Utvärdering Skogen Arbetsmiljöverket. Rapport Februari 2013
|
|
- Camilla Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering Skogen Arbetsmiljöverket Rapport Februari 2013
2 Om undersökningen 2
3 3 Bakgrund och syfte Inom skogsindustrin förekommer varje år ett flera allvarliga arbetsolyckor och tillbud, beroende på bristande kunskap, bristfällig skyddsutrustning och fel val av arbetsmetoder. Under har en inspektionsinsats genomförts av Arbetsmiljöverket där ca arbetsgivare inspekterats. Inspektionsinsatsen har granskat företagens systematiska arbetsmiljöarbete, hur de arbetar med arbetsolyckor och tillbud och kunskap om regler i nya föreskriften, Användning av motorkedjesågar och röjsågar, (AFS 2000:2). Insatsen startade med utbildning för berörda inspektörer maj 2012 och tillsynen startade augusti/september Projektet avslutades den 31 december Syftet med undersökningen är att mäta om målgruppen har fått ett ökat säkerhetsmedvetande och kännedom om den nya föreskriftens innehåll efter inspektionsinsatsen.
4 4 Målgrupp och urval Målgrupp är arbetsgivare med minst en anställd inom den bransch där Arbetsmiljöverket genomfört inspektionsinsatsen. Två segment ur målgruppen har intervjuats: Företag som blivit inspekterade av Arbetsmiljöverket under insatsen och under Företag som ej blivit inspekterade av Arbetsmiljöverket. Urvalet har tillhandahållits av Arbetsmiljöverket. Intervjuperson har varit den som är arbetsmiljöansvarig på företaget/organisationen. För gruppen inspekterade här även kravet varit att personen deltagit under inspektionen.
5 5 Genomförande Undersökningen har genomförts genom telefonintervjuer under perioden Totalt 400 arbetsgivare har intervjuats. 250 intervjuer bland företag som blivit inspekterade under 2013 och 150 bland företag som inte blivit inspekterade.
6 Deltagarbeskrivning 6
7 Fördelning andel intervjuade företag per segment och region EJ ; ; 18% ; 2 ; 2 ; 26% ; 18% ; 22% ; 19% ; 26% OBS Mkt. låg bas! Absoluta tal :6 :39 :29 :39 :37 : 150 ; 1 Absoluta tal :62 :54 :42 :46 :46 : 250
8 Andel antal anställda totalt i segmenten och per region EJ 32% 5 11% 26% 50% 22% 2% 31% 51% 8% 10% % 9% % 10% 21% 43% % 4 3% 10% 39% 30% 6% 6% 50% 50% 8% 3 23% 2 3% 8% 3 49% 6% 16% 40% 22% 6% 1 anställd 2-4 anställda 5-9 anställda anställda anställda 50 anställda eller fler 1 anställd 2-4 anställda 5-9 anställda anställda anställda 50 anställda eller fler Majoriteten av de intervjuade företagen har 1 eller 2-4 anställda. I segmentet inspekterade företag finns en större andel med 5-9 anställda och anställda.
9 Kännedom om den nya föreskriften Användning av motorkedjesågar och röjsågar, ( AFS 2012:1 )
10 Kännedomen om att den nya föreskriften finns är hög #Arbetsmiljöverket har tagit fram en ny föreskrift som heter Användning av motorkedjesågar och röjsågar, ( AFS 2012:1 ) som gäller från den 1 december Känner du till att föreskriften finns eller känner du inte till det? Kännedomen om den nya föreskriften är hög. Inspekterade företag känner till att den finns i något högre utsträckning än de företag som inte är inspekterade. EJ 9 88% 6% 12% Några större skillnader finns ej mellan olika regioner, vare sig bland inspekterade eller bland de som inte är inspekterade. Känner till att den finns Känner inte till att den finns Bas: Samtliga EJ 89% 11% 96% 92% 8% 100% 86% % 6 33% 90% 10% 88% 12% 9 6% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
11 Det finns både en hög andel som uppger att de känner till innehållet och som uppger att de inte gör det #Hur pass väl känner du till innehållet i den nya föreskriften Användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1)? 11% 6% 1 16% 10% 19% 3% 2% Andelen som känner till innehållet i den nya föreskriften i hög utsträckning är något högre bland de som ej är inspekterade. Samma grupp har även en högre andel som känner till innehållet i låg utsträckning. EJ 1 22% 9% 8% 1 9% 8% 2% Det finns en variation mellan regionerna, framför allt varierar andelen som uppger att de känner till innehållet i låg utsträckning. 10 Mycket väl Inte alls väl Vet ej Bas: Samtliga EJ 9% 9% 1 3% 12% 18% 2 21% 19% 28% 2 2 9% 1 8% 12% 21% 12% 12% 8% 8% 8% 8% 8% 8% 20% 8% 12% 18% 9% 6% % 9% 16% 1 18% 18% 10% 20% 12% 20% 32% 9% 2% 20% 12% 20% 12% 9% 11% 9% 9% 10% 18% 2% 8% 2% 8% 6% 22% 6% 6% 20% 16% 1 22% 9% 8% 1 9% 8% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade 11% 6% 1 16% 10% 19% 2% Bas: Samtliga 250 Inspekterade
12 Majoriteten svarar att de kan nämna några nyheter från den nya föreskriften #Kan du nämna några nyheter från den nya föreskriften, t.ex. några krav som har förändrats, något som är nytt? 72% 28% Cirka två tredjedelar svarar att de kan nämna nyheter i den nya föreskriften, andelen är något högre bland inspekterade. En viss variation finns mellan regionerna vad gäller att kunna nämna nyheter. EJ 6 33% Bas: Samtliga Ja Nej EJ 6 33% 68% 32% 6 36% 72% 28% 76% 2 68% 32% % 20% % 29% 6 33% 72% 28% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
13 En majoritet av företagen i de båda segmenten som kan nämna någon/några nyheter anger motorsågskörkort och varselkläder Nyhet/nyheter i den nya förskriften som spontan nämns av respondenterna Körkort/utbildning för motorsåg/motorkedjesågar Inspekterade (Ja; 170 st) Ca 70 st Ej inspekterade (Ja; 89 st) Ca 35 st Varselkläder/varselkläder på överkroppen Ca 30 st Ca 15 st Körkort för motorsåg/motorkedjesågar och varselkläder Körkort för motorsåg/motorkedjesågar och röjsågar Ca 25 st Ca 10 st Ca 10 st Ca 10 st Körkort krävs Ca 8 st Ca 6 st Exempel på Ö övriga nya krav som nämns (ca 1-5 st) Skyddsskor Böter på kr Utbildning Regler för ensamarbete Regler för fällteknik Huggarkoja Skyddskläder Skyddsutrustning till motorsåg Ytterligare öppna svar, se appendix
14 Kännedom om innehållet i föreskriften Nya krav Företagens bedömning av kravens efterlevnad i verksamheten
15 Andelen med körkort är högre bland de inspekterade företagen #Är det någon anställd i er verksamhet som har dokumentation på godkända teoretiska och praktiska prov för att få utföra motorsågsarbete och/eller röjsågsarbete? 66% 3 Andelen som har godkänd dokumentation på godkända teoretiska och praktiska prov för att få utföra motorsågsarbete och/eller röjsågsarbete är klart högre bland inspekterade än bland ej inspekterade, 2/3 jämfört med knappt hälften. EJ 48% 51% 1% En viss variation finns mellan regionerna. Bas: Samtliga Ja Nej Vet inte EJ 5 49% 4 46% 33% 46% 51% 5 51% 6 3% 63% 70% 69% 6 63% 3 28% 31% 33% 3 2% 48% 51% 1% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade 66% 3 Bas: Samtliga 250 Inspekterade
16 Kännedomen om att det är ett krav på körkort är hög överlag #Från den 1/1, 2015, är det ett krav att anställda som ska utföra arbetet med motorsåg ska ha dokumentation på godkända teoretiska och praktiska prov för att Kännedomen om kravet på dokumentation för att utföra arbete med motorsåg är hög, något högre bland inspekterade. INSPEKETERADE 96% Variationen i kännedom är större bland de som inte är inspekterade. EJ 89% 11% Bas: Samtliga Känner till det Känner inte till det EJ 86% % 1 33% 96% 96% 100% 96% 92% 8% 89% 11% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade 96% Bas: Samtliga 250 Inspekterade
