MinBaS Område 4 Rapport nr 4:5 Mineral Ballast Sten

Transkript

1 MinBaS Område 4 Rapport nr 4:5 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt 4.4 Implementering av nya Europastandarder för test av natursten Implementering av nya Europastandarder för test av natursten (SP Rapport nr 2004:37) Björn Schouenborg SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Borås, december 2004

2 2 Abstract Implementation of new European standards for testing of Natural stones This project is aimed to introduce the Swedish Natural Stone producers to the new European standards for testing, one step towards fulfilment of the requirements for CE-marking. Most members of the Swedish Stone Industry Federation (SSF) took part with their materials. The project results therefore cover most Swedish stone types on the market today. The tests were carried out during 2004 by SP Swedish National Testing and Research Institute, Sweden. In addition, Politecnico di Torino, Italy, performed the tests on rupture energy. All tests were carried out under accreditation which means that the results are valid for the initial type test that is required for the CE-marking. A selection of the most commonly used and requested properties were tested. Key words: Swedish natural stones, Building stones, CEN TC 246, standards, testing, CEmarking SP Sveriges Provnings- och SP Swedish National Testing and Forskningsinstitut SP Rapport 2004:37 SP Report 2004:37 ISBN ISSN Borås 2004 Postal address: Box 857, SE BORÅS, Sweden Telephone: Telefax: info@sp.se

3 3 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund och syfte Deltagande naturstensföretag och deras material 6 2 Metoder, standarder Metoder och deras användning Skillnader mellan äldre och nya standarder 17 3 Provningsresultat 20 4 Sammanfattande diskussion 24 5 Referenser 26 6 Bilagor 27

4 4 Förord Föreliggande rapport redovisar resultaten av ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut och Sveriges Stenindustriförbund (SSF). Projektet är en del i ramprogrammet MinBaS och ingick i programområde 4 SMF Stenindustrin: Projekt 4:4 Implementering av nya europastandarder för provning av natursten Kostnaderna har fördelats mellan SP, stenproducenterna och MinBaS. Kurt Johansson, SSF och Björn Schouenborg, SP har delat på projektledningen. SP har tagit fram instruktioner för tillverkning och märkning av provkroppar Proverna har tagits ut och sågats till av stenproducenterna Huvuddelen av provningarna har utförts av Stefan Söderström, SP, Borås. Provningarna av tryckhållfasthet samt böjdraghållfasthet har utförts av Göran Olsson, SP i Stockholm. Provning av motstånd mot slaghållfasthet har utförts av Politekniska Insititutet i Turin (PoliTo), Italien Vi tackar framför allt stenproducenterna för deras stora engagemang i projektet! Borås, november 2004 Björn Schouenborg

5 5 Sammanfattning Under åren har fjorton stenproducenter bidragit med sina stenprodukter (närmare 70 stycken) till projektet Implementering av nya europastandarder för provning av natursten, för att komplettera de nya faktabladen med tekniska egenskaper enligt de nya europastandarderna för provning av natursten. Omfattningen av provningsprogrammet innebär att större delen av den svenska naturstensproduktionen finns representerad. De mest frekvent använda och efterfrågade egenskaperna provades. Provningarna är utförda av ackrediterat laboratorium och kan därför användas som del i den typprovning som nu krävs för CE-märkning av naturstensprodukter. För vissa applikationer tillkommer ytterligare krav, men omfattningen av antalet provade egenskaperna är nu betydligt större än för produktionen den gamla Stenhandboken. Tidigare redovisades endast Densitet, Tryckhållfasthet, Böjhållfasthet, Avnötning och Vattenabsorption. Det nu aktuella projektet har utökats med Utspjälkningshållfasthet, Halkmotstånd, Slaghållfasthet och Petrografisk sammansättning. Kvaliteten hos de svenska stensorterna är genomgående hög till mycket hög. Redovisning av europeiska naturstenars kvalitet inför den Europeiska Kommissionen i samband med ansökan om ett större forskningsprogram, I-STONE, fick därför ändras då våra provningsresultat blivit färdiga. Det är viktigt att stenproducenterna snarast följer upp projektet med utbildning och en egen, dokumenterad tillverkningskontroll för att snabbt kunna implementera nya kvalitetsrutiner och därmed uppfylla kraven för den obligatoriska CE-märkningen.

