Likabehandlingsplan 2013 Eskilsby skola och förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan 2013 Eskilsby skola och förskola Omarbetas vt

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vår vision... 3 Ansvarsfördelning... 4 Förskolechef/rektor... 4 All personal... 4 Elever i åk F Utvärdering av likabehandlingsplanen för Processbeskrivning av arbetet med planen Främjande arbete... 6 Kartläggning... 7 Förebyggande arbete... 8 Åtgärder... 9 Dokumentation Styrdokument Utdrag ur Skollagen (2010:800) Utdrag ur Diskrimineringslagen (2008:567) Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna Blankett

3 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen skall upprättas i verksamheten. I planen ska framgå hur arbetet för att främja likabehandling genomförs, hur arbetet med för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs och rutiner för det åtgärdande arbetet. Enligt Skollagen (2010:800) 6 kap, 6 ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skollagen (2010:800), läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010, läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverkets allmänna råd Arbete mot diskriminering och kränkande behandling, 2012 samt material från Skolverkets hemsida har använts som stöd och underlag för att formulera denna plan. Med stöd från skrivningen i de allmänna råden (s.41) har vi valt att benämna detta arbete Likabehandlingsplan för Eskilsby skola och förskola. Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Vår vision På Eskilsby skola och förskola vill vi att alla ska bry sig om varandra, visa förståelse för varandras olikheter och få bästa möjliga förutsättningar att utvecklas efter sin förmåga. Våra mål På Eskilsby skola och förskola ska vi: Visa omsorg om varandra. Skapa förståelse för varandras olikheter. Stå upp för bästa möjliga möte. 3

4 Ansvarsfördelning Förskolechef/rektor Ansvarar för att: All personal, barn/elever och vårdnadshavare har kunskap om att alla former av diskriminering och kränkande behandling är förbjudna på förskolan/skolan, på fritidshemmen samt till och från skolan. Det i förskolans/skolans alla verksamheter bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn/elever. Genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra att barn/elever utsätts för kränkande behandling. Varje år upprätta en plan där rutinerna för förskolans/skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling av barn/elever framgår. Planen kallas likabehandlingsplan. Skapa rutiner för hur personal som får kännedom om att någon blivit utsatt för kränkande behandling ska agera. Utreda de omständigheter som ligger till grund för en inkommen anmälan om kränkande behandling av ett barn eller en elev. Anmäla till Sociala myndighetsnämnden i Härryda kommun att en anmälan om kränkande behandling kommit till förskolechef/rektors kännedom. Vidta åtgärder som förhindrar fortsatta kränkningar i framtiden. All personal Ansvarar för att: Aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. (Lgr 11, Normer och värden 2.1, s.12) I det dagliga mötet med barn/elever och vuxna på skolan reflektera över sitt eget förhållningssätt för att på detta sätt bidra till en miljö där alla barn/elever känner sig trygga och respekterade utifrån sina förutsättningar. Omgående anmäla till rektor vid kännedom om att ett barn eller en elev är utsatt för kränkande behandling. (Enligt Skollagen 2010:800, 6 kap.10 ). (Blankett 1). Aktivt delta i det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet för alla barn/elever på förskolan, skolan och fritidshemmet. Vara uppdaterad och ha god kunskap om innehållet i förskolans och skolans likabehandlingsplan. Elever i åk F-2 Har uppdraget att: Följa skolans ordningsregler. Bemöta varandra, lärare och annan personal på ett respektfullt sätt. Berätta för lärare eller rektor om diskriminering och kränkande behandling som förekommer på skolan och fritidshemmet. Delta i att besvara skolans trivselenkät en gång per termin. Delta i kommunens brukarundersökning i åk 2. 4