17 Säker Skogs motorsågskörkort är det teoretiska och praktiska prov som störst andel har använt sig av 100% 80% 60% 76% 40% 26% 20% 0% 1 EJ #Vilken typ av teoretiska och praktiska prov har ni använt er av? 50% 50% 78% 33% 11% 6% 69% 7 38% 3 23% 21% 8 10% Säkers Skogs röjsågskörkort Säker Skogs motorsågskort Annat, nämligen: Vet ej 100% 80% 60% 40% 20% 0% 68% 6 30% 31% 33% 21% 21% 8% #Vilken typ av teoretiska och praktiska prov har ni använt er av? 7 69% 38% 62% 69% 28% 28% 2 19% 21% 1 1 3% 6% 3% Säkers Skogs röjsågskörkort Säker Skogs motorsågskort Annat, nämligen: Vet ej Säker Skogs motorsågskörkort är det teoretiska och praktiska prov som störst andel har använt sig av. Det gäller såväl för inspekterade som ej inspekterade, andelen som gjort det är något högre bland ej inspekterade. Variationen när det gäller vilket teoretiskt och praktiskt prov man använt sig av är större bland företag som inte är inspekterade än bland de som är inspekterade. Annan utbildning/prov: Under gymnasieutbildning/yrkesskola Motorsåg AB Svea skog Skogsstyrelsen Utbildning inom företaget Äldre motorsågsutbildning Södra viken
18 Majoriteten, 2/3 delar, känner till sanktionsavgiften. Det finns dock variation mellan regionerna #Den som överträder bestämmelserna på dokumenterade kunskaper efter 1 januari 2015 ska betala en sanktionsavgift på kr? Känner du till det eller känner du inte till det? Cirka 2/3 känner till sanktionsavgiften som träder i kraft den 1 januari Kännedomen är något högre bland inspekterade. EJ 70% 6 30% 3 Variationen i kännedomen är mycket stor mellan de olika regionerna. Kännedomen är högst inom och, detta gäller såväl för inspekterade och ej inspekterade. Känner till det Känner inte till det Bas: Samtliga EJ 59% 41% 5 43% 82% 18% 7 26% 69% 31% 83% 1 51% 49% 70% 30% 6 33% 69% 31% % 30% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
19 Varselkläder används i relativt stor utsträckning bland företagen #Enligt din bedömning, hur förekommande är det att anställda använder varselkläder (tillverkade enligt standard SS EN 471), vid motorsågsarbete och röjsågsarbete? Användningen av varselkläder är något vanligare bland inspekterade företag än bland de som inte är inspekterade. EJ % 6% 10% 22% 12% Variationen mellan regionerna är stor när det gäller användningen av varselkläder, det gäller såväl för inspekterade och ej inspekterade företag. Alltid Oftast Ibland Sällan eller aldrig Vet ej Bas: Samtliga EJ 51% 38% 5 41% 33% 2 1 3% 23% 3% 21% 1 21% 3% 1 18% 10% 10% 21% % 50% 6 50% 66% 22% 11% 11% 1 11% 20% % 8% 10% 4 22% 5 16% 6% 10% 12% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
20 Kännedomen om att det är ett krav på varselkläder är mycket hög # Från den 1/ är det ett krav att anställda skall använda varselkläder på överkroppen vid motorsågsarbete eller röjsågsarbete. Kännedomen om kravet på användning av varselkläder är hög, 84-8, med den något högre kännedomen bland inspekterade företag. 8 Variationen i kännedomen mellan regionerna är något större bland företag som inte är inspekterade. EJ 8 16% Känner till det Känner inte till det Bas: Samtliga EJ 78% 22% 83% 1 92% 8% 8 90% 10% 93% 79% 21% 89% 11% 6 33% % 8 Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
21 Användningen av kängor eller stövlar med sågskydd är relativt vanligt #Enligt din bedömning, hur förekommande är det att anställda använder kängor eller stövlar med sågskydd användas vid arbete med röjsåg. Användningen av kängor eller stövlar med sågskydd är något vanligare bland inspekterade företag än bland företag som inte är inspekterade. 68% 8% 3% 6% 1 EJ 58% 10% 3% 11% 1 Bas: Samtliga Alltid Oftast Ibland Sällan eller aldrig Vet ej EJ 62% 5 11% 1 8% 18% 3% 50% 7 11% 2% 2% 1 22% 66% 10% 1 7 2% 1 5 3% 3% 8% 33% 61% 9% 19% 50% 1 33% 79% 8% 8% 58% 10% 3% 11% 1 Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade 68% 8% 3% 6% 1 Bas: Samtliga 250 Inspekterade
22 Kännedomen om att det är ett krav på att använda kängor eller stövlar med sågskydd vid arbete med röjsåg är hög #Från den 1/ är det ett krav på att anställda skall använda kängor eller stövlar med sågskydd vid arbete med röjsåg. Känner du till det eller känner du inte till det? EJ % 1 Kännedomen om att anställda ska använda kängor eller stövlar med sågskydd vid arbete med röjsåg är hög såväl bland företag som är inspekterade som de som inte är inspekterade. En viss variation finns bland regionerna. Kännedomen är lägst i region. Det gäller såväl bland inspekterade som de som inte är inspekterade. Känner till det Känner inte till det Bas: Samtliga EJ 76% % 90% 10% 93% 93% 88% 12% % 79% 21% % Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
23 Kännedom och ansvar avseende allvarliga tillbud och allvarliga olyckor
24 Närmare hälften känner mycket väl till kraven som ställs på arbetsgivaren vid allvarligt tillbud eller allvarlig olycka #I de fall det skulle inträffa ett allvarligt tillbud eller en allvarlig olycka i er verksamhet hur pass väl känner du till vilka krav som ställs på arbetsgivaren i en sådan situation? EJ 22% 19% 23% 21% 1 11% 10% 21% 1 2% 2% 3% 3% 2% Närmare hälften av såväl inspekterade som ej inspekterade uppger att de mycket väl känner till vilka krav som ställs på arbetsgivaren. En viss variation finns mellan regionerna. Framför allt avviker region bland inspekterade genom en lägre andel som känner till kravet mycket väl. 10 Mycket väl Inte alls Vet ej Vill ej svara Bas: Samtliga EJ 1 31% 10% 1 2 3% 21% 1 1 8% 10% 8% 23% 1 3% 21% 11% 8% 3% 3% 10% 3% 3% 11% 2% 1 20% 11% 26% 28% 26% 19% 12% 2% 30% 22% 26% 2% 9% 2% 2% 2% 21% 8% 26% 8% 3% 26% 8% 3% 30% 6% 20% 1 11% 2% % 6% 31% 1 1 3% 3% 19% 21% 11% 21% 3% 3% 2% 22% 23% 1 10% 1 2% 2% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
25 Majoriteten känner till att både allvarliga tillbud och allvarliga olyckor ska anmälas till Arbetsmiljöverket #Vilket eller vilka av nedanstående påståenden om anmälan stämmer i de fall det inträffar ett allvarligt tillbud eller en allvarlig olycka? 93% 2% En stor majoritet svarar att påståendet att både allvarliga tillbud och allvarliga olyckor ska anmälas till Arbetsmiljöverket är det korrekta. Skillnaderna mellan regionerna är mycket små. EJ 88% Endast allvarliga olyckor ska anmälas till Arbetsmiljöverket Endast allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket Både allvarliga tillbud och allvarliga olyckor ska anmälas till Arbetsmiljöverket Vet ej Bas: Samtliga EJ 78% 1 91% 2% 92% 3% 93% 2% 3% 93% 9 90% 93% 1 83% 6% 92% 2% 88% 93% 2% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
