Föreläsningen idag. Barns röster i vårdnadstvister Lagstiftning om vårdnad. Barn med separerade föräldrar

Transkript

1 Föreläsningen idag Barn i separerade familjer Barns röster i vårdnadstvister - om verkställighet och professionellas riskbedömningar Lagstiftning Perspektiv på föräldrar perspektiv på (samtal med) barn Barns vilja Text och tolkningar Familjemodeller och föräldrapraktiker Summering Utmaningar / att tänka på Barn med separerade föräldrar 72 % av alla barn bor med båda sina föräldrar barn bor ej med båda föräldrarna barn upplevde föräldrars separation barn utreddes 2010 om vårdnad/boende/umgänge 371 barn berördes av verkställighetsdomar 2007 Lagstiftarnas intentioner: Lagstiftning om vårdnad 1977 kan gemensam vårdnad fortsätta efter skilsmässa om föräldrarna är överens om detta 1983 gemensam vårdnad ses som huvudregel 1991 skall domstolarna välja gemensam vårdnad om ingen av föräldrarna explicit motsätter sig det föräldrar fick möjlighet att själva komma överens om frågor om vårdnad, boende o umgänge efter separation 1998 möjlighet för domstolen att döma till gemensam vårdnad mot en föräldrars vilja - barns rätt till båda föräldrarna betonas 2006 gemensam vårdnad fortfarande norm, men särskilt beakta risken för att barn far illa och föräldrarnas samarbetsförmåga. Umgänge kan vara indirekt Den separerade kärnfamiljen (Eriksson 2003) 1

2 Barns rätt att komma till tals Barns vilja - barns bästa Olika förhållningssätt Delaktighets/rättighetsperspektiv - Barn som aktörer med rätt och kompetens att påverka sina barndomar här och nu - Kompetensorienterat sätt att se på barns vilja Singer 2000 Omsorgsperspektiv - Behovsorienterat sätt att se på barn(s vilja) där barns behov omsorg, ledning och skydd från vuxna betonas - Barns behov av att få sina upplevelser av våld giltiggjorda och få adekvat hjälp (Leira 1990) Internationellt: rights vs welfare perspective (Neale 2002; Lee 1999) Sverige: rättigheter ingår i välfärd (Eriksson & Näsman 2007; 2009) Samtal med barn (Kaldal 2010) Brottmål: utreda och lagföra brott, barnets bästa underordnat RB utredning, barnet som vittne, ej beroende av vårdnadshavares samverkan, HD diskuterar metod, dokumentation och presentation Vårdnadsmål: syfte att lösa föräldrars tvist, barnets bästa avgörande, barns vilja, ej intresse för metod (ofta 2a hands uppg, sammanfattad/tolkad) Sociala mål: syfte utreda o bedöma barns behov/ risk, barnets bästa viktigast, fokus barns livssituation (ej rätt komma till tals), forskningsintresse för samtalsmetod, saknas i rätten Samtal med barn Verkställighetsmål Barnets inställning viktig för barnets bästa: inte bara om att få bestämma, även bedöma barns livssituation (Landberg) Diskrepans mellan att ta reda på barns inställning och att redovisa den (Sundhall) Rekommendationer: dokumentera omständigheterna för samtalet, vilka frågor har ställts, hur barnets bidrag värderats (Rasmusson) 2

3 Barn i kläm Barn i kläm Första studien: 2001 Andra studien: 2007 Barn i kläm Separerade familjer 46 prövade fall, 31 prövade fall, 52 % gemensam vårdnad 94 % gemensam vårdnad - berörde 66 barn - berörde 37 barn 81 % boende m mamma 60 % boende m mamma - 33 (72%) om umgänge - 22 (71%) om umgänge 19 % boende m pappa - 10 % boende m pappa - pappa ansökt i 34 fall (74%) - pappa ansökt i 19 fall (61%) : 16 av 18 fall uppgifter om utsatthet (26 av 46 fall i dom) - 28% växelvis boende - 29 fall bifölls (63%) - 15 avslag av formella skäl - 12 fall bifölls (39%) - 7 avslag av formella skäl : uppgifter om utsatthet i 11 av 31 fall (endast i dom) - Överrepresentation av utsatta familjer i tvister - 2 avslag med hänvisning till risk för barnen - 10 avslag med hänvisning till risk för barnen och/eller barnens vilja (Södertälje: 78 % samtidigt aktuella i barnavården) Barns ansvar på gott och ont Vad säger barnen? Barn skyddas från att ta ställning i konflikten - rätt att bli skonad från en valsituation Barns ansvar i positiv bemärkelse: att vara viktig - rätt att vara delaktig i beslut om sitt liv Att redovisa barns vilja utan att ansvaret för beslutet hamnar på barnet - olika strategier Möjlighet för rätten att ta ställning till barns vilja 2001 Barnets vilja redovisas i dom för 25 av 66 barn (21 av 46 fall) 15 (60%) av barnen är negativa 3 barn ambivalenta 3 barn positiva 4 barn villkorat positiva 2007 Barnets vilja redovisas i dom för 15 av 35 barn (14 av 31 fall) Alla negativa (?!) Barns röster i domarna (knappt) hälften av barnens vilja redovisas i domarna i respektive studie ingen större ökning Av de barn vars röster redovisas uppnår fler en högre grad av delaktighet (delaktighetsstege, se Hart 1992) Lika många flickor och pojkar, inte tydligt kopplat till ålder Tre förskolebarns vilja redovisas 2007 och tas i beaktande i rättens beslut Lättare att konstruera små flickor som kompetenta aktörer? Bedömning av barns verkliga vilja Svårt att kartlägga barns vilja? Barnen ser dock bestämt nej till att träffa fadern. Det är svårt att avgöra i vilken utsträckning deras ovilja beror på egna upplevelser med fadern eller en påverkan av moderns inställning. Ifrågasätter bara negativa barn Får barn både välja och välja bort? Hur och vem får påverka barn?...oavsett hur det förhåller sig med den saken [förälderns eventuella påverkan] ska barnets vilja beaktas. 3

4 Specifik vilja - generella bedömningar Det stora problemet är flickornas egen inställning att de absolut inte vill träffa [pappa] för ett umgänge. Barn villkorar umgänget med föräldern om hon är nykter Barnets kommentar ger anledning till viss oro Det kan givetvis inte accepteras att den umgängesberättigade föräldern är berusad vid utövandet av umgänget med barn. Skulle så ske är det rimligt att umgänget i avvaktan på att förhållandena stabiliseras avbryts för att förhindra att barnet skadas. Barns villkorade vilja Barnen villkorar umgänget med föräldern om kontaktpersonen är med Villkoret försvinner, barnen konstrueras som positiva Eftersom barnen anses vilja umgås med pappa saknas anledning att anta att barnens hälsa skulle skadas om de umgås med sin far. Det kan tvärtom, såsom uttrycks i 6 kap 2 a FB, antas att det är bäst för barnen att de kan ha en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risk och tidsperspektiv Pojke 10 år. Bor med mamma, Umgänge varannan helg med pappa. Pappa missbrukar alkohol och har blivit dömd för våld mot mamma. Medlaren: Frågan är om det är bäst för [pojken] att helt skärmas av från kontakt med fadern. Det skulle vara ett mycket kraftigt ingrepp som knappast kan motiveras på längre sikt. Det är dock viktigt att [pojken] kan garanteras en trygghet och får stöd utifrån. Ett grundkrav bör vara att han inte behöver utsättas för faderns alkoholbruk och dess konsekvenser. Risk och tidsperspektiv (2) Flicka 8 år. Bor med mamma, Umgänge varannan helg med pappa. Pappa missbrukar alkohol. Rätten skriver: Det finns alltjämt en risk som inte är ringa för [flickans] hälsa om umgänget sker i den omfattning som tingsrätten har föreskrivit. Pappas ansökan skall därför avslås. Det finns dock anledning att anta att, under förutsättning att pappas situation fortsätter att stabiliseras, ett oinskränkt umgänge enligt tingsrättens dom inom en ganska snar framtid kan tillåtas. Delaktighet och Skydd Flicka 4 år. Bor med mamma, umgänge med pappa. Förundersökning återupptagen ang misstankar om faderns sexuella övergrepp. Någon fullständig bedömning kan inte göras utifrån underlaget tingsrätten haft att bedöma. Det är heller inte meningen att inom ramen för detta ärende fullt ut pröva de påståenden om brott som skall utredas i den återupptagna förundersökningen. Tingsrätten har istället att avgöra om det finns en risk, som inte är ringa, för att [flickan] kan komma att fara illa vid en verkställighet. Tingsrätten anser att det finns en sådan risk. Denna bedömning grundar tingsrätten huvudsakligen på att överåklagaren beslutat att återuppta förundersökningen avseende misstankar om brott förövade mot [flickan] samt att flera personer sagt att [flickan] uttalat sig om att [pappa] och [flickans] farmor gjort henne illa. Delaktighet och Skydd (2) Två flickor, 9 och 11 år. Bor med mamma, umgänge varannan helg med pappa. Flickorna säger att pappa har dragit dem i håret, sparkat dem på benen och de känner sig kränkta. båda barnen är så stora och medvetna att de aldrig skulle finna sig i att bli utsatta för några som helst kränkningar Medlaren har bedömt att det inte föreligger en allvarlig risk för flickornas hälsa om en verkställighet skulle ske. Mot bakgrund av att båda flickorna bedöms som friska och normala delar länsrätten denna uppfattning. 4

5 Barn i kläm Förändringar mellan studierna - Tendens att lyssna mer på barnen efter lagändringen - Tendens att ta hänsyn till barns utsatthet mer - Mammors och pappors ansvar verkar mer lika men - temana är fortfarande aktuella - konflikterna löses inte - många utsatta familjer - fortfarande parallella processer i rätten med verkställighet Familjemodeller Symmetrisk familjemodell - två lika viktiga föräldrar - gemensamt föräldraskap - relation barnförälder oberoende rel mellan föräldrar? - den separerade kärnfamiljen (Eriksson) Komplementär familjemodell - föräldrarna är olika och har olika saker att ge - med eller för barn? - engagemang - ansvar - moderskapet inkluderar ansvar för faderskapet Föräldrapraktiker (Lewis & Welsh 2005) Aktiviteter - att göra saker med barnet Makroansvar att försörja, leda o styra, bidra med/influera moral o värderingsfrågor Mikroansvar planera aktiviteter o möten för/ om barnet, koll på barnetsvänner, läxhjälp Kognitivt o känslomässigt ansvar att känna och förstå barnet, prata med o tänka på, samt känna närhet till barnet (-Att vara där ) (missbruk, våld och begränsade resurser) Aktiviteter Mycket få beskrivningar ex. Umgängesföräldern och barnet åker och badar, shoppar, spelar TV-spel Enstaka fall av olämpliga aktiviteter - missbrukande pappa tar med 7 årig dotter till spelhall eller lär henne vapenvård Brist på aktiviteter? Det är tråkigt hos pappa Makroansvar Försörjning nämns sällan - pappa är arbetslös, sjukskriven; mamma försörjt familjen Moral och värderingar: om den andre - att inte ljuga för barnen, aggressiv stämning Skolgång: att förbereda byte av skola, eller anpassad skolgång -pappor hindrar barnet gå i skola, -pappor uppträder olämpligt (hotar mamma, dra mamma i håret, uppträtt hotfullt mot personal) Mikroansvar Umgänge/ förberedelser inför umgänge: boendemammor packar väska, väntar m barnet, förutsättning för kommunikation via web att inte tvinga barnen, barnen har andra aktiviteter Umgängesföräldrar ändrar tider, reser bort Umgängespappor som (upprepat) inte kommer Pappors brister - inte sköter hygien, särskilda kostbehov, mediciner - Inte hjälper till med läxor - Missbrukande pappor som inte ger mat, kör berusad med barnet i bilen 5

6 Kognitivt och känslomässigt ansvar Att förbereda kontakt: boendemammor försöker få barnen att åka, men uppger ibland att de inte längre vill tvinga Tolkas som mammas negativa påverkan Alternativ tolkning att ta ansvar och ge barnen inflytande? Barnens kritik - Pappor som inte lyssnar, inte förstår, inte bryr sig - Pappor lämnar barnen ensamma - Mammor o pappor som pressar barnen - Missbrukande föräldrar som ringer onyktra, arga Föräldrarnas relation Mest frekvent och utförligt beskrivet Föräldrarnas dåliga relation/samarbete: Pappors handlingar som straff för att mamma lämnat Mammor är rädda för pappa efter våld o övergrepp Olika syn på barnuppfostran Vill medverka, men inte bara för att den andre begär det Föräldrars relation, riktat mot barnen - Föräldrar som frågar ut barnen om andre föräldern, pratar illa om den andre - Mamma säger att pappa måste ta ansvar för sin relation till barnet Våld, missbruk o begränsade resurser Både makro- mikro- och emotionellt ansvar Aggressiv stämning Uppleva våld o övergrepp Missbrukande föräldrar även ofta arga, opålitliga Mammors rädsla skydd av barnen? Begränsade resurser (professionellas bedömning) - Svårt att se barnens behov - Behöver stöd i föräldrarollen - Parallell LVU-utredning Föräldrapraktiker i familjemodeller Brist på goda föräldrapraktiker som förs fram Kommenteras sällan i rättens bedömningar Största skillnaden i mikroansvaret - Pappors brister och mammors ansvar - Pappor som oflexibla o oförstående inför barnen - Mamma ska se till att pappan kan ta hand om barnet, att han är nykter vid överlämnande, pappa ska vara nykter så att barnet har möjlighet att träffa honom Föräldrars bristande samarbete Nästan uteslutande mammors ansvar Summering: Ansvar Föräldrars ansvar - gemensamt eller olika ansvar för mödrar och fäder? - ansvar för umgänge kontra ansvar för skydd - ansvar att lyssna på barnen Barns ansvar - delaktighet - ett positivt ansvar - negativt ansvar att lösa konflikten, men lämnas ibland att hantera utsatthet Samhällets ansvar - Rätten görs till en arena där föräldrarna kan visa upp sin konflikt - men inte lösa den - lyssna på barnen när föräldrar inte kommer överens - uppföljning med barnen enl SoL 5 kap. 16 Tid Långtids fokus - avsluta föräldrarnas konflikt, barnen försvinner ur fokus - risken att förlora en förälder större än (tillfällig) utsatthet - barns inkompetens, barn som blivande vuxen Korttids fokus - kompetenta barn som talar om sin situation här och nu - lättare att se risk för utsatthet - tid för ytterligare utredning - men vad händer sen? 6

7 Delaktighet och skydd (jfr Eriksson & Näsman) Å ena sidan: ju mer barn-lika barn, desto lättare att bli uppfattade som offer? - Komplikation att barn-lika barn inte anses kompetenta och trovärdiga? Delaktighet och skydd (forts) Både vilja och utsatthet osynliggörs genom generella beskrivningar, neutrala ord eller genom att bortse från barnets villkor - Ogiltiggörande genom osynliggöra, omformulera, bagatellisa eller ignorera - Försiktigt språk vill inte stämpla? otydligt för rätten - Konsekvenser för det enskilda barnet? - Barns bästa underminerar barns vilja? Å andra sidan: ju mer kompetenta vuxen-lika barn, desto svårare att bli sedda som offer? - Komplikation med kompetenta barn som talar om utsatthet? Att inte lyssna kan innebära att åsidosätta både barns intresse och behov av skydd - Rättighets- och omsorgsperspektivet måste inte stå i motsats till varandra Utmaningar / att tänka på Om du vill läsa mer Kunskapen om vilka familjer man möter är viktig - Höjer, I & Röbäck, K (2007) Barn i kläm. Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge. Stockholm: Allmänna Barnhuset 2007:1 - Långvariga tvister som grundas i annat än umgänget - Långvariga konflikter får en ytterst negativ inverkan på barnen - Symmetriska eller komplementära föräldraroller? Screening: familjerätt el social barnavård? - hur bemöta familjen vad är neutralt? - insatsstege för olika familjer (Broberg mfl 2011; Eriksson 2011) Allmän domstol eller förvaltningsdomstol? Tidsbestämda beslut - socialt förändringsarbete, ej bara tillfällig konflikthantering - Röbäck, K (2008) Barns vilja i verkställighet av umgängestvister. I Eriksson et al (red) Barns röster om våld. - att tolka och förstå. Malmö: Gleerups. - Röbäck, K (2011)Bedömningar om barn i umgängestvister förändrad argumentation om tid, omsorg och delaktighet? I Socialvetenskaplig tidskrift Vol 18(1), Röbäck, K (2012) Barns röster i vårdnadstvister om verkställighet och professionellas riskbedömningar. Akademisk avhandling 2012:1. Göteborg: Institutionen för socialt arbete Övriga referenser: Eriksson, M (2003) I skuggan av Pappa. Familjerätten och hanteringen av fäders våld. Stehag: Förlags AB Gondolin Eriksson, M & Näsman, E (2007) Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma. Socionomens forskningssupplement nr 22. Socionomen nr 6, s Hart, R. (1992). Children's participation: from tokenism ti citizenship. Firenze: UNICEF International Child Development Centre:41. James, A., Jenks, C., & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. Cambridge ; New York: Polity Press : Teachers College Press. James, A., & Prout, A. (1997). Constructing and reconstructing childhood : contemporary issues in the sociological study of childhood (2. ed.). London: Falmer. Lee, N. (1999). The challenge of childhood. Distributions of childhood ambiguity in adult institutions. Childhood, 6(4), Leira, H (1990 Fra tabuisert trauma til anerkjennelse og erkjennelse. Del I: om arbeid med barn som har erfart vold i familhen. Del II: En modell for intervensjon med narn og unge som har erfart vold i familjen, Tidskrift for Norsk Psykologforening, vol: 37, och Neale, B. (2002). Dialogues with children. Children, divorce and citizenship. Childhood, 9(4), Närvänen, A.-L., & Näsman, E. (2007). Age order and children's agency. In H. Wintersberger, L. Alanen, T. Olk & J. Qvortrup (Eds.), Childhood, Generational Order and the Welfare State: Exploring Children's Social and Economic Welfare (Vol. 1, pp ): University Press of Southern Denmark. Qvortrup, J., Bardy, M., Sgritta, G., & Wintersberger, H. (Eds.). (1994). Childhood matters : social theory, practice and politics. Aldershot: Avebury. Singer, A. (2000) Föräldraskap i rättslig belysning. Uppsala: Iustus. Sundhall, J (2008) Tystade barn? Om barns röster i utredningstexter.i Eriksson, Källström Cater, Dahlkild-Öhman, Näsman (red) Barns röster om våld. - att tolka och förstå. Malmö: Gleerups 7