5 Utvärdering av likabehandlingsplanen för 2012 Delaktiga i utvärderingen Alla pedagoger i förskolan, skolan, förskoleklassen och fritidshemmet har varit delaktiga i att utvärdera förra årets likabehandlingsarbete i samband med arbetsplatsträffar där värdegrundfrågor och arbetet mot kränkande behandling diskuterats. Barnen/eleverna har varit delaktiga i att utvärdera genom dagliga samtal, samlingar, viktigsamtal, seriesamtal där förbättringsåtgärder för samvaron i gruppen diskuterats. De vårdnadshavare som representerar förskolan/klassen i brukarrådet har fått ta del av processen med att ta fram den nya planen samt presentation av hur förskolan/skolan arbetar med värdegrundsfrågor med barn och elever. Mål 2012 På Eskilsby förskola och skola ska vi: Visa omsorg om varandra Skapa förståelse för varandras olikheter Stå upp för bästa möjliga möte. (Målen kvarstår vt 2013) Resultat av utvärderingen Föregående års mål i likabehandlingsplanen var även målen för hela verksamhetens arbete för hållbar utveckling inom temat livsstil och hälsa. Eskilsby är en liten enhet där barnen möts i många olika situationer från tidig morgon till sen eftermiddag. All personal är känd av alla barn, de äldsta barnen hjälper de små och de yngsta barnen leker tillsammans med de äldre. Att ta ansvar för varandra är helt naturligt och sker frekvent i vardagssituationerna. Utvärderingen visar att det bland de äldsta eleverna kan vara för få jämnåriga för att skapa utrymme för utmanade lekar och aktiviteter. Här är pedagogerna extra uppmärksamma på samspelet mellan barnen och deras relationer med varandra. Rikligt med utevistelse i skog och mark, planerade aktiviteter på fritidshemmet har hjälpt upp situationen. Barnen utvärderar överenskomna trivselregler, viktigsamtalen, förskolan har arbetat med känslor, kamratskap genom SET i förskolan, rollspel och sagor som tar upp värdegrundsfrågor. Följande resultat framträder vid utvärderingen: Vuxna som är goda förebilder kontinuerliga samtal pågår i personalgruppen vid arbetsplatsträffar utifrån vardagssituationerna. Personalen samtalar med barnen om människors olika förutsättningar har flera av personalen bytts ut och detta innebar att de vuxna arbetade mycket med värdegrundsfrågor och vilka förhållningssätt och ställningstagande som skulle gälla på förskolan. Vi har engagerat oss i barnens samspel och strävat efter att stå upp för allas lika värde. Samtal har förts på arbetsplatsträffar och på enhetens planeringstid. Pedagogerna har stöttar barnen att hantera konflikter, tänker på att vara närvarande lyhörda vuxna och att samarbeta med föräldrar /vårdnadshavare. Metoden är att ställa öppna frågor när vi går in i konflikter, arbeta för att se händelserna ur flera perspektiv. Vad var det som hände? Hur skulle ni kunna göra annorlunda? Här ges barnen en möjlighet att sätta ord på vad som hände, lyssna på sina kamrater och reflektera och att samtala kring uppkomna situationer. 5

