Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor

Transkript

1 Namn:.. Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor Undervisning/ utveckling Omvårdnad Chefs-ledarskap Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor vid geriatriken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Syfte - att utforma en långsiktig kompetensutvecklingsplan där såväl reell som formell kompetens beskrivs - att betona avancemang inom den kliniska verksamheten - att planen skall vara ett stöd i utvecklingssamtalet för upprättandet av en individuell utvecklingsplan - att avancemang i praktiken innebär erhållande av tydligt definierade arbetsuppgifter, uppdrag alternativt tjänst Undersköterskornas möjligheter till ett kompetensinriktat lärande i arbetet behöver beaktas i arbetets organisation på varje arbetsplats. Det kompetensinriktade lärandet behöver stödjas genom planerad utbildning. Kompetensutvecklingsplanens upplägg Detta är den första reviderade upplagan av kompetensutvecklingsplanen för undersköterskor, där hänsyn tagits till Område Östras struktur för kompetensutveckling för undersköterskor samt Västra Götalands Regionens handledarmodell. Synpunkter har under arbetets gång samlats in från undersköterskor, chefer, fackliga representanter och utbildningsanordnare. Nytt är att det tillkommit en grundnivå under nivå 1 för undersköterskor som kommer direkt från omvårdnadsprogrammet samt 2 nivåer ovan nivå 4 där nu också undersköterskor har möjligheten att göra en akademisk karriär och söka adekvata tjänster eller uppdrag inom verksamheten. Kompetensutvecklingsplanen består av 6 nivåer samt en grundnivå. Målet är att alla undersköterskor skall uppnå nivå 4 (skicklig). Den fortsatta kompetensutvecklingen efter nivå 4 innebär val av inriktning (omvårdnad, undervisning/utveckling, chefs-,ledarskap). Modellen bygger på att både reell och formell kompetens skall uppnås inom nivåerna, vilka värderas som likvärdiga komponenter. Från nivå grund/nivå 1-2 sker nivåuppflyttningen med hjälp av tillhörande checklista. Denna checklista ska även fungera som ett introduktionsprogram för nyanställda. Från nivå 2-4 sker uppflyttning efter det att bedömningsunderlaget för nivåuppflyttning godkänts av enhetschef/vårdenhetschef. Utvecklingssamtalet ligger till grund för eventuell nivåuppflyttning. Efter nivå 4 söker undersköterskan definierade uppdrag alternativt tjänster. Varför en grundnivå? Grundnivån har lagts till för att bereda den nyfärdiga undersköterskan möjlighet att under kompetent handledarstöd utveckla de kunskaper som verksamheten kräver. Detta faller under arbetsgivarens ansvar. Anledningen är att kunskapsinnehållet i Omvårdnadsprogrammet skiljer sig från den tidigare Hälso- och sjukvårdslinjen. Omvårdnadsprogrammet kan ses som en generalistutbildning inom omvårdnad i förhållande till Hälso- och sjukvårdslinjen som var en snävare specialistutbildning med en mer naturvetenskaplig inriktning. Formell och reell kompetens: Enligt SOSFS 1997:14 förklaras formell kompetens enligt följande: I denna författning avses med formell kompetens legitimation för yrket eller godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen enligt särskild yrkesbeskrivning. Utöver sådan utbildning kan för vissa arbetsuppgifter formell kompetens förvärvas genom för yrket fastställd specialistutbildning eller genom särskilda kurser inom yrket. I denna kompetensstege har vi valt att använda begreppen formell och reell kompetens på följand sätt: Formell kompetens- den kunskap man inhämtar genom att delta i rekommenderade utbildningar i kompetensstegens olika nivåer. Reell kompetens- tillämpningen av inhämtad fakta-, förståelse-, färdighets- och förtrogenhetskunskap i det praktiska arbetet Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset B

3 Tjänst: Ställning man har i arbetslivet med väldefinierade arbetsuppgifter och kvalifikationer. Till tjänsten kan kopplas ett specifikt uppdrag. Uppdrag: Ett uppdrag skall vara skriftligt och tidsbestämt. Uppdragsbeskrivningen skall omfatta ansvarsområde, krav på kompetens och avsatt tid. Evaluering Kompetensutvecklingsplanen utvärderas och revideras med femårsintervall. I samband med revideringen utvärderas även planens effekter avseende nivåuppflyttningar på varje enhet. Ansvarig: verksamhetschefen. Projektledare Projektgrupp Styrgrupp Referenspersoner Helene Håkanson verksamhetsutvecklare Geriatrik Sahlgrenska Annelie Andersson verksamhetsutvecklare Geriatrik Mölndal Ana Maria Lopes underskötetrska Geriatrik Östra Jessica Johansson Geriatrik Östra Irene Andrén Ivarsson Geriatrik Sahlgrenska Weronika Strandberg Geriatrik Mölndal Marianne Backström Geriatrik Mölndal Sten Landahl specialitetsansvarig Geriatrik SU Majvor Martinsson verksamhetschef Geriatrik SU/Mölndal Christer Traneroth verksamhetschef Geriatrik SU/Östra Thomas Wallén verksamhetschef Geriatrik SU/Sahlgrenska Leif Augustsson systemadministratör Geriatrik Mölndal Inger Apelskog Hülphers vårdenhetschef Geriatrik Östra Helle Wijk verksamhetsutvecklare, lektor Geriatrik Sahlgrenska/Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet Kompetensutvecklingsplanen är godkänd av stryrgruppen och skall revideras senast år Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset C