26 Majoriteten känner till att både allvarliga tillbud och allvarliga olyckor ska utredas av arbetsgivaren #Vilket eller vilka av nedanstående påståenden om utredning stämmer i de fall det inträffar ett allvarligt tillbud eller en allvarlig olycka? 2% 93% 3% En stor majoritet svarar att påståendet att både allvarliga tillbud och allvarliga olyckor ska utredas av arbetsgivaren är det korrekta. Skillnaderna mellan regionerna är mycket små. EJ 1% 6% 8 Endast allvarliga tillbud ska utredas av arbetsgivaren Endast allvarliga olyckor ska utredas av arbetsgivaren Både allvarliga olyckor och allvarliga tillbud ska utredas av arbetsgivaren Vet ej Bas: Samtliga EJ 3% 8% % 8 90% 90% 6 11% 3% 3% 89% 93% 90% 91% 98% 6% 8 2% 93% 3% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
27 Majoriteten av företagen har aldrig anmält ett allvarligt tillbud eller allvarlig olycka #Har du i egenskap av arbetsgivare någon gång anmält ett allvarligt tillbud eller allvarlig olycka till Arbetsmiljöverket? 10% 6% EJ 78% 82% Ja tillbud Ja olycka Ja både tillbud och olycka Nej Vet inte Bas: Samtliga Andelen företag som någon gång anmält ett allvarligt tillbud och/eller allvarlig olycka uppgår till ca 1/5, med en något högre andel bland de inspekterade. En viss variation finns mellan regionerna. Högst andel som anmält detta finns bland inspekterade företag i region. Lägst är andelen i region. Detta gäller såväl för inspekterade som ej inspekterade. EJ 3% 8% 3% 86% 8 3% 9% 1 11% 91% 6 3% 83% 2% 83% % 76% 1 83% 3% 10% 7 82% 1% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade 10% 6% 78% Bas: Samtliga 250 Inspekterade
28 Rutiner vid ensamarbete
29 En majoritet har genomfört någon insats avseende arbetsplastens position och läge vid ensamarbete #Har ni genomfört några särskilda insatser när det gäller Arbetsplatsens position och läge? 73% 19% 3% En majoritet av såväl inspekterade som ej inspekterade uppger att de genomfört särskilda insatser avseende arbetsplatsens position och läge när det gäller planering och förberedelse för anställda som utför ensamarbete. Andelen som gjort detta är högre bland inspekterade. EJ 59% 32% Ja Nej Vet ej Vill ej svara Bas: Samtliga En viss variation finns mellan regionerna. Högsta andel som gjort detta finns bland inspekterade företag i region. Lägst är andelen bland ej inspekterade företag i region. EJ 68% 59% % 36% 41% 33% 1 3% 3% 10% % 71% 76% 71% 2 9% 11% 19% % 32% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade 73% 19% 3% Bas: Samtliga 250 Inspekterade
30 Exempel på insatser - Arbetsplatsens position och läge Särskilda insatser när det gäller Arbetsplatsens position och läge? GPS-koordinater Mobiltelefoner Nödsändare, nödkoordinater, larmknapp Hemkomstrapportering Traktdirektiv Undviker ensamarbete Regelbunden telefonkontakt under dagen Satelittelefon Fastfinder
31 En majoritet har genomfört någon insats avseende kontakt och kommunikation från arbetsplatsen vid ensamarbete #Har ni genomfört några särskilda insatser när det gäller Kontakt och kommunikation (med nöd-/mobiltelefon eller kom radio) från arbetsplatsen med arbetsgivare och /eller arbetskamrater. 79% 1 8 av 10 företag, såväl inspekterade som ej inspekterade, har genomfört särskilda insatser avseende kontakt och kommunikation från arbetsplatsen med arbetsgivare och/ eller arbetskamrater när det gäller planering och förberedelse för anställda som utför ensamarbete. EJ 81% 3% Ja Nej Vet ej Vill ej svara Bas: Samtliga EJ 78% 19% 3% 80% 1 2% 9 76% % 8% % % 16% 3% 81% 3% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade 79% 1 Bas: Samtliga 250 Inspekterade
32 Exempel på insatser- Kontakt och kommunikation från arbetsplatsen med arbetsgivare och /eller arbetskamrater Särskilda insatser när det gäller Kontakt och kommunikation (med nöd-/mobiltelefon eller kom radio) från arbetsplatsen med arbetsgivare och /eller arbetskamrater. Mobiltelefoner Regelbunden sms-kontakt/rutiner för sms kontakt Kom-radio Regelbunden telefonkontakt under skiftet Undviker ensamarbete Nödsändare Fastfinder
33 En majoritet har genomfört någon insats avseende rutiner (t.ex. första förband, kontroller av utrustning) vid ensamarbete #Har ni genomfört några särskilda insatser när det gäller Rutiner vid ensamarbete, (t.ex. första förband, kontroller av utrustning etc). EJ 7 70% 1 22% 3% En majoritet av de inspekterade företagen, 3 av 4, har genomfört särskilda insatser avseende rutiner vid ensamarbete. Andelen bland ej inspekterade företag är något lägre. En viss variation finns mellan regionerna bland ej inspekterade företag. Bland de inspekterade är skillnaden marginell. Bas: Samtliga Ja Nej Vet ej Vill ej svara EJ 68% 2 8% % 3% 76% 1 72% 21% 76% % 3% 10% 7 19% % 19% 3% 70% 22% 7 1 3% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
34 Exempel på insatser- rutiner (t.ex. första förband, kontroller av utrustning) vid ensamarbete Särskilda insatser när det gäller Rutiner vid ensamarbete Första förband finns i bilar, maskiner och kojor 0ch i kläder Utbildning HLR Hjärtstartare (vissa) Rutiner/checklistor i bilar och maskiner Rutiner för kontroll av utrustning (egensansvar) Kontrollera täckning mobiltelefon
35 Företagens bedömning av det egna systematiska arbetet och riskbedömningar
36 En majoritet av företagen instämmer i hög utsträckning i att de arbetar regelbundet och systematiskt med sin arbetsmiljö #Vi jobbar regelbundet och systematiskt med vår arbetsmiljö genom att undersöka och bedöma de risker som finns i arbetet. 42% 9% 28% 10% En majoritet av företagen instämmer i hög utsträckning i att de arbetar regelbundet och systematiskt med sin arbetsmiljö. Andelen bland inspekterade är högre bland inspekterade än bland ej inspekterade. Bland ej inspekterade finns dessutom en grupp som inte alls instämmer i detta. EJ 39% 19% 8% 11% 10 Instämmer helt Instämmer inte alls Vet ej Bas: Samtliga En viss variation finns mellan regionerna. Exempelvis har region bland inspekterade företag en mycket hög andel som i hög utsträckning instämmer i påståendet. EJ 46% 33% 38% 41% 1 1 8% 1 3% 11% 3% 8% 18% 8% 10% 28% 3% 10% 21% 8% 1 3% % 46% 4 46% 42% 2% 30% % 2 10% 26% 9% 11% 29% 10% 6% 39% 19% 8% 11% 3% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade 42% 9% 28% 10% Bas: Samtliga 250 Inspekterade
37 Det finns både en hög andel som alltid dokumenterar sina riskbedömningar och de som inte gör det #Vi dokumenterar alltid våra riskbedömningar skriftligt 30% 6% 8% 8% 10% EJ 2 8% 3% 3% 29% Andelen som i hög utsträckning instämmer i påståendet att de alltid dokumenterar sina riskbedömningar är högre bland inspekterade än bland de som ej är inspekterade, hälften jämfört med 1/3. Andelen som inte alls instämmer i påståendet är betydligt högre bland ej inspekterade. Skillnaderna mellan regionerna stora. Region har högst andel som inte instämmer i påståendet, såväl bland inspekterade som ej inspekterade. 10 Instämmer helt Instämmer inte alls Vet ej Bas: Samtliga EJ 1 3% 3% 11% 3% 1 41% 3% 9% 11% 1 9% 20% 1 36% 3% 1 3% 3% 18% 3% 43% 1 11% 11% 28% 10% 10% 28% 26% 2% % 1 23% 8% 1 31% 3% 41% 11% 9% 1 6% 6% % 10% 11% 10% 10% 2 2% 8% 29% 3% 30% 6% 8% 3% 8% 10% 1% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
