Viks Fiskeläge 63:1 UPPFÖRANDE AV TILLBYGGNAD OCH NYBYGGNAD

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning 2015 Viks Fiskeläge 63:1 UPPFÖRANDE AV TILLBYGGNAD OCH NYBYGGNAD RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:9 Lars Jönsson

2

3 Arkeologisk förundersökning 2015 Viks Fiskeläge 63:1 UPPFÖRANDE AV TILLBYGGNAD OCH NYBYGGNAD RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun Skåne län

4 Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A Ystad Tel: E-post: Webb: Arkeologisk förundersökning 2015 Viks Fiskeläge 63:1 Uppförande av tillbyggnad och nybyggnad RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:9 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Utsikt mot Stenshuvud från fastigheten Viks Fiskeläge 63:1. Foto från söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Österlenarkeologi 2015

5 Innehåll Inledning 5 Läge och topografi 5 Historik och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 8 Schakt 1 8 Schakt 2 9 Tolkning 10 Referenser 10 Tekniska och administrativa uppgifter 11

6 Figur 1. Skåne med platsen för Vik i sydöstra Skåne markerad med en röd prick. Figur 2. Vik med platsen för undersökningen inom fastigheten Viks Fiskeläge 63:1 markerad med en röd stjärna. 4 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:9

7 Inledning Med anledning av uppförande av en tillbyggnad av gatuhus, nybyggnad av brygghus och gästhus samt borrning för bergvärme och ledningar för vatten och avlopp inom fastigheten Viks Fiskeläge 63:1, har Österlenarkeologi utfört en arkeologisk förundersökning i form av en övervakning av markarbetena. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr Läge och topografi Vik är ett kustsamhälle och fiskeläge i sydöstra Skåne, beläget vid Östersjön, ca 7 km norr om Simrishamn. Kusten mellan Baskemölla och Vik utgörs av en brant sluttning nedanför vilken en plan strandremsa breder ut sig. Vik ligger på en smal strandremsa nedanför de höga sandbackarna, omgivet av fruktodlingar. Den södra delen av fastigheten Viks Fiskeläge 63:1 utgörs av en sandbacke med en kraftig sluttning, där höjdskillnaden är 4 meter från söder till norr (ca m. ö.h.). Den befintliga byggnaden ligger i den norra delen av fastigheten. Enligt uppgift från en av grannarna har åtminstone den södra delen av fastigheten planats av i modern tid. I den södra delen av fastigheten finns en ca två meter hög stenmur, vilket kan bekräfta uppgiften om en senare nerschaktning av fastigheten. Historik och fornlämningsmiljö Vik är det äldsta av Österlens sju fiskelägen. Viks Fiskeläge (RAÄ Rörum 44:1) är omnämnt i skriftliga källor från år Liksom Baskemölla visar Vik på det kombinerade näringsfånget av fiske och odling. Böndernas gårdar och fiskarenas boningshus ligger sida vid sida. Husen tillhör i regel 1800-talet och är i de äldre delarna närmast hamnen företrädesvis byggda i korsvirke. Gatorna i Vik är små, bestående av prång och strädden ( I maj år 2013 utfördes en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Backen 1:52. Arbetena berörde delvis Viks fiskeläges gamla bytomt (RAÄ Rörum 44:1). Inga arkeologiska lämningar kunde iakttagas i det två meter djupa schaktet (Jönsson 2013b). Figur 3. Ett parti av en stenmur som utgör fastighetens södra gräns. Den vita delen av muren utgör en vägg i en äldre byggnad. Foto från norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi VIK-BOPLATSEN Boplatsen är uppdelad i två ytor, en nordvästlig del (RAÄ Rörum 15:1) och en sydostlig del (RAÄ Rörum 15:2). Redan under den sista delen av mesolitikum och tidigneolitikum levde en grupp människor på platsen. Från Vik kommer ett relativt stort lösfyndsmaterial med ca 50 grönstensyxor, skärvor av tjockväggig keramik samt tvärpilar och andra flint- och stenföremål. Boplatsen är på grund av sin höga belägenhet (ca m ö.h.) den enda påträffade ertebölleboplatsen (ca f.kr) i Skånes kustregion som varit opåverkad av transgressioner. Boplatsen Vik nämns första gången av Joh. Bring. Han nämner speciellt de s.k Wikska yxorna, tillverkade av diabas eller grönsten. Bring hade registretat omkring 50 stenyxor (vikyxor), där majoriteten finns på Österlens Museum och resten i privata samlingar (Bring 1921, s. 1ff.). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:9 5

8 Figur 4. Viks Fiskeläge (RAÄ 44:1) samt närliggande fornlämningar. Platsen för undersökningen är markerad med en röd prick. Karta ur Riksantikvarieämbetets FMIS. Boplatsens nordöstra del RAÄ 15:1 Boplatsen undersöktes första gången 1933 av Egil Lönnberg. Han noterade att undersökningarna framför allt skedde på mark som då tillhörde Hans Hall och Per Blom (Althin 1954, s. 39ff.). Carl-Axel Althin genomförde en undersökning 1950 (Althin 1954, s. 41f.), medan Märta Strömberg gjorde en mindre undersökning Ytterligare en mindre undersökning genomfördes 1977 av Bengt Jacobsson (Jennbert 1984, s. 68). Vid Althins undersökning år 1950 påträffades två kulturlager åtskilda av ett flygsandslager. Ingen keramik påträffades i det undre kulturlagret, medan det i det övre lagret förekom både ertebölle och tidigneolitisk keramik. I båda lagren fanns flintmaterial som kunde placeras i den senare ertebölleperioden (Althin 1954, s. 41f; Jennbert 1984, s. 68). Strömberg å sin sida fann ett ca 70 cm tjockt kulturlager år 1963, som pga. den varierande förekomsten av skörbränd sten kunde delas i två lager. Fyndmaterialet fanns främst i de övre lagren. Flertalet av skärvorna hade erteböllekaraktär, men det fanns även tunnare skärvor med gropornamentik och nagelintryck som tyder på ett neolitiskt inslag (Jennbert 1984, s. 68). Vid undersökningen år 1977 kunde man inte urskilja två kulturlager. Keramik av ertebölle- och tidigneolitisk karaktär antydde emellertid att boplatsen varit bebodd under mesolitikum och neolitikum (Jennbert 1974, s. 68). Sammanfattningsvis konstaterar Kristina Jennbert i sin avhandling att utgrävningarna visar att man inom begränsade delar av boplatsen kan urskilja en flerdelad stratigrafi, där det övre lagret omfattar fynd från såväl erteböllekultur som tidigneolitikum. Jennbert menar att med hänsyn till de jämförande studierna av boplatser vid Skånes västra kust bör inte möjligheten av samtidighet uteslutas (Jennbert 1984, s. 68). Under vintern 2013 gjordes en arkeologisk förundersökning på fastigheten Backen 1:51. Inom området framkom bl.a. 10 härdar. Härdarna låg, tillsammans med mellanliggande lager av humös sotig sand, på minst två olika nivåer. Vid undersökningen framkom även en del flintavslag. På sina ställen var de stratifierade lämningarna totalt ca 70 cm meter tjocka (Jönsson 2013a). 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:9

9 Figur 5. Fastigheten Viks Fiskeläge 63:1. Schakten är streckmarkerade. I sektioner i schakt 1 och schakt 2 påträffades lämningar efter två diken eller gropar. Dessa var endast synliga i sektionerna. Skala 1:200. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:9 7

10 Figur 6. Fastigheten Viks Fiskeläge 63:1. Bakom grävmaskinen finns schakt 1. I backen skymtar schakt 2 samt en stenmur. Foto från norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Undersökningsresultat Då antikvarisk personal anlände till platsen var det redan urschaktat för två husgrunder, ett vid den befintliga byggnaden och ett i den södra delen av fastigheten (schakt 1 och 2). Den östra delen av fastigheten, ytan mellan schakt 1 och 2, var dessutom nerkörd av grävmaskin i samband med förflyttning av maskinen mellan schakten. Figur 7. En nedgrävning (grop eller dike) i den södra sektionen i schakt 1. Foto från norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. SCHAKT 1 Närmast den befintliga byggnaden hade ett ca 40 m 2 stort schakt grävts. Schaktet var ca 1,4 meter djupt i den södra delen. I den södra schaktkanten rensades en ca 2,20 meter lång sektion. Överst i sektionen fanns ett ca 0,7 meter tjockt humöst sandigt matjordslager. I lagret påträffades två skärvor porslin och två skärvor av godstypen yngre rödgods. Keramiken, vilken kan dateras till tal, tillvaratogs inte. I den nedre delen av lagret framkom en del djurben. Under matjordslagret fanns det naturliga underlaget i form av grov gul sand. I den södra sektionen, ca fem meter från schaktets sydvästra hörn, framkom en 0,50 0,74 meter bred och 0,70 meter djup nedgrävning. Det kunde inte fastställas från vilken nivå anläggningen var grävd. Då nedgrävningen endast kunde dokumenteras i sektionen är det oklart vilken funktion den haft. Nedgrävningen har sannolikt utgjort antingen en grop eller ett dike. Den västra schaktkanten var uppallad med stora skivor, vilket innebar att det inte fanns någon möjlighet att rensa upp och dokumentera denna sektion. Mot söder och öster fanns det inga sektioner eftersom ytorna inte hade schaktats ner här. 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:9

11 Figur 8. Översikt på schakt 2 inom fastigheten Viks Fiskeläge 63:1. I kanten av bilden syns en stenmur, vilken utgör den södra fastighetsgränsen. Foto från öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. SCHAKT 2 I den södra delen av tomten hade ett ca 58 m 2 stort och ca 1,4 meter djupt schakt grävts. I den sydvästra delen av schaktet rensades en ca 3,60 meter lång sektion. Omkring 0,6-1,0 meter under dagens marknivå framkom ett ca 0,05 meter tjockt gråsvart lager, eventuellt med inslag av sot och träkol. Lagret kunde följas från en nedgrävning i den södra sektionen, fram till det sydvästra hörnet av schaktet och ca en meter i den västra sektionen innan lagret försvann. Lagret låg mellan ett gulbrunt sandlager och ett lager av vit sand. Under den vita sanden fanns ett grövre sandlager. Hur det gråsvarta lagret skall tolkas är oklart, men möjligtvis är det en äldre markhorisont, kanske samtida med den relativt närliggande Vik-boplatsen (RAÄ Rörum 15:1). I den södra sektionen, ca 2,20 meter från schaktets sydvästra hörn, framkom en 0,35 0,80 meter bred och ca 0,40 meter djup nedgrävning. Det kunde inte fastställas från vilken nivå anläggningen var grävd. Den skar dock det ovannämnda gråsvarta lagret, vilket innebär att den var stratigrafiskt yngre än detta. Då nedgrävningen endast kunde dokumenteras i sektionen är det oklart vilken funktion den haft. Nedgrävningen har sannolikt utgjort antingen en grop eller ett dike. Figur 9. En nedgrävning (grop eller dike) i den södra sektionen av schakt 2. Foto från norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 10. Sektion i den södra schaktkanten i schakt 2. Till vänster framgår en nedgrävning, vilken skär genom ett ca 5 cm tjockt gråsvart lager. Lagret fortsätter i den västra schaktkanten. Foto från norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:9 9

12 Figur 11. Ett ca 5 cm tjockt gråsvart lager, eventuellt med inslag av sot och träkol. Kanske utgör lagret en äldre markhorisont. Foto från nordost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. TOLKNING I båda schakten inom fastigheten Viks Fiskeläge 63:1 framkom lämningar efter nedgrävningar. Det kunde inte fastställas från vilken nivå dessa var grävda. Då nedgrävningarna endast kunde dokumenteras i två sektioner är det oklart vilken funktion de haft. Troligtvis utgör de lämningar av antingen gropar eller diken. Kanske utgör nedgrävningarna partier av en äldre tomtgräns inom den nuvarande fastigheten. Det gråsvarta lagret som påträffades i den sydvästra delen av schakt 2 kan möjligtvis tolkas som en äldre markhorisont, kanske samtida med den relativt närliggande Vik-boplatsen (RAÄ Rörum 15:1). Referenser LITTERATUR Althin, C-A The chronology of the stone age settlement of Scania, Sweden. I The Mesolithic settlement. Acta Archaeologica Lundensia Series in 4o. No 1. Bonn/Lund. Bring, Joh Bidrag till Sydöstra Skånes bebyggelsehistoria före megalitgravarnas tid. Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne Skrifter 1. Borrby. Jennbert, K Den produktiva gåvan. Tradition och innovation i Sydskandinavien för omkring år sedan. Acta Archaeologica Lundensia Series in 4o. No 16. Bonn/Lund. Jönsson, L. 2013a. Backen 1:51. Vik-boplatsen. FU år Österlenarkeologi Rapport 2013:4. Jönsson, L. 2013b. Backen 1:52, Vik. FU år Österlenarkeologi Rapport 2013:5. INTERNET 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:9

13 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer Österlenarkeologis diarienummer Arkivnummer Län... Skåne Kommun... Simrishamn Socken/stad... Rörum Fastighet... Viks Fiskeläge 63:1 RAÄ-nummer... Rörum 44:1 Ekonomiska kartans blad... 2E 3a Koordinatsystem... Sweref 99 TM N koordinat E koordinat M ö.h ,0-14,5 Fältarbetstid Antal arbetsdagar... 1 Antal arkeologtimmar... 3 Exploateringsyta kvm Undersökt yta kvm Platschef... Lars Jönsson Personal... Lars Jönsson Uppdragsgivare... Rickard och Johan Fahlström Tidigare undersökningar... LUHMnr:... Fynd:... Dokumentationsmaterial: Fältritning i A3-format, minnesanteckningar samt digitala foton Kostnader, arkeologi Administration: kr Fältarbete: kr Rapport: kr Tryck av rapport: kr Körersättning kr ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:9 11

14 12 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:9

15 Österlenarkeologi Rapporter Mellby 3:65 och 3:66. Nybyggnation av bostäder. RAÄ Södra Mellby 65:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 2. S:t Nicolaus 7 till Simris 206:1. Nyanläggning av markfiberkabel. RAÄ Simrishamn 25:1 och Simrishamn 38:1 i Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 3. Ystads stad. Ledningsschakt. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 4. Bjärnaboda 1:3. Hundrastgård. RAÄ Vitaby 100:1, Vitaby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. AU år Lars Jönsson. 5. Simrishamn 2:32 Östergatan och Väduren 1. Fjärrvärme. RAÄ Simrishamn 25:1 i Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 6. Brantevik 36:96 och 36:97. Husbyggnation. Östra Nöbbelövs socken i Simrishamns kommun, Skåne län. AU år Lars Jönsson. 7. Ragnhild 5, Ystad. Uppförande av tillbyggnad. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 8. Havängsdösen. Skadebeskrivning. Fastigheten Ravlundafältet 2:1, RAÄ Ravlunda 40:1, Ravlunda socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Skadeinventering år Lars Jönsson. 9. Viks Fiskeläge. Uppförande av tillbyggnad och nybyggnad. RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:9 13