4 Innehållsförteckning Syfte Sida Kompetensutvecklingsplanens upplägg Varför en grundnivå? Tjänst/uppdrag Utförande/evaluering En översikt över kompetensutvecklingsplanens 6 nivåer 1 Grundnivå 2 Nivå 1 Nybörjare 3 Checklista 4-6 Individuell utvecklingsplan nivå grund-nivå 1 7 Individuell utvecklingsplan nivå Nivå 2 Avancerad nybörjare 9 Bedömningsunderlag för nivåuppflyttning Individuell utvecklingsplan Nivå 3 Kompetent 13 Bedömningsunderlag för nivåuppflyttning Individuell utvecklingsplan Nivå 4 Skicklig 18 Individuell utvecklingsplan Omvårdnad Nivå 5a Expert 21 Undervisning/utveckling Nivå 5b Expert 21 Nivå 6b 22 Chefs-, ledarskap Nivå 5c Expert 23 Nivå 6c 24 Individuell utvecklingsplan för undersköterska 25 Arbetsledning delegering Begreppsdefinitioner Referenser Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset D

5 Kompetensutvecklingsplanens 6 nivåer Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor vid Omvårdnad Undervisning/utveckling Chefs-, ledarskap Nivå 6 Akademisk examen Nivå 5 Expert Nivå 4 Skicklig Nivå 3 Kompetent Nivå 2 Avancerad nybörjare Nivå 1 Nybörjare Grundnivå p Vård och omsorg Driver utvecklings-, kvalitetsarbete Arbetar minst 50% kliniskt 1-80 poäng Vårdpedagogik Driver övergripande utvecklings-, kvalitetsarbete Arbetar minst 50% kliniskt p Vård och omsorg Driver utvecklings-, kvalitetsarbete Arbetar minst 50% kliniskt Eget ansvarsområden på enheten. Leder kvalitets- och utvecklingsarbete poäng Hälso- och sjukvårdsadm. Har uppdrag som chef p Vård och omsorg p Hälso- och sjukvårdsadm. Arbetar som biträdande chef. Arbetar minst 50% kliniskt Utför självständigt omvårdnadsarbete via delegering och arbetsledning. Deltar i ansvarsområden samt kvalitets och utvecklingsarbete. Handleder nyanställda och studerande. Utför omvårdnadsarbete under viss handledning. Introduceras till ansvarsområden. Deltar i verksamhetens och områdets utbildningar. Tidigare erfarenhet som undersköterska. Utför omvårdnadsarbete under handledning. Introduceras in i verksamheten. Områdesövergripande introduktion Genomgången utbildning från gymnasieskolans omvårdnadsprogram Handledning/utbildning så att formell och reell kompetens uppnås i för verksamheten specifika arbetsuppgifter. Områdesövergripande introduktion Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1

6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Grundnivå Målsättning: Efter avslutad grundnivå skall undersköterskan ha introducerats i yrkesrollen som undersköterska inom sin verksamhet. Grundnivån avslutas med en genomgång och utvärdering av checklistan av vårdenhetschef, handledare och undersköterskan. Metod: Individuellt anpassad bredvidgång med uppföljning tillsammans med chef, därefter arbeta självständigt med stöd av handledare. Tidsåtgången är individuell beroende på tidigare erfarenhet. Alla moment enligt checklistan skall vara genomgångna och godkända av handledare och vårdenhetschef innan nivåuppflyttning. Formell kompetens Omvårdnadsprogrammet Reell kompetens Omvårdnad Utbildning/undervisning Förändring/utveckling Basal patientvård utifrån ett omvårdnadsfokus Individuellt anpassad bredvidgång med kompetent undersköterska Eget ansvar i att utvecklas mot självständighet Avdelningsrutiner Introducerande utbildningsprogram Fokus i denna nivå ligger på att tillägna sig Rapporteringssystem Övergripande internutbildning/temadagar fakta och förståelsekunskaper med syfte att Patientvård i rehabiliterande syfte integrera dessa i färdigheter. Förhållningssätt, etik och bemötande Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2

7 Nivå 1 Nybörjare Målsättning: Efter avslutad nivå 1 skall undersköterskan ha gedigen kunskap om undersköterskans arbetsuppgifter för att successivt växa in i rollen som självständig undersköterska. Nivå I avslutas med en genomgång och utvärdering av checklistan av vårdenhetschef, handledare och undersköterskan. Metod: Individuellt anpassad bredvidgång med uppföljning tillsammans med chef, därefter arbeta självständigt med stöd av handledare. Tidsåtgången är individuell beroende på tidigare erfarenhet. Alla moment enligt checklistan skall vara genomgångna och godkända av handledare och vårdenhetschef innan nivåuppflyttning. Formell kompetens Omvårdnadsprogrammet eller motsvarande* samt yrkeserfarenhet. Reell kompetens Omvårdnad Utbildning/undervisning Förändring/utveckling Utför omvårdnadsarbete under handledning Utifrån ett omvårdnadsfokus identifiera behov och risk-/er hos patienterna samt notera förändringar av dessa och rapportera detta till sjuksköterska Vara delaktig på ronder och rapporter Individuellt anpassad bredvidgång med kompetent undersköterska inom verksamheten Kunna informera patient/närstående om rehabiliteringens/omvårdnadens syfte och mål Erhålla möjlighet att i studiesyfte följa med patienten på olika former av behandlingar/undersökningar. Övergripande internutbildning/temadagar Erhålla kunskap om verksamhetens/enhetens värdegrund och mål samt pågående utvecklingsarbete Formulera individuella mål för den egna kompetensutvecklingen i utvecklingssamtalet Fokus i denna nivå ligger på att tillägna sig fakta och förståelsekunskaper och att integrera dessa i färdigheter i det kliniska arbetet Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 3

8 Checklista för grundnivå och nivå 1 kompetensutvecklingsplan för undersköterska Checklistan fylls i såväl av undersköterskor på grundnivå samt nivå 1. Arbetsmoment markerade med * gäller för undersköterskor på nivå 1. Alla moment enligt checklistan skall vara genomgångna och godkända av handledare och vårdenhetschef innan nivåuppflyttning. Signatur Handledare Usk Områdets introduktionsdag Rapporteringssystem Rapport morgon, eftermiddag och natt Ronder Tillgodogöra sig information i pappers/data journal Rapportera förändringar, risker och behov hos patienten och rapportera till sjuksköterska. Kännedom om vårdplanering med biståndsbedömare *Aktivt deltagande på rapporter *Vara patientansvarig/salsansvarig *Delta i vårdplanering med biståndsbedömare Avdelningsrutiner Signalsystem Sköljarbete Tvätt och sophantering Salsförråd Städrutiner Brandinformation Rutiner vid riskavfall *Smittskyddsrutiner IT- rutiner Basala hygienrutiner *Brandutbildning Handbok för Hälso- och sjukvårdspersonal på intranätet Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 4

9 Signatur Handledare Usk Omvårdnad Patientvård ur en rehabiliterande synvinkel Matning av patient i icke komplicerade fall *Matning av patient i mer komplicerade fall Förflyttningsteknik Professionellt bemötande i kontakt med patient anhöriga och medarbetare Rutiner vid hjärtstopp och andra akuta tillstånd Munvård Blodtryck Pulstagning Blodsockermätning Temperaturmätning Urin och avföringsprover *HLR-utbildning *Anpassad förflyttningsteknik (till diagnos samt liften) Identifiera grundläggande behov, förändringar av dessa samt risker inom: *Sömn *Smärta *Nutrition *Elimination *Andning/cirkulation *Hud/sår *Aktivitet *Kommunikation *Psykiskt Måltidsrutiner Måltidsordning Kostkännedom Matkort, kostavvikelser Personalrutiner. Schemaläggning Rast/måltidsuppehåll Sjuk/friskanmälan Samverkansavtalet Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 5

10 Signatur Handledare Usk. Självständigt kunna handha: Vätskelista/kostregistrering Urin/avföringslista Kontrollista för ex. temp, blodtryck, puls *Norton sårriskbedömning Kännedom om /*Kunskap om : Organisationen Verksamhetens/enhetens mål och värdegrund Teamets arbetssätt Prioriterade ansvarsområden: Hud/sår Smärta Nutrition Jag har deltagit i följande internutbildningar: Jag har använt min patientfria tid till: Undersköterskan har uppvisat godkänd reell kompetens för ovanstående uppgifter Datum Vårdenhetschef Handledare Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 6

11 Individuell utvecklingsplan för undersköterska Nivå grund-nivå 1 Namn Långsiktig målformulering Målformulering Nivåutveckling Utifrån resultat i bedömningsunderlag. Omfattar exempelvis hospitering, utbildning, handledning/stöd och process/projektarbete Utvärdering Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 7

12 Individuell utvecklingsplan för undersköterska Nivå I-2 Namn Långsiktig målformulering Målformulering Nivåutveckling Utifrån resultat i bedömningsunderlag. Omfattar exempelvis hospitering, utbildning, handledning/stöd och process/projektarbete Utvärdering Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 8

13 Nivå 2 Avancerad nybörjare Målsättning: Efter avslutad nivå 2 skall undersköterskan ha vuxit in i yrkesrollen som patientansvarig undersköterska inom sin verksamhet. Nivå 2 avslutas med att undersköterskan och enhetschefen/vårdenhetschefen tillsammans går igenom bedömningsunderlag för nivåuppflyttning i utvecklingssamtalet. Resultatet utgör grund för ev. nivåuppflyttning. Formell kompetens Fördjupning inom verksamhetens/avdelningens specialitet exempelvis hjärta/lungsjukdomar, ortopedi, vård i livets slut, neurologi/stroke mm. Reell kompetens Omvårdnad Utbildning/undervisning Förändring/utveckling Arbetar som sals/patientansvarig USK Fördjupning i avdelningens inriktning. Regelbundet avsatt tid för reflektion under viss handledning. Fördjupning i förflyttningsteknik utifrån kopplat till omvårdnadsarbete Arbeta utifrån helhetssyn och analytisk avdelningens specialitet Lära sig att assistera vid specifika förmåga i omvårdnadsarbetet Kunna undervisa patienter i ADL-situationer omvårdnadsuppgifter Utvecklad empatisk förmåga och utifrån diagnos Självständigt kunna ansvara för ex. tvätt, lyhördhet i mötet med patient, anhöriga Övergripande internutbildning/temadagar förråd, syrgas och medarbetare. Hospitera/studiebesök Kunna tillämpa rutiner inom prioriterade Aktivt förbereda sig avseende sina Delge kollegor information från kurser etc ansvarområden i det kliniska arbetet patienter inför ronder, rapporter och vårdplaneringar. Undersköterskan vidareutvecklar sin färdighetskunskap Erhålla ökad förståelse för teamets betydelse för en god vård och rehabilitering Se sin egen roll i teamet Verka för en god arbetsmiljö Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 9

14 Bedömningsunderlag för nivåuppflyttning 2 till 3 Bedömning sker utifrån kompetensutvecklingsplanens nivåtext på nivå 2. Underlaget fylls i av undersköterska och chef under utvecklingssamtalet. Chefen för en diskussion med handledaren inför utvecklingssamtalet. Krav för nivåuppflyttning är fungerar bra samt uppnådd formell och reell kompetens i enlighet med nivåns krav. Bedömningen ska utmynna i att undersköterskan tillsammans med chef upprättar en individuell utvecklingsplan. Omvårdnad Hur trygg är jag i min roll som undersköterska? Hur väl kan jag inför övriga teammedlemmar tydliggöra min roll som undersköterska? Hur bra är jag på att analysera och bedöma vad som är viktigt i en given situation och handla därefter? Hur väl kan jag utföra ordinerade omvårdnadsåtgärder? Hur väl kan jag utvärdera och dokumentera utförda omvårdnadsåtgärder? Hur självständig är jag när jag utför mina arbetsuppgifter? Fungerar Fungerar Fungerar Mindre bra bra mycket bra Hur bra är jag på att bemöta patienter och närstående? Hur bra är jag på att organisera mitt arbete? Hur bra är jag på att arbeta i grupp och samarbeta med andra yrkeskategorier i teamet? Hur väl verkar jag för en god arbetsmiljö på enheten? Förändring/utveckling Hur väl arbetar jag i enlighet med enhetens värdegrund/mål Fungerar Fungerar Fungerar Mindre bra bra mycket bra Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 10

15 Hur bra är jag på att använda utarbetade rutiner inom expertområden/prioriterade ansvarsområden? Hur bra är jag på att förmedla kunskap och erfarenhet till övriga medarbetare? Undervisning/utbildning Jag har genomgått följande utbildningar: Jag har använt min patientfria tid till: Kommentarer till bedömningen Godkänd för nivåuppflyttning Datum Signatur USK/chef Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 11

16 Individuell utvecklingsplan för undersköterska Nivå 2-3 Namn Långsiktig målformulering Målformulering Nivåutveckling Utifrån resultat i bedömningsunderlag. Omfattar exempelvis hospitering, utbildning, handledning/stöd och process/projektarbete Utvärdering Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 12

17 Nivå 3 Kompetent Målsättning: Efter avslutad nivå 3 - skall undersköterskan behärska och via arbetsledning kunna utföra specificerade omvårdnadsuppgifter såsom venprovtagning, kapillärprovtagning, EKG-tagning, omläggningar, bladderscan. (Andra uppgifter kan förekomma på avdelningar med speciell inriktning). - kan undersköterskan efter uppvisad reell kompetens få delegering att utföra vissa specificerade omvårdnadsuppgifter såsom sondmatning och okomplicerad katetrisering. Nivå 3 avslutas med att undersköterskan och enhetschefen/vårdenhetschefen tillsammans går igenom bedömningsunderlag för nivåuppflyttning i utvecklingssamtalet. Resultatet utgör grund för ev. nivåuppflyttning Formell kompetens Fördjupning inom omvårdnad/prioriterade ansvarsområden (poängkurser eller motsvarande) inom exempelvis smärta, nutrition hud/sår och inkontinens. Handledarutbildning i enlighet med handledarmodellen. Reell kompetens Omvårdnad Utbildning/undervisning Förändring/utveckling Kunna överblicka, planera och prioritera undersköterskans omvårdnadsuppgifter utefter personalresurser och patienternas Självständigt undervisa patient/närstående i omvårdnad- och rehabsituationer samt enklare egenvård Börja fördjupa sig inom ett expertområde/prioriterat ansvarsområden på patient fri tid behov utifrån diagnos Delta i kvalitets och utvecklingsarbete på Arbetar aktivt med att utveckla Förmedla och implementera erhållen enheten trygghetsskapande relationer till varje kunskap Undersköterskan utvecklar sin enskild patient utifrån dennes individuella Handleda undersköterskor på lägre nivå förtrogenhetskunskap behov *Handleda studerande efter Aktivt delta i hälsobefrämjande/förebyggande arbete inom enheten genomgången handledarutbildning Få ökad kunskap om övriga teammedlemmars kompetens * Ej krav för nivåuppflyttning Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 13

18 Bedömningsunderlag för nivåuppflyttning 3 till 4 Bedömning sker utifrån kompetensutvecklingsplanens nivåtext på nivå 3. Underlaget fylls i av undersköterska och chef under utvecklingssamtalet. Chefen för en diskussion med handledaren inför utvecklingssamtalet. Krav för nivåuppflyttning är fungerar mycket bra samt uppnådd formell och reell kompetens i enlighet med nivåns krav. Bedömningen ska utmynna i att undersköterskan tillsammans med chef upprättar en individuell utvecklingsplan. Omvårdnad Hur trygg är jag i min roll som undersköterska? Hur väl kan jag inför övriga team-medlemmar tydliggöra min roll som undersköterska? Hur bra är jag på att analysera och bedöma vad som är viktigt i en given situation och handla därefter? Hur väl kan jag utföra ordinerade omvårdnadsåtgärder? Hur väl kan jag utvärdera och dokumentera utförda omvårdnadsåtgärder? Hur självständig är jag när jag utför mina arbetsuppgifter? Fungerar Fungerar Fungerar Mindre bra bra mycket bra Hur bra är jag på att bemöta patienter och närstående? Hur bra är jag på att organisera mitt arbete? Hur bra är jag på att arbeta i grupp och samarbeta med andra yrkeskategorier i teamet? Hur väl verkar jag för en god arbetsmiljö på enheten? Hur väl kan jag överblicka, planera och Prioritera i mitt omvårdnadsarbete utifrån patienternas behov? Förändring/utveckling Hur väl arbetar jag i enlighet med enhetens värdegrund/mål Fungerar Fungerar Fungerar Mindre bra bra mycket bra Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 14

19 Hur bra är jag på att använda utarbetade rutiner inom expertområden/prioriterade ansvarsområden? Hur bra är jag på att förmedla kunskap och erfarenhet till övriga medarbetare? Hur bra fungerar jag som handledare för undersköterska på lägre nivå? *Hur bra fungerar jag som handledare för studerande? Undervisning/utbildning Jag har genomgått följande utbildningar: Jag har använt min patientfria tid till: Jag har erhållit tillräckliga kunskaper via arbetsledning och kan självständigt utföra: Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 15

20 Jag har uppvisat reell kompetens och har fått delegering på följande arbetsuppgifter: Kommentarer till bedömningen Godkänd för nivåuppflyttning Datum Signatur USK/chef Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 16

21 Individuell utvecklingsplan för undersköterska Nivå 3-4 Namn Långsiktig målformulering Målformulering Nivåutveckling Utifrån resultat i bedömningsunderlag. Omfattar exempelvis hospitering, utbildning, handledning/stöd och process/projektarbete Utvärdering Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 17

22 Nivå 4 Skicklig Målsättning: Vidareutveckla sin yrkesroll via fördjupning inom omvårdnad Formell kompetens Fördjupning inom geriatrisk omvårdnad, prioriterade ansvarsområden/expertområden (poängkurser eller motsvarande) inom exempelvis smärta, nutrition hud/sår och inkontinens. * KY-utbildning. * Utbildning i enlighet med VG-regionens handledarmodell. *För de undersköterskor som avser söka tjänst på nivå 5, påbörjas universitetsstudier i vård och omsorg 1-20 poäng, för chef- ledarskapsspåret även Hälso- och sjukvårdsadministration 1-20 poäng. Reell kompetens Omvårdnad Utbildning/undervisning Förändring/utveckling Arbetar självständigt som sals/patientansvarig undersköterska med Hospitera inom annan verksamhet med anknytning till det egna Leder kvalitets och utvecklingsarbete på enheten. eget ansvarsområde. expert/prioriterade ansvarsområdet. Deltar aktivt i tvärprofessionella Har en väl utvecklad förtrogenhetskunskap och kan med hjälp Undervisar kollegor på enheten inom eget expertområde/prioriterat ansvarsområde. diskussioner inom expertområdet/det prioriterade ansvarsområdet. av sina sinnesintryck prioritera omvårdnadsåtgärder i vardagliga såväl som i akuta situationer. Kan fungera som mentor för undersköterska på lägre nivåer (ej på den egna enheten). Arbetar för ett tvärprofessionellt samarbete med tydlig gränssättning för det egna omvårdnadsarbetet. Arbeta som huvudhandledare efter genomgången utbildning i enlighet med handledarmodellen för undersköterskor. Driva hälsobefrämjande/förebyggande arbete inom enheten. * Ej obligatoriskt Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 18

23 Individuell utvecklingsplan för undersköterska Nivå 4 Namn Långsiktig målformulering Målformulering Nivåutveckling Utifrån resultat i bedömningsunderlag. Omfattar exempelvis hospitering, utbildning, handledning/stöd och process/projektarbete Utvärdering Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 19

24 Individuell utvecklingsplan för undersköterska Nivå 4 Namn Långsiktig målformulering Målformulering Nivåutveckling Utifrån resultat i bedömningsunderlag. Omfattar exempelvis hospitering, utbildning, handledning/stöd och process/projektarbete Utvärdering Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 20

25 Nivå 5 a och b Expert Omvårdnad Undervisning/utveckling Formell kompetens poäng vård och omsorg Arbetar minst 50% kliniskt Reell kompetens Omvårdnad Kan med hjälp av omvårdnadsmodeller och teorier analysera allmänna och specifika omvårdnadssituationer. Driver utvecklings- och kvalitetsarbete inom geriatrisk omvårdnad, eget ansvarsområde/expertområde. Tillvarata kunskap från andras kvalitets- och forskningsarbete och implementera i den egna verksamheten. Utbildning/undervisning Planera, genomföra och utvärdera introduktionsprogram/introducerande utbildningsprogram för undersköterskor på grundnivå och nivå 1. Mentorskap. *Arbeta som huvudhandledare efter genomgången utbildning i enlighet med handledarmodellen för undersköterskor. Håller sig kontinuerligt informerad om utvecklingen inom omvårdnadsvetenskapen. * Ej obligatoriskt Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 21

26 Nivå 6 b Undervisning/utveckling Formell kompetens 1-80 poäng vårdpedagogik Arbetar minst 50% kliniskt Reell kompetens Omvårdnad Driver utvecklings- och kvalitetsarbete med vårdpedagogisk inriktning. Tillvarata kunskap från andras kvalitets- och forskningsarbete och implementera i den egna verksamheten. Inventera, planera och genomföra undervisning för verksamhetens medarbetare. Samordna verksamhetens internutbildning. Följa vårdprocesser och medverka i utvecklingen av vårdkedjor. Arbeta som huvudhandledare efter genomgången utbildning i enlighet med handledarmodellen för undersköterskor. Mentorskap. Planera och genomföra utbildning för externa vårdgivare Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 22

27 Nivå 5c Chef- ledarskap Biträdande vårdenhetschef/enhetschef Formell kompetens För att arbeta som biträdande enhetschef/vårdenhetschef erfordras : Vård och omsorg poäng, Hälso- och sjukvårdsadministration poäng. Under tiden biträdande enhetschefen befinner sig på denna nivå rekommenderas fristående kurser inom ledarskap, kvalitet och processutveckling. Undersköterskan arbetar minst 50%kliniskt. Reell kompetens Omvårdnad Arbetsledning Undervisning/utveckling Biträdande vårdenhetschef/enhetschef skall utföra sedvanliga undersköterskeuppgifter i enlighet med nivå 4. Biträdande vårdenhetschef/enhetschef skall i samverkan med vårdenhetschef/enhetschef leda, planera och utveckla enheten vara ersättare för vårdenhetschef/enhetschef i dennes frånvaro. Arbetsbeskrivning tas fram på respektive enhet. Biträdande vårdenhetschef/enhetschef skall utföra sedvanliga undersköterskeuppgifter i enlighet med nivå Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 23

28 Nivå 6 c Chefs- ledarskap Vårdenhetschef/enhetschef Formell kompetens poäng hälso- och sjukvårdsadministration Under tiden enhetschefen befinner sig på denna nivå rekommenderas fristående kurser inom ledarskap, kvalitet och processutveckling. Reell kompetens Omvårdnad Arbetsledning Undervisning/utveckling Enhetschefen skall Enhetschefen skall Enhetschefen skall inneha det yttersta omvårdnadsansvaret för ha det övergripande ansvaret på enheten för ansvara för att information görs tillgänglig enheten, vilket innebär att ansvara för att arbetsmiljön i enlighet med för all personal omvårdnaden håller hög kvalitet, att alla arbetsmiljölagen verka för att kontinuerliga patienter behandlas lika och att kontinuitet ha budgetansvar för enheten, samt ansvara sjuksköterske/undersköterskemöten hålls eftersträvas i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) för att målen för verksamheten uppnås och arbeta för ett kostnadseffektivt nyttjande av genomföra utvecklingssamtal med enhetens medarbetare 1 gång/år organisera arbetet på ett för patienten tillgängliga resurser inneha det övergripande ansvaret för fördelaktigt sätt personalansvar för enheten kvalitetsutveckling på enheten genom att kvalitetsutveckla rutiner planera, leda och följa upp definiera de viktigaste behoven, formulera ansvara för att personalen har/erhåller arbetsplatsträffar mål och identifiera mätmetoder och mått relevant kompetens för att ge omvårdnad av hög kvalitet. ansvara för att direktiv för delegeringar följs. för att följa upp målen Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 24

29 Individuell utvecklingsplan för undersköterska nivå 5, 6 Namn Långsiktig målformulering Målformulering Nivåutveckling Utifrån resultat i bedömningsunderlag. Omfattar exempelvis hospitering, utbildning, handledning/stöd och process/projektarbete Utvärdering Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 25

30 Arbetsledning Delegering I lag 1998:531 om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, 2 kap Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal 1 Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall visas omtanke och respekt. 5 Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. 6 Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. I Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) står följande: 2a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god och säker vård. Detta innebär att den skall särskilt 1 vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 3 bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Arbetsledning I 2d föreskrivs det, där det bedrivs hälso- och sjukvård, skall finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att en god och säker vård skall kunna ges. Vårdgivaren har att bestämma hur den egna verksamheten skall vara organiserad och att definiera vilka uppgifter varje verksamhet inom den egna organisationen skall ha. Vidare är vårdgivaren skyldig att anpassa bemanningen av varje verksamhetsområde så att kraven på en vård av god kvalitet och säkerhet för patienterna kan upprätthållas. Detta är av central betydelse för all hälso- och sjukvård. Vårdgivaren måste se till att det finns personal med såväl formell som reell kompetens som kan fullgöra de uppgifter som ankommer på verksamheten. Verksamhetschefen svarar för att den personal som skall utföra olika arbetsuppgifter har erforderlig kompetens för detta. Delegering Enligt 7 första stycket åliggandelagen får den som tillhör hälso-och sjukvårdpersonalen överlåta en arbetsuppgift till en annan person endast då detta är förenligt med en god och säker vård. Detta gäller oavsett om en arbetsuppgift delegeras eller överlåts på annat sätt. Även om bemanningen är sådan att formellt kompetent personal finns i erforderlig omfattning kan situationer förekomma där det kan vara befogat att delegera en arbetsuppgift till någon som saknar formell men som förvärvat reell kompetens för uppgiften. Det kan ske när det utifrån ett helhetsperspektiv bättre svarar mot patienternas behov och under förutsättning att patientsäkerheten inte äventyras. En arbetsuppgift får inte delegeras om det av en bestämmelse i en författning, en instruktion eller liknande framgår att uppgiften är förbehållen en viss yrkesgrupp eller om något liknande formellt eller praktiskt hinder föreligger Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 26

31 Ytterst ansvarig för att delegeringar sker på ett korrekt sätt inom ett verksamhetsområde är verksamhetschefen eller motsvarande. Förutsättningar för delegering av medicinska arbetsuppgifter Den arbetsuppgift som skall delegeras skall vara klart definierad. Ett beslut om delegering är personligt Av detta följer - att ett delegeringsbeslut endast får avse en person som är namngiven - att den som genom ett delegeringsbeslut tilldelats viss arbetsuppgift i sin tur inte får delegera uppgiften till någon annan person - att delegeringsbeslutet inte gäller ersättaren / efterträdaren Den som meddelar ett delegeringsbeslut skall inte bara vara formellt utan också reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser. Delegeringsförfarandet Av 7 andra stycket åliggandelagen framgår att den som överlåter en arbetsuppgift skall försäkra sig om att den som skall motta uppgiften verkligen har förutsättningar att göra den. Detta bör ske genom kontroll av de praktiska och teoretiska färdigheterna. Ett delegeringsbeslut kan i regel inte fattas utan att samråd har skett med uppgiftsmottagarens närmaste arbetsledare och/ eller verksamhetschef. Den som avser att delegera en arbetsuppgift skall för uppgiftsmottagaren ange den arbetsuppgift som delegeringen avser samt klargöra för uppgiftsmottagaren vilka teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att kunna fullgöra arbetsuppgiften på ett fullgott sätt. Den som avser att delegera en arbetsuppgift skall fråga uppgiftsmottagaren om denne anser sig ha tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften. Uppgiftsmottagaren skall upplysa den som skall delegera uppgiften om sin förmåga att fullgöra denna. Om uppgiftsmottagaren anser att han eller hon inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften, får denna inte delegeras. Ett delegeringsbeslut skall utfärdas att gälla för viss tid högst ett år eller för ett bestämt tillfälle. Dokumentation av delegeringsbeslut Varje delegationsbeslut skall dokumenteras. Av dokumentationen skall framgå - vilken arbetsuppgift som delegerats - vem som delegerat uppgiften - till vem uppgiften delegerats - tiden för delegeringsbeslutets giltighet - datum då beslutet fattades. Den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift skall underteckna delegeringsbeslutet. Beslut om ändrade delegeringar och om återkallelser av delegeringsbeslut skall också dokumenteras. Delegeringsbeslutet skall vara skriftligt och dokumenteras i en särskild handling. Beslutet bör bevaras i minst tre år sedan det upphört att gälla. Den som delegerar skall så snart det är möjligt underrätta verksamhetschefen, eller den som inom verksamhetsområdet ytterst svarar för att delegeringar inte strider mot patientsäkerheten, om delegeringsbeslut som han eller hon fattat. Omprövning och uppföljning av delegeringsbeslut Det åligger den som meddelat ett delegeringsbeslut att bevaka att den arbetsuppgift som han eller hon delegerat fullgörs på ett sätt som är förenligt med en god och säker vård Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 27

32 Ett delegeringsbeslut skall omprövas när omständigheterna påkallar det och skall omedelbart återkallas, om beslutet inte längre är förenligt med en god och säker vård. Upphörande av delegeringsbeslut Lämnar den som fattat ett delegeringsbeslut sin befattning, upphör beslutet att gälla. Efterträdaren skall ta ställning till om beslutet fortfarande skall gälla. Delegeringsbeslutet upphör också att gälla då uppgiftsmottagaren avgår från sin tjänst. Delegeringen överförs inte på dennes efterträdare. Ansvar i samband med delegering av medicinska arbetsuppgifter Den som delegerar en uppgift ansvarar för sin bedömning att uppgiftsmottagaren har tillräcklig kunskap och erfarenhet för uppgiften och att denne därigenom kan fullgöra uppgiften på ett korrekt och säkert sätt. Den som delegerat en uppgift ansvarar också för den uppföljning som kan behövas för att förvissa sig om att mottagaren fullgör uppgiften på ett korrekt sätt. Av 6 åliggandelagen framgår att var och en själv bär ansvar för hur han eller hon fullgör sin uppgift. Det gäller oberoende av om det är en uppgift som ligger inom den ordinarie yrkesutövningen eller en uppgift som man fått genom delegering. Man bär alltid själv det fulla ansvaret för sitt sätt att fullgöra den mottagna uppgiften och är skyldig att utföra den efter bästa förmåga. Verksamhetschefen har ansvar för att beslut om delegeringar inom verksamhetsområdet är förenliga med säkerheten för patienterna. Motsvarande ansvar har den som verksamhetschefen överlåtit denna ledningsuppgift på Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 28

33 Bilaga: Underlag för delegering Underlag för delegering I lag 1998:531 om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, 2 kap Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal 1 Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall visas omtanke och respekt. 6 Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Vårdenhetschef utser sjuksköterska som får till uppgift att delegera arbetsuppgifter. Bedömning bör ske i samråd med vårdenhetschef. Sjuksköterska, vårdenhetschef, den som mottagit delegationen samt den läkare som är medicinskt ledningsansvarig för enheten undertecknar beslutet. Följande uppgifter får delegeras från sjuksköterska till undersköterska. 1. Kateterisering i okomplicerade fall. Komplicerad - okomplicerad avgörs av ansvarig läkare vid ställningstagande av KAD-sättning. Blåssköljning får utföras efter samråd med sjuksköterska. 2. Sondmatning Delegeringsbeslut ges för enskild patient Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 29

34 Begreppsdefinitioner Mentorskap En mentor har en annan funktion än en lärare eller handledare. Läraren är teoretiskt inriktad och står för faktainlärande. Handledaren är både teoretiskt och praktiskt inriktad. Mentorskapet är däremot mer personligt och bygger på ömsesidigt utbyte. Mentorn har till vissa delar en undervisande funktion men det är framförallt adeptens problem och frågeställningar som ska diskuteras. Mentorskap innebär att två personer, en mentor och en adept, har kommit överens om att uppnå överenskomna mål. Mentorn ska vara en erfaren och omdömesgill person med bred livserfarenhet, som genom sin kunskap och erfarenhet, engagerat och varmhjärtat vill ge stöd och bidra till en yngre persons utveckling såväl yrkesmässigt som personligt. Handledning Handledning för samman teoretisk utbildning med praktisk yrkeserfarenhet. Handledarens viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för eleven att utveckla sin yrkesroll. Handledning innebär även att bereda praktikanten möjlighet att reflektera över handlingar i praktiken vilket leder till utvecklandet av en yrkesteori som i förlängningen styr utövarens ställningstaganden. Kompetensbegreppet Enligt Nationalencyklopedin (1993) så menas med begreppet kompetens kunnighet eller skicklighet. Begreppet används med flera olika betydelser varav formell kompetens är en. Med formell kompetens avses den utbildning eller erfarenhet som krävs för en viss befattning eller tjänst. Med kompetens avses enligt Ellström (1992) en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext. Närmare bestämt att framgångsrikt / / utföra ett arbete, inklusive förmågan att identifiera, utnyttja och, om möjligt, utvidga det tolknings-, handlings och värderingsutrymme som arbetet erbjuder (a.a.s. 21) Kompetensutveckling Enligt Ellström (1992) utgör en individs kompetens av fem olika interagerande faktorer: psykomotoriska faktorer, vilket innebär olika former av manuella och perceptuella färdigheter som till exempel handlag. I kognitiva faktorer är innebörden olika typer av kunskaper och intellektuella färdigheter som till exempel förmågan att lösa problem och att fatta beslut, medan affektiva faktorer avser viljemässiga och känslomässiga handlingsförutsättningar såsom engagemang och värderingar. Innebörden i personlighetsfaktorer relateras till handlingsförutsättningar baserade på personlighetsdrag såsom självförtroende och självuppfattning. Slutligen kopplas förmågan till sociala faktorer där sociala färdigheter ingår som till exempel samarbets-, ledarskaps- och kommunikationsförmåga. Enligt Johansson (1996) så tillskrivs kompetens ett visst värde vilket innebär en normativ laddning, det vill säga, att kompetens bör leda fram till någon form av önskvärt tillstånd hos kompetensbäraren eller dess omgivning. Söderström (1991) menar att kompetensbegreppets kärna utgörs av kunskap i vid mening. Kompetens utvecklas och förändras över tid, det är därmed ett dynamiskt begrepp med processinnebörd. Kunskapsutveckling Enligt Statens Offentliga Utredningar (SOU 1992:94) sker en utveckling av kunskapen genom det som kallas de fyra f:en. Dessa är beroende av varandra och utvecklas gemensamt. Det första f:et är faktakunskapen som kan uttryckas verbalt och kan teoretiseras och generaliseras, därmed är den kvantitativt mätbar. Det andra f:et är förståelsekunskapen som bygger på faktakunskapen. Den har en mer kvalitativ karaktär eftersom vi kan förstå på olika sätt. Det tredje f:et är färdighetskunskapen som vi Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 30

35 använder oss av när vi vet hur något ska göras och vi kan utföra det. Det fjärde f:et är förtrogenhetskunskapen, med vilken menas en tyst bakgrundskunskap som vi tillägnat oss genom en lång och bred erfarenhet. Den hjälper oss att känna igen, att göra bedömningar eller att kunna se mönster. Ibland omnämns denna kunskap som intuition. Allmän omvårdnadskompetens Enligt SOSFS (1993:17) består omvårdnad av två delar, den allmänna och den specifika. Den allmänna omvårdnaden är oberoende av patientens sjukdom eller den medicinska behandlingen. Alla personalkategorier bör vara bärare av allmän omvårdnadskompetens oavsett utbildningsbakgrund. Johansson (1996) menar att allmän omvårdnadskompetens är allmänmänskligt, vilket betonas enligt följande. Som sådan innehåller den komponenter som gör att människan kan känna sitt egenvärde. Ha en tilltro till sin egen kapacitet och få omvårdnadspersonalens stöd därtill, känna sig behärska sin situation och att trots sjukdom och svaghet vara fast övertygad om att personligheten är något annat och förmer än sjukdomen (a.a.s. 9). Den allmänna omvårdnadskompetensen är sammansatt och består av kunskaper från humaniora och kunskaper om förhållningssätt och etiska ställningstaganden såsom den utvecklats genom unika erfarenheter i direkt vårdarbete. En enskilde patienten reduceras aldrig till en sjukdom eller ett organ och det kommer an på omvårdnadspersonalen att förmedla detta till patienten genom att bygga relationer baserade på trygghet och tillit. Den allmänna omvårdnadskompetensen har sin utgångspunkt i patientens personlighet, livsstil, intressen och allmänna livssituation. Specifik omvårdnadskompetens Den specifika omvårdnadskompetensen har den allmänna omvårdnadskompetensen som grund och bygger på densamma. Den kräver kunskaper både om människans normala funktioner samt kunskaper om patientens sjukdom och behandlingen av densamma. Benner (1993) har studerat sjuksköterskors kompetens som hon menar passerar genom fem olika stadier; novis, avancerad nybörjare,kompetent, skicklig och expert-stadierna. Utmärkande för novisen är att alla handlingar och beslut är regelstyrda och grundade på rutiner medan den avancerade nybörjaren kan uppvisa nätt och jämnt godtagbara prestationer och behöver stöd i framförallt prioriteringar. Den kompetenta har arbetat under liknande omständigheter i två till tre år. Hon behärskar situationen och har handlingsberedskap inför oväntade situationer. Den skickliga uppfattar varje situation som en helhet och uppfattar situationens betydelse i relation till mer långsiktiga mål. Hon har arbetat under liknande omständigheter i två till fem år och har genom sin erfarenhet lärt sig att avgöra vilka typiska händelser som är att vänta i varje given situation. Experten handlar utifrån en bred kunskapsbas baserad på erfarenhet. Hon diskriminerar mellan olika intryck och rör sig fritt inom olika kompetensområden. Hon drar slutsatser utifrån upplevelsen av likartade situationer men kan likaväl urskilja det atypiska i en situation. Kunnandet är kontextberoende, en person kan vara expert i en situation men befinna sig på en annan kompetensnivå i ett annat sammanhang. Benner menar att det krävs en lång teoretisk utbildning för att kunna uppnå expertkunnande Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 31

36 Referenser Benner, P. (1993) Från novis till expert mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur Ellström, P-E. (1992) Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Stockholm: Publica Fröberg, U.H. (2002) Undersköterskekompetenser och arbetsuppgifter. Stockholm: Institutet för medicinsk rätt. Johansson, B. (1996) Från allmänmänsklig kompetens till omvårdnadskompetens. Mölndal: Institutionen för vårdlärarutbildning Nationalencyclopedin (19939 Höganäs: Bra Böcker SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd. Omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Stockholm SOSFS 1997:14 Socialstyrelsens allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Stockholm SOU 1992:94 Skola för bildning. Stockholm: Socialdepartementet Söderström, M. (1990) Det svårfångade kompetensbegreppet. Pedagogisk forskning i Uppsala nr. 94. Uppsala Universitet Kompetensutvecklingsplan för undersköterskor inom geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 32