6 Processbeskrivning av arbetet med planen 2013 Likabehandlingsplanen för Eskilsby skola och förskola har tagits fram i samverkan mellan alla pedagoger på arbetsplatsträffar, eleverna i elevrådet och enskilda pedagoger samt rektor. En kartläggning av skolan görs en gång varje termin i samband med att eleverna besvarar skolans trivselenkät och en gång varje vår i februari då vårdnadshavare med barn i förskolan samt elever och vårdnadshavare i åk 2 besvarar Härryda kommuns brukarenkät. Resultaten från enkäterna bearbetas med personal, brukare och elever genomfördes skolans trivselenkät i november och i mars 2013 genomförs elev och brukarenkäten från Härryda kommun. I samband med arbetsplatsträffarna har pedagogerna diskuterat förskolans och skolans arbete med värdegrundsfrågor. Resultatet har blivit en nulägesanalys och utifrån denna har planen för nästa termins värdegrundsarbete processats fram. Sammantaget har de ovan nämnda insatserna bidragit till att ge en samlad bild av skolans arbete med värdegrundsfrågor och arbete mot kränkande behandling. Utvärdering av planen för 2013 Årets plan ska utvärderas i slutet av höstterminen 2013 genom att elevenkäter genomförs, genom samtal med barnen på förskolan och genom samtal i personalgruppen och med vårdnadshavarna i brukarrådet Planen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Ansvarig för utvärderingen är rektor och personal på enheten. Främjande arbete Det är i det dagliga mötet mellan vuxen och barn som de grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till uttryck genom samtal med barnen i vardagssituationer, vid konfliktlösning, genom att medvetandegöra barnen om betydelsen av att lyssna på varandra och att stödja dem att ta ansvar för sina egna handlingar. Pedagogerna arbetar med att vara goda förebilder i verksamheten. De vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen och för att vara förebildliga och medvetna om sitt eget agerande i alla vardagssituationer. Det pågående temaarbetet Livsstil och Hälsa på förskolan och skolan är ett redskap i det främjande arbetet för att skapa en trygg miljö grundad på respektfullt förhållningssätt och förståelse för varandras olikheter. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev: - kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, - respekterar andra människors egenvärde, - tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, - kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. 6

7 Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, - förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, - sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, - förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Kartläggning Eskilsby skola består av en klass F-1-2 samt fritidshem med 14 elever och Eskilsby förskola består av en förskoleavdelning med 22 barn 1-5 år. I båda verksamheterna arbetar sammanlagt 7 personal. Eftersom verksamheten är åldersintegrerad utgår arbetet från barnens olika förutsättningar. Genom temat Livsstil och hälsa pågår ett arbete för att Eskilsby skola och Eskilsby förskola ska få utmärkelsen Grön Flagg under 2013 Målet är att alla, både barn och vuxna ska känna glädje att komma till skolan, ha kamrater, få nya kunskaper varje dag och inspireras att ständigt vilja lära mer. Nära samarbete mellan förskola, skola, förskoleklass och fritidshem skapar förutsättningar för en helhetssyn på barnets lärande och utveckling. Klass F-2/fritidshem Alla elever i klassen besvarar skolans egen trivselenkät en gång på hösten och en gång på våren. Resultatet av trivselenkäten hösten 2012 visar att eleverna trivs väl på lektionerna, de har kamrater både på fritidshemmet och i skolan. Eleverna uttrycker att det finns vuxna att prata med när de behöver och att det finns vuxna ute på rasterna. Kartläggning av utemiljön sker en gång/termin genom att eleverna går runt på skolgården i mindre grupper och samtalar om på vilka platser det upplever att det förekommer konflikter. Därefter görs en genomgång av platserna gemensamt i klassrummet och eleverna tar fram förslag på åtgärder. Kartläggning inomhus: Hallen är trång och det är en plats som personalen är uppmärksam på att bevaka. Genom att arbeta med kamratrelationer kontinuerligt varje vecka stärks elevernas självförtroende och detta lägger grunden till det positiva samtalsklimat som råder på skolan. Eleverna känner sig trygga och de vågar ta upp konflikter och diskutera dem i klassen. Eleverna har också diskuterat fram förhållningsregler samt ordningsregler som utvärderas varje terminstart och justeras efter behov. Förskolan Kartläggningen av miljön på förskolan, både utomhus och inomhus sker genom samtal med barnen. Samtalen sker i mindre grupper kring barnens upplevelser om var det förekommer konflikter utomhus och inomhus, vad och hur vi kan göra för att förebygga. Genom dramaövningar gestaltar pedagogerna olika dilemman i vardagen på förskolan. Barnen är delaktiga och samtalar kring situationerna. Barnen har under dramaövningarna möjlighet att reflektera och uttrycka sina tankar, de vuxna tolkar barnens signaler och observerar barnens samspel. 7

