VÄRDESKAPANDE OCH HÅLLBARHETSMÅL I SAMHÄLLSBYGGANDET

Transkript

1 VÄRDESKAPANDE OCH HÅLLBARHETSMÅL I

2 P R O G R A M 8:30 MORGONKAFFE serveras 9:00 Länsråd Camilla Fagerberg inleder 9:20 Dalarnas miljömål karta och kompass för värdeskapande Magnus Eriksson, Länsstyrelsen Dalarna 9:45 Värdeskapande i den fysiska planeringen exemplet Upplands Väsby Sara Bergvin, Sweco Architects 10:15 KORT PAUS 10:30 Hur går vi från ord till handling med värdeskapandet? DeCoDe och CityLab Action som verktygslåda Åsa Norman, Sara Bragée, Tyréns Föredrag + diskussion/workshop 12:00 LUNCH 12:45 Gästrike Hammarby värdeskapande i den redan byggda miljön Mats Mattsson, Martin Åhrén 13:30 Diskussion/workshop: Vad kan vi göra enskilt och tillsammans för att skapa mervärden i samhällsbyggandet som leder i riktning mot hållbarhetsmålen? Tony Svensson, KTH/Högskolan Dalarna/Sweco Architects EFTERMIDDAGSFIKA UNDER ARBETET 14:45 15:00 Summering och avslutning

3 Mänskligt behov Konkretisering Förändrad fysisk miljö Värdeutveckling Vad är värde? Kvantitativt värde Marknad Bytesvärde - Finansiellt värde Samhällsbyggaren Syntes eller kompromiss? Kvalitativt värde Livsmiljö Bruksvärde: - Sociala värden (jämlikhet, trygghet, tolerans, social mångfald m m) - Kulturella värden (identifikation, autenticitet, kulturell mångfald m m) - Ekologiska värden (resiliens, diversitet, systemsynergier, biologisk mångfald m m)

4 Värden och värderingar en värdeförskjutning? Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ena ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Per Albin Hansson i riksdagen, 1928 Det är grundläggande för oss människor att vi i första hand ser till vårt eget intresse. I andra hand hjälper vi andra. Debatten antropologer och forskare emellan har oftast handlat om graden av egenintresse. Men i det digitala urbana landskapet blir reglerna tydliga. Den som agerar tydligt för det gemensammas bästa belönas. Den som bryr sig om andra blir helt enkelt mer attraktiv. Kommersiellt och politiskt. Per Schlingmann & Kjell Nordström 2015

5 Från värdefullt till värdelöst? Bostadsnära natur Andelen grönytor i tätort under de senaste 30 åren har minskat i antal och storlek (SCB). I forskningen har 300 meter visat sig vara ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå till ett grönområde för att man ska använda det ofta. Vid planering av nya områden bör behovet av bostadsnära natur inom 300 m från bostäder och skolor tillgodoses. Bild: plats för barn och unga

6 Från värdefullt till värdelöst? Ytbehov skolbarn och förskolebarn Boverket rekommenderar: Minst ca 30 m 2 per skolbarn Minst ca 40 m 2 per förekolebarn Minst totalt 3000 m 2 sammanhängande friyta (ca ½ fotbollsplan). Bild: plats för barn och unga

7 Från värdefullt till värdelöst? Bild: Emelie Brunge, SvD Bild: plats för barn och unga

8 Hur skapar vi och behåller - värden i samhällsbyggandet? Hur stödjer detta arbetet med att nå våra hållbarhetsmål?

9 P R O G R A M 8:30 MORGONKAFFE serveras 9:00 Länsråd Camilla Fagerberg inleder 9:20 Dalarnas miljömål karta och kompass för värdeskapande Magnus Eriksson, Länsstyrelsen Dalarna 9:45 Värdeskapande i den fysiska planeringen exemplet Upplands Väsby Sara Bergvin, Sweco Architects 10:15 KORT PAUS 10:30 Hur går vi från ord till handling med värdeskapandet? DeCoDe och CityLab Action som verktygslåda Åsa Norman, Maria Borup, Tyréns Föredrag + diskussion/workshop 12:00 LUNCH 12:45 Gästrike Hammarby värdeskapande i den redan byggda miljön Mats Mattsson, Martin Åhrén 13:30 Diskussion/workshop: Vad kan vi göra enskilt och tillsammans för att skapa mervärden i samhällsbyggandet som leder i riktning mot hållbarhetsmålen? Tony Svensson, KTH/Högskolan Dalarna/Sweco Architects EFTERMIDDAGSFIKA UNDER ARBETET 14:45 15:00 Summering och avslutning

10 Diskussion/workshop Vad kan vi göra enskilt och tillsammans för att skapa mervärden i samhällsbyggandet som leder i riktning mot hållbarhetsmålen? Grupp 1 planeringsskede Amelie Sahlin, Region Dalarna Erik Folkesson Blom, Länsstyrelsen Dalarna Eva Larsson, Mora kommun Birgitta Johansson, Gagnefs kommun Henrik Siksjö, Tyréns Anders Carlborg, Länsstyrelsen Dalarna Sanne Godow Bratt Grupp 3 förvaltningsskede Malin Andersson, LudvikaHem Karl-Erik Finnäs, Säterbostäder AB Ebbe Evbjer, RFAB Ingemar Nygren, Högskolan Dalarna Åsa Andersson, Tyréns Mats Mattsson, Mekkab Annica Gustafsson, ByggDialog Dalarna Grupp 2 byggskede Sanna Byström, Säters kommun Helena Reimfors, Mondo arkitekter AB Anna Wibom, Högskolan Dalarna Sofia Stenberg, Tyréns Kristofer Röjerås, Tyréns Karin Eliasson, Falu kommun Sara Bergvin, Sweco Architects Magnus Eriksson, Länsstyrelsen Dalarna Grupp 4 Tvär Anna Sjöström, Tyréns Marita Wallhagen, Arkitektgruppen i Gävle Helena Faktus, Utvecklare Martin Åhrén, A-sidan Helene Axelsson, IUC Dalarna Per Adriansson, Adriansson Henrik Modigh, Tyréns Börje Forsberg, Swedbank

11 Diskussion/workshop Vad kan vi göra enskilt och tillsammans för att skapa mervärden i samhällsbyggandet som leder i riktning mot hållbarhetsmålen? Åtgärdsförlag som avser regional nivå (mellankommunal) Åtgärdsförslag som avser kommunal nivå (kommun, tätort) Åtgärdsförslag som avser lokal nivå (stadsdel, kvarter, byggprojekt) Övriga åtgärdsförslag som är mer på tvären eller som inte kan sorteras in under rubrikerna ovan. Planeringsskede regional planering/ underlag, kommunal översiktsplanering Byggskede Detaljplanering, markanvisning/exploatering savtal, byggande Förvaltningsskede Löpnade förvaltning av byggnadsbeståndet, renovering

12 Diskussion/workshop Vad kan vi göra enskilt och tillsammans för att skapa mervärden i samhällsbyggandet som leder i riktning mot hållbarhetsmålen? Workshopens upplägg: 1. Var och en tänker själv och skriver ner på Post it-lappar 2. Gemensam diskussion i respektive grupp som dokumenteras 3. Gemensam avslutande diskussion Fokusera på: Åtgärder som ska bidra till hållbarhetsmål och värdeskapande miljö, sociala, ekonomiska hantering av intressekonflikter dem emellan och stimulera synergier. Åtgärder som avser såväl utveckling/användning av verktyg/metoder som konkreta situationer/pilotprojekt. Åtgärder på 4-5 års sikt som kan ingå i nytt Åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål samt ge underlag för Byggdialog Dalarnas fortsatta insatser. Åtgärder som riktar sig till bygg- och förvaltningssektorn, kommuner, myndigheter och även andra aktörer i Dalarna. Samt inte minst åtgärder i samverkan mellan flera aktörsgrupper.

13 Tack för din medverkan! Vi återkommer!