Omvärldsnytt nr. 5, 2013

Transkript

1 Omvärldsnytt nr. 5, 2013 Innehåll PIAAC»Läsa för livet«med kontroversiella förslag En ny ungdomspolitik Nya regionkommuner - och länsstyrelserna blir kvar Regeringen föreslår hbtstrategi Fler kvinnor än män väljer högre studier Läsfrämjande inom idrotten Kulturrådet får 30 miljoner till kultur för äldre Centrum för lättläst föreslås övergå till nationellt kunskapscentrum Regeringssatsning mot rasism i Malmö Kunskapscenter för arbetslivsmuseer får stöd Vestlunddagarna med stöd av rörelser och regeringen Nytt digitaliseringsuppdrag för Kulturrådet - efterlyser fler tips På nytt jobb PIAAC - internationell undersökning om vuxnas färdigheter OECD:s stora undersökning; Skilled for Life? presenterades den 8 oktober. Sverige är en av 23 deltagande länder. Undersökningen har genomförts för att ge information om i vilken utsträckning den vuxna befolkningen, i åldrarna år, har de färdigheter som behövs i samhället och hur dessa används på arbetet och hemma. Kunskaper i att läsa, räkna och lösa problem med hjälp av IT/dator behövs i de flesta sammanhang. Resultaten från PIAAC visar att Sverige står sig väl i jämförelse med övriga länder som har deltagit. Sverige ligger över genomsnittet för de deltagande länderna i läsning och räkning och högst när det gäller andelen med goda kunskaper i att lösa problem via IT/dator. Även om Sverige står sig väl i internationell jämförelse ligger mer än var fjärde vuxen person i Sverige under kunskapsnivå 1 på skalan för problemlösningsförmåga, inklusive de som av olika skäl inte har genomfört datorövningarna. Motsvarande andel för OECDländerna sammantaget är hela 38 procent. Sverige sticker ut negativt på ett område: Vi är det land som har störst gap när det gäller läsfärdigheter mellan inrikes och utrikesfödda. Det finns förstås flera förklaringar till detta, en är att Sverige tillhör de länder som har störst andel utrikes födda i den vuxna befolkningen. Internationella studier visar att Sverige är ett av de länder som investerar mest i utbildning och livslångt lärande. I Labour Force Survey (LFS) mäts deltagande i utbildningar i det formella utbildningssystemet och deltagande i kurser inom arbetet och på fritiden under en period på fyra veckor. Deltagandet bland svenskar i åldern år låg på 23 procent år 2010 medan motsvarande andel för EU27 var 8 procent. Skillnaderna jämfört med EU27 har ökat under de senaste åren. Mer om undersökningen: BR_00_A40BR1302.pdf Sida 1

2 »Läsa för livet«med kontroversiella förslag I samband med Bokmässan presenterade regeringen sin litteraturproposition Läsa för livet. De flesta förslagen från Litteraturutredningen finns med, även dem som Folkbildningsförbundet varit starkt kritiskt till. I ord berömmer regeringen folkbildningens roll för det läsfrämjande arbetet, men samtidigt föreslås att 30 miljoner av folkbildningsanslaget destineras för läsfrämjande, något som bara riskerar leda till ökad administration. Folkbildningens idé om ett läslyft som samordnas likt Digidel2013 finns inte heller med utan regeringen ger Kulturrådet i uppdrag att samordna de nationella insatserna utanför skolan. Propositionen föreslår nationella mål för befolkningens läsförmåga och tillgång till litteratur samt att litteratur- och läsfrämjande fr.o.m ska vara som ett av de områden som kan få statligt stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen. Den tar även upp inriktningen för en framtida biblioteksersättning, stöd till litteratur och kulturtidskrifter, försöksverksamhet med e-böcker ur den nationella katalogen Libris, samt insatser för de nationella minoritetsspråken, för personer med annat modersmål än svenska samt för teckenspråkiga. Via Omvärldsnytt informerar Folkbildningsförbundet med ojämna mellanrum om frågor relevanta för studieförbunden. Med två undantag, vi kommer att gå igenom vårpropositionen och budgetpropositionen för att relativt snabbt analysera innehållet. Alla frågor vi tar upp är givetvis inte relevanta för alla förbund, men vi hoppas att de flesta ska finna något av intresse. Vi vill gärna ha respons på innehållet och att ni berättar om det är någon särskild fråga ni vill att vi håller extra koll på framöver. Tveka inte att höra av er! (130614) Regeringen: Läsa för livet Kulturnytt: ABF om att lässatsningen är en bluff Kulturrådet: Kulturrådet viktigt nav för läsfrämjande En ny ungdomspolitik Målgruppen för den statliga ungdomspolitiken är unga mellan 13 och 25 år. Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till indikatorer för att följa upp ungas levnadsvillkor. Tanken är att de föreslagna indikatorerna ska kunna möjliggöra för jämförelser mellan kommuner och landsting. Indikatorerna ska även kunna användas inom det ungdomspolitiska EU-samarbetet. Uppdraget till Ungdomsstyrelsen är ett led i regeringens arbete inför en kommande ungdomspolitiska proposition. Inom ramen för det arbete har Utbildningsdepartementet skickat ut remisspromemorian En ny ungdomspolitik. Den utgör ett samlat förslag till ramverk för en förändra ungdomspolitiken. Den kommande propositionen kommer förutom ramverket även Sida 2

3 att innehålla en handlingsplan med konkreta åtgärder inom ungdomspolitiken. Promemorian har skickats till 150 myndigheter och organisationer med remisstid fram till den 18 oktober Nya regionkommuner - och länsstyrelserna blir kvar Frågan om hur staten ska organisera sin förvaltning på regional nivå och hur ansvaret för länens utveckling ska fördelas mellan landsting och stat har varit föremål för flera utredningar och en utdragen diskussion. Regeringens senaste utredare; Mats Sjöstrand, fick 2009 i uppdrag att föreslå hur den statliga regionala förvaltningen skulle kunna bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. I december 2012 lämnades betänkandet om den statliga regionala förvaltningen, Statens regionala förvaltning, förslag till en angelägen reform, med en rad förslag kring den statliga förvaltningen på regional nivå. Bland annat föreslogs att antalet länsstyrelser skulle minska från dagens 21 till 11. Regeringen har nu lämnat besked i ett antal av de frågor som lyftes i utredningen. Bland annat kommer man inte att gå vidare med utredningens förslag om att förändra länsstyrelsernas geografiska indelning. Regeringen kommer att se över finansieringen av länsstyrelsernas anslag och har i budgetpropositionen tillskjutit medel för att stärka vissa mindre länsstyrelser. Regeringen vill inte slå samman län eller landsting om det inte finns ett brett stöd för en sådan förändring. Det innebär att regeringen under innevarande mandatperiod kommer att föreslå riksdagen, att de landsting där ansvarsfördelningen redan har överlämnats från staten till ett regionalt politiskt organ, så kallat samverkansorgan, ska få ta över det regionala utvecklingsansvaret i länet. Det innebär att regeringen kommer att föreslå riksdagen att bevilja ansökningar från Jönköpings-, Gävleborgs-, Östergötlands-, Örebro-, Kronobergs- och Jämtlands län. Tidigare har försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län permanentas och ansökningar från Halland och Gotland om att bilda regionkommuner beviljats. Det innebär att nio landsting och Gotlands kommun från den 1 januari 2015 kommer att ha status som regionkommun. Regeringen är inte beredd att ändra kompetensfördelningen mellan stat och regionala organ i övriga län. Det innebär att regeringen inte är beredda att bevilja ansökningarna från Norrbottens-, Västernorrlands- och Västmanlands län, eftersom det regionala utvecklingsansvaret där ligger hos länsstyrelserna. Läs mer: Sida 3

4 Regeringen föreslår hbt-strategi I regeringens budgetproposition presenterades en satsning för att stärka homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter och möjligheter i samhället. Satsningen innebär dels att en hbt-strategi ska antas under hösten 2014, dels att ökade anslag om sammanlagt 40 miljoner kronor avsätts för perioden att stärka hbt-personers rättigheter. Anslagen kommer att kunna användas för stöd till organisationer i civilsamhället som arbetar med att motverka intolerans och diskriminering. Ungdomsstyrelsen hanterar ansökningar om statsbidrag för området. Läs mer: Fler kvinnor än män väljer högre studier Den statliga myndigheten Universitetskanslerämbetet publicerade 26 september en rapport om hur stor andel av befolkningen som påbörjat högre utbildning vid 19 respektive 24 års ålder. Undersökningen visar att det finns stora regionala skillnader. De län som hade störst andel som påbörjat högskolestudier vid såväl 19 års ålder (födda 1993) som 24 års ålder (födda 1988) var Uppsala län, Skåne län och Stockholms län. Minst var andelarna för 19-åringarna i Gotlands län, Jämtlands län och Västerbottens län. För 24-åringarna var andelarna minst i Gotlands län, Jämtlands län och Södermanlands län. En långsiktig trend som i rapporten framträder tydligt, är att skillnaderna ökar mellan kvinnor och män. Andelen kvinnor som påbörjat högre utbildning är fortsatt större än andelen män i samtliga län. Skillnaden mellan könen ökar i de äldre åldersgrupperna. Vid 24 års ålder har, i riket som helhet, 51,5 procent av kvinnorna påbörjat en högskoleutbildning mot 36,4 procent av männen. I rapporten redovisas statistik för alla län och kommuner. Läs rapporten här: domarsompaborjathogskoleutbildning.5.197eccc1140ee238b581 1e9.html Läsfrämjande inom idrotten Kulturrådet ska från och med i höst genomföra en satsning där idrottsföreningar och bibliotek tillsammans ska stärka ungdomars läsning och intresse för litteratur. Samarbetspart är Riksidrottsförbundet. Uppdraget gäller och tre miljoner kronor är avsatta. Norge har drivit ett liknande projekt. Sida 4

5 Kulturrådet får 30 miljoner till kultur för äldre Regeringen fördelar för tredje året medel till Kulturrådet för att stärka äldre människors möjlighet att delta i kulturlivet. I år blir summan 30 miljoner. Den 28 november anordnar Kulturrådet en nordisk expertkonferens på temat Kultur för äldre. Då presenteras en utvärdering av de insatser som hittills gjorts. Läs mer: 30-miljoner-till-kultur-for-aldre/ Centrum för lättläst föreslås övergå till nationellt kunskapscentrum Stiftelsen Centrum för lättläst ska avvecklas och verksamheten överföras till ett nationellt kunskapscentrum till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Det föreslår Lättlästutredningen som presenterade sitt betänkande 28 augusti. Insatserna vid kunskapscentret ska främst riktas till personer med utvecklingsstörning, andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad och till personer med demenssjukdom. Utredningen föreslår att ett brukarråd ska inrättas inom kunskapscentret, med personer som använder lättläst material samt representanter för viktiga förmedlare, bland andra bibliotekarier, läsombud och studieförbund. Läs mer: Regeringssatsning mot rasism i Malmö Integrationsminister Erik Ullenhag har beslutat att ge stöd till två satsningar för att motverka rasism, antisemitism och islamofobi i Malmö. Bidrag ges dels till en fördjupad fortbildning för lärare Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), dels för att möjliggöra en webbversion av teaterpjäsen Third Generation. Läs mer: Kunskapscenter för arbetslivsmuseer får stöd Regeringen avsätter tre miljoner till satsning på arbetslivsmuseer. Stödet ska användas till utökad utbildningsverksamhet för verksamma vid svenska arbetslivsmuseer. I Sverige finns drygt arbetslivsmuseer som till största delen drivs av ideella krafter. Verksamheten kräver både teknisk och ekonomisk kompetens samt museikunskap. Stiftelsen Arbetets museum kommer under tre år bedriva en försöksverksamhet i form av ett Kunskapscenter för arbetslivsmuseer. Bland stiftelsens huvudmän finns ABF och Sensus studieförbund. Se även: Sida 5

6 Vestlunddagarna med stöd av rörelser och regeringen I år har folkbildaren Gösta Vestlund fyllt 100 år och en fond har startats för att finanisera Vestlunddagarna, de första genomförs i mars Folkbildningsförbundet och många fler har bidragit till fonden, bland annat har regeringen gett RIO (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) kronor för att i Gösta Vestlunds anda anordna ett seminarium om folkbildning över generationsgränserna. Läs mer: organisatoner/med-flera Nytt digitaliseringsuppdrag för Kulturrådet - efterlyser fler tips Kulturrådet genomför nu en kartläggning över hur digitala tekniska lösningar kan användas för att göra kultur mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Som en del i arbetet samlar Kulturrådet just nu in fakta om och exempel på olika lösningar som används idag. Har du några frågor kring arbetet eller tipsa om viktiga projekt som genomförs hör av dig till Per Svenson eller Jerk Sörenson. Mer information: Tillganglighet/Kulturradets-uppdrag/ På nytt jobb John Hassler har förordnats som ny ordförande i Finanspolitiska rådet under tiden 1 september juni Ny vice ordförande blir Eva Lindström och Oskar Nordström Skans är ny ledamot. Lena Furmark, är ny statssekreterare hos socialminister Göran Hägglund. Hon efterträder Karin Johansson som börjar som vd på Svensk Handel. Lena Furmarks tidigare tjänst som politiskt sakkunnig hos Göran Hägglund tas nu över av Henrik Kjellberg som har arbetat som politiskt sakkunnig hos barn- och äldre minister Maria Larsson. Christina Ramm-Ericson är ny statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson. Sida 6