8 . I kartläggningen ingår att ge både flickor och pojkar samma chans att göra sin röst hörd och möjlighet att utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Vi är också observanta på vilka signaler vi skickar ut, t.ex. vid val av aktiviteter eller gruppindelningar. Vi kan motverka kränkande behandling Genom att: - Skapa ett tillåtande klimat som gör att barn, vårdnadshavare och personal vågar påtala problem och upptäckta kränkningar. - Vara närvarande och lyhörda för stämningar och relationer i barngruppen, t.ex. om ett barn inte vill sitta bredvid eller tar avstånd från ett annat barn. - Observera barnens samspel. - Samtala med barnen, samt ta deras ord och upplevelser på allvar. - Ha god uppsikt över de platser där barnen vistas. - Ha goda kunskaper om barnen. - Arbeta för god daglig kontakt med föräldrar/vårdnadshavare och genom utvecklingssamtalen. Förebyggande arbete I förebyggande syfte arbetar vi dagligen med att skapa förståelse hos barnen/eleverna om hur vi ska behandla varandra med en ömsesidig respekt, hänsyn och omsorg. Samtalen handlar om hur vi bemöter varandra, både vuxna och barn och om vilket förhållningssätt vi har gentemot varandra. Vi vill skapa förutsättningar för goda kamratrelationer och för att barnen ska känna att de kan hjälpa varandra. Barnen delas in i mindre grupper vilket ökar delaktighet och känslan av att kunna påverka händelser i vardagen. Genom att uppmuntra det positiva skapas vikänsla och kamratskap. Eftersom Eskilsby förskola och skola är en liten enhet finns möjlighet att forma en trygg miljö där de äldre eleverna umgås med de små barnen på förskolan. Barnen som går på fritidshemmet är tillsammans med förskolan varje dag både morgon och eftermiddag samt utomhus. Här grundas gemenskap och samhörighet, närhet och känsla av tillhörighet. Arbetssättet har bidragit till att eleverna känner sig sedda och att deras åsikter är viktiga för gruppen. I det förebyggande arbetet ingår att stärka elevernas självbild och empati för andra. Detta gör vi genom att föra en öppen dialog om hur och varför olika situationer uppstår och hur man kan tänka i samband med konflikter för att det ska bli en bra lösning för alla parter. Genom att uppmärksamma de positiva handlingarna och aspekterna av en händelse stöttas barnen att få ökad medvetenhet om sina känslor i olika situationer. Detta är en ständigt pågående process. Temaveckor, trygghetsråd, elevråd, mat/miljöråd skapar delaktighet och är samtidigt strategier som bidrar till att utveckla skolan, fritidshemmet och förskoleklassen/förskolan. Vi agerar förebyggande genom att: Vara respektfulla mot varandra. Vara goda förebilder, behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Regelbundna samtal i personalgruppen om vårt sätt att förhålla oss i olika situationer. Arbeta för att ha ett medvetet förhållningssätt som grundlägger demokratiska värderingar. Stötta barnen i att hantera konflikter. Engagera oss i barnens samspel och aktivt samtala om allas lika värde och om människors olika förutsättningar. 8