38 Det finns både en hög andel som alltid gör skriftlig åtgärdsplan för att åtgärda riskerna och de som inte gör det #Vi gör alltid en skriftlig åtgärdsplan för att åtgärda riskerna 29% 6% 8% 3% 11% EJ 21% 2% 9% 3% 2 10 Instämmer helt Instämmer inte alls Vet ej Bas: Samtliga Inspekterade företag har en högre andel som i hög utsträckning instämmer i påståendet att de alltid gör en skriftlig åtgärdsplan för att åtgärda riskerna än de som ej är inspekterade, hälften jämfört med 1/3. Andelen som inte alls instämmer i påståendet är betydligt högre bland ej inspekterade. Skillnaderna mellan regionerna stora. Region har högst andel som inte instämmer i påståendet, såväl bland inspekterade som ej inspekterade. EJ 16% 3% 11% 3% 8% 3% 3 26% 2 21% 1 21% 10% 1 3% 10% 2 3% 1 8% 3% 8% 31% 11% 2% 20% 9% 52% 2 39% 22% 21% 10% 1 6% 11% 11% % 1 18% 10% 11% 11% 3% 8% 21% 2% 9% 3% 3% 2 29% 6% 8% 3% 11% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
39 Det finns både en hög andel som alltid gör någon form av uppföljning av åtgärdsplanen och de som inte gör det #Vi gör alltid någon form av uppföljning av åtgärderna i åtgärdsplanen. EJ 21% 32% 6% 9% 1 3% 9% 6% 3% 3% 3% 2 9% 9% 10 Instämmer helt Instämmer inte alls Vet ej Bas: Samtliga Andelen inspekterade företag som i hög utsträckning instämmer i påståendet att de alltid gör någon form av uppföljning av är högre än för de som inte är inspekterade, hälften jämfört med 1/3. Andelen som inte alls instämmer i påståendet är betydligt högre bland ej inspekterade. Skillnaderna mellan regionerna stora. Region har högst andel som inte instämmer i påståendet, såväl bland inspekterade som ej inspekterade. EJ 19% 3% 11% 23% 28% 21% 1 3% 23% 10% 10% 18% % 3% 3 3% 21% 8% 3% 28% 3% 26% 10% % 2% 20% % 31% 41% 29% 2% 26% 11% 26% 12% 11% 11% 6% 6% 10% 1 6% 1 2% 8% 21% 3% 9% 6% 3% 3% 2 2% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade 32% 6% 9% 1 9% 3% Bas: Samtliga 250 Inspekterade
40 Inspekterade företag gör i högre utsträckning riskbedömningar vid förändringar i verksamheten #Vi gör alltid riskbedömningar vid förändringar i verksamheten. 40% 10% 18% 10% Andelen som i hög utsträckning instämmer i påståendet att de alltid gör riskbedömningar vid förändringar i verksamheten är högre bland inspekterade än bland de som ej är inspekterade, 2/3 jämfört med drygt hälften. Andelen som inte alls instämmer i påståendet är högre bland ej inspekterade. EJ 3 1 8% 11% 10% 8% 10 Instämmer helt Instämmer inte alls Vet ej Bas: Samtliga EJ 2 16% 11% 8% 16% 22% 11% 26% 9% 1 38% 10% 8% 8% 10% 3% 5 11% 1 41% 10% 10% 3% 1 3% 4 2% 19% 10% 2% 4 18% 3% 8% 3% 41% 1 6% 33% % 18% 6% 3 1 8% 11% 10% 3% 40% 10% 18% 10% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
41 Andelen som upplever svårigheter med att arbeta systematiskt med riskbedömningar i verksamheten är hög #Finns det några svårigheter med att arbeta systematiskt med riskbedömningar i verksamheten? EJ 4 38% 56% 51% 6% Andelen som upplever svårigheter med att arbeta systematiskt med riskbedömningar i verksamheten är hög såväl för inspekterade som ej inspekterade, 4 respektive 38%. Skillnaderna mellan regionerna är relativt små när det gäller dessa upplevda svårigheter. Ett undantag finns i detta avseende, nämligen bland inspekterade företag där region har en högre andel som upplever svårigheter än övriga regioner. Bas: Samtliga Ja, nämligen Nej Vet ej EJ 43% 49% 8% 41% 52% 38% 5 8% 5 43% 38% 62% 43% 52% 33% 59% 8% 41% 56% 33% % 3% 38% 56% 6% 4 51% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
42 Exempel - Svårigheter med att genomföra riskbedömningar Svårigheter med att genomföra riskbedömningar Att bedöma risker utifrån de många olika och varierande arbetssituationerna och arbetsförhållandena som råder i skogen upplevs som svårt. Svårt att göra en helhetsbedömning av riskerna i skogsarbetet eftersom många faktorer påverkar såsom väder, terräng, maskiner och den mänskliga faktorn Prioritera och motivera tidsåtgången att göra riskbedömningar regelbundet och skriftligt Kräver mycket dokumentation Att få de anställda att verkligen följa säkerhetsanvisningarna Att omsätta Arbetsmiljöverkets checklistor till den faktiska verkligheten och de anställdas erfarenhet och upplevelse. Vi är aldrig på samma ställe än kortare tid det kan vara tre nya arbetsplatser på en dag. Det är ju alltid olika förhållanden från gång till gång, väderförhållanden och liknande, så det är svårt att göra övergripande riskbedömningar. Det är ju alltid olika förhållanden från gång till gång, väderförhållanden och liknande, så det är svårt att göra övergripande riskbedömningar. När man inte riktigt förstår vad som kan vara farligt alla gånger, när något är nytt. Svårigheten att gradera riskerna enligt arbetsmiljöverkets checklistor och vår egna diskussion. Att bedöma riskerna i nya arbetsområden. Samt att avsätta tid. Samt få de anställda att följa rutinerna Att det blir en oerhörd mängd dokumentation som inte blir gjord.
43 En relativt stor andel av företagen anser att det finns sådant som skulle förenkla arbetet med riskbedömningar #Finns det något som du anser skulle kunna göra det enklare för företag i din bransch att arbeta systematiska med riskbedömningar i verksamheten? 40% 46% 1 4 av 10 företag har förslag som skulle göra det enklare att arbeta systematiskt med riskbedömningar. Någon större skillnad finns ej mellan inspekterade och ej inspekterade. EJ % Bas: Samtliga Ja, nämligen Nej Vet ej EJ 43% 41% 38% 26% 38% 51% 41% 56% 19% 8% 21% 18% 41% 43% 36% 46% 43% 48% 40% 48% 1 9% 2 6% 33% 50% 1 32% 48% 19% % 40% 46% 1 Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade Bas: Samtliga 250 Inspekterade
44 Exempel - sådant som skulle göra det enklare för företag att arbeta systematiska med riskbedömningar i verksamheten Exempel på sådant som skulle göra det enklare för företag att arbeta systematiska med riskbedömningar i verksamheten Mer av Arbetsmiljöverket - besök, support, material (t.ex. mer anpassade mallar, checklistor, riktlinjer), mer och tydligare information Erfarenhetsutbyte, tips idéer av andra företag i samma bransch Mer information till alla berörda parter t.ex. uppdragsgivare Mer riktad och anpassad information till branschen Material på flera språk. Att man får support och besök exempelvis en gång om året av Arbetsmiljöverket. Då blir man påmind om vad som måste göras. Nu känns det som det är var tionde år.. Skulle kunna finnas lite fler mallar som man kunde rätta sig efter och använda som riktlinjer så man kan få mer grepp om lagar och regler som ska följas. Checklista för redan upptäckta fall, så man kan ta till sig, så man inte behöver komma på allting själv. Information om vad som händer tillsammans med checklistan. Man kanske kan få tips och idéer från andra som jobbar inom samma bransch. För att man kan bli lite för bekväm i så man kanske glömmer en del viktiga saker för man är så inkörd på sitt. Mer branschutskick om skogsbranschen från Arbetsmiljöverket, nu blandas denna information ihop med annan information. Bättre om det skulle vara mer specifikt. Gå ut med mer information till alla berörda parter. Våra uppdragsgivare som vi får traktdirektiven lämnar ibland bristfällig information. Som var man sätter bästa nödkoordinaten och vilken utrustning som är lämpligast att använda, det framgår inte alltid.
45 Den mest förekommande arbetsmiljöcertifiering bland företagen är PEFC #Är företaget arbetsmiljöcertifierat? Om ja: Enligt vilken certifiering? 6 av 10 företag, såväl inspekterade som ej inspekterade, är miljöcertifierade. 10% 4 6% 39% EJ 46% 8% 39% Ja - FSC Ja - PEFC Ja enligt annan certifiering, nämligen: Nej Bas: Samtliga Annan certifiering via: Stora Enso EC Skog Svea skog Swedac SMF SMS. SR 2000 Iso EJ 3% 10% 8% 1 51% 56% 4 33% 33% 3% 8% 10% 43% 31% 3 46% 50% 1 10% 48% 50% % 8% 2% 2% 39% 41% 38% 9% 2 50% 46% 8% 39% Bas: Samtliga 150 Ej inspekterade 10% 4 6% 39% Bas: Samtliga 250 Inspekterade
46 Om inspektionen - Inspekterade företag
47 En hög andel anser att inspektören förklarade syftet med inspektionen på ett tydligt sätt Andelen som i hög grad instämmer i att inspektören förklarade syftet med inspektionen på ett tydligt sätt är hög, närmare 90%. Skillnaderna mellan de olika regionerna är små. Inspektören förklarade syftet med inspektionen på ett tydligt sätt. 61% % 70% 9% 11% 90% 6 10% 1 2% 91% 61% % 16% 6% 3% 8% % 1 88% 10 Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Vet ej Vill ej svara Bas: Samtliga inspekterade
48 En hög andel anser att inspektörens kunskap om arbetsmiljön i branschen var tillräcklig Företagens uppfattning är att inspektörens kunskap om arbetsmiljön i branschen var tillräcklig. 3 av 4 instämmer i hög grad i detta. Skillnaderna mellan de olika regionerna är små. Inspektörens kunskap om arbetsmiljön i din bransch var tillräcklig. 48% 11% 22% 11% % 43% 9% 2 76% 48% 12% 19% 10% 79% 50% 9% 1 9% 6% 7 50% 10% 8% 8% 10% 73% 48% 10% 18% 9% 3% 6% 76% 10 Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Vet ej Vill ej svara Bas: Samtliga inspekterade
49 En hög andel anser att inspektören förklarade inspektionens utförande och resultat på ett tydligt sätt En hög andel av företagen instämmer i att inspektören på ett tydligt sätt förklarade den bedömning av arbetsmiljön som gjordes under inspektionen. 83% instämmer i hög utsträckning i detta. Inspektören förklarade på ett tydligt sätt den bedömning av arbetsmiljön som gjordes under inspektionen, t.ex. brister som kom fram på inspektionen och varför. 46% Region avviker något från övriga regioner. 5 9% 11% 70% % 8 53% 18% 1 3% 8% 86% 5 11% 18% 6% 3% 6% 83% 10 Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Vet ej Vill ej svara Bas: Samtliga inspekterade
50 Majoriteten anser att inspektören hade ett mycket bra bemötande En stor majoritet tycker att inspektörens bemötande var bra. 9 av 10 instämmer i hög utsträckning i detta. Inspektörens bemötande, var mycket bra. En viss variation finns mellan regionerna. 7 11% % 6 9% 83% 88% 2% 9 70% 8 63% 19% 6% 8% 88% 72% 11% 2% 90% 10 Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Vet ej Vill ej svara Bas: Samtliga inspekterade
51 Majoriteten upplevde att inspektionen genomfördes på ett rättvist sätt Inspektörens bedömning uppfattades som rättvis av en stor majoritet. 7 instämmer helt och hållet i detta. Ytterligare 18% instämmer delvis i att bedömningen var rättvis. Var bedömningen av arbetsmiljön som inspektören gjorde rättvis? 8 2% 72% 20% 2% 79% 1 70% 2 6% 79% 16% 7 18% Bas: Samtliga inspekterade Ja, helt och hållet Ja, delvis Nej Vet inte
52 Exempel - sådant som företag upplevt som orättvist vid inspektionen Exempel på sådant som företag upplevt som orättvist vid inspektionen (svar; inte alls eller delvis rättvis) Upplevelse av att inspektören inte var tillräckligt kunnig och insatt i verksamheten och branschen Osäker på om bedömningen var korrekt t.ex. om åtgärder som krävdes var rättvisa eller ens relevanta Sen återkoppling om inspektionens resultat. Inspektören hade för dålig bakgrundskunskap när det gäller skogsmaskiner och petade därför i detaljer. Men var mycket kompetent i övrigt vad gäller praktiskt arbetsmiljöarbete. Vi hade inhyrd arbetskraft som inte hade varselkläder och det kom på vår åtgärdslista, vilket kändes lite orättvist. Vet inte om det var rätt bedömning eller inte? Inspektören hade sakfel angående kläderna, inspektören påstod att kläderna var fel för verksamheten, men vid närmare kontakt med Statens provningsanstalt så hade jag som arbetsledare rätt om kläderna. Det är väldigt fokus på nedskrivna saker medan och det finns en övertro på alla papper. För mycket formalia och för lite praktiskt... De identifierade ett riskmoment som vi hade, men vi fick inte reda på det fören flera månader efter. Inspektören tog upp det här med bristande motorsågsrutiner fastän vi inte använder oss av motorsågar.
53 Mer än hälften upplever att inspektionen ökat medvetenheten kring vikten av att genomföra riskbedömningar i företaget En majoritet, 58%, instämmer i hög grad i att Arbetsmiljöverkets besök/inspektion har ökat medvetenheten kring vikten av att genomföra riskbedömningar av arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets besök/inspektion har ökat medvetenheten kring vikten av att genomföra riskbedömningar av arbetsmiljön för ditt företag? 2 33% 26% av 10 företag instämmer dock inte i detta % 5 Andelen som inte instämmer i detta varierar mellan 4 och 19% i regionerna. 43% 2% 19% 1 2% 6 33% 20% 6% 60% 3 3% 16% 2% 1 3% 50% 3 20% 9% 3% 6% 58% 10 Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Vet ej Vill ej svara Bas: Samtliga inspekterade
54 procent anser att inspektionen har ökat medvetenheten kring vikten av att genomföra riskbedömningar i branschen Hälften av företagen instämmer i hög grad i påståendet att Arbetsmiljöverkets besök/inspektion har ökat medvetenheten kring vikten av att genomföra riskbedömningar av arbetsmiljön i branschen. Arbetsmiljöverkets besök/inspektioner har ökat medvetenheten kring vikten av att genomföra riskbedömningar av arbetsmiljön för er bransch? 26% 20% 11% 11% % 1 av 10 företag instämmer inte i detta. 22% 22% 11% 9% 51% 33% 2% % 2 6% 2 6% 1 6% % 6% 8% 4 26% 19% 11% 6% 11% 6% 50% 10 Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Vet ej Vill ej svara Bas: Samtliga inspekterade
55 procent anser att inspektionen har ökat förståelsen för hur man kan arbeta med arbetsmiljöarbete Hälften av företagen instämmer i hög grad i påståendet att Arbetsmiljöverkets besök/inspektion har ökat företagens förståelse för hur man kan arbeta med arbetsmiljöarbete. 1 av 10 företag instämmer inte i detta. Arbetsmiljöverkets inspektion har ökat vår förståelse för hur man kan arbeta med arbetsmiljöarbete (undersökning, bedömning av risker, åtgärder). 1 2% 28% 22% 1 2% % 1 11% 2% 22% 50% 40% 2% 1 12% 49% 28% 19% 9% 51% 23% 6% 23% 10% 6% 1 3% 52% 26% 6% 19% 1 3% 51% 10 Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Vet ej Vill ej svara Bas: Samtliga inspekterade
56 Nära hälften anser att inspektionen gav tips och idéer när det gäller arbetsmiljöarbetet Av samtliga inspekterade företag instämmer 4 i hög grad i att Arbetsmiljöverkets inspektion gav dem nya tips och idéer när det gäller arbetsmiljöarbete. 1 instämmer inte i detta. Arbetsmiljöverkets inspektion gav oss nya tips och idéer när det gäller arbetsmiljöarbete. 26% 2% 28% 22% 9% % Andelen som i hög grad instämmer i påståendet varierar från 32% till 56%. 20% 2 11% % 12% 10% 9% 9% 12% 46% 38% 1 2% % 9% 32% 2 2% 21% 1 2% 11% 8% 3% 8% 3% 3% 4 22% 18% 11% 8% 1 6% 3% 6% 4 10 Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Vet ej Vill ej svara Bas: Samtliga inspekterade
57 En majoritet har genomfört förändringar efter inspektionen En majoritet, 7 av 10, av företagen har genomfört förändringar eller kan ge exempel på andra effekter i sitt arbetsmiljöarbete som skett efter Arbetsmiljöverkets besök. Har ni på ert företag genomfört några förändringar eller kan du ge exempel på andra effekter i ert arbetsmiljöarbete som skett efter Arbetsmiljöverkets besök? En viss variation finns mellan regionerna. 63% 76% 3 22% 2% 5 43% 72% 26% 2% 81% 18% 2% 71% 28% 1% Bas: Samtliga inspekterade Ja, nämligen: Nej Vet ej
58 Exempel - förändringar efter inspektionen Exempel på förändringar eller andra effekter på företagets arbetsmiljöarbete som skett efter Arbetsmiljöverkets besök Nya/förbättrade rutiner t.ex.: riskbedömningar, ensamarbete, kontakt och kommunikation under arbetspasset, hemgångsrapportering, ökad användning av checklistor Bättre dokumentation av riskbedömningar och övrigt arbetsmiljöarbete Genomgått eller planerat utbildningar t.ex. första hjälpen, motorsågskörkort Inköp av utrustning och material, extra utrustning till maskiner, skyddsutrustning, första hjälpen. Tagit fram arbetsmiljöplan Anhörighetslistor och checklistor - för att få ordning och riskbedömningar, samt dela erfarenhet mellan förarna. Använder oss numera av GPS vid dålig täckning med mobilen, efter att inspektören tipsade om det. En riktig arbetsmiljöplan - det saknades innan inspektion. Som visar på hur man minimerar riskerna bland annat. Ja vi har en skriftlig instruktion om att man ska alltid mobiltelefon i fickan och sedan ska man ha kontakt med hemmet eller med mig, efter arbetspassets slut. Vi har genomfört oerhörda förändringar. Har inte haft någon dokumentation tidigare. Vi tänker på det ständigt. Arbetsmiljö dokumentationen har blivit tydligare och vi har blivit mer noggrannare i våra riskanalyser.. Ja vid ensamarbete så har vi mer rutiner, t.ex. när det gäller kommunikation var vi är.
59 En majoritet planerar att arbeta mer med arbetsmiljöarbete En majoritet, 7 av 10, av företagen planerar att arbeta mer med arbetsmiljöarbete som ett resultat av inspektionen. Tror du att ni inom ert företag kommer arbeta mer eller mindre med arbetsmiljöarbete som ett resultat av inspektionen? 72% 2% 26% 61% % 59% 3 60% 2% 3 63% 1% 3 Bas: Samtliga inspekterade Mer Mindre Ingen skillnad mot tidigare Vet ej
60 Information och material om arbetsmiljöarbete
61 De inspekterade företagen får information från Arbetsmiljöverket i större utsträckning än de ej inspekterade EJ 100% 80% #Från vilken eller vilka av följande organisationer får du idag arbetsmiljörelaterad information om skogsbranschen? 100% 80% #Från vilken eller vilka av följande organisationer får du idag arbetsmiljörelaterad information om skogsbranschen? 60% 40% 20% 41% 9% 5 23% 11% 9% 60% 40% 20% 56% 1 48% 31% 10% 11% 0% Arbetsmiljöverket Prevent Skogsbranschen/alt Intresseorganisation inom skogsbranschen, nämligen: Arbetsgivarorganisation, nämligen: Annan Vet ej 0% Arbetsmiljöverket Prevent Skogsbranschen/alt Intresseorganisation inom skogsbranschen, nämligen: Arbetsgivarorganisation, nämligen: Annan Vet ej Inspekterade företag anger Arbetsmiljöverket som primär källa för arbetsmiljörelaterad information om skogsbranschen. Den näst vanligaste källan för dessa företag är skogsbranschen. För ej inspekterade företag gäller det omvända förhållandet, där är skogsbranschen den vanligaste källan.
62 Övriga svar arbetsmiljörelaterad information (öppna svar) Skogsbranschen/intresseorganisationer, nämligen. Arbetsgivarorganisationer, nämligen Annan, nämligen Skogsbranschen/intresseorganisationer, nämligen EC- skog, Holmen, Mellanskog, Södra, Stora Enso Skogen Skogsaktuellt, Land, ATL, Fjäll SMS Skogsägarna, Skogsföreningen, Skogsentreprenörerna Sydved SLA, SMF Skogsforskarna SLU PEFC LRF SPA Arbetsgivarorganisationer, nämligen SAFLO Skogsindustrierna Skara timmer SLA, SMF; TMF, SKL EC-skog Annan, nämligen Certifieringsorganisation Skogshusen Företagshälsovård, egen HR avd. Fackförbund
63 De flesta företagen föredrar att få information via post eller e-post EJ 100% 80% 60% #Om det kommer ny arbetsmiljörelaterad information för skogsbranschen, hur vill du få information om detta? 4 49% 100% 80% 60% #Om det kommer ny arbetsmiljörelaterad information för skogsbranschen, hur vill du få information om detta? 51% 63% 40% 40% 20% 0% 11% 1% 6% 3% Utskick via post Utskick via epost Läsa på av.se Information på AV:s facebooksida Twitter Prenumeration på uppdateringar från AV:s webbplats Annat sätt Vet ej 20% 0% 16% 2% 1 6% 2% Utskick via post Utskick via epost Läsa på av.se Information på AV:s facebooksida Twitter Prenumeration på uppdateringar från AV:s webbplats Annat sätt Vet ej Företagen, såväl inspekterade som ej inspekterade, vill få ny arbetsmiljö-relaterad information för skogs-branschen i utskick via e-post eller vanlig post. Annat sätt (öppna svar): Telefon (ringa själv vid behov) Söka själv på Internet HR avdelningen Besök
64 De inspekterade företagen använder i större utsträckning material som inte kommer från Arbetsmiljöverket EJ #Använder ni er av något annat material/metod i ert arbetsmiljöarbete som inte kommer från Arbetsmiljöverket? #Använder ni er av något annat material/metod i ert arbetsmiljöarbete som inte kommer från Arbetsmiljöverket? 41% 49% 11% 41% 5 38% 56% 5 41% 31% 66% 3% 29% 71% 26% 6 10% 46% 4 9% 33% 6 52% 3 11% 3 59% 4 48% 6% Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej En relativt stor andel av företagen, 4 av de inspekterade och 3 av de som inte är inspekterade, använder annat material/metod i sitt arbetsmiljöarbete som inte kommer från Arbetsmiljöverket. Bland inspekterade varierar den andelen från Och bland ej inspekterade från 26-41%.
65 Annat material/metod som används i arbetsmiljöarbete som inte kommer från Arbetsmiljöverket (öppna svar) Exempel på andra organisationer som man använder material och metoder från: Checklistor från: Prevent, Skog- och träfacket, Skogsforskningen, Holmen skog och egna checklistor Interna kontrollsystem, skyddsombud FSC, SMS, PEFC, SMF, SLA LRF, Säker skog Prevent HR-avdelningen Kommunen Från kurser och utbildningar om arbetsmiljö Skogvårdsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Skogsentreprenörerna SCA Svenskt näringsliv Svenska kyrkans arbetsgivareorgansiation
66 Sammanfattning och slutsatser 66
67 Sammanfattning och slutsatser AFS Kännedomen om att den nya föreskriften finns är hög Det finns både en hög andel som uppger att de känner till innehållet och som uppger att de inte gör det Majoriteten svarar att de kan nämna några nyheter från den nya föreskriften, exempelvis: Körkort/utbildning för motorsåg/motorkedjesågar Varselkläder/varselkläder på överkroppen Körkort för motorsåg/motorkedjesågar och varselkläder Körkort för motorsåg/motorkedjesågar och röjsågar Körkort krävs.
68 Sammanfattning och slutsatser Körkort Kännedomen om kravet på dokumentation för att utföra arbete med motorsåg är hög, något högre bland inspekterade. Andelen med körkort för motorsågar är högre bland de inspekterade företagen. Säker Skogs motorsågskörkort är det teoretiska och praktiska prov som störst andel har använt sig av Majoriteten känner till sanktionsavgiften.
69 Sammanfattning och slutsatser Varselkläder och skyddsskor Kännedomen om kravet på varselkläder på överkroppen vid motorsågsarbete är hög Varselkläder används i relativt stor utsträckning bland företagen. Kännedomen om kravet på att använda kängor eller stövlar med sågskydd vid arbete med röjsåg är hög Användningen av kängor eller stövlar med sågskydd är relativt vanligt bland företagen.
70 Sammanfattning och slutsatser Olyckor och tillbud Närmare hälften känner till kraven som ställs på arbetsgivaren vid allvarligt tillbud eller allvarlig olycka Majoriteten känner till att både allvarliga tillbud och allvarliga olyckor ska anmälas till Arbetsmiljöverket Majoriteten känner till att både allvarliga tillbud och allvarliga olyckor ska utredas av arbetsgivaren Majoriteten av företagen har aldrig anmält ett allvarligt tillbud eller allvarlig olycka.
71 Sammanfattning och slutsatser Rutiner vid ensamarbete En majoritet har genomfört någon insats avseende arbetsplastens position och läge vid ensamarbete, exempelvis: GPS-koordinater Mobiltelefoner Nödsändare, nödkoordinater, larmknapp Hemkomstrapportering Traktdirektiv Undviker ensamarbete Regelbunden telefonkontakt under dagen Satelittelefon Fastfinder
72 Sammanfattning och slutsatser Rutiner vid ensamarbete En majoritet har genomfört någon insats avseende kontakt och kommunikation från arbetsplatsen vid ensamarbete Mobiltelefoner Regelbunden sms-kontakt/rutiner för sms-kontakt Kom-radio Regelbunden telefonkontakt under skiftet Undviker ensamarbete Nödsändare Fastfinder.
73 Sammanfattning och slutsatser Rutiner vid ensamarbete En majoritet har genomfört någon insats avseende rutiner t.ex. första förband, kontroller av utrustning vid ensamarbete, exempelvis; Första förband finns i bilar, maskiner och kojor och i kläder Utbildning HLR Hjärtstartare (vissa) Rutiner/checklistor i bilar och maskiner Rutiner för kontroll av utrustning (egenansvar) Kontrollera täckning mobiltelefon.
74 Sammanfattning och slutsatser Riskbedömning En majoritet av företagen instämmer i hög utsträckning i att de arbetar regelbundet och systematiskt med sin arbetsmiljö Det finns både en hög andel som alltid dokumenterar sina riskbedömningar och de som inte gör det. Detsamma gäller för skriftlig åtgärdsplan för att åtgärda riskerna och uppföljning åtgärdsplanen Inspekterade företag gör i högre utsträckning riskbedömningar vid förändringar i verksamheten.
75 Sammanfattning och slutsatser Riskbedömning Andelen som upplever svårigheter med att arbeta systematiskt med riskbedömningar i verksamheten är hög, exemplvis: Att bedöma risker utifrån de många olika och varierande arbetssituationerna och arbetsförhållandena som råder i skogen upplevs som svårt. Svårt att göra en helhetsbedömning av riskerna i skogsarbetet eftersom många faktorer påverkar såsom väder, terräng, maskiner och den mänskliga faktorn Prioritera och motivera tidsåtgången att göra riskbedömningar regelbundet och skriftligt Kräver mycket dokumentation Att få de anställda att verkligen följa säkerhetsanvisningarna Att omsätta Arbetsmiljöverkets checklistor till den faktiska verkligheten och de anställdas erfarenhet och upplevelse.
76 Sammanfattning och slutsatser Riskbedömning En relativt stor andel av företagen anser att det finns sådant som skulle förenkla arbetet med riskbedömningar, exempelvis: Mer av Arbetsmiljöverket - besök, support, material (t.ex. mer anpassade mallar, checklistor, riktlinjer), mer och tydligare information Erfarenhetsutbyte, tips idéer av andra företag i samma bransch Mer information till alla berörda parter t.ex. uppdragsgivare Mer riktad och anpassad information till branschen Material på flera språk.
77 Sammanfattning och slutsatser Inspektionen Bedömningen av inspektionens har fått mycket höga betyg utifrån de parametrar som mätts och upplevde att inspektionen genomfördes på ett rättvist sätt.
78 Sammanfattning och slutsatser Inspektionen En majoritet har genomfört förändringar efter inspektionen, exempelvis: Nya/förbättrade rutiner t.ex.: riskbedömningar, ensamarbete, kontakt och kommunikation under arbetspasset, hemgångsrapportering, ökad användning av checklistor Bättre dokumentation av riskbedömningar och övrigt arbetsmiljöarbete Genomgått eller planerat utbildningar t.ex. första hjälpen, motorsågskörkort Inköp av utrustning och material, extra utrustning till maskiner, skyddsutrustning, första hjälpen Tagit fram en arbetsmiljöplan.
79 Sammanfattning och slutsatser Information De inspekterade företagen får information från Arbetsmiljöverket i större utsträckning än de ej inspekterade De flesta företagen föredrar att få information via post eller e-post De inspekterade företagen använder i större utsträckning material som inte kommer från Arbetsmiljöverket.
80 80 Kontaktuppgifter AB Stelacon S:t Eriksgatan 63, 3 tr SE Stockholm Projektteam Sigrid Wiklund sigrid.wiklund@stelacon.se Tel Krister Runebrand krister.runebrand@stelacon.se
Tillsyn av skogsbranschen
2014-04-22 INF 2011/101631 1 (8) Distriktet i Stockholm Patrik Hemmingsson, 010-730 9776 Kaj Nielsen Eva Blizzard Projektrapport Tillsyn av skogsbranschen Projektnamn: Projektägare: Projektledare: 55 Skogen
Riskbedömning inom tillverkningsindustrin. Nationell tillsynsinsats Rapport 2011:17
Riskbedömning inom tillverkningsindustrin Nationell tillsynsinsats 20 Rapport 20:7 Riskbedömning SAM Tillverkningsindustrin Arbetsmiljöverket November 20 Innehåll Om undersökningen Resultat från undersökningen
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,
Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till
CHECKLISTA FÖR SKOGSBRUK Arbete med motorsåg och röjsåg
CHECKLISTA FÖR SKOGSBRUK Arbete med motorsåg och röjsåg SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Checklistan är uppdelad i tre delar, delarna kan användas var och en för sig: 1. Arbetsledning frågor om organisation,
Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.
Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
vem har arbetsmiljöansvaret?
vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Roger Edsand Ny föreskrift - anledning Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller
Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
1 (12) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) en gång
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)
Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)
Tjänsteskrivelse 2018-07-27 Dnr 2018/253-026 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Bakgrund Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!
CHECKLISTAN Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få! Boka en gratis konsultation så visar våra experter exempel på verktyg och metoder för ett
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Lantbruksmässa: Borgeby Fältdagar 2017
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Lantbruksmässa: Borgeby Fältdagar 217 Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Resultat Beställare/Upphandlare Anbudsgivare/Arbetsgivare Arbetstagare
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018
Tjänsteskrivelse 2018-05-02 Dnr 2018/253-026 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018 Bakgrund Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd
En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd 1 Du har rätt till en säker arbetsdag Bemanningsanställd, inhyrd eller konsult. Titlarna kan skilja sig åt men uppdraget är detsamma att utföra sitt
Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016
Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Dag 3, 160525 kl. 13:00 16:00 Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM i praktiken Arbetsmiljön inom Älvdalens kommun nu och i framtiden! Summering och utvärdering
Skyddsombudsundersökning
Skyddsombudsundersökning 2019 Cecilia Berggren Oktober 2019 Sammanfattning Den psykosociala arbetsmiljön upplevs som sämre än den fysiska arbetsmiljön i både detaljoch partihandeln. 47 % av skyddsombuden
CHECKLISTA FÖR PARKERINGSVAKTER
CHECKLISTA FÖR PARKERINGSVAKTER Telefon 08-402 02 20 SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Skyddsombudet och chefen eller arbetsledaren använder checklistan som underlag och hjälpmedel under skyddsronden. Checklistan
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa
Systematiskt Arbetsmiljöarbete
2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas
CHECKLISTA FÖR SKOGSBRUK Maskinell avverkning och terrängtransport
CHECKLISTA FÖR SKOGSBRUK Maskinell avverkning och terrängtransport SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Checklistan är uppdelad i tre delar, delarna kan användas var och en för sig: 1. Arbetsledning frågor om
rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen
modell plan policy program regel rutin rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och riktlinje strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig
Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:
Checklista Datum: 2013-08-20 Skolan 2013-2016, skolhuvudmän Denna checklista fokuserar på skolhuvudmannens systematiska arbetsmiljöarbete och lyfter frågor kring arbetsbelastning samt våld och hot. Datum:
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Malmömässan: Byggbranschen 2017
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Malmömässan: Byggbranschen 217 Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Resultat Beställare/Upphandlare Anbudsgivare/Arbetsgivare Arbetstagare Slutsats
Bättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
Bilaga 1. Enkät till arbetsmiljöinspektörer
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 3.1.1-2015- 0478 Bilaga 1. Enkät till arbetsmiljöinspektörer RiR 2016:23 En god arbetsmiljö för alla Statliga insatser på arbetsmiljöområdet RIKSREVISIONEN 1 Om enkäten
Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson
Välkomna Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson 031-786 1136 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Arbetsmiljö är lokaler, maskiner och utrustning farliga ämnen arbetets organisation arbetsuppgifternas
CHECKLISTA FÖR ARBETE MED MOBILA ARBETSMASKINER
Telefon 08-402 02 20 CHECKLISTA FÖR ARBETE MED MOBILA ARBETSMASKINER Denna checklista kan användas för alla typer av mobila arbetsmaskiner ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar
SAM-guide. Om systematiskt arbetsmiljöarbete inom personlig assistans
SAM-guide Om systematiskt arbetsmiljöarbete inom personlig assistans Arbetsmiljönämnden för personlig assistans (Ampa) är den centrala partsgemensamma arbetsmiljöorganisationen för verksamheter inom personlig
Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Elmässan: Umeå 2017
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Elmässan: Umeå 217 Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Resultat Beställare/Upphandlare Anbudsgivare/Arbetsgivare Arbetstagare Slutsats Bilaga:
Guide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Checklista Mini www.fastighets.se
Checklista Mini www.fastighets.se Fungerar det systematiska arbetsmiljöarbetet hos dig? SAM 2001:1 Din arbetsgivare har ansvar för att du har en så säker och skadefri arbetsmiljö som möjligt. Som anställd
Så använder du bedömningsmodellen för våld och hot i kollektivtrafiken
Så använder du bedömningsmodellen för våld och hot i kollektivtrafiken Den här bedömningsmodellen är framtagen utifrån de områden/företeelser i kollektivtrafikens arbetsmiljö som innebär risker för våld
Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 2 j 1 (10) Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av kommunstyrelsen den 3 mars 2018 67 Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar
Riktlinjer mot Våld och hot i arbetsmiljön
Kommunledningskontoret, HR-avdelningen Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer mot Våld och hot i arbetsmiljön Antagen av Kommunstyrelsen 2011-09-21. Inom Kristianstads kommun är vi av uppfattningen
Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet
Sektionen Personal Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet November 2016/LJ Reviderad maj 2017 ASJ 1 Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Enligt AFS 2001:1, 8 "Arbetsgivaren
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen - Företagsstorlek. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 207 Städbranschen - Företagsstorlek Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 207_Svenska arbetsgivare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta
Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg
Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd
Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på
Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete underrubrik Maria Morberg, 20161128 i bakgrunden Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS
Ramavtal certifieringsefterlevnad inom kommunal verksamhet (Oftast arbeten av mindre omfattning)
Ramavtal (Oftast arbeten av mindre omfattning) 1. Parter Beställare: Skogligt certifierad avdelning/enhet inom kommunen Avdelning / enhet Kontaktperson Adress Telefon Postnummer Ort Utförare: Utförarande
Konsekvensbedömning?
Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren
Arbetsmiljöarbete. Lättläst version
Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets
Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering
Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter
Uppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Kursutbud Arbetsmiljö
Kursutbud Arbetsmiljö Yrkesmästaren Vi ser utbildning som en pågående process genom yrkeslivet. Arbetsuppgifter förändras kontinuerligt vilket medför att lärande är nödvändigt för att effektivisera det
Att ställa krav på arbetsmiljö vid upphandling. Råd och tips till dig som arbetar med upphandling av tjänster.
Att ställa krav på arbetsmiljö vid upphandling Råd och tips till dig som arbetar med upphandling av tjänster. Vem vill du ha som leverantör? I dag finns det leverantörer som konkurrerar med dålig arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 207 Städbranschen Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna Resultat Beteende Beteende förändring över tid Beteende risk
Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf
1 (5) Datum: Arbetsplats: Samordningsförbundet Centrala Östergötland Deltagare / Carina Stålenmark, skyddsombud Frågeställning Ja Nej Åtgärder Ansvarig Klart Uppföljning Arbetsmiljöarbetet har skett i
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen Dnr
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2016-09-13 179 Dnr 2016-000266 Svar på granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende hot och våld Kommunstyrelsens
Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter
Arbetsmiljö- lagen fastställer grundläggande regler Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter 1 Lagens syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå
Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och
Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Maria Morberg, Almega 20161116 08762 68 73 PROGRAM Arbetsmiljölagstiftningen Roller, Ansvar Anmälan, Tillsyn Systematiskt arbetsmiljöarbete Lagstiftningen AML AMF AFS underrubrik
ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter
ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt
ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig
ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin
Allmänt om vårt arbetsmiljöarbete
Elutveckling AB 1 Allmänt om vårt arbetsmiljöarbete Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och sträva efter en bra och säker arbetsmiljö för alla. Arbetsmiljö ingår som en integrerad del i vårt
SAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Guide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Stadsdelsutveckling Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-01-15 Handläggare Susanna Juvas Hagbjörk Telefon: 08-508 03 000 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på Arbetsmiljöverkets
Rapport årlig uppföljning SAM
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2018-05-14 SN 2018/0296.11.01 0480-45 00 00 Socialnämnden Rapport årlig uppföljning SAM Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut
Kränkande särbehandling
SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att
Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!
Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! 1 (2) Handels exemplar 1. Verksamhet Bransch/verksamhet Totalt antal anställda varav säsongsanställda/visstidsanställda
Checklista. Skolans kemiundervisning
Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )
Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:
Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen
2017-05-30 2017/025994 1 (5) Ert datum Er beteckning 2016-01-28 A2016/00160/ARM Enheten för region nord Elisabeth Åkerlund, 010-730 9956 Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen
Rapport: Analys av tillsynsresultaten avseende arbetsgivarens anpassnings- och rehabiliteringsarbete
2017-02-07 2016/057998 1 (5) Avdelningen för regler Rolf Perlman, 010-730 9967 arbetsmiljoverket@av.se Rapport: Analys av tillsynsresultaten avseende arbetsgivarens anpassnings- och sarbete 1. Uppdraget
Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
0. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska 207--5 (5) Datum: 22 december 207 Arbetsplats: Deltagare Vd, skyddsombudet Tommy Larsson, lagerchef Sven Andersson och kontorschef. Arbetstagare och
Allmänt om vårt arbetsmiljöarbete
Elutveckling AB 1 Allmänt om vårt arbetsmiljöarbete Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och sträva efter en bra och säker arbetsmiljö för alla. Arbetsmiljö ingår som en integrerad del i vårt
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner
Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Göran Davidsson. Den här boken beskriver hur man kan undersöka arbetsmiljön utifrån mänskliga, tekniska
Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012
Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen
Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA
MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,
Så skapar vi. En säker arbetsplats
Så skapar vi En säker arbetsplats 1 Arbetet med En säker arbetsplats handlar om att öka kunskaperna om och kompetensen kring risker och säkerhet, förbättra attityderna till säkerhetsfrågor hos företagsledning
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018
Handläggare Datum FHV-administratör Ann-Sofi Carlsson 2019-02-01 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2018 HR-enheten Kommunledningskontoret Adress Box 611,
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1
Sid 1 av 14 Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska hjälpa företaget att arbeta förbyggande med arbetsmiljön. Detta ska göras genom att verksamheten ska undersökas, bedrivas och följas upp så att ohälsa
Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar
Datum Vår beteckning -06-20 RET 2009/7952 Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar Arbetsmiljöverkets kommunikation ska stödja vårt uppdrag och mål.
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Elmia: Transportmässa
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Elmia: Transportmässa Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Resultat Upphandlare/Beställare Anbudsgivare/Arbetsgivare Arbetstagare/Chaufförer Slutsats
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Checklista för introduktion
Checklista för introduktion Den här checklistan kan användas för introduktion av alla som är nya i organisationen anställda, praktikanter, konsulter eller inhyrda (vi kallar dem alla för enkelhetens skull
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta: