och beslutsfattare. Detta till trots utsätts man fortfarande väldigt ofta och utan betänkligheter, både som privatperson och som upphandlingsansvarig på exempelvis en kommun, för fisk och fiskprodukter som inte fiskats på ett hållbart sätt. Denna undersökning har riktat sig till Sveriges kommuner för att undersöka hur de som aktörer i sin offentliga upphandling även tar hållbarhetsaspekter i beaktning. Resultatet är både upplyftande och till viss del bekymrande. Naturskyddsföreningen. Box 4625, Stockholm. Tel info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Föreningen har ca 18 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se 9