Säkert och tryggt. ...eller med lurande faror! Att arbeta i miljöer med risk för farliga gaser och syrebrist

Transkript

1 Att arbeta i miljöer med risk för farliga gaser och syrebrist Säkert och tryggt...eller med lurande faror! En rapport om risk för ohälsa vid arbete i gasade containrar och slutna lastutrymmen

2 Innehåll Inledning 3 Gasning av containrar 4 Regler finns 4 Reglerna följs inte alltid! 5 Vad kan effekten bli? 5 Hur skyddar man sig? 6 Vilka ämnen handlar det om? 7 Giftiga gaser och syrebrist i lastrum 8 Flera dödsolyckor 8 Otillräckliga mätningar 8 Hur uppstår gaserna? 9 Hur skyddar man sig? 9 Sjöfartsverkets föreskrifter 10 Ytterligare regler 11 Arbetsmiljöverket 11 Räddningsverket 11

3 Inledning I en globaliserad värld ökar transporterna ständigt. Varor och gods förflyttas i allt större mängder och snabbare takt från en världsdel till en annan. Containrar som packas och lastas ena veckan i Kina, Indien eller Sydamerika når med snabba sjöförbindelser snart en containerhamn, kanske i Rotterdam, kanske i Helsingborg. En del av dessa har gasbehandlats för att ta död på ohyra och skadedjur, som annars kan förstöra lasten. Andra godsslag transporteras i allt större omfattning och längre sträckor än tidigare. Exemplen är bulklaster med träflis, massaved och träpellets. Under resan kan de processer som startar i lasten förorsaka syrebrist och/eller utveckla giftiga gaser i lastrum och angränsande utrymmen. Gasbehandlade containrar borde inte vara ett problem. Det är en medveten handling som görs och sedan länge finns regler för containerns fortsatta hantering när dess innehåll av livsmedel, trä, textilier med mera, behandlats med i många fall mycket giftiga ämnen. Men regler om märkning och utvädring följs långtifrån alltid. Dagens snabba transporter leder även till att giftiga ämnen finns kvar i höga halter när containern öppnas, i och med att ämnet inte hunnit klinga av på samma sätt som tidigare. Kunskapen om de kemiska och mikrobiologiska processer som sker under resans gång i bulklaster med organiska ämnen har hittills varit otillräcklig. Att syret kan förtäras har varit känt, men att giftiga gaser med långt farligare effekter också kan utvecklas är ny kunskap. Därför vill TYA, Transportarbetareförbundet och Sveriges Hamnar med denna rapport gemensamt uppmärksamma och öka kunskapen om de risker som finns med gasade containrar och bulklaster med organiska ämnen ge kännedom om de regler som finns vid transport av dessa typer av last, men som inte alltid följs visa berörda myndigheter behovet av tillsyn och kontroll av reglernas efterlevnad. GASER MOT OHYRA Personal som hanterar containrar kan utsättas för livsfarliga gaser när containern öppnas. Cirka 15 procent av de 8 miljoner containrar som hanteras i Rotterdams hamn under ett år är gasade mot ohyra. Märkningen av gasade containrar är i många fall bristfällig. I omärkta men gasade containrar har halter av giftiga ämnen uppmätts som vida överskridit gällande gränsvärden. Flest sådana fynd har gjorts i containrar med livsmedel. Detta uppmärksammades år 2003 när en undersökning av förhållandena i Rotterdams hamn publicerades. GIFTIGA LASTER I FARTYG I lastrum och angränsande utrymmen på fartyg kan personal utsättas för livsfarliga halter av giftiga gaser. Risken finns vid transport av trävaror, men även vid bulktransporter med exempelvis fisk eller spannmål. Dels uppstår giftiga gaser under transporten, dels kan det föreligga akut syrebrist. 3

