REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

Transkript

1 REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

2

3 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens ställning, intresset för bildning, upplysning, utbildning, forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Verksamheten ska tillgodose alla människors behov och förutsättningar. Nya och gamla biblioteksanvändare har rätt att möta en biblioteksverksamhet som inte diskriminerar någon. Användarnas relation till biblioteken är stadd i förändring. På olika sätt bjuds användarna in att också själva vara aktörer i biblioteksverksamheten. Därför ska kvalitet, samverkan och verksamhetsutveckling utgöra grunden för Kultur i Västs regionala biblioteksuppdrag. Den regionala Biblioteksplanen kompletterar och fördjupar Västra Götalands regionala kulturplan I Västra Götalandsregionens kulturplan nämns följande utvecklingsinsatser för biblioteksområdet: Inspirera till nya och innovativa idéer för biblioteken som mötesplatser och för läsfrämjande för barn och unga. Vidareutveckla inspirationsmöten och konferenser som Bibliotopia Framtidens bibliotek. Folkbiblioteken den regionala biblioteksverksamhetens fokus Under planperioden riktar Kultur i Väst sina resurser till följande områden: Lärande och utveckling Läsa, förstå och uppleva Öppenhet och tillgänglighet Digital delaktighet Bibliotek är de kulturinstitutioner som finns i regionens samtliga kommuner och ofta utgör den enskilt största budgetposten i den kommunala kulturbudgeten. Bibliotekens traditionella roll att gratis tillhandahålla böcker och medier och att vara den självklara platsen för att inhämta information, utmanas i dag av den digitala tekniken och människors ändrade livsmönster. Som en lagstadgad och central kulturinstitution i varje kommun är det en utmaning att förbli angelägen för nya målgrupper som en plats för information, möten och kulturupplevelser. Kulturnämnden ska genom Kultur i Väst erbjuda stöd, fortbildning och inspiration för de lokala bibliotekens utvecklingsarbete och utifrån bibliotekens lokala förutsättningar inspirera till nya samverkansformer med föreningsliv, folkbildning, utbildningsaktörer och kulturverksamheter. Kultur i Väst ska fortsatt utveckla metoder för läsfrämjande riktat till barn och unga.

4 LÄRANDE OCH UTVECKLING LÄSA, FÖRSTÅ OCH UPPLEVA För att biblioteken ska kunna vara i takt med omvärlden krävs ständig utveckling och lärande. Under planperioden kommer Kultur i Väst att i dialog med bibliotekscheferna utveckla modeller för lärande på arbetsplatsen som stöder de olika bibliotekens mål och ambitioner. Kultur i Väst utgår från forskning och beprövad erfarenhet. Kultur i Väst ska: Fortbilda kring lärande organisationer. Tillsammans med bibliotekschefer ta fram metoder för kontinuerlig verksamhetsutveckling. Stärka samverkan mellan bibliotek för att dela erfarenheter och kunskaper inom olika delar av verksamheten. En viktig arbetsinsats under planperioden är att arbeta med de nationella målen för litteratur och läsfrämjande; alla ska utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av god kvalitet. Läsfrämjande gentemot grupper med större behov än andra ska prioriteras, till exempel invånare med annat modersmål än svenska. Att ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur står i fokus. Särskilt prioriterade är barns och ungas rätt till litteratur av hög kvalitet i en form anpassad till deras förutsättningar. Kultur i Väst ska: Förmedla kunskap om de bästa metoderna för läsfrämjande med särskilt fokus på barn och unga. Förmedla kunskaper om nya och innovativa idéer för läsfrämjande för invånare med olika kulturell och språklig bakgrund. Inspirera biblioteken att arrangera kreativa verksamheter och litterära evenemang.

5 ÖPPENHET OCH TILLGÄNGLIGHET DIGITAL DELAKTIGHET Uppdraget att vara relevant och tillgänglig för alla kräver att biblioteken erbjuder verksamhet och medier som är anpassade för de behov av kunskap, information och upplevelser som människor har. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och unga, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och invånare med ett annat modersmål än svenska. Detta betyder att medier, öppettider, lokaler, bemötande, information och teknik ska utvecklas i takt med omvärlden och dess förändringar. Kultur i Väst ska: Förmedla kunskap om de bästa metoderna för att vidga deltagandet och nå fler aktiva användare och besökare. Genomföra en ny stödmodell för kompletterande mediaförsörjning för ökad samverkan, effektivare resursutnyttjande och andra synergieffekter. Inspirera till nya och innovativa idéer för biblioteken som mötesplatser Folkbiblioteken ska verka för att öka kännedom om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Den digitala delaktigheten samt förmågan att bedöma och kritisk granska information och att veta hur digital information skapas och sprids blir därmed en uppgift för biblioteken. Digitala tjänster och system som står till allmänhetens och professionens förfogande utvecklas hela tiden. Investeringar i teknik och kunskap kräver stora insatser fortlöpande. Samverkan kan avlasta enskilda kommuner och ge större kraft till utveckling gemensamt. Kultur i Väst ska: Genom fortbildning öka bibliotekens media- och informationskunnighet/mik. Genom samordning och fortbildning utveckla digitala tjänster och system.

6 Förutsättningar De 49 kommunerna i Västra Götaland varierar i storlek, från grovt räknat 5000 till invånare. Befolkningen ökar med ca invånare per år, främst beroende på flyktinginvandring. Både andelen barn och andelen invånare 80 år och äldre beräknas öka framöver. I regionen finns 179 folkbiblioteksenheter varav 55 är kombinerade folk- och skolbibliotek. Ser man till den nationella biblioteksstatistikens nyckeltal 2014 ligger Västra Götalandsregionen över snittet i de allra flesta mätetalen, men på några viktiga punkter ligger vi under snittet med jämförbara län. Årsverken för barn och unga Publika aktiviteter för barn och unga Andelen e-böcker av bokbeståndet Utlån av anpassade medier Öppettid utanför kontorstid De fyra sjukhusgrupperna i regionen har bibliotek vars huvuduppgift är att stödja den kliniska verksamheten. Patientinriktad biblioteksverksamhet finns vid Skaraborgs Sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus. På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns patientbibliotek. Det finns också skolbibliotek vid de regionala folkhögskolorna och naturbruksgymnasierna. Den regionala biblioteksverksamheten har huvudfokus på de kommunala folkbiblioteken men är också öppen för andra biblioteksverksamheter. Genomförande och uppföljning Kultur i Väst upprättar årliga verksamhetsplaner och avsätter resurser för den regionala biblioteksverksamheten. Uppföljning av den regionala biblioteksverksamheten sker inom ramen för ordinarie rapportering av Kultur i Västs verksamhet. Nationell biblioteksstrategi Under planperioden utarbetas en nationell biblioteksstrategi. Syftet med strategin är att främja samverkan och kvalitetsutveckling i det allmänna biblioteksväsendet. Innehållet i strategin kan på sikt komma att påverka uppdrag och verksamhet hos såväl kommunala som regionala biblioteksverksamheter.

7

8 Kultur i Väst har under 2015 arbetat fram den regionala biblioteksplanen. I december antogs planen av Västra Götalandsregionens kulturnämnd och gäller Har du frågor kring biblioteksplanen eller den regionala biblioteksverksamheten är du välkommen att ta kontakt med oss: Bengt Källgren Chef Kultur & Samhälle, Kultur & Upplevelse, Länsbibliotekarie bengt.kallgren@kulturivast.se Eva Fred Litteraturkonsulent och biträdande länsbibliotekarie eva.fred@kulturivast.se

9 Biblioteksplan för BUS-biblioteket Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Varför biblioteksplan, och för vem? En vision ska speglas i konkreta handlingar. Denna biblioteksplan är tänkt att främst ge besked om verksamhetens inriktning och idé. Planen ska vara ett policydokument och ange en färdriktning. Brukarens behov ska indirekt kunna påverka biblioteket och bibliotekariernas arbetssätt. Bibliotekets inriktning ska via biblioteksplanen bli tydligare inte bara för bibliotekarierna utan också för chef, kollegor på lekterapi och skola samt vid behov även vårdens personal. Planen kan tjäna som utgångsläge vid studiebesök och presentationer. Den kan vara av intresse för studenter samt för andra bibliotek. En vision behöver speglas i en devis. BUS-biblioteket : möten för individens utrymme och inre bilder En ny biblioteksstruktur kommer att integreras i det nya barnsjukhuset. Vid fullbordad inflyttning bör därför en omformulering av biblioteksplanen att ske. Vad gör BUS-biblioteket? 2016 består bemanningen av två bibliotekarier. Biblioteket är en del av lekterapin och har gemensam enhetschef. Personalen kan ta del av Kultur i Västs fortbildningar och även en del av det som erbjuds biblioteken inom Göteborgs stad. BUS-biblioteket har ett katalogansvar. Medieinköp görs. Olika medier för olika grupper, individer och tillfällen tillgodoses och planeras. Fjärrlån sker från Göteborgs stadsbibliotek. Nya Legimus-brukare registreras hos Myndigheten för tillgängliga medier. Statistik rapporteras löpande till Kungliga Biblioteket. Kulturprogrammet planeras och genomförs. Bibliotekspersonalen ska utvecklas, lära nytt och erbjuda nya aktiviteter, samt vara öppna för kritik. Arbetssättet ska vara dynamiskt och påverkbart. Vi ska föra diskussioner om vad barnperspektiv är och hur det tar sig uttryck. Vi ska värna om sekretess i tal och skrift. Biblioteket är en del av samhället och samtiden. Det har ett specifikt uppdrag. Målgruppen är alla barn och unga som vårdas på sjukhuset samt deras anhöriga. Öppettiderna följer lekterapins. BUSbiblioteket är också ett skolbibliotek för sjukhusskolan. Bibliotekets material ska göras tillgängligt som arbetsmaterial för hela enhetens personalgrupp för att ytterligare komma målgruppen tillgodo. Vad är Läsklubb? Bibliotekarierna verkar som litteraturpedagoger i varsitt team, tillsammans med annan personal från lekterapin. Teamens uppgift är att nå barn och unga som inte kan lämna sina vårdrum. Bibliotekariernas aktivitet på rummen kallas läsklubb. I läsklubben får barnet uppleva böcker och reflektera kring litteraturen, världen och det egna jaget tillsammans med en bibliotekarie. Via böcker skapas kontakt och barnets talutrymme och tankeutrymme ökar. Individens behov styr och bibliotekarien följer barnets impulser i en delaktighetsprocess. En speciell och ibland outtalad röd tråd löper i varje läsklubb som kan pågå kontinuerligt eller med avbrott under mycket lång tid. Läsklubb 1

10 kan sägas vara en hoppförmedlare. Detta bland annat genom att högläsning stimulerar hjärnan att forma inre bilder. Fantasin engageras, den som hjälper barnet att se sig själv i framtiden. Då gynnas motivation och inspiration, två faktorer som vi vet medverkar till lust och därmed också läkande. Barn har behov av vuxnas närvaro. I läsklubb ersätts delvis förlorade kontakter som fanns i det friska livet. De tidigare bokvagnsronderna togs bort år En vision om bemötande Att vilja läsa litteratur, lyssna på musik, låna film och tevespel allt detta är en indirekt önskan om något mer. Det är en tyst kommunikation och en vilja att delta i ett sammanhang. Att vistas i ett bibliotek är en handling som inte alltid ytterligare måste kommenteras och den bör heller inte störas. Besökaren har rätt att ta plats i rummet utan krav på motprestation eller förklaring. Sjukhusets bibliotek är ett specialbibliotek. Här råder förtätade sammanhang som ibland är osynliga men som bör vara medvetandegjorda för personalen. Vi påminner oss om att människor som kommer hit befinner sig i ett undantagstillstånd. Vi som arbetar här måste vara försiktiga och känsliga i varje möte. Barnet och den unga personen har rätt till en värdig, meningsfull kommunikation. Vi förminskar aldrig barnet eller det som barnet vill förmedla. Barnet har rätt att uttrycka sig på olika sätt. Vi tar aldrig ordet ifrån barnet. Vi avbryter inte barnet. Vi tar barnets önskemål på allvar framför föräldraperspektivet, i de fall det är möjligt att välja. Vi försöker anpassa all information till rätt tillfälle och nivå. Vi tänker även på hur vi pratar om barn och hur vi benämner dem, också i deras frånvaro, med bibehållen respekt för individen. Vi arbetar med tanken på att många friskfaktorer kan få en kumulativ effekt, där vi ser vår lilla chans till möte med barnet som en del i barnets dag. Vi vill värna om ögonblicket. Barnet bär sin egen kontinuitet och stegvis ökar empowerment och därigenom chans till tillfrisknande. Barnet stärker sin särart och övar sig på att se sig själv som autonom individ. Genom att variera vårt bemötande och vår kommunikation och anpassa oss till varje besökare har vi större chans att uppnå en jämlik verksamhet. Vi är medvetna om att i begreppet yttrandefrihet ryms även barnets rätt att få vara tyst. Personalen i biblioteket frågar inte efter smärta, diagnos eller anledning till varför någon är just här just idag. Bibliotekets uppgift är att stärka den friska utveckling som varje barn parallellt befinner sig i. Vi ser, lyssnar och tar hjälp av intuition. Vi är lyhörda för att oro kan ta olika former. Barnet kommer inte till oss i egenskap av patient utan som individ och biblioteksbesökare. Vi är medvetna om vår yrkesroll och dess gränser men också dess möjligheter. Bemötandearbetet är aldrig klart utan måste ständigt aktualiseras och medvetandegöras på nytt. Vi påminner oss om vår vision via vår biblioteksplan. Texter som använts: Vad säger barnen? Ylva Mårtens FN:s barnkonvention Långsiktiga mål 2017 Lekterapi & Bibliotek Barns och ungdomars rätt på sjukhus/ NOBAB standard Regional biblioteksplan , VGR Karin Graube, Eva Selin 2