Nina & Carita. medarbetarnytt 6. Diakonimottagningen

Transkript

1 medarbetarnytt 6 Nina & Nina Margaretha Fabritius-Ylitalo (43) är Ekenäs församlings nya diakon. Hon blev välsignad till sin tjänst den 10 januari och hade vid det laget hunnit arbeta i församlingen drygt en månad. Nina har tidigare jobbat som ungdoms-arbetsledare i Snappertuna församling. Vid sidan av sitt jobb studerade hon till socionom YH med inriktning på både kyrkans fostran och diakoni, vilket innebär att hon har dubbelbehörighet. Hon blev diakonvigd den 18 maj 2008 i Borgå. Innan Nina vände blad i livet och började jobba i kyrkan har hon bl.a. jobbat som dekoratör (hennes första utbildning) och inom reklambranschen. Till familjen hör hennes man Jarno och barnen Malin (20) och Alexander (17). Och naturligtvis tyska jaktterriern Elvis. För Nina är jobbet ett kall. Hon upplever att det är en ovanligt stor förmån att få möta människor mitt i livet, att få vandra med en liten bit, att få vara Jesu ögon, händer och fötter i varje unikt människomöte. På ledig tid vandrar hon gärna i naturen. Skogspromenader är viktiga andningshål och kopplar av gör hon i bastun! Dekoratören i Nina lever vidare i hennes personlighet och i hennes känsla för inredning. Hon tycker om att experimentera med ljuset som inredningsdetalj och med henne fick diakonimottagningen omedelbart tre nya bordslampor. Också loppmarknader lockar, där kan man göra udda fynd. På Ninas önskelista för framtiden står hoppet och önskan om att det goda skulle få allt mer synlighet i vår värld. Alla skulle må bra av det. Hon skulle också gärna se mera resurser och synlighet på vård av parförhållanden, vilket i sin tur skulle gagna familjer och hela samhället. Carita Carita Irene Helena Englund (49) har varit diakonissa i Ekenäs i 22 år. Till utbildningen är hon sjukskötare med specialisering inom psykiatrisk sjukvård och examen inom diakoni. Vigd till diakonissa blev hon Hon är gift med Jack och till familjen hör också Pomo, en Cavaliere King Charles Spaniel. Carita tillbringar gärna fritiden ute i naturen. Under årens lopp har hon gjort flera vandringsresor, både till Alperna och till Lappland. För henne betyder det någonting alldeles speciellt att få komma upp på en höjd och se ner över vidderna. Det ger perspektiv på det egna livet. Carita tycker också om att sticka, i synnerhet lappar till Moder Teresa-filtar och för tillfället kopplar hon av med att lägga stora pussel. En önskning gällande framtiden är möjligheten för något slag av Mummon kamari i Ekenäs, en verksamhet som är öppen för precis vem som helst som behöver sällskap och något att syssla med och som delvis bygger på frivilliga insatser. (YL) Diakonimottagningen må-ti och to- fre kl tel Diakonissan Carita Englund tel Diakon Nina Fabritius-Ylitalo tel