4 Gasning av containrar Varor som fraktas i containrar, vare sig det gäller frukter, andra livsmedel eller textilier, måste skyddas under färden mot ohyra och parasiter. Det är en vedertagen metod att använda olika gaser som under transporten tar död på skadedjur. Det sker i hela världen, även vid export från Sverige. Så länge man följer reglerna för hur containrar ska märkas och hanteras för att få bort resterna av bekämpningsmedlet innebär metoden inte ett hot mot liv eller hälsa för dem som sedan ska öppna containern. Regler finns I regelverken för hantering av farligt gods, IMDG (sjöfart), ADR (väg) och RID (järnväg), finns regler för att skydda dem som kan komma i kontakt med en gasad container. En container som har gasats ska på ingångsdörrarna märkas med varningsskylt: Varningsmärke för gasbehandling minst 250 mm minst 300 mm * Ange respektive uppgifter För containrar som är under gasning, det vill säga inte utvädrade innan dörrarna har stängts, ska det på varningsskylten anges vilket gasbehandlingsmedel som använts samt datum och tidpunkt för behandlingen. Transporthandlingar ska även medfölja containern. De ska visa datum för behandlingen, typ och mängd av gasbehandlingsmedel som använts samt instruktioner för borttagning av rester av medlet. Gasade containrar som har ventilerats ska märkas med datum för utvädringen. När det gasbehandlade godset har lossats ska varningsskyltarna för gasbehandling avlägsnas. 4

5 Reglerna följs inte alltid! Om reglerna inte följs kan hamnarbetare och annan personal i praktiken inte veta om containern är gasbehandlad: På många håll gasas containrar vare sig det behövs eller inte. Det finns rapporter om att laddning med gas i containrar sker schablonmässigt, utan att den som gör det varken har kunskap om lastens innehåll eller om gasens egenskaper. Containrar som enbart innehåller TVapparater har varit gasade, precis som containrar med madrasser, kläder och livsmedel. Ofta sker inte någon ordentlig, eller ens någon, märkning alls. Rapporten från Rotterdam visar att även omärkta containrar kan vara gasade och farliga att öppna utan specialkunskap och specialututbildning. Vid åtskilliga tillbud i svenska hamnar har personal fått otäcka symptom som andningssvårigheter, illamående med mera. Personal som öppnar en container i Sverige innehållande konservburkar kan helt oväntat mötas av en gas i livsfarliga halter. De gaser som används ska normalt förklinga efter en viss tid. Det är dock vanligt att det går betydligt kortare tid från det att containern stuffas (lastas) och laddas med gas tills den ska strippas (tömmas). Gasampuller som är avsedda för flera veckors transporter laddas i containrar som kommer i hamn efter endast en vecka. Gasutvecklingen når då full effekt just när de kommit fram och ska öppnas. Många containrar GASAS i onödan Man slarvar med Märkningen Man överdoserar i förhållande till transporttiden Vad kan effekten bli? I en skånsk hamn inspekterade en gränsveterinär en omärkt container som innehöll fikon. Veterinären kände en konstig doft och samrådde med transportören. Containern ställdes åt sidan och ett företag med specialistkunskaper anlitades för att undersöka och vädra containern. Det visade sig att containern innehöll mycket höga halter av fosfin (fosforväte) i form av ett torrt pulver som i kontakt med vatten eller fuktighet utvecklar en gas. Gasen är mycket giftig och används för att bekämpa skadedjur. När containern vädrades påträffades påsar med torra ämnen som visade sig vara fosfor. De slängdes i vattenpölar och gas bildades. Därefter kunde restprodukterna hanteras som vanligt avfall. Veterinär kunde ha mist livet!? 5

6 Händelsen kunde ha fått värre följder, och till och med inneburit livsfara, om veterinären inte uppmärksammat faran i tid. Motsvarande risker utsätts alla yrkesgrupper för som öppnar containrar med gasat innehåll. Det har förekommit åtskilliga olyckstillbud i samband med att personal kommit i kontakt med farliga gaser när gasbehandlade men omärkta containrar öppnats. De symptom som den drabbade har uppvisat är yrsel, illamående, huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter och balansstörningar. Det finns dock få officiella tillbudsrapporter. Det beror på att symptom vid gaskontakt ofta varit diffusa. Att dagligen utsätta sig även för låga gashalter kan dock innebära risk för ohälsa. Hur skyddar man sig? För att skydda sig mot en okänd fara måste man gå systematiskt tillväga. I flera hamnar används ett körschema som om man följer det ordentligt leder till en rimlig grad av säkerhet. Schemat är till för att kontrollera en container innan man arbetar inuti den med strippning eller stuffning. Det ska säkerställas att containern är fri från såväl gasformiga som fasta främmande ämnen. Vid misstanke om främmande ämnen ska arbetet avbrytas och särskilt utbildad personal tillkallas. Detta gäller för såväl lastade som tomma containrar. Indikation på att en container är gasad kan vara att dörrar och ventiler är tejpade. Det kan även finnas små puckar, påsar eller askar kvar, varifrån bekämpningsmedlet avsöndrats. Containern ska åtgärdas så att personal kan återuppta arbetet utan att behöva använda personlig skyddsutrustning. OMÄRKT ÖPPNA CONTAINER INGEN MISSTÄNKT HÄLSO- PÅVERKAN STUFFA/STRIPPA ENLIGT ARBETS- ORDER YTTRE KONTROLL AV CONTAINER MÄRKT ENLIGT IMDG/ADR/RID FINNS BIFOGAD INSTRUKTION? JA FÖLJ INSTRUKTION MISSTÄNKT HÄLSO- PÅVERKAN NEJ AVBRYT ARBETET! KONTAKTA ARBETS- LEDARE/DRIFTCHEF NOTERA AVVIKELSE 6