9 Vara närvarande och lyhörda, uppmuntra positivt beteende. Respektera barnens önskemål om integritet t.ex. i samband med toalettbesök. Regelbunden kompetensutveckling kring värdegrundsfrågor. På Eskilsby skola och förskola vill vi behandla alla lika utifrån vars och ens förutsättningar. Det kan betyda att vi då gör olika med olika personer och att vi då är medvetna om att det ingår i vårt sätt att agera professionellt.. Bemötandet av vårdnadshavarna vid t.ex. lämning och hämtning är en del av det förebyggande arbetet. Vårdnadshavarna omfattas inte av lagen men bemötandet av dem och av barnet är en viktig del i hur sedda, bekräftade och respekterade barnen känner sig. Pedagogernas uppgift är att arbeta för att förstå och respektera vårdnadshavarnas värderingar och förhållningssätt utifrån deras erfarenhet och bakgrund och att uppmärksamma så att de inte diskrimineras p.g.a. kön, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet. Regelbundna samtal om planen sker med vårdnadshavarna vid föräldramöten och brukarrådsträffar. Åtgärder All personal på skolan, fritidshemmet och förskolan har gemensamt ansvar att uppmärksamma och meddela kränkningar till rektor. I de fall då kränkningar rapporterats har insatserna bestått av samtal med båda parter samt information med vårdnadshavarna både till den utsatte och den eller de som utsatt någon för kränkande behandling. Kuratorn involveras genom EHT och håller gruppsamtal eller enskilda samtal beroende på situationen. Som stöd för pedagogerna finns möjlighet att kontakta vuxenteamet på Härrydaskolan för konsultation vid upptäckta ärenden. Teamet består av rektor och två pedagoger. Här finns även möjlighet att konsultera skolans specialpedagog och kurator. Skolan; Arbetsgång för vuxenteam/personal i samband med upptäckt kränkning Ansvarig personal samtalar med berörda elever/vuxna i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att: Den elev som utsatts för kränkning kontaktas. Den/de som utsatt eleven för kränkningar kontaktas. Vårdnadshavare till båda parter kontaktas. Vårdnadshavare till eventuellt övriga inblandade elever kontaktas. Uppföljningssamtal med båda parter var för sig, efter 1 vecka. Vid behov genomförs fler samtal. Utvärdering sker med den utsatte och den/de som kränkt var för sig, efter ytterligare 1 vecka. Alla samtal dokumenteras enligt nedanstående modell. Rektor informerar Sociala myndighetsnämnden i Härryda kommun att en anmälan om kränkning inkommit. 9

10 Förskolan; Agerande vid kränkning barn barn Pedagog samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt och genom att använda sig av frågorna: - Hur kände du? - Hur tänkte du? - Hur tror du att den andra kände sig? - Kunde du gjort på något annat sätt? Agerande vid kränkning vuxen barn - När en vuxen, personal eller förälder/vårdnadshavare, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. - Ta den vuxne åt sidan och ställa hur - frågor samt hänvisa till diskrimineringslagen. - Rektor informeras. - Rektor ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. - Inkommen anmälan till förskolechef/rektor skickas till registrator på särskilt avsedd blankett som vidarebefordrar till Sociala myndighetsnämnden i Härryda kommun. Dokumentation Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättsäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, barn och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling. 1. Vad har hänt? 2. På viket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling? 3. Vem har anmält? 4. Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan? 5. Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt. 6. Berörda som har informerats i ärendet: Personer. Tidpunkt. På vilket sätt. 7. Tid för uppföljning. 8. Deltagare vid uppföljningen. 9. Dokumentation lämnas till: 10. Dokumenterat av. Datum. Inkommen anmälan till rektor skickas till registrator på särskilt avsedd blankett som vidarebefordrar till Sociala myndighetsnämnden i Härryda kommun samt till verksamhetschef för kännedom. 10

11 Styrdokument Utdrag ur Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Utdrag ur Diskrimineringslagen (2008:567) 1 Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande indentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Definitioner och begrepp I syfte att förtydliga de begrepp som används i denna plan följer här definitioner som de återges i Skolverkets allmänna råd Arbete mot diskriminering och kränkande behandling (2012). Både begrepp och definitioner kommer från diskrimineringslagen och skollagen. En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. - Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. - Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. - Likabehandling innebär att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. - Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 11

12 - Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädseleller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet innebär nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder innebär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning innebär homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. - Kränkande behandling innebär ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. - Med Elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. - Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. 12

13 Blankett 1 Kopieringsunderlag finns i förskolans/skolans kopieringsrum Sektorn för utbildning och kultur Lämnas till förskolechef/rektor Anmälan av misstanke om kränkande behandling Förskola/skola som anmälan gäller: Rapportörens namn: Följande har observerats (datum, personuppgifter, kort om de misstänkta händelserna): Enligt 6 kap 10 skollagen och punkt B.1.1 i delegationsordningen ansvarar förskolechef/rektor för att skyndsamt utreda omständigheterna i fall av misstänkt kränkande behandling. 13