2 7 Fattigdom - något man helst inte talar om Det är ingen lätt sak att låta en främmande människa ta del av familjens vardagsliv. Fattigdom är inget som man gärna talar om. Därför heter Lena något helt annat i verkligheten. Lena är en av oss som bor i staden Raseborg. För ett antal år sedan såg Lenas liv ganska vanligt ut. Familjen bodde i ett trevligt egnahemshus och båda föräldrarna hade stadigvarande arbetsplats. Paret fick relationsproblem och en dag såg Lena ingen annan möjlighet än att flytta bort från det gemensamma hemmet. Hon tog barnen med sig vilket ledde till svåra vårdnadstvister med rättegångar. Hon såg sig vara tvungen att lyfta banklån för rättegångskostnader. Lena klarade sig hyfsat med sina barn. Men sedan började motgångarna. Först blev Lena utan arbete, därefter började hennes hälsa vackla och en allvarlig sjukdom upptäcktes. De dyra medicinerna och täta sjukhusbesöken slog hål på familjens ekonomi. Lena berättar hur hon försökte få pengarna att räcka till mat, hyra, elektricitet, räkningar, mediciner, kläder och skor. Det blev ju ingenting av det hela. Räkningarna växte på hög och till slut var jag tvungen att välja mellan att köpa mat eller betala hyran. Det kändes inte bra. Livet blev en kamp och det enda som fick mig att fortsätta kämpa var min familj, mina härliga barn. -Hos oss har vi aldrig ätit halvfabrikat. Det har helt enkelt inte funnits pengar till det. Jag köper rotfrukter då de är som billigast och tillreder olika slags maträtter av dem. Det tar mycket tid men det har jag ju! Lena tog nya lån för att klara upp sin situation. Lena beskriver hur uppslitande livet blir då man är tvungen att överväga användningen av varenda euro. Inte ens då räckte pengarna till det allra nödvändigaste. Snart började det komma brev från olika inkassofirmor på grund av obetalda räkningar. Till slut kände Lena sig tvungen att söka hjälp hos socialbyrån. -Det var ett svårt steg. Den här livssituationen är ingenting jag har önskat och drömt om. Tvärtom bär man på sig en skam om att man inte har lyckats ta bättre hand om sin familj. Det är jättetungt att förklara för en främmande människa hur man har skött sin ekonomi, var man har lyft lån, av vilka släktingar och vänner man har varit tvungen att låna pengar osv. - Det borde vara så att varje människa skulle ha rätt till en grundtrygghet! De skattelättnader som en låginkomsttagare ännu för drygt tio år sedan kunde räkna tillgodo har försvunnit. Speciellt har läget försämrats för en ensamförsörjare med många barn, suckar Lena. Det som förvånade Lena var att enligt den sociala lagstiftningen hör till exempel inte gymnasiestudierna till de saker som understöds. Lenas barn har varit duktiga i skolan och ville därför gärna fortsätta i gymnasiet. Skolmaterialet beräknas kosta 1500 euro per elev och läsår. Barnen hobbyer bekostades inte heller. Ofta fick Lena inte hjälp genast utan hon tving ades köa och vänta för att kunna träffa en socialarbetare. Då fick hon veta att man också kan söka hjälp via församlingens diakoni. -Församlingen har hjälpt vår familj otroligt mycket. Några veckor i socialkansliets kö är för lång tid för en mindrebemedlad barnfamilj. Hos diakoniarbetaren gick vi genom min situation och jag fick stöd i mitt liv. Lena har fortfarande ekonomiska svårigheter. Hon drömmer om att en dag ta barnen med och fara på en semesterresa. Text: Tuija Wilman diakoni Några veckor är för lång tid för en mindrebemedlad barnfamilj Understöd till församlingens kriskassa som stöder familjer och enskilda personer i Ekenäs kan betalas till konto (Ekenäs församling/kriskassan). Tack för Din omtanke!