6 6 1 Introduktion 1.1 Bakgrund och syfte I samband med att Europastandardiseringen av natursten inom CEN TC 246 Natural Stones introducerade första generationens standarder för produkter och provningsmetoder, var det av stort intresse att genomföra ett pilotprojekt med ett antal stensorter och ett urval av provningsmetoder för att kunna jämföra hur de svenska stensorterna skall komma att klassificeras enligt de nya produktstandarderna. Projektet sammanfaller med en nyproduktion av den svenska Stenhandboken där ny dokumentation tas fram. Detta dokument är en viktig del av marknadsföringen av svensk natursten på den nationella och internationella marknaden. Det är även att betrakta som ett första steg på företagens väg mot att uppfylla kraven för CE-märkning. Eftersom provningarna utförts på ackrediterat laboratorium kan resultaten användas som en typprovning vilken inte behöver upprepas förrän om 10 år. 1.2 Deltagande naturstensföretag och deras material Följande företag har deltagit i projektet med sina produkter Tabell 1.1. Översikt över deltagande företag och produkter. Företag Bergart Handelsbeteckning Borghamns Stenförädling AB Kalksten Ljusgrå Borghamnskalksten Kalksten Gråbrun Borghamnskalksten, slipad "- hyvlad Marmor Kolmårdsmarmor OX Thorsbergs Stenhuggeri Kalksten Kinnekulle Grå nr 3 Kalksten Kinnekulle Gråbrun nr 4L Kalksten Kinnekulle Grå nr 5L Kalksten Kinnekulle Röd nr 1 Bohusläns Koop. Stenindustri Granit Grå Bohus Näsinge Granit Grå Bohus Evja Slite Stenhuggeri AB Kalksten Södervange (röd) Kalksten Norrvange Kalksten Kappelshamn Skifferbolaget AB Skiffer Offerdalsskiffer Klovyta Normalslipad Polerad Naturstenskompaniet AB Kalksten Ölandssten Grå G1 Kalksten Ölandssten Grå G2 Kalksten Ölandssten Röd B1 Kalksten Ölandssten Rödflammig Kalksten Ölandssten Grå G2H Kalksten Ölandssten Grå Hors Kalksten Ölandssten Gråflammig Kalksten Ölandssten Röd B2

7 7 Tabell 1.2. Översikt över deltagande företag och produkter. Företag Bergart Handelsbeteckning Sjöström Stenförädling AB Kalksten Öland Grå flammig S Kalksten Öland Grå G2S Kalksten Öland Grå G3S Kalksten Öland Grå G1S Kalksten Öland Grå G1S Kalksten Öland Rödflammig S Kalksten Öland Röd B1S Kalksten Öland Röd S Lenners Orsasten Sandsten Orsasandsten Wasa Sten AB Kvartsit Älvdalskvartsit Borghamns Natursten AB Marmor Ljus Ekeberg Marmor Mörk Ekeberg Marmor Ekeberg natur Marmor Blå Ekeberg Marmor Brännlyckan Marmor Kolmården Bränntorp Kalksten Gråbrun Borghamnskalksten Kalksten Ljusgrå Borghamnskalksten Kalksten Röd Borghamnskalksten Kalksten Omberg Rödflammig kalksten Kalksten Omberg Gråflammig kalksten Emmaboda Granit AB Diabas Gylsboda Granit Kulla Diabas Duvhult Granit Flivik Arvidsmåla Granit Vånga Ivö Diabas Brännhult Granit Bårarp Diabas Hägghult Scanstone AB Granit Uggleboda (Friktion=finslipad) Granit Uggleboda (Friktion=flammad) Granit Uggleboda (Friktion=krysshamrad) Granit Uggleboda (Friktion=polerad) Naturstenskompaniet AB Granit Bjärlöv Granit Vånga Diabas Ekeröd Diabas Sutareboda Granit Tranås Syenit Bodafors Hallindens Granit AB Granit Röd Bohus Skarstad Granit Grå Bohus Tossene

8 8 Totalt har SP hanterat i storleksordningen provkroppar. Flera producenter har snarlika produkter. Det har därför ställts höga krav på utformning av märkningssystem så att sammanblandning av framför allt olika graniter, marmor eller kalkstenar kunnat undvikas. Figur 1.1. Varje provkropp har sin kod för varje producent, stensort och provnr. Det europeiska forskningsprojektet TEAM (TEsting and Assessment of Marble and limestone) har entydigt visat att karbonatstenar inte skall torkas vid högre temperatur än 40 C. Risken är annars stor att några av dem får en lägre hållfasthet. Läs mer om TEAM på projektets hemsida Europastandarderna anger 70 C torktemperatur. Figur 1.2. Torkning av provkropparna innan provning ingår i alla metoder.

