Riddarhyttan Resources AB

Transkript

1 1 Riddarhyttan Resources AB HALVÅRSRAPPORT DEN 30 JUNI 2001 Beräkningar som genomförts inom ramen för den pågående feasibility studien visar att en brytning i Suurikuusikko är lönsam. Vid en brytning av ton per år ligger driftkostnaderna i de redovisade alternativen inom intervallet USD per ounce. Ett utökat brytvärt tonnage skulle i betydande grad förbättra de redan positiva kalkylerna. Riddarhyttan ansöker om 15 nya inmutningar i Suurikuusikko området. Riddarhyttan och Troy förvärvar rik guldförekomst i Oijärvi grönstensbälte av Finska Staten. Koncernens resultatet efter finansnetto för första halvåret 2001 uppgick till 5,7 Mkr (0,6 mkr). Resultat och finansiell ställning Koncernens resultat per den 30:e juni var 5,7 Mkr (0,6 Mkr). Finansnettot uppgick till 0,6 Mkr (4,9 Mkr). Prospekteringskostnaderna under det första halvåret var 26,6 Mkr (18 Mkr) inklusive aktiverade kostnader på 20,3 Mkr (13,7 Mkr) för undersökningarna i Suurikuusikkofältet. Likviditeten uppgick till 19,0 Mkr, inklusive ett kreditlöfte om 10 mkr (25,5 Mkr). Suurikuusikkofältet Beräkning av tonnage och medelhalt Riddarhyttan har under året genomfört ett omfattande djupundersökningsprogram riktat mot i första hand huvudförekomsten och sydvästra förekomsten. Under mars gjorde Micon International Ltd. en ny beräkning av tonnage och halter vilken inkluderade resultaten från detta program (se bilaga). Vid en cut off på ett gram guld per ton uppgick tonnaget i de fyra bäst kända mineraliseringarna till 8,3 miljoner ton* med en medelhalt på 6,1 gram guld per ton. Detta motsvarar cirka 1,6 miljoner ounces** eller drygt 50 ton guld. Med en cut off på två gram guld per ton blir tonnage obetydligt mindre och genomsnittshalten något högre (7,9 miljoner ton* med 6,3 gram guld per ton). Sedan Riddarhyttan övertog Suurikuusikkofältet våren 1998 har prospekteringen resulterat i att tonnaget kunnat ökas från 1,5 miljoner ton* med 5,9 gram guld per ton (knappt 0,3 miljoner ounces**) till 8,3 miljoner ton* med 6,1 gram guld per ton (1,6 miljoner ounces**).

2 2 Tonnes June August October December February April June August October December February April June August October December February Ounces June August October December February April June August October December February April June August October December February Figur 1. Tonnaget i Suurikuusikkofältet har ökat från 1,5 miljoner ton* med 5,9 gram guld per ton (knappt 0,3 miljoner ounces**) till 8,3 miljoner ton* med 6,1 gram guld per ton (drygt 1,6 miljoner ounces**). ** Indicated och inferred resources. * Räknat på in-situ resources. Bergkaxprovtagning och nya inmutningar De flygmagnetiska mätningar som gjorts inom Kittilä grönstenens utbredningsområde avslöjar flera linjära strukturer vilka tolkats som skjuvzoner av likartad typ som den till vilken guldmineraliseringarna i Suurikuusikkofältet är knutna. Av speciellt intresse är två linjär strukturer som ligger 2 respektive 5 kilometer väster om huvudmineraliseringen i Suurikuusikko. Mot norr går dessa sannolikt ihop med Suurikuusikkozonen i närheten av Iso-Kuotko förekomsten där de också korsas av en i nordväst-sydöst gående skjuvzon till vilken Kati mineraliseringen (Iso-Kuotko) anses vara knuten. Detta område bedöms har en mycket god potential för ytterligare mineraliseringar och Riddarhyttan har därför ansökt om inmutningar som täcker detta (se figur i bilagan). Delar av de linjära strukturerna följer en geologisk miljö som mycket liknar den som finns i Suurikuusikkofältet (kontaktzonen mellan järnrika- och magnesiumrika basiska metavulkaniter). I avsikt att undersöka om de förmodade skjuvzonerna i dessa lägen är guldförande har Riddarhyttan under våren och sommaren genomfört en omfattande bergkaxprovtagningskampanj. För att begränsa längden på provtagningsprofilerna gjordes inledningsvis magnetiska markmätningar vilka mer i detalj visade läget av de förmodade omvandlingszonerna. Då flera av bergkaxproven håller anomala guldhalter (0,1 till 0,8 gram per ton) har Riddarhyttan skyddat områdena intill dessa med nya inmutat. Totalt har Riddarhyttan ansökt om inmutningar i 15 nya områden (1 382 hektar) väster och norr om Suurikuusikkostråket (se figur i bilagan). Kostnadskalkyler för exploatering av Suurikuusikko Under våren och försommaren har Micon International Ltd. tillsammans med bl.a. Signet Engineering Pty. Ltd. och Overseas Environmental Contractors genomfört preliminära kostnadskalkyler för en exploatering av Suurikuusikko (se bilagan). Dessa grundar sig på den kunskap som fanns om mineraliseringarna och utvinningsprocessen i början av året. Ett flertal olika alternativ har granskats av vilka tre redovisas här: 1. Basalternativet med lånefinansiering Beräkningarna grundar sig på basalternativet och en dollarkurs på 1USD = 6,60 FIM. Finansieringen förutsättes ske genom ett lån som uppgår till 50 % av initialinvesteringarna. Finansiella kostnader efter produktionsstart har ej inkluderats i beräkningen av driftkostnaderna. 2. Basalternativet med bidrag I beräkningarna har basalternativet och en dollarkurs på 1USD = 6,60 FIM använts. Ett 25 %-igt statligt stöd för initialinvesteringarna (motsvarar cirka 17,6% av de totala investeringarna) har förutsatts.

3 3 3. Reducerat basalternativ Kapitalkostnaderna har i detta alternativ reducerats då viss utrustning i malmbehandlingsverket förutsättes köpas begagnad. Guldutbytet i processen har höjts marginellt (från 88,8% till 89,3%), vilket motiveras av de resultat som uppnåtts vid de senaste pilotskalförsöken. Vidare har en dollarkurs på 1USD = 7,00 FIM använts. Gråbergsinblandningen vid underjordsbrytningen har reducerats från 27% till 17 %. I förutsättningarna ingår också att högspänningstransformator och kraftledning fram till industriområdet finansieras av nätoperatören samt att personalbehovet reduceras till vad som är normalt för nord-europeiska gruvor. Det bör understrykas att flera av dessa antagande måste verifieras innan de kan användas i den slutliga feasibility studien. Driftkostnader De genomsnittliga driftkostnaderna (brytning, malmbehandling och administration) har i basalternativet + lån och i basalternativet + stöd beräknats till i genomsnitt 154 USD per ounce guld. I det reducerade basalternativet har de genomsnittliga direkta driftkostnaderna kunnat minskas till 140 USD per ounce. En jämförelse mellan de beräknade driftkostnaderna i Suurikuusikko ( USD per ounce) och motsvarande kostnader för producerande guldgruvor på andra håll i världen visar att Suurikuusikko tillhör de 25% som har lägst driftkostnad. Den genomsnittliga driftkostnaden för 100 granskade producerande guldgruvor är 184 USD per ounce. De beräknade driftskostnaderna i Suurikuusikko tillhör också den lägre hälften vid en jämförelse med 20 nya guldförekomster som planeras komma i drift. Dessa beräknas ha en genomsnittlig driftkostnad på 155 USD per ounce. Investeringskostnader De initiala investeringarna för dagbrottet, processverket, infrastrukturen och dammanläggningen har i basalternativet med 50 % lånefinansiering beräknats till 69 miljoner USD. Till detta kommer investeringar på 30 miljoner USD under driftsperioden. Totalt uppgår investeringarna till 99 miljoner USD. I basalternativet med statligt stöd uppgår Riddarhyttans initialinvesteringar till 52 miljoner USD och investeringarna under driftperioden till 28 miljoner USD. De totala investeringarna är 80 miljoner USD. I det reducerade basalternativet förutsättes att en del begagnade maskiner och utrustning används. De initiala investeringskostnaderna beräknas då kunna reduceras till 59 miljoner USD och de efterföljande investeringskostnaderna till 25 miljoner USD. Den totala investeringen uppgår således till 84 miljoner USD. Prospekteringen i Suurikuusikkofältet kommer att riktas mot fem målområden. Kalkylerna som gjorts av de oberoende konsultföretagen visar att Suurikuusikkofyndigheten (under redovisade förutsättningar) redan i dag kan brytas med lönsamhet. Ett utökat brytvärt tonnage skulle emellertid i betydande grad förbättra de redan positiva kalkylerna. Riddarhyttan har en intressant position där man kan välja mellan att med den kunskap man i dag har om tonnage och halter realisera sina tillgångar genom att starta brytning vid nuvarande guldpris eller att genom fortsatt prospektering optimera det värde som bolaget tror finns i och utanför Suurikuusikkofältet. Som tidigare meddelats (pressmeddelande 11 april 2001) har Riddarhyttans styrelse beslutat att anta en av styrelsen bedömd optimal strategi för att öka aktieägarvärdet i bolaget. Denna går ut på att genom fortsatt prospektering ytterligare öka det guldförande tonnaget. Logiken i strategin är uppenbar. Kostnaderna för att hitta en ounce guld har hittills varit fyra dollar vilket avsevärt understiger det av styrelsen bedömda potentiella marknadsvärdet. Genom att utöka tonnaget beräknas värdet på fyndigheten, och därmed bolaget, öka betydligt mer än kostnaderna för den prospektering som krävs.

4 4 Att fyndigheten genom prospekteringen blir större innebär också att de fasta investeringskostnaderna kan fördelas på fler ounces varför utvinningskostnaderna per ounce blir lägre och värdet på förekomsten därmed större. Den fortsatta prospekteringen i Suurikuusikkofältet kommer att i huvudsak riktas mot fem målområden: 1. Totalt har hittills åtta mineraliseringar hittats inom den undersökta delen av Suurikuusikkostråket. Inga av dessa har avgränsats mot djupet. Det planerade programmet omfattar därför relativt omfattande djupundersökningar. Målsättningen med dessa är dels att utöka tonnaget i klassen inferred resources dels att överföra en del av detta till klassen indicated resources. 2. Endast en mindre del (4 km) av det cirka 15 km långa Suurikuusikkostråket har undersökts med detaljerad kärnborrning. Då förutsättningarna för att lokalisera ytterligare mineraliseringar bedöms som goda planeras omfattande undersökningar (geofysiska mätningar, bergkaxprovtagning och kärnborrning) inom stråkets förlängningar mot norr och söder. 3. Under våren 2001 har flera tektoniska zoner inom Riddarhyttans reservationsområde väster om Suurikuusikko undersökts med geofysisk profilmätning och bergkaxprovtagning. Då flera av proverna visade sig vara guldanomala har Riddarhyttan ansökt om nya inmutningar vilka kommer att undersökas med kärnborrning. 4. Vid Ruoppapalo (cirka 18 km NNE om Kiistala) fortsätter troligen Suurikuusikkoskjuvzon. Diken som grävts i anslutning till denna visar förhöjda guldhalter (upp till 2,7 gram guld per ton över 4 meter). Zonen, som i detta område har en nära nordöstlig strykning, planeras undersökas med bergkaxprovtagning och kärnborrning. 5. I närheten av Suurikuusikko finns ett stort antal kända guldförekomster. Riddarhyttan planerar att förvärva några av dessa och undersöka dem mer i detalj. Miljökonsekvensbeskrivning Parallellt med lönsamhetsstudierna har Riddarhyttan också genomfört omfattande undersökningar av den miljöpåverkan en exploatering av Suurikuusikko kan medföra. För att eliminera, eller i görligaste mån minimera, denna har ändringar gjorts i såväl processen som i planeringen av anläggningarna inom det ansökta koncessionsområdet. I början av juni lämnade Riddarhyttan in en miljökonsekvensbeskrivningen till Lapplands Miljöcentral i Rovaniemi. Gruvverksamheten kommer att beröra ett cirka 8,5 kvadratkilometer stort område inom vilket dagbrott, processverk, gråbergsupplag och slamdammar kommer att anläggas. Utanför detta område kommer verksamheten att kunna märkas endast genom ett visst buller (som understiger den rekommenderade nivån) samt sporadisk dammspridning. Dessutom kommer trafiken på intilliggande vägar att öka. Förutom guld finns i förekomsterna också andra element som järn, svavel och arsenik. Innan restprodukterna deponeras kommer arseniken att bindas i en stabil kemisk förening vilket förhindrar att den sprider sig i naturen. Vid utvinningen av guldet kommer natriumcyanid att användas. Denna del av processen är inte speciell för Suurikuusikko utan användes av många guldgruvor runt om i världen. För att skydda miljön kommer cyaniden att förstöras redan i processverket. Varken arseniken eller natriumcyaniden kommer att påverka människor eller miljö, förutsatt att de hanteras på rätt sätt. Ett beslut om gruvdrift i Suurikuusikko kommer redan under byggskedet att skapa många arbetstillfällen i Kittilä kommun. När gruvan är i drift kommer den inte enbart att kunna erbjuda arbeten för befolkningen i Kittilä och närområdena den kommer dessutom att ha en stimulerande effekt på efterfrågan av service, vilket ytterligare bidrar till att förbättra sysselsättningen i regionen. Processverket blir det första i Europa som är baserat på bakteriell oxidation. Detta skapar möjligheter för Kittilä kommun att bli ett centrum för utvecklingen av denna teknik samtidigt som förutsättningarna för ytterligare gruvverksamhet i Lappland ökar. Ekonomiskt stöd för processutvecklingen I början av året ansökte Riddarhyttan om ett 50 %-igt stöd från TE-Keskus i Finland för att genomföra processtekniska försök. För de fram till juni genomförda testerna har ett bidrag på FIM bevil-

5 5 jats. Då Riddarhyttan avser att ytterligare försöka reducera processkostnaderna och öka guldutbytet har företaget ansökt om ytterligare medel för de försök som planeras under hösten. Utbetalningen av stödet har skett först i juli 2001 varför beloppet inte finns med i likviditeten. Oijärvi Den 26:e juli tillkännagav finska Handels och Industriministeriet att Riddarhyttan Resources AB och det australiensiska gruvbolaget Troy Resources N.L. vunnit en internationell budgivning på de av Finlands Geologiska Undersökning hittade guldförekomsterna i det nyupptäckt grönstensbälte vid Oijärvi (cirka 65 km öster om Kemi). Grönstensbältet, som är cirka 80 km långt och mellan en och åtta kilometer brett, är av samma ålder (arkeisk) som grönstenarna i flera av de betydande guldfälten i Kanada och Australien. I likhet med många av förekomsterna i dessa fält är merparten av guldet i Oijärvi bundet till kvarts-karbonatgångar vilka företrädesvis uppträder i de kraftigt omvandlade basiska vulkaniterna intill skjuvzonerna. Trots att endast en mindre del av de undersökningar som gjorts i Oijärviområdet varit prospekteringsinriktade har redan tre intressanta guldförekomster hittats (Kylmäkangas, Kompsa och Karahka). Guldet i de tre mineraliseringarna är finkornigt men uppträder fritt vilket gör att det sannolikt går att utvinna med konventionella metoder. En del kärnsektioner från Kylmäkangasförekomsten har mycket höga guldhalter och betydande silverhalter (se bilagan). I mineraliseringen ingår också tellur samt mindre mängder basmetaller (koppar, zink och bly). Troy Resources är ett Australiskt gruv- och prospekteringsföretag. Det bildades 1984 och introducerades på Melbourne Stock Exchange Sedan dess har Troy drivet ett antal guldgruvor och också hittat nya malmer. Företaget har ett mycket gott rykte och är känt för att snabbt kunna starta nya förekomster och driva dessa till låg kostnad. Utav de australiensiska gruvbolagen producerar Troy guld för den lägsta kostnaden. De mycket goda vinster man i dag har från sin gruvverksamhet gör att företaget befinner sig i en snabb tillväxt. Push Development AB I slutet av 2000 sålde Riddarhyttan 50% av det helägda dotterföretaget Svenska Koppar AB. På ordinarie bolagsstämman 2001 beslutades att resterande aktier skulle delas ut till Riddarhyttans aktieägare. För två aktier i Riddarhyttan utdelades en aktie i Svenska Koppar. Under våren 2001 ändrades namnet till Push Development AB och detta företag är nu noterat på Göteborgslistan. Nästa rapporteringstillfälle Kvartalsrapport den 30 oktober 2001 Göteborg den 20 augusti 2001 Styrelsen i Riddarhyttan Resources AB Denna halvårsrapport har inte varit föremål för granskning av bolagets revisorer. För mer information, vänligen kontakta: Riddarhyttan Resources AB eller Lars-Göran Ohlsson, VD Jürgen Walter, ekonomi- och informationschef Telefon: , eller Telefon: eller lars-goran.ohlsson@riddarhyttan.se info@riddarhyttan.se

6 6 Koncernen Resultaträkningen i sammandrag (Tkr) månader månader månader månader månader Nettoomsättning Försäljning dotterföretag Rörelsens kostnader Personalkostnader Avskrivningar av anläggningstillgångar Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på periodens resultat Periodens resultat Kassaflödesanalys i sammandrag (Tkr) månader månader månader månader månader Den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten, nyemission Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Likvida medel = bank + kortfristiga placeringar - aktielån Balansräkningen i sammandrag (Tkr) Immateriella anläggningstillgångar Övriga anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Bank och kortfrisiga placeringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital 1) Minorietetsandel Obeskattade reserver Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Riddarhyttan Resources AB är ett prospekteringsbolag med förekomster av bas- och ädelmetaller i de Nordiska länderna. Företagets primära affärsidé är att genom prospektering eller köp förvärva nya förekomster som genom detaljprospektering kan förädlas till brytvärda malmer. I förekomsten vid Suurikuusikko (Finland), som är Riddarhyttans mest avancerade projekt, har cirka 50 ton guld påvisats.

7 7 Nyckeltal månader månader månader månader månader Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Soliditet, % 85,5 63,5 81,8 63,5 77,9 Vinstmarginal % neg neg neg ej relevant neg Skuldsättningsgrad % Räntabilitet på eget kapital, % -4,7-0,2-8,7 0,7 0,2 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % -4,4 0,7-8,1 1,1 1,3 Resultat per aktie, kr 0 0-0,1 0,1 0 Eget kapital, mkr 73 58, ,4 58 Eget kapital per aktie, kr 1,82 2,04 1,82 2,04 2,02 Substansvärde per aktie, kr 1,82 2,04 1,82 2,04 2,02 Kassaflöde per aktie, kr -0,17 0,44-0,49 0,29-0,78 Investeringar Genomsnittligt antal aktier, tusen st (antal aktier efter nyemission 2001) Börskurs på balansdagen, kr 6,35 6,75 6,35 6,75 6,8 (omräknat efter nyemission) 6 6 6,04 Antal anställda, st ) Förändring av eget kapital i koncernen månader månader månader månader månader Vid periodens början Kursdifferenser mot dotterföretag Nyemission Utdelning Periodens resultat Vid periodens slut Definitioner Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskat med räntefria korta- och långfristiga skulder samt latent skatteskuld Rörelseresultat Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av rörelsens intäkter Ränteteckningsgrad Resultat efter finansnetto före finansiella kostnader i procent av finansiella kostnader Kassaflöde per aktie Kassaflöde efter investeringar dividerat med antalet aktier. Räntabilitet på eget kapital Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital Eget kapital per aktie Synligt eget kapital i relation till antal aktier på balansdagen Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder i procent av balansomslutningen Vinstmarginal Resultat efter skatt i procent av rörelseintäkterna Investeringar Investeringar under perioden Räntabilitet på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto plus ränte- och finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Samma beräkningsmetoder och redovisningsprinciper har använts som i senaste årsredovisningen.

8 1 Bilaga till Riddarhyttans halvårsrapport (30:e, juni 2001) Suurikuusikko Tonnage och medelhalter Riddarhyttan har under året genomfört ett omfattande djupundersökningsprogram riktat mot i första hand huvudförekomsten och den sydvästra förekomsten. Resultatet av detta var positivt och visar att huvudförekomsten har ett djupgående på drygt 400 meter. Vidare tyder borrningarna på att det mot djupet finns ett direkt samband mellan den sydvästra förekomsten och den västra mineraliseringen i huvudförekomsten. Inom ramen för djupundersökningsprogrammet borrades också ett par hål mot den norra delen av huvudmineraliseringen. Dessa träffade den mineraliserade zonen på djup mellan 200 och 300 meter och visar att denna, på de aktuella djupen, fortsätter ytterligare mot norr. Under mars gjorde Micon International Ltd. en ny beräkning av tonnage och halter vilken inkluderade resultaten av djupundersökningen. Denna visade (tabell 1) att tonnaget* i huvudförekomsten, sydöstra förekomsten och sydvästra förekomsten ökat till drygt 7,5 miljoner ton med en genomsnittlig guldhalt på 6,3 gram guld per ton (vid en cut off på 1 gram guld per ton). Då borrprogrammet ej omfattade norra Rouravaaraförekomsten, som ligger cirka en kilometer norr om huvudförekomsten, har tonnaget i denna ej ökat från tidigare beräkning (0,74 miljoner ton* med 4,0 gram guld per ton). Sammantaget uppgick tonnaget (tabell 1) i de fyra förekomsterna som ingick i beräkningarna till 8,3 miljoner ton* med en medelhalt på 6,1 gram guld per ton (4,9 miljoner ton indicated resources med 6,8 gram guld per ton och 3,4 miljoner ton inferred resources med 5,2 gram guld per ton). Detta motsvarar drygt 1,6 miljoner ounces eller drygt 50 ton guld. Då avståndet mellan djupborrhålen är större än avståndet mella n de ytligare hålen har en stor del av det nytillkomna tonnaget klassificerats som inferred resources. Beräkningar genomförda med en cut off på två gram guld per ton ger ett obetydligt mindre tonnage och en något högre genomsnittshalt (tabell 2). I huvudförekomsten, sydöstra förekomsten och sydvästra förekomsten uppgår tonnaget till 7,3 miljoner ton* med 6,5 gram guld per ton. Inkluderas även tonnaget i norra Rouravaara (0,66 miljoner ton* med 4,3 gram guld per ton vid en cut off på två gram guld per ton) blir det totala tonnaget i de fyra förekomsterna 7,9 miljoner ton* med en genomsnittshalt på 6,3 gram guld per ton vilket motsvarar cirka 1,6 miljoner ounces guld. Tabell 1. Tonnaget i huvudförekomsten, sydvästra förekomsten, sydöstra förekomsten (Suurikuusikko) och norra Rouravaara vid en cut off på ett gram guld per ton (Micon International Ltd.). Suurikuusikko N. Rouravaara Totalt Kännedomsgrad Tonnage (t) Halt (g/t) Ounces guld Tonnage (t) Halt (g/t) Ounces guld Tonnage (t) Halt (g/t) Ounces guld Indicated , ,8 Inferred , , ,2 Indicated+ inferred , , , Unclassified , , ,

9 2 Tabell 2. Tonnaget i huvudförekomsten, sydvästra förekomsten, sydöstra förekomsten (Suurikuusikko) och norra Rouravaara vid en cut off på två gram guld per ton (Micon International Ltd.). Suurikuusikko N. Rouravaara Totalt Kännedomsgrad Tonnage (t) Halt (g/t) Ounces guld Tonnage (t) Halt (g/t) Ounces guld Tonnage (t) Halt (g/t) Ounces guld Indicated , ,0 Inferred , , ,3 Indicated+ inferred , , , * Indicated and inferred resources Nya inmutningar Totalt har Riddarhyttan inmutat 15 nya områden (1 382 hektar) väster och norr om Suurikuusikko. Dessa täcker dels sådana områden där den under våren och sommaren gjorda kaxprovtagningen visat anomala guldhalter dels området sydöst om Iso-Kuotko där de förmodade skjuvzonerna skär varandra (se figur 1). Iso-Kuotko Suurikuusikko Figur 1. Riddarhyttans inmutningar och reservationer i Suurikuusikkofältet. Ljusgröna områden visar de nya inmutningar och de mörkgröna linjerna markerar de förmodade skjuvzonerna.

10 3 Kostnadskalkyler för exploatering av Suurikuusikko Under våren och försommaren har Micon International Ltd. tillsammans med bl.a. Signet Engineering Pty. Ltd. och Overseas Environmental Contractors genomfört preliminära kostnadskalkyler för en exploatering av Suurikuusikko. Dessa grundar sig på den kunskap som fanns om förekomsterna och utvinningsprocessen i början av året. Ett flertal olika alternativ har granskats. Dessa skiljer sig huvudsakligen åt genom: * Andelen ingående entreprenadarbeten. * Typ av finansiering. * Andelen begagnade maskiner. * Produktionens storlek. * Guldprisets utveckling. * Valutakursen. * Olika andelar dagbrottsbrytning respektive underjordsbrytning. * Guldutbytet i processen. I basalternativet förutsättes att Riddarhyttan driver dagbrottet med egna maskiner och egen personal. För tillredningsarbeten under jord anlitas entreprenadföretag medan malmbrytningen sker i egen regi och med egen utrustning. Processverket ägs av Riddarhyttan och drivs med egen personal. Tre olika kalkyler som grundar sig på basalternativet redovisas nedan. Underlaget för dessa framgår av tabell Basalternativet med lånefinansiering Beräkningarna grundar sig på basalternativet och en dollarkurs på 1USD = 6,60 FIM. Finansieringen förutsättes ske genom ett lån som uppgår till 50 % av initialinvesteringarna. Finansiella kostnader efter produktionsstarten har ej inkluderats i beräkningen av driftkostnaderna. 2. Basalternativet med bidrag I beräkningarna har basalternativet och en dollarkurs på 1USD = 6,60 FIM använts. Ett 25 %-igt statligt stöd för initialinvesteringarna (motsvarar cirka 17,6% av de totala investeringarna) har förutsatts. 3. Reducerat basalternativ Kapitalkostnaderna har i detta alternativ reducerats då viss utrustning i malmbehandlingsverket förutsättes köpas begagnad. Guldutbytet i processen har höjts marginellt (från 88,8% till 89,3%), vilket motiveras av de resultat som uppnåtts vid de senaste pilotskalförsöken. Vidare har en dollarkurs på 1USD = 7,00 FIM använts. Gråbergsinblandningen vid underjordsbrytningen har reducerats från 27% till 17 %. I förutsättningarna ingår också att högspänningstransformator och kraftledning fram till industriområdet finansieras av nätoperatören samt att personalbehovet reduceras till vad som är normalt för nordeuropeiska gruvor. Det bör understrykas att flera av dessa antagande måste verifieras innan de kan användas i den slutliga feasibility studien. Tabell 3. Basdata för de tre redovisade alternativen. Basalalternativ + lån Basalalternativ + stöd Reducerat basalternativ In-situ tonnage och guldhalt ton med 6,1 g/t ton med 6,1 g/t ton med 6,1 g/t (1 g/t cut off) Ingående tonnage** och halt i verket ton med 6,2 g/t ton med 6,2 g/t ton med 6,3 g/t Årlig brytning (minskar mot slutet av perioden då brytning endast sker u.j.) ton (i genomsnitt ounces) ton (i genomsnitt ounces) ton (i genomsnitt ounces) Typ av tonnage Indicated resources+ inferred resources Indicated resources+ inferred resources Indicated resources+ inferred resources Gruvans livslängd 9,5 år 9,5 år 9,5 år Dollarkurs 1USD = 6,60 FIM 1USD = 6,60 FIM 1USD = 7,00 FIM

11 4 Gruvbrytning Brytningen av huvudmineraliseringarna planeras ske i ett dagbrott vars djupaste del når ner till cirka 215 meter under dagytan. De sydvästra och sydöstra mineraliseringarna avses brytas ner till cirka 80 meter i ett mindre dagbrott som utgör en direkt fortsättning mot söder av det stora dagbrottet. Från bottnen på det mindre brottet drivs en ramp ner mot de djupare liggande delarna av mineraliseringarna vilka, i den aktuella studien, avses brytas med konventionell skivpallbrytning. Norra Rouravaaraförekomsten planeras endast brytas i ett dagbrott vilket kommer att nå ett maximalt djup av cirka 50 meter. Om det förutsättes att tonnaget* i klassen inferred resources kan överföras till indicated resources genom fortsatt borrning beräknas det totala brytvärda tonnaget (ingående till verk**) uppgå till 6,0 miljoner ton med i genomsnitt 6,2 gram guld per ton (tabell 4). Minskningen av tonnaget i förhållande till in-situ beräkningarna beror huvudsakligen på att vissa delar av mineraliseringarna ej anses kunna brytas under jord vid det aktuella guldpriset. Tabell 4. Brytvärt tonnage och medelhalt. (ingående till verk) Basalternativ + lån och basalternativ + stöd. Cut off (g/t) Tonnage (t) Guldhalt (g/t) Guldinnehåll (ounces) Suurikuusikko dagbrott 1, , Suurikuusikko under jord 5, , N. Rouravaara dagbrott 2, , Totalt: , *I studien har inferred resources inkluderats vid beräkningen av det brytbara tonnaget. Detta har gjorts i avsikt att verifiera att detta tonnage, om det genom fortsatt prospektering uppgraderas till indicated resources, kan räknas som brytvärd reserv. ** Ingående tonnage och halt till verket inkluderar beräknad gråbergsinblandning vid brytning samt malmförlust. Processverket Processverket har planerats för att behandla drygt ton malm per dag (cirka ton per år). Mycket förenklat kan den planerade guldutvinningen delas upp i sex steg: * Krossning * Malning * Flotation * Biooxidation * Lakning * Framställning av guldtackor (doré) ur laklösningen. De omfattande metallurgiska försök som gjorts i såväl laboratorie - som pilotskala med material som uttagits dels genom borrning (11,5 ton) och dels genom provbrytning (500 ton) visar att guldet kan utvinnas med ett tillfredsställande utbyte. En del laboratorieförsök visar att det med mindre modifie - ringar i processen kan vara möjligt att nå ett ännu högre utbyte än de som använts i såväl basalternativet (88,8%) som i det reducerade basalternativet (89,3%). Genomsnittliga driftkostnader De genomsnittliga driftkostnaderna (brytning, malmbehandling och administration) har i basalternativet + lån och i basalternativet + stöd beräknats till i genomsnitt 154 USD per ounce guld. I det reducerade basalternativet har de genomsnittliga driftkostnaderna reducerats till 140 USD per ounce (tabell 5). Kostnadsminskningen är huvudsakligen en effekt av att: * Gråbergsinblandningen vid underjordsbrytningen har reducerats. * Personalen i gruvan och verket har minskats. * Något högre guldutbyte har använts. * En starkare dollar gentemot finska marken har förutsatts.

12 5 Tabell 5. Genomsnittliga driftkostnader. Basalternativ + lån och basalternativ + stöd Reducerat ba salternativ Gruvbrytning: Dagbrott och under jord (USD/ounce) Malmbehandling (USD/ounce) Administration (USD/ounce) 5 4 Totalt (USD/ounce) Investeringar Kostnaderna för maskiner och utrustning i basalternativet grundar sig på offerter från finska och utländska leverantörer. I basalternativen med bidrag och lånefinansiering har kursen 1USD = 6,60 FIM använts. Den finska marken har emellertid försvagats gentemot dollarn varför kursen 1USD = 7,00 FIM använts i det reducerade basalternativet. De initiala investeringarna (tabell 6) för dagbrottet, processverket, infrastrukturen och dammanläggningen har i basalternativet med lånefinansiering beräknats till 69 miljoner USD. Till detta kommer investeringar på 30 miljoner USD under driftsperioden, varav huvudparten (cirka 2/3) avser tillredningar och maskiner för underjordsbrytning (tabell 7). Totalt uppgår investeringarna till 99 miljoner USD (tabell 8). I basalternativet med statligt stöd uppgår Riddarhyttans initialinvesteringar till 52 miljoner USD (tabell 6) och investeringarna under driftperioden till 28 miljoner USD (tabell 7). De totala investeringarna är 80 miljoner USD (tabell 8). I det reducerade basalternativet förutsättes att en del begagnade maskiner och utrustning används. De initiala investeringskostnaderna (tabell 6) beräknas då kunna reduceras till 59 miljoner USD och de efterföljande investeringskostnaderna till 25 miljoner USD (tabell 7). Den totala investeringen uppgår således till 84 miljoner USD (tabell 8). Tabell 6. Investeringskostnader före produktionsstart. Basalternativ + lån (USD) Basalternativ + stöd (USD) Reducerat basalternativ (USD) Dagbrott Underjord Processverk Infrastruktur och dammar Interna kostnader Totalt Lån Bidrag Kraftledning Egenfinansiering Tabell 7. Investeringskostnader under driftperioden. Basalternativ + lån (USD) Basalternativ + stöd (USD Reducerat basalternativ (USD) Dagbrott Underjord Processverk Infrastruktur och dammar Interna kostnader Arbetande kapital = = Ersättningsinvesteringar Återställning restvärde Aktiverad ränta Totalt

13 6 Initial kostnader Kostnader under driftperioden Totalt Tabell 8. Totala investeringskostnader. Basalalternativ + lån Basalalternativ + stöd Reducerat basalternativ USD USD USD USD USD USD USD USD USD Bidrag 0 USD USD Kraftledning Riddarhyttans tot. investeringskostnad USD USD USD Oijärvi grönstensbälte Geografiskt läge Guldförekomsterna ligger intill Oijärvi samhälle i norra Finland cirka 65 km öster om Kemi. Tillgängligheten är mycket god då det finns flera vägar i området Inmutningar och reservationer Den intressantaste delen av grönstensområdet täcks av 28 inmutningar som tillsammans har en yta av ha (se figur). Dessutom finns 8 reservationer vilka täcker ett område på ha. Ansökan har gjorts om att överföra en mindre del av reservationerna till inmutningar. Geologi Enligt de undersökningar som utförts av Finlands Geologiska Undersökning (GTK) är det nyupptäckta arkeiska grönstensbältet vid Oijärvi cirka 80 km långt och har en bredd som varierar mellan en och åtta km. Det har huvudsakligen en nord-sydlig utsträckning men inom det inmutade området finns en cirka 10 km lång utlöpare mot väster (figur 2). Figur 2. Geologisk karta över den centrala delen av Oijärvi grönstensbälte. (Finlands Geologiska Undersökning, GTK).

14 7 Grönstensbältet domineras av ultrabasiska vulkaniter med inlagringar av glimmerskiffrar och tuffiter. Centralt i vulkaniterna uppträder en smal zon bestående av kvarts-sericit skiffer. Den västra delen av grönstensbältet utgöres av glimmerskiffrar och gråvackor. De suprakrustala bergarterna intruderas av kvarts-fältspatporfyriska gångar och mindre plutoniter av tonalitiska karaktär. Längs grönstensbältet löper, i nord-sydlig riktning, en markant skjuvzon (Karahka zonen) intill vilken berggrunden delvis kraftigt deformerats och omvandlats. Vanligen utgöres omvandlingen av karbonatisering, kloritisering samt delvis också sericitisering. I anslutning till denna skjuvzon har låghaltiga guldmineraliseringar (<0,5 gram guld per ton) konstaterats på flera ställen. Den preliminära kärnborrning som utförts av Finlands Geologiska Undersökning har emellertid också resulterat i att tre mineraliseringar med högre guldhalter (>5 gram guld per ton) lokaliserats (Kylmäkangas, Kompsa och Karahka). Grönstensbältet omges av granitoider och gnejser av arkeisk ålder. Den östra kontakten anses vara tektonisk medan den västra är intrusiv. Kylmäkangas Kylmäkanges är den västligaste av de tre rikare mineraliseringarna (figur 1) inom de inmutade områdena. Guldet förekommer i en kvartsrik bergart som uppträder mellan en fullständigt omvandlad basisk vulkanit och en kvarts-fältspat porfyr. Mineraliseringen, som har en nordöstlig strykning, stupar relativt brant mot nordväst. Guldet är finkornigt och uppträder fritt tillsammans med olika sulfidmineral som svavelkis, blyglans, zinkblände och kopparsulfider (kopparkis, kopparglans och bornit) samt silver och bly-koppar tellurider. Förekomsten har undersökts med sju borrhål i tre profiler. Avståndet mellan profilerna är cirka 50 meter. Jorddjupet i området är betydande. I den nordöstligaste profilen har tre hål borrats (R657, R658 och R659). Borrhål R659 träffade mineraliseringen på ett djup av cirka 170 meter under bergytan, vilket är den djupaste nivån den i dag är känd. Genomsnittshalterna i den 6,3 meter långa mineraliserade kärnsektionen är: 9,6 gram guld per ton och 104 gram silver per ton. Dessutom håller denna låga halter av koppar, zink och bly (tabell 9). Det i samma profil borrade hålet R658 träffar mineraliseringen på cirka 75 meters djup (tabell 10). Den mineraliserade kärnsektio nen, som är 13,4 meter, håller 18,9 gram guld per ton, 106 gram silver per ton samt något koppar, bly och zink. Exkluderas de fattigare partierna blir genomsnittshalterna: 33,6 gram guld per ton, 186 gram silver per ton, 0,35% koppar, 0,56% bly och 0,38% zink (7,3 meter längs kärnan). Borrhål R657 (tabell 11) träffade mineraliseringen direkt i bergytan. Halterna i den mineraliserade sektionen (7,9 meter) är: 1,9 gram guld per ton och 8 gram silver per ton. Tabell 9. Analyser* av mineraliserade kärnsektio ner från borrhål R659. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) Cu (%) Pb (%) Zn (%) R ,15-269,15 2,00 2 0,29 0,009 0,002 0,003 R ,15-271,15 2,00 2 0,26 0,013 0,004 0,004 R ,15-273,15 2,00 2 0,32 0,010 0,007 0,004 R ,15-274,25 1,10 1 0,20 0,009 0,009 0,004 R ,25-276,25 2,00 5 0,70 0,009 0,009 0,006 R ,25-277,25 1, ,32 0,051 0,118 0,074 R ,25-278,28 1, ,43 0,053 0,031 0,013 R ,25-279,25 1, ,9 0,178 0,067 0,026 R ,25-280,60 1, ,1 0,456 0,490 0,257 R ,60-282,55 1, ,21 0,021 0,019 0,010 R659 (276,25-282,55) (6,30) (104) (9,62) (0,149) (0,145) (0,076)

15 8 Tabell 10. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R658. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) Cu (%) Pb (%) Zn(%) R ,15-102,50 2, ,12 0,032 0,029 0,014 R ,50-103,50 1, ,36 0,029 0,002 0,002 R ,50-105,10 1,60 4 0,60 0,005 0,003 0,008 R ,10-105,60 0,50 1 0,10 0,008 0,001 0,011 R ,60-106,20 0,60 4 0,57 0,027 0,019 0,035 R ,20-108,20 2, ,2 0,268 0,792 0,391 R ,20-109,40 1, ,9 0,438 0,763 0,452 R ,40-109,70 0, ,50 0,269 0,092 0,073 R ,70-110,25 0, ,8 0,586 2,210 2,260 R ,25-111,45 1, ,54 0,862 0,280 0,164 R ,45-112,50 1,05 3 0,19 0,003 0,009 0,003 R ,50-112,85 0, ,42 0,011 0,012 0,041 R ,85-113,50 0, ,27 0,175 0,010 0,021 R658 (106,20-113,50) (7,30) (186) (33,63) (0,359) (0,562) (0,386) R658 (100,15-113,5) (13,35) (106) (18,86) (0,206) (0,314) (0,217) Tabell 11. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R684/657. Borrhål Från..till.. (m) Section (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) Cu (%) Pb (%) Zn(%) R684/657 38,45-39,10 0,65 3 0,21 0,001 0,020 0,001 R684/657 39,10-41,20 2,10 5 0,52 0,005 0,009 0,001 R684/657 41,20-42,20 1, ,41 0,005 0,003 0,002 R684/657 42,20-44,10 1,90 9 3,29 0,004 0,001 0,002 R684/657 44,10-44,80 0, ,57 0,010 0,002 0,005 R684/657 44,80-47,00 2,20 7 0,50 0,032 0,008 0,013 R684/657 47,00-49,00 2,00 4 0,15 0,006 0,004 0,002 R684/657 (39,10-47,00) (7,9) (8) (1,91) (0,013) (0,005) (0,005) I den mellersta profilen har två hål borrats (R654 och R656). Mineraliseringen påträffades på cirka 20 meters djup i borrhål R654 (tabell 12). Den 17,3 meter långa kärnsektionen håller i genomsnitt: 6,0 gram guld per ton, 43 gram silver per ton och cirka 20 gram tellurium per ton. Hål 656 (tabell 13) träffar på 50 meters djup under bergytan mineraliseringen som håller 7,1 gram guld per ton och 47 gram silver per ton (4,7 m längs kärnan). Tabell 12. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R654. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) Te (g/t) R654 53,15-55,15 2,00 2 0,31 0,22 R654 55,15-56,25 1,10 2 0,90 0,23 R654 56,25-58,25 2,00 7 1,18 3,54 R654 58,25-60,25 2, ,63 18,00 R654 60,25-62,25 2, ,17 11,90 R654 62,25-64,25 2, ,80 62,00 R654 64,25-65,85 1, ,87 23,50 R654 65,85-67,70 1, ,71 17,60 R654 67,70-68,85 1,15 8 2,28 8,64 R654 68,85-69,90 1,05 6 0,80 3,21 R654 69,90-71,35 1,45 9 0,29 1,53 R654 71,35-72,50 1, ,14 19,80 R654 72,50-74,00 1, ,30 35,70 R654 74,00-75,50 1, ,95 0,60 R654 75,50-77,35 1,85 8 0,76 1,53 R654 (58,25-75,50) (17,25) (43) (6,03) (20,1) Tabell 13. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R656. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) R656 97,85-99,85 2, R ,60 1, R ,60 2, R ,60 2,

16 9 R ,00 1, R ,40 0, R ,40 2, R ,10 1, R ,45 0, R ,00 1, R ,10 1, R ,10 2, R656 (111,45-116,10) (4,65) (47) (7,08) Två hål har borrats i den sydvästligaste profilen (R682 och R681). Dessa visar att den mineraliserade zonen i detta läge är smal och fattig. I borrhål R682 (tabell 15) finns dock en 1,1 meter lång kärnsektion som håller 6,2 gram guld per ton (se tabellerna nedan). Tabell 14. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R681. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) R681 98,05-98,40 0,35 1 0,25 R681 98,40-100,40 2,00 1 0,12 Tabell 15. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R682. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) R ,45-102,20 0,75 3 0,41 R ,20-103,30 1, ,17 Kompsa Guldförekomsten vid Kompsa ligger cirka 5 km nordöst om Kylmäkangas (figur 2) i nära anslutning till Karahka skjuvzonen. Den har undersökts med sjutton borrhål (R607+ R ). Ytterligare fyra hål (R ) har borrats i en profil över skjuvzonen cirka 500 meter söder om förekomsten. Den prospektering som Finlands Geologiska Undersökning utfört visar att den guldförande zonen minst är 300 meter bred och att den kan följas mer än 400 meter längs skjuvzonen samt att den har ett djupgående på minst 100 meter. Inom denna zon uppträder guldet företrädesvis i kvartsgångar samt i den sericitomvandlade berggrund som omger dessa. Synligt guld och höga halter (5-42 gram guld per ton) har noterats i kortare kärnsektioner från flera borrhål (se tabellerna 16 till 24 nedan). Tabell 16. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R615. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Au 3 (g/t) R615 57,65-58,60 0,95 5,52 R615 58,60-59,50 0,90 0,42 R615 59,50-60,65 1,15 0,11 R615 60,65-61,80 1,15 0,29 R615 68,00-69,00 1,00 13,6 R615 69,00-70,00 1,00 0,50 R615 70,00-71,00 1,00 0,11 R615 71,00-72, ,23 R615 72,05-72,90 0,85 0,13 R615 72,90-73,80 0,90 0,12 R615 73,80-74,75 0,95 0,16 R615 79,00-80,20 1,20 0,16 R615 80,20-81,30 1,10 2,10

17 10 Tabell 17. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R617. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Au 3 (g/t) R617 22,20-23,20 1,00 7,89 R617 23,20-24,00 0,80 0,17 R617 33,40-34,40 1,00 0,54 R617 34,40-35,40 1,00 1,72 R617 35,40-36,40 1,00 0,13 R617 36,40-37,40 1,00 0,24 R617 37,40-38,20 0,80 0,13 R617 38,20-39,40 1,20 0,26 R617 39,40-40,40 1,00 0,13 R617 46,30-46,95 0,65 0,33 R617 46,95-48,10 1,15 1,10 R617 48,10-49,10 1,00 0,23 R617 49,10-50,15 1,05 0,11 R617 50,15-51,15 1,00 0,20 Tabell 18. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R618. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Au 3 (g/t) R618 31,10-32,10 1,00 0,58 R618 32,10-33,15 1,05 0,25 R618 33,15-34,15 1,00 0,19 R618 46,10-47,10 1,00 0,53 R618 47,10-48,20 1,10 0,70 R618 70,60-71,70 1,10 0,41 R618 73,30-74,30 1,00 0,51 R618 74,30-75,20 0,90 0,11 R618 75,20-76,20 1,00 0,31 R618 76,20-77,35 1,15 0,89 R618 82,40-83,40 1,00 0,49 R618 83,40-84,55 1,15 0,88 Tabell 19. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R619. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Au 3 (g/t) R619 38,50-39,50 1,00 0,15 R619 39,50-40,50 1,00 0,56 R619 40,50-41,90 1,40 0,28 R619 41,90-42,90 1,00 0,24 R619 70,10-71,00 1,00 0,15 R619 72,80-74,00 1,20 1,20 Tabell 20. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R620. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Au 3 (g/t) R620 32,20-33,20 1,00 1,10 R620 33,20-34,20 1,00 0,30 R620 34,20-35,20 1,00 0,14 R620 35,20-36,30 1,10 1,09 R620 36,30-37,20 0,90 0,15 R620 37,20-37,90 0,70 0,17 R620 37,90-38,90 1,00 1,11 R620 38,90-39,80 0,90 1,34 R620 41,90-43,00 1,10 0,34 R620 52,65-53,00 0,35 0,12 R620 54,75-55,75 1,00 1,40 R620 55,75-56,90 1,15 0,63 R620 72,55-73,65 1,10 5,20 R620 73,65-74,70 1,05 0,48

18 11 Tabell 21. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R622. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Au 3 (g/t) R622 37,30-38,40 1,10 27,1 R622 38,40-39,90 1,50 0,21 R622 39,90-40,50 0,60 0,37 Tabell 22. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R625. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Au 3 (g/t) R625 31,15-31,70 0,55 41,9 R625 31,70-32,80 1,10 2,85 R625 32,80-33,75 0,95 0,05 R625 33,75-34,45 0,70 1,64 R625 34,45-35,30 0,85 0,05 R625 35,30-36,20 0,90 0,40 Tabell 23. Analyser* av min eraliserade kärnsektioner från borrhål R626. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Au 3 (g/t) R626 34,60-35,60 1,00 0,77 R626 35,60-36,60 1,00 2,97 R626 36,60-37,55 0,95 0,32 R626 37,55-38,80 1,25 0,48 R626 38,80-39,80 1,00 0,45 R626 39,80-40,80 1,00 0,48 R626 80,80-81,80 1,00 1,79 Tabell 24. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R630. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Au 3 (g/t) R630 72,50-74,50 2,00 0,09 R630 74,50-76,50 2,00 9,66 R630 76,50-78,60 2,10 0,05 Karahka Guldmineraliseringen vid Karahka ligger cirka 3 km öster om Kylmäkangas i anslutning till Karahka skjuvzonen (figur 2). Den har undersökts med femton hål borrade i fem profiler. Mineraliseringen är huvudsakligen knuten till kvarts-karbonatgångar som uppträder i kraftigt omvandlade och skjuvade basiska vulkaniter. Guldet, som uppträder tillsammans med sulfidmineral som svavelkis och arsenikkis, är fritt. Halterna i de mineraliserade kärnsektionerna är som regel låga (under ett gram guld per ton). Enstaka meterlånga sektioner visar dock halter på över 3 gram guld per ton (se tabellerna 25 till 27 nedan). Den rikaste sektionen håller 4,9 gram guld per ton över 2,0 meter (borrhål R576). Tabell 25. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R576. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Ag (g/t) Au 3 (g/t) Au 2 (g/t) R576 65,00-67,00 2,00 1 0,41 0,13 R576 74,00-76,00 2,00 1 0,29 4,88 R ,00-145,60 0,60 1 0,37 0,24 R ,20-250,20 2,00 1 0,29 0,12 R ,20-251,60 1,40 1 0,37 0,14 R , ,90 1 0,21 0,08

19 12 Tabell 26. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R578. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Ag (g/t) Au 3 (g/t) Au 2 (g/t) R ,20-113,80 1,60 1 0,08 0,16 R ,80-114,90 1,10 1 0,49 0,26 R ,00-147,20 1,20 1 0,21 0,25 R ,50-176,10 1,60 1 0,49 1,01 R ,50-242,50 2,00 1 1,78 3,66 R ,50-244,40 1,90 1 0,23 0,23 R ,90-267,00 2,10 1 0,14 0,25 Tabell 27. Analyser* av mineraliserade kärnsektioner från borrhål R578. Borrhål Från..till.. (m) Sektion (m) Ag (g/t) Au 3 (g/t) Au 2 (g/t) R582 52,80-54,00 1,20 3 0,24 0,07 R582 54,00-55,00 1,00 1 0,42 0,51 R582 86,40-87,30 0,90 2 1,99 1,97 R582 87,30-88,30 1,00 3 0,30 0,37 R582 89,80-91,00 1,20 2 0,83 0,87 R582 94,80-95,80 1,00 1 0,18 0,17 R582 96,80-98,00 1,20 1 0,33 0,41 R582 98,00-99,70 1,70 1 0,25 0,23 *Analyserna som redovisas i tabellerna har utförts av Finlands Geologiska Undersökning. 1, 2 och 3 anger olika analysmetoder för guld.