3 aktuellt 8 Gemensamt Ansvar - Vad vet du om Gemensamt Ansvar? - Är det int något kyrkligt? - Jag vet! De står i butiken med västar på och samlar in pengar! - Det var en gång en tant som ringde på och ville ha namn på någon lista och lite pengar också. - Jag har sett det där märket förut! Det är ett hjärta med ett litet kors i. - Presidenten brukar tala i tv:n om det. - Sade du Gemensamt Ansvar? Med vad är då Ansvarsveckan? Jag trodde att det var samma sak Den största medborgarinsamlingen i Finland Insamlingen Gemensamt Ansvar är den största insamlingen i Finland som återkommer årligen. Kampanjen genomfördes första gången år 1950 i vår evangelisk-lutherska kyrka. Livet efter kriget var knapert för alla men det fanns delar i vårt land där fattigdom var ett faktum. Familjer hade svårt att överleva och barnen var undernärda. Intäkterna från insamlingen användes dels i den lokala församlingens diakonala arbete, dels via diakonala institutioner och diakoniarbetet i de olika stiften. Republikens president är också med sedan 1950 Republikens president inbjöds att bli kampanjens beskyddare. Redan under kampanjens första år föddes traditionen med öppningstal som hölls av presidenten. Talet radierades och senare övergick man till televisering. Under detta år är president Tarja Halonen beskyddare för insamlingen och ärkebiskop Jukka Paarma är kampanjens förman. Det började för 60 år sedan Insamlingen Gemensamt Ansvar arbetar för de nödlidande i Finland och utomlands. Under 1950-talet användes intäkterna enbart i Finland. På 1960-talet ville man ge en del av de insamlade medlen för att hjälpa de nödställda i andra länder. Så har det också fortsatt. Insamlingen har varje år ett specialändamål. På det sättet har kampanjen lyft fram olika slags grupper som lever i svåra levnadsomständigheter både i Finland och i något annat land. Människorna känner varmt för Gemensamt Ansvar Gemensamt Ansvar är en del av den lokala församlingens diakoniarbete. Redan år 1950 genomfördes kampanjen i varje evangelisk-lutherska församling i vårt land. Många församlingsbor har ställt upp som frivilliga insamlare vad är det? och gått med insamlingslistor från dörr till dörr. Än i dag kommer hälften av intäkterna genom insamlingen med listor. Det har också blivit vanligt att ordna olika slags av jippon. Det kan ha varit brödförsäljning på torget eller insamlare med insamlingsbössor i köpcentra, i en del av församlingar har man kunna ropa in slavar, dvs frivilliga personer, för att tvätta fönster hemma hos sig mot en donation till insamlingen. Det har ordnats luncher till förmån för Gemensamt Ansvar och under senaste åren har man också salufört Gemensamt Ansvarprodukter: t-skjortor, ljus, reflexer, grytlappar, som är prydda med kampanjens logo: ett rött hjärta med ett litet kors. Församlingsborna har också förtroende för insamlingen: allting rapporteras noga och insamlingskostnaderna ska hållas så låga som möjligt. Alla kan hjälpa till Tanken med Gemensamt Ansvar är att vi tillsammans kan hjälpa de som har det svårt genom att stöda välplanerade hjälpinsatser. Det är diakoni, det är att hjälpa. Det är också ett sätt att uppfostra de yngre församlingsmedlemmarna i diakonalt tänkande. Årets konfirmander har under en eftermiddag jobbat för Gemensamt Ansvar och stuckit in ett bankgiro mellan den här tidningen. Församlingens diakoniarbetare Carita och Nina berättade också om insamlingen för skriftskoleleverna. En pastors bekännelse På hösten kring FN-dagen (24.10) infaller den ekumeniska Ansvarsveckan som under en veckas tid vill uppmärksamma något viktigt tema ur ett internationellt perspektiv. De kristna kyrkorna och kristna samfunden har firat den internationella veckan sedan starten år Jag måste bekänna för er att jag som ung teologiestuderande blandade friskt mellan Gemensamt Ansvar och den ekumeniska Ansvarsveckan. Men jag lärde mig efter ett tag.

4 9 aktuellt Gemensamt Ansvar år 2010: Ge barnet mat. Var en vardagsängel. Vad betyder det? Inte heller idag ropas alla barn in för att äta. Vardagen i mindrebemedlade familjer kan vara mycket kargt. Det är tomt i kylskåpet. Pengarna har tagit slut. Det dröjer ännu många dagar före barnbidraget betalas in på bankkontot. Antalet fattiga i Finland har fördubblats på 15 år. Inskränkningen av välfärdstjänster har speciellt drabbat barnfamiljer. Man har räknat att finländska barn lever i fattigdom. Vem är fattig? Institutionen för Hälsa och välfärd (Terveyden ja hyvinvoinnin laitos) har definierat att hushållet är fattigt om inkomsterna är under 60 % av den finländska befolkningens medeltal av inkomsterna. (Närmare information får man på Statistikcentralens internetsidor) Fattigdomen innebär för en barnfamilj skam över sin situation. De vuxna upplever stress som orsakas av otillräckliga resurser. De börjar se på sitt liv ur snävare horisont och har svårt att ha framtidstro. De vuxnas hopplöshet påverkar också familjens barn. Förutom att familjens mat blir mycket enkelt begränsas också barnens möjligheter till hobbyn och fritidsintressen. Insamlingen Gemensamt Ansvar hjälper både i Finland och i Haiti I Finland är målgruppen de värst utsatta fattiga barnfamiljerna. Projektet Tryggad livsmedelsförsörjning för barnfamiljer genomförs av Marthaförbundet i samarbete med församlingar, rådgivningsbyråer och socialbyråer. Dels förbättrar man familjens beredskap att klara vardagen genom tips om fördelaktig och näringsrik mat, dels skapar man i familjen en glädje över att göra saker tillsammans. Herre, om vi i dag är vid liv trots orkaner, hunger och sjukdomar, då måste vårt liv ha en mening. (fri översättning av en bön från Haiti) Det finns tillräckligt med mat i världen men ändå lider 963 miljoner människor av hunger och undernäring. År 2010 hjälper insamlingen Gemensamt Ansvar fattiga barnfamiljer som lider av hunger i Haiti. Hjälpen förs fram av Kyrkans Utlandshjälp. Till Haitis utmaningar hör naturkatastrofer och en skövlad miljö. Mindre än två procent av skogarna finns kvar i det lilla öriket och erosionen sprids i landet. Det gör att landets matproduktion inte räcker och 60 procent av maten måste importeras till Haiti. Med insamlingsmedlen vill man trygga tillgången till mat genom att stöda odling och djuruppfödning. Man vill också ge utbildning i hållbar användning av naturresurser och i att skydda odlingar, husdjur, skogar och vattenkällor vid katastrofer. Herre, som din tjänare kan jag inte skilja på höger och vänster, jag vet inte ens vilken av dina händer jag är. Det spelar ingen roll till slut, om jag är höger eller vänster hand. Jag finns som dina händer. Det räcker. (fri översättning av en haitisk bön) Text: Tuija Wilman

5 påsk i ekenäs församling 10 Stilla veckan & Påsken Må kl Bibelläsning om stilla veckans händelser on 31.3 med bön och musik To 1.4 kl Skärtorsdag - Den heliga nattvarden Fr 2.4 kl. 10 Långfredag - En gudstjänst kring korset Kyrkokören medverkar. Lö 3.4 kl. 23 Påsknattsmässa - Från mörker till ljus Sö 4.4 kl. 10 Påskdagen - Kristus är uppstånden! Kyrkokören medverkar Må 5.4 kl. 18 (obs tiden!) Kvällsmässa Annandag påsk Mötet med den uppståndne Påsklördagsjippo på Ekenäs torg 3 april kl Kom och träffa församlingens anställda i tältet med grön flagga! - information om Gemensamt Ansvar och församlingens verksamhet - publiktävling - mete och ballonger för barnen - försäljning av potatisgröt och småbröd Evenemanget är en del av insamlingen Gemensamt Ansvar 2010 i samarbete med de lokala Marthaföreningarna som samtidigt samlar in pengar i sparbössor runt om i Ekenäs.

6 högmässor & gudstjänster 11 Gudstjänster firas kl. 10 i Ekenäs kyrka om inget annat nämns Sö s. i fastan - Bön och tro Sö s. i fastan - Jesus segrar över ondskans makter Alternativ för de minsta: Nallegudstjänst kl. 16 Sö s. i fastan - Livets bröd Eeva Hanner avskedspredikar, kyrkkaffe i kyrkan Sö 21.3 Marie bebådelsedag - Herrens tjänarinna Sö 28.3 Palmsöndagen - Ärans konung på förnedringens väg --- se föregående sida --- Sö s. e påsk - Uppståndelsens vittnen Alternativ: Stenmässa kl. 16 Sö s. e påsk - Den gode herden Alternativ för barnfamiljer: Familjegudstjänst kl. 16 (sid.18) Sö s. e påsk - Guds folks hemlängtan Sö s. e påsk - Himmelrikets medborgare i världen Sö s. e påsk - Hjärtats samtal med Gud To 13.5 Kristi himmelsfärd - Den upphöjde Herren Sö s. e påsk - Väntan på den heliga Anden Sö 23.5 Pingstdagen - Den heliga Andens utgjutande Sö 30.5 Treenighetsdagen - Den dolde Guden Sö s.e.pingst - Förgängliga och oförgängliga skatter Sten mässan trygg välgrundad som bär märke från tidens begynnelse Välkommen till en meditativ gudstjänst efter påsk, en eftermiddag i april. Stenmässan är inte hård, men bär med sig möjligheter till fördjupad insikt om livet och traditionen, inte så att allt skulle vara färdigt hugget i sten utan i synnerhet så att det finns rum för personlig reflektion. Ordet sten väcker många tankar. Under stenmässan kommer en del av betydelserna att träda fram. Ett nytt stenkors, uppbyggt av separata huggna stenar kommer att tas i bruk. Det finns möjlighet till förbön, stillhet och kravlös gemenskap. Efter mässan kan Du stanna på en kopp kaffe eller te och dela det Du vill eller bara finnas. Söndagen den 11 april kl. 16 i Ekenäs kyrka