9 9 2 Metoder, standarder 2.1 Metoder och deras användning De metoder som valts ut att ingå i projektet är i första hand de som även ingick i förra upplagan av Stenhandboken, dvs tryckhållfasthet, böjdraghållfasthet, vattenabsorption, densitet och nötningsmotstånd. Dessutom bedömdes det som väsentligt att även inkludera provning av ytterligare egenskaper som visat sig frekvent efterfrågade, såsom, utspjälkningshållfasthet vid infästning av fasadpanel med dubb, slaghållfasthet, halkmotstånd och petrografisk sammansättning En komplett metodlista med beteckningar, svenska och engelska titlar redovisas i bilaga 1. Tryckhållfasthet (SS-EN 1926) Egenskapen bestäms på kubiska eller cylindriska provkroppar och ger en mycket grov indikation på kvaliteten. Tidigare användes tryckhållfastheten som direkt avgörande egenskap vid bedömning av stenkvalitet. Det har dock visat sig att egenskapen inte, på tillfredsställande sätt, går att knyta till någon funktion, av vilken anledning den efterfrågas alltmer sällan. Den är dock fortfarande relevant att prova där stora laster skall tas upp av stenplattor. Tryckhållfastheten hos natursten är i regel så stor att man inte kan utnyttja den. Resultatet uttrycks i megapascal (MPa) och ger mest en indiation om stenen är frisk eller inte, dvs ovittrad och har, för bergarten, normala värden. Figur 2.1. Tryckhållfasthetsprovning av cylinderformad kalksten.

10 10 Böjdraghållfasthet (SS-EN 12372) Egenskapen bestäms på prismor, ofta 50x50x300 mm, och är betydligt mer utslagsgivande och användbar än tryckhållfasthet. Den bör t ex användas för alla typer av mark- och golvbeläggningar samt fasadsten. Egenskapen kan med fördel användas för dimensionering av plattornas yta och tjocklek då den provas tillsammans med utspjälkningshållfasthet för infästning med dubb. Figur 2.2. Provning av böjdraghållfasthet hos kalksten. Densitet (SS-EN 1936) Densitet erhålls ofta i samband med provning av vattenabsorptionen och berättar mest om bergarten är ovittrad eller ej. Något som bättre kan detekteras genom en petrografisk analys. Vattenabsorption (SS-EN 13755) Denna egenskap tjänar som ett indirekt mått på beständighet, framför allt frostbeständighet. I de äldre tyska standarderna har man angivit att stensorter som har en vattenabsorption mindre än 0,5 vikt % är frostbeständiga och behöver därför inte provas ytterligare för den egenskapen. Vid något mildare klimat kan man använda 1,0 vikt % som gränsvärde. Principen för provning är att en torkad provkropp vägs och sänks därefter ned i vatten, först delvis och sedan helt. Vanligen efter ca 24 timmar kan man väga provkroppen. Skillnaden i vikt mellan torr och våt är den vattenmängd som absorberats/sugits upp. Själva provningsförfarandet är mer komplicerat men detta beskriver huvuddragen. Låga värden är att föredra även om porositet och permeabiliteten är nog så avgörande för att kunna göra en säkrare bedömning av frostbeständigheten.

11 11 Nötningsmotstånd (SS-EN 14157) Egenskapen används för att bedöma slitagebeständighet hos stensorten för anvädning till golv- eller markbeläggning. Provningen är relevant men ger tyvärr inte någon bild över hur en stenyta ser ut efter flera års slitage. Detta beror även på struktur och sammansättning. I Sverige har man, tidigare, mestadels använt sig av den s k Bauschingermetoden, en stor järnskiva som roterar. Provkroppen (en platta med ytan 20*20 mm) hålls still och belastas med en tyngd samt utsätts för nötning mot skivan och slipmedel. Detta utförs i både torrt och vått tillstånd. Parallellt med detta har den tyska Böhmemetoden (DIN ) använts. Principen för denna är samma som för Bauschinger men formatet på provkroppen och pålagd tyngd är de största skillnaderna. Sambandet mellan resultaten erhållna med Bauschinger och Böhme finns tidigare utrett av SP (SP AR 1991:06). Korrelationen är mycket god eftersom provningsprincipen är likvärdig. Ju lägre värden desto bättre slitstyrka har stenen. För nötning så har vi i Sverige haft riktvärden för användning inom- respektive utomhus. Dessa riktvärden baseras på svensk standard och en SP-metod. Med värden framtagna med Böhmeutrustning finns dock en mycket tydlig korrelation. Därför kan man räkna om resultat mellan de båda metoderna med följande formel: Böhme = B, Svenska värden = S B = 0,03*S + 4,5 Så motsvarar t ex ett Böhmevärde på 27 (cm 3 /50cm 2 ) ett svenskt på 750 (cm 3 /m 2 ) och ett svenskt värde på 1125 motsvarar ett Böhmevärde på ca 38. Osäkerheten är dock större för högre värden! 750 och 1125 är de gamla rekommendationerna enligt SFI från I mitten av 90-talet genomfördes ett mindre, europeiskt forskningsprojekt (BCR- Europaprojekt ) med syfte att ta fram en ny metod för bestämning av nötningsmotstånd. Man kom fram till en variant av den s k Caponmetoden som redan användes för tegel och klinkerplattor. Ett 1 cm brett slithjul breddades till 7 cm och så var man färdig? 7 cm är ungefär det mått man använder på provkroppen i Böhmemetoden, därav den nya bredden på sliphjulet. SP deltog perifert i projektet och kom fram till att den nya metoden endast kunde användas till ett mycket begränsat antal stensorter. Metoden infördes inledningsvis för att kunna skilja mellan de stensorter som var endast lämpade för användning som trädgårdsplattor och de som hade bättre slitstyrka och kunde användas i offentliga miljöer. För detta ändamål fungerar metoden som dock senare kommit att bli referensmetod för all slitagemätning. Böhme är dock en tillåten alternativ metod och ett betydligt bättre val, av vilken anledning den använts i detta projekt.

12 12 Figur 2.3. Provning av nötningsmotstånd med Böhmemaskin. Figur 2.4. Provning av nötningsmotstånd med Wide wheel.

13 13 Utspjälkningshållfasthet (SS- EN 13364) Egenskapen används för att kontrollera hållfasthet hos sten för användning som fasadpanel/platta. Resultatet används tillsammans med böj-draghållfastheten för dimensionering av plattans area och tjocklek. Enligt standard så används en speciell dimension av dubb och ett cement för fixering av denna. Det har visat sig inte fungera för en kostnadseffektiv provning. Av denna anledning utförde SP ett mindre projekt där olika typer av snabbcement mm provades för fixering av dubbarna (fig ). Resultaten jämfördes med de erhållna med standardiserat cement. Eftersom likvärdiga resultat erhölls, har SP i detta projekt använt sig av det mest kostnadseffektiva alternativet. Denna avvikelse från standard har granskats och godkänts av SWEDAC för att ackrediteringen skall gälla. Inom parentes kan man notera att infästning med kramlor och dubbar är vanligast i Europa medan t ex infästning med s k vinkelskena (kerf anchor) är den metod som används mest i USA. Ett antal andra system förekommer naturligtvis också men måste då provas i s k objektform, dvs enligt konstruktörens anvisningar. Figur 2.5. Provning av utspjälkningshållfasthet vid infästning med dubb. Fyra olika lösningar provades för bästa hålfyllnad och snabbaste härdning. Specialsprutor med injekteringsmassa från fischerwerke och Hilti jämfördes med cement enligt Europastandard och Quik-Rok (snabbcement). Den senare krävde ingen speciell färdighet för att ge i det närmaste perfekt fyllnad av dubbhål och dessutom tillräcklig styrka för att ej deformeras under provningen. Det uppskattas att provningsresultat kunde levereras på ca 2 dagar kortare tid jämfört med cement. Totala provberedningstiden sjönk dessutom med ca 10 minuter per hål. Övriga lösningar medförde stora svårigheter att helt fylla dubbhålet.

14 14 Figure 2.6. Fyllnad av dubbhål med Hilti Hitmassa Figur 2.7. Mycket god hålfyllnad med Quik Rok (till vänster). Dålig fyllnadsgrad erhölls med cement (till höger).

15 15 Slaghållfasthet (SS- EN 14158) Hur väl ett t ex stengolv klarar av en fallande vinflaska eller andra typer av hårda stötar provas med en fallande stålkula om 1 kg vikt. Det kan även röra sig om slag från hårda metallhjul på kantsten och markplattor. Stålkulan släpps från en given höjd. Om provet inte spricker så ökar man fallhöjden tills den spricker. Därefter börjar man om med nya plattor och strax under den höjden som gav spricka i det inledande kontrolltestet. Man anger vilken energi som åtgår för att stenen skall spricka. Figur 2.8. Provning av slaghållfasthet med kalibrerad stålkula. Halkmotstånd (SS- EN 14231) En stens yta skall ha tillräckligt hög friktion för att gående inte skall riskera att halka. Därför provas friktionen mellan stenyta och en gummikloss monterad på en pendel i en standardiserad utrustning. Provningen utförs på både torr och våt yta. Då producenterna lämnat in stenprover med en rad olika ytbearbetningar har vi här endast redovisat de för normalslipad yta. Detta var den ytan som alla hade gemensam. Det förekom även polerad, naturlig klovyta och hyvlad. Det visade sig att en grov yta inte är lämplig att prova med denna metod. En grov yta har mycket god friktion men på grund av den lilla anläggningsytan som blir resultatet mellan gummiklossen på pendeln och stenen så kan en sådan yta t o m ge sämre resultat (lägre värden). Olika typer av ytbehandling påverkar halksäkerheten som kan bli bättre eller sämre. All sådan behandling bör provas med denna metod.

16 16 Figur 2.9. Provning av halkmotstånd med pendelmetod. Petrografisk sammansättning (SS- EN 12407) En komplett petrografisk analys utförd av en kunnig berggrundsgeolog med erfarenhet inom branschen kan många gånger användas för att säga om en stensort är lämplig eller inte för en tilltänkt användning. Man gör en visuell granskning av stenmaterialet för att få en första indikation på vad det är för en bergart och om den är vittrad eller frisk samt mineralkornstorlek. Därefter väljs en representativ del ut för tillverkning av mikroskopipreparat. Dessa är endast 25 μm tunna för att kunna genomlysas i en speciell sorts mikroskop som kallas polarisationsmikroskop. Ofta används fluorescerande färg som tillsats den epoxi man impregnerar stenen med (figur 2.10 och 2.11). Då kan man tydligare se porösa partier som t ex vittring och sprickor. Vid den mikroskopiska analysen kan man kvantifiera mineralinnehållet och bestämma bergarten. Dessutom kan man se om mineralkornen är friska och även se om det förekommer mikrosprickor och mineral som t ex kan ge missfärgning av stenen. Många andra egenskaper kan också detekteras vid denna analys. På SP har ett nyligen genomfört doktorandprojekt (Åkesson 2004) visat på mycket god korrelation mellan kvantifierad mikrostruktur och en mekanisk egenskap kallad Los Angelestalet (LA, SS-EN ). LA-talet är obligatorisk provning för vägballast. I samma doktorandprojekt har man kunnat visa på en mycket tydlig korrelation mellan mikrostrukturen i kalcitmarmor (den vanligaste marmorsorten) och tendensen till den buktning, expansion och snabba styrkereduktion på fasadstensplattor som studerats i TEAMprojektet. En petrografisk analys är med andra ord en av de absolut viktigaste provningar som kan utföras på natursten. För projektet Stenhandboken är endast mineralsammansättningen kvantifierad då utrymmet på produktfaktabladet inte medgivit redovisning av en komplett analys.

17 17 Figur Petrografisk analys utförs på 25 μm tunna preparat som genomlyses (se pilen) i polarisationsmikroskop. 2.2 Skillnader mellan äldre och nya standarder Flera provningsmetoder är fullt jämförbara med äldre svenska eller tyska standarder och ger därför likvärdiga resultat. Exempel på sådana är: Tryckhållfasthet Böjdraghållfasthet Utspjälkningshållfasthet Vattenabsorption Densitet Metoder som kan ge likvärdiga resultat eller helt andra är t ex: Frostprovning Nötningsmotstånd Petrografisk analys Frostprovning Frostprovning ingick som ett frivilligt tillägg och provades endast på ett fåtal stensorter. Innan de nya Europastandarderna blev obligatoriska, utfördes vanligen provning och utvärdering av frostbeständighet enligt den tyska normen (DIN ). Detta betydde också att utvärdering gjordes genom att jämföra tryckhållfasthetsvärden på färsk sten och sådana kuber som utsatts för ett frosttest. Numer utvärderas förändringar i egenfrekvens/

18 18 resonansfrekvens. Eftersom tryckhållfasthet inte är ett känsligt instrument för att bedöma förändringar så har den nya europanormen (SS-EN 12371) inneburit ett stort steg framåt. Fortfarande finns dock flera frågetecken, bl a om salt skall ingå eller inte och hur skiffer och skiktad kalksten lämpligen skall provas. Nötningsmotstånd Här finns tre alternativa metoder att använda. Wide Wheel, Böhme (motsvarar i stort gamla DIN ) samt Amsler. I äldre tyska standarder för Böhmemetoden mätte man skillnad i tjocklek hos provkroppen före och efter nötning. I den nu aktuella standarden väger man provkroppen och använder viktminskning för att räkna om till avnött volym. Detta ger dock oftast en skillnad på några decimaler. Amsler har vi ingen erfarenhet av i Sverige och med Wide Wheel har vi tidigare konstaterat att man får helt andra värden som inte korrelerar med vare sig Amsler, Böhme eller Bauschiner. Petrografisk analys Beträffande den petrografiska analysen så är det en kraftigt förenklad sådan som använts i projektet. Tunnslip har tillverkats för mikroskopisk kvantifiering av mineralsammansättningen. För att belysa användbarheten hos den petrografiska analysen har vi valt att jämföra en svensk och en kinesisk granit avseende porositet och förekomst av mikrosprickor. N.B! Det är inte sagt att all kinesisk granit håller samma låga kvalitet som den här visade! Vi har valt att använda den svenska granit som sedan gammalt är känd för hög halt mikrosprickor, dvs Bohusgraniten. Trots dess mikrosprickor är det en, sedan gammalt, mycket använd granit som inte har haft några problem med beständighet. Den här analyserade kinesiska graniten, och likvärdiga exemplar, har på flera håll i Sverige och Danmark gett upphov till avslagna kanter (på grund av sprödhet), missfärgningar (bl a på grund av dålig mineralsamansättning) och snabb nedbrytning vid frostpåkänning. Allt detta kan man härleda utifrån den petrografiska analysen. Figur Bohusgranit fotograferad i polarisationsmikroskop. Bilden till vänster är polariserad och visar olika fältspater, kvarts samt en liten andel glimmer. Bilden till höger är tagen i fluorescensljus och visar sprickmönster i ljusgrönt. I övrigt är det en tät granit. Bildytan motsvarar 1,3 x 1,0 mm.

19 19 Den mest påfallande egenskapen som framträder vid en mikroskopisk analys av den kinesiska graniten är den mycket höga halten av mikrosprickor samt kraftigt omvandlade plagioklaskorn (en sorts fältspat). Figur Kinesisk granit fotograferad på motsvarande sätt som ovan. Det är tydligt att den är betydligt mer porös och har fler sprickor. Fältspaterna är omvandlade och porösa (se ex vid pil). Bildytan är samma som ovan, 1,3 x 1,0 mm. Med hjälp av datoriserat bildanalysprogram kan man även kombinera de olika filtreringsteknikerna för att förtydliga olika egenskaper. I bilden nedan (kombinerat polariserat och fluorescerande ljus) visas därför tydligt vilka mineral som är omvandlade och porösa samt var sprickorna går, t ex i eller mellan mineralkornen. Båda dessa parametrar är avgörande för stenens kvalitet och funktion. Figur Kombinerad polariserad bild och fluorescensbild av den kinesiska graniten. Bilden visar tydligt omvandlade och porösa plagioklaskristaller, samt sprickor genom korn och i korngränser.

20 20 3 Provningsresultat Den kompletta listan med provningsresultat återges i bilaga 2. Nedan (tabell 3.3) ges en sammanställning av samtliga analysresultat. I de fall där det förekommer luckor i tabellerna men resultat ifyllda i faktabladen i bilaga 2, är de senare resultaten av provningar utförda av SP utanför projektets ramar. Dessutom redovisas i tabell 3.1 några jämförande värden enligt tyska Naturstein Kartei (Müller 1989). Tabell 3.1. Sammanfattande tabell med generella bergartsegenskaper enligt Müller (1989) Bergart Densitet Vatten- Nötnings- Böj-drag- Tryckabsorption motstånd hållfasthet hållfasthet (g/cm3) (vikt %) (cm3/50cm2) MPa MPa Granit ,2-0, Gabbro 2,7-3,0 0,2-0, Sur vulkanit, porfyr 2,5-2,8 0,2-0, Basisk vulkanit, basalt 2,7-3,0 0,1-0, Tät kalksten, marmor 2,6-2,8 0,2-0, Skiffer, kristallin 2,6-2,9 0,2-0, Sandsten 2,4-2,7 0,5-8, Gnejs (granitoid) 2,5-2,9 0,1-0, För halkmotstånd finns en skala (tabell 3.2) framtagen av BRE (Building ) i England och ger följande vägledning Yates & Richardson 2000). Den är baserad på användning av likadant friktionsgummi som SP använt. Tabell 3.2. Tabell med rekommenderade kategorier för halkrisk kopplat till provning av friktion. SRV värde (torr) Risk för att halka < 25 Hög Medel Liten > 65 Extremt liten I tabellerna ( har följande förkortningar använts på grund av utrymmesskäl: T = Tryckhållfasthet B = Böj-draghållfasthet N = Nötningsmotstånd V = Vattenabsorption D = Densitet U = Utspjälkningshållfasthet vid F = Friktion, halkmotstånd S = Slaghållfasthet

21 21 Tabell 3.3. Resultatöversikt. Bergart Handelsbeteckning T B N N V D U F F S och företag MPa MPa cm3/ mm3 vikt % kg/m3 N SRV SRV Joule Borghamns Stenförädling AB 50cm2 Dry Wet Kalksten Ljusgrå Borghamnskalksten ,1 18, , ,0 Kalksten Gråbrun Borghamnskalksten, slipad ,4 20, , ,0 "- hyvlad Marmor Kolmårdsmarmor OX ,9 21, , ,0 Thorsbergs Stenhuggeri Kalksten Grå nr ,0 17, , Kalksten Gråbrun nr 4L ,0 16, , Kalksten Grå nr 5L ,9 14, , Kalksten Röd nr ,0 17, , ,0 Bohusläns Koop. Stenindustri Granit Grå Bohus Näsinge ,0 7, , ,5 Granit Grå Bohus Evja ,7 6, , ,5 Slite Stenhuggeri AB Kalksten Södervange (röd) ,2 19, , ,5 Kalksten Norrvange ,5 17, , ,0 Kalksten Kappelshamn 82 9,3 30, , ,5 Skifferbolaget AB Skiffer Offerdalsskiffer ,1 11, , ,0 "- Klovyta "- Normalslipad "- Polerad 53 8 Ölandssten AB Kalksten Ölandssten Grå G1 16,8 23, Kalksten Ölandssten Grå G2 14,1 17, Kalksten Ölandssten Röd B1 17,7 24, Kalksten Ölandssten Rödflammig 17,7 16, Kalksten Ölandssten Grå G2H 14,2 18, Kalksten Ölandssten Grå Hors 10,2 20, Kalksten Ölandssten Gråflammig 15,8 15, Kalksten Ölandssten Röd B2 17,7 18,

22 22 Tabell 3.4. Resultatöversikt. Bergart Handelsbeteckning T B N N V D U F F S och företag MPa MPa cm3/ mm3 vikt % kg/m3 N SRV SRV Joule Sjöström Stenförädling AB 50cm2 Dry Wet Kalksten Öland Grå flammig S ,0 20, , ,0 Kalksten Öland Grå G2S ,6 19, , ,0 Kalksten Öland Grå G3S ,9 26, , ,0 Kalksten Öland Grå G1S ,1 17, , ,0 Kalksten Öland Grå G1S 16,1 Kalksten Öland Rödflammig S ,3 16, , ,0 Kalksten Öland Röd B1S ,3 16, , ,0 Kalksten Öland Röd S 17,0 Lenners Orsasten Sandsten Orsasandsten 115 5,7 34, , Wasa Sten AB Kvartsit Älvdalskvartsit ,4 4, , Borghamns Natursten AB Marmor Ljus Ekeberg ,9 12, , ,0 Marmor Mörk Ekeberg ,4 13, , Marmor Ekeberg natur ,3 18, , ,0 Marmor Blå Ekeberg ,5 9, <0, ,5 Marmor Brännlyckan 156 9,7 20, , ,5 Marmor Kolmården Bränntorp ,4 19, , ,0 Kalksten Gråbrun Borghamnskalksten ,4 20, , ,0 Kalksten Ljusgrå Borghamnskalksten ,4 19, , ,0 Kalksten Röd Borghamnskalksten ,1 23, , ,0 Kalksten Omberg Rödflammig kalksten ,7 26, , ,0 Kalksten Omberg Gråflammig kalksten ,4 20, , ,5

23 23 Tabell 3.5. Resultatöversikt. Bergart Handelsbeteckning T B N N V D U F F S och företag MPa MPa cm3/ mm3 vikt % kg/m3 N SRV SRV Joule Emmaboda Granit AB 50cm2 Dry Wet Diabas Gylsboda ,9 5,5 <0, ,0 Granit Kulla ,3 6,2 0, ,5 Diabas Duvhult , <0, ,5 Granit Flivik Arvidsmåla ,0 5,1 0, ,5 Granit Vånga Söder ,1 11, , ,0 Diabas Brännhult ,5 6,0 <0, ,0 Granit Bårarp ,4 5, , ,0 Diabas Hägghult ,6 6, <0, ,0 Scanstone AB Granit Uggleboda (Friktion=finslipad) , , ,0 Granit Uggleboda (Friktion=flammad) Granit Uggleboda (Friktion=krysshamrad) Granit Uggleboda (Friktion=polerad) 60 6 AP STEN, Marksten AB Gnejs Halland (röd) ,1 6, , Granit Bjärlöv (grå) ,0 5, , Granit Vånga (röd) ,5 3, , Diabas Ekeröd ,1 5, , Diabas Sutareboda ,9 6, <0, Granit Tranås ,9 4, , Syenit Bodafors ,2 7, <0, Hallindens Granit AB Granit Röd Bohus Skarstad ,0 5, , ,5 Granit Grå Bohus Tossene ,6 5, , ,0

24 24 4 Sammanfattande diskussion Projektet har i första hand givit en mycket god översikt över den tekniska kvaliteten hos de svenska naturstenssorterna. Det har givit en bra start på det nya arbetet att uppfylla kraven för CE-märkning i Sverige. Dessutom har en rad andra nyttiga erfarenheter vunnits under projektets gång. En representativ provtagning är avgörande för att resultaten skall kunna användas till något relevant ändamål. Provtagningen diskuterades även på SFIs årsmöte innan projektet startade. Flera olika synpunkter kom fram såsom att man kanske borde tillverka provkroppar av material taget från flera platser i stenbrottet för att få ett medelvärde över kvaliteten. Det beslutades dock att stenproducenten, som måste kunna svara upp mot den deklarerade kvaliteten även måste ansvara för att ta ut representativa prover. Betydelsen av att tillverka provkroppar i relation till bergets struktur och den slutliga produkten visade sig då ett par stenprover fick tas ut på nytt och orienteras vinkelrätt mot tidigare provkroppar. Detta inverkar främst på provningen av hållfasthetsegenskaper. Belastningsriktningarna vid laboratorieprovning är inte alltid självklar för stenproducenten. Dessutom krävdes ett tydligt system för provmärkning. Något som var speciellt viktigt i detta projekt där SP hanterade närmare 7000 olika provkroppar. Sammantaget har detta lett till att SP nu tar fram speciella blanketter med instruktioner för provtagning, tillverkning av provkroppar, provmärkning