7 Vilka ämnen handlar det om? Gifter som används vid gasbehandling av containrar är bland annat följande: Metylbromid Metylbromid är förbjudet att hantera i Sverige men tillåtet i flera länder i Asien. Giftigt vid inandning. I låga koncentrationer kan det verka narkotiskt. Inandning kan ge yrsel, illamående, huvudvärk och balansstörningar. Andningsvägarna blir irriterade. Höga koncentrationer kan påverka centrala nervsystemet och giftet blir dödligt. Fosfin (fosforväte) Fosfin kan vara dödligt redan vid låga koncentrationer. Akut förgiftning kan ge allvarliga skador på flera organ. Inandning i lägre koncentrationer kan ge lungödem. Ämnet påverkar luftvägarna och leder i värsta fall till kvävning. Klorpikrin Utvecklar en gas som bland annat användes som stridsgas under första världskriget. Hög akut giftighet. Sulfurylfluorid Sulfurylfluorid är en färglös och luktlös gas som ger irritation i andningsvägarna, långsamt tal och långsamma rörelser. Senare uppträder bröstsmärtor, illamående, kräkningar, ofrivillig avföring, andnöd med ökad andningsfrekvens (kan leda till lungödem), fördröjd reaktionsförmåga och svaghet. Blodcirkulationen kan påverkas. Karbonylsulfid Inandning kan påverka centrala nervsystemet och man kan dö av andningsförlamning. Vätecyanid (cyanvätesyra, blåsyra) Färglös med lukt av bittermandel. Är mycket giftigt och användes tidigare för utrotning av vägglöss, råttor och dylikt. Cyanvätet är även känt under namnet Zyklon B som användes i de tyska koncentrationslägren under andra världskriget. Gasen är extremt giftigt och inaktiverar cellandningen. Döden kan inträffa inom 3 minuter efter inandning. Etylen Extremt brandfarlig gas. Även mindre mängder i luft kan vålla brand eller explosion. Gasen bildar etylenoxid varvid tillgängligt syre förbrukas. Risk för kvävning eller medvetslöshet kan uppstå utan förvarning i slutna rum. Ingen lukt. 7

8 Giftiga gaser och syrebrist i lastrum GASBILDNING I LASTEN OCH Syrebrist i lastrum En person omkom OCH sju skadades PÅ GRUND AV SYRE- BRIST OCH KOLMON- OXIDFÖRGIFTNING. Mätning av ENBART syrehalten säger inte hela sanningen Vid sjötransporter med trävaror kan det både bildas giftiga gaser i lasten och uppstå syrebrist i lastrummet. Detta kan ske även vid transporter av andra laster med organiskt material som spannmål och fisk. Processen kan även äga rum i oljeförorenat vatten ombord. Flera dödsolyckor Under de tre senaste åren ( ) har sju personer omkommit och åtta skadats ombord på fartyg i svenska hamnar på grund av giftiga gaser som utvecklats i slutna lastutrymmen och/eller syrebrist. Fem av dödsfallen har skett i samband med hantering av trävaror, massaved, flis och pellets. Två dödsfall skedde sedan besättningsmedlemmar gått ner i ett lastrum med ruttnande fiskrester. Internationellt har tidigare uppmärksammats två dödsolyckor, 2002 i Rotterdam vid lossning av träpellets och 2003 i USA vid lossning av timmer. Sannolikt finns ett stort mörkertal. Lossningspersonal som går ner i lastrummet för att arbeta kan i trapphuset mötas av kombinationen farliga gaser och syrebrist. Det kan även ske efter lossning när personal ska städa ett lastrum. Otillräckliga mätningar Vid en av ovanstående olyckor, i november 2006 ombord på lastfartyget Saga Spray i Helsingborgs hamn, omkom en person och sju skadades. Fartyget var lastat med träpellets. Mätningar som företogs ombord omedelbart efter olyckan visade inte enbart på låg syrehalt utan även på höga halter av kolmonoxid. Upptäckten blev en alarmerande nyhet. Även om syrehalten ligger långt över farliga nivåer kan alltså luftens innehåll av kolmonoxid vara omedelbart dödlig. Enbart mätning av luftens syreinnehåll i en sådan atmosfär ger ett falskt säkert intryck. Verkligheten kan innebära medvetslöshet och död inom några minuter. Den kolmonoxid som utvecklas är dödlig långt innan syrehalten har sjunkit till en livsfarlig nivå. Vissa trävaror genererar även koldioxid i sådana halter att skadliga nivåer kan uppnås innan syrehalten är alarmerande låg. Dessutom kan svavelväte ha bildats. Hur kombinationseffekterna av dessa i sig mycket skadliga faktorer yttrar sig är ett ännu outforskat område.? 8

9 Hur uppstår gaserna? Olika effekter kan uppstå beroende på vilken sorts trävaror som fraktas. Vid transport av otorkat trämaterial såsom massaved (stockar) och flis förbrukas syret i lastrummet i en mikrobiologisk process då koldioxid bildas. I dessa miljöer kan även svavelväte bildas. Vid transport av pellets uppstår en kemisk process som förbrukar syre och avger kolmonoxid. Koldioxid, kolmonoxid och svavelväte är gaser som vid inandning kan ge farliga effekter. Kolmonoxid tar syrets plats i blodet och blockerar blodets syreupptagningsförmåga. Därmed kan effekten bli kvävning. Det finns gränsvärden både för hur låg syrehalten får vara och hur höga gashalterna får vara. Gränsvärdena gäller dock inte om syrebrist och tillgång till koldioxid eller kolmonoxid föreligger samtidigt. Då uppstår en kombinationseffekt som gör giftigheten i båda fenomenen starkare. Om en låg syrehalt redan minskat blodets syreupptagning blir effekten etter värre om man samtidigt utsätts för gaser som hämmar blodets syreupptagningsförmåga. Gränsvärdena tar inte hänsyn till kombinationseffekter! Hur skyddar man sig? Innan personal får tillträde till ett lastrum ska det vädras. Det sker i de större utrymmena automatiskt när luckorna öppnas. När fartygets personal mätt syrehalten i atmosfären ges Entry Permit. Det bedöms alltså som riskfritt för lossningspersonal personal att gå ombord. Det har skett även på fartyg där olyckor eller tillbud har inträffat. Tillvägagångssättet är alltså otillräckligt. Det finns förutom andningsskydd med egen lufttillförsel ingen personlig skyddsutrustning som skyddar mot kolmonoxid och syrebrist. Därför är det extra viktigt med strikta rutiner för tillträde till utrymmen med risk för farliga gaser och syrebrist. De utrymmen som särskilt behöver kontrolleras är exempelvis trapphus där det inte sker en naturlig ventilation när lastluckorna öppnas. Atmosfären i sådana utrymmen mäts inte alltid. Där kan de farliga gaserna stå kvar i upp till 20 timmar. Syrebrist ger en signal om att en process kan pågå som genererar koldioxid eller kolmonoxid. Den dödliga halten av kolmonoxid i atmosfären är dock svår att avläsa då den tar så lite av syrehalten. Därför bör halten av kolmonoxid, och även svavelväte, mätas särskilt. Enligt erfarenheter från flera svenska hamnar visar personalen på lastfartygen inte alltid intresse för, ibland till och med motvilja mot, att utföra mätningar av farliga gaser. Vädra! Mät gas- och syrehalter... även i trapphus! 9

10 Det kan krävas upp till 26 timmars utvädring innan lastrummet får beträdas! A och O för att skydda personalen mot kontakt med skadliga gaser vid lossningsarbete av trävaror är alltså mätningar. En bra regel är att hantera lastutrymmena på ett fartyg som transporterar organiska fasta bulklaster på samma sätt som ett tankfartyg. I det fallet har alla i ryggmärgen att inte beträda tankfartygets lastutrymmen innan atmosfären är mätt och utrymmena gasfriförklarade. I Helsingborgs hamn följer man numera ett noggrant program för mätning av lastutrymmen och angränsande passager med mera, oavsett om fartygets besättning gett klartecken eller inte. Varje arbetsgivare ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Gaser bildas inte enbart under färd. Mätningarna av atmosfären behöver ske även då luckorna varit stängda på grund av exempelvis regnavbrott. Läs mer Den första vetenskapliga artikeln om syrebrist och giftiga gaser i lastrum: Hazardous Off-Gassing of Carbon Monoxide and Oxygen Depletion during Ocean Transportation of Wood Pellets (Urban Svedberg, Jerker Samuelsson, Staffan Melin). Publicerad i The Annals of Occupational Hygiene ( doi: /annhyg/men013. Sjöfartsverkets föreskrifter Sjöfartsverkets föreskrifter (2008:4) om transport av last trädde i kraft den 1 april 2008 och innehåller bestämmelser om hur information ska lämnas om risker med bulklaster och mätning av syrehalt och farliga gaser. Reglerna är framtagna som följd av de olyckor som inträffat. Lastinformation Om fast bulklast inte ska klassificeras enligt Sjöfartsverkets föreskrifter om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) men har kemiska egenskaper som kan utgöra en potentiell risk, ska det finnas information om lastens kemiska egenskaper. Syreanalys och detektering av farliga gaser Då fartyg för fast bulklast som kan avge farliga gaser eller orsaka syrebrist i lastrummet, ska det finnas ett instrument som kan mäta syrehalten eller upptäcka farliga gaser ombord. Instrumentet ska medföras tillsammans med en detaljerad bruksanvisning. Instrument som finns ombord på svenska fartyg ska uppfylla kraven i Sjöfartsverkets föreskrifter om marin utrustning. Besättningsmedlemmarna ska ha god kunskap om hur instrumentet används. Allmänna råd Kolmonoxid, koldioxid och svavelväte är vanligen förekommande gaser som kan vara farliga och som därför bör kunna mätas. 10

11 Ytterligare regler Även i lagar och andra regler som inte specifikt siktar på giftig atmosfär i containrar och i lastrum finns bestämmelser som ska förhindra att människor kommer till skada. Arbetsmiljöverket I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) finns regler om bland annat riskbedömning, information till personal och krav på utbildning för att hantera risker. Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4) Bekämpningsmedel (AFS 1998:6) Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3) Arbete i slutet utrymme (AFS 1993:3) Hamnarbete (AFS 2001:9) Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2005:17) När det gäller arbete med gasade containrar och arbete i slutna utrymmen på fartyg har Arbetsmiljöverket (i det senare fallet tillsammans med Sjöfartsinspektionen) publicerat en lista på förebyggande åtgärder som följer av nuvarande myndighetsföreskrifter. AFS 2000:4 KEMISKA ARBETSMILJÖRISKER BEKÄMPNINGSMEDEL AFS 1998:6 AFS 1998:6 AFS 1998:6 AFS 1998:6 Räddningsverket Det finns lagstiftning om skydd mot olyckor med följdföreskrifter och anvisningar (se Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö. (Arbetsmiljölagen 2 kap 2 ) 11

12 Omärkta containrar ska alltid behandlas som en arbetsmiljörisk, om man misstänker att de har gasbehandlats. Instruktion ska finnas för hur de ska öppnas och hur personalen ska utrustas med skyddsutrustning. Andningsskydd med kombinationsskydd, heltäckande klädsel samt tillgång till rengöringsmedel och vatten är lämpliga åtgärder. Innan lastrum och angränsande utrymmen på bulkfartyg beträds ska alltid atmosfären mätas med avseende på syrehalt och i tillämpliga fall kolmonoxid, svavelväte, koldioxid och nedre brännbarhetspunkt. Det finns inte någon skyddsutrustning i världen förutom andningsskydd med egen lufttillförsel som hjälper mot dessa faror Olycksförloppet är mycket snabbt, långt mycket snabbare än vad man kan föreställa sig! HAMN SKOLAN STUVERI Box 1826, Solna, tfn , fax E-post: info@tya.se Hemsida: tya.se bildinfo.se, Art.nr H, 1:2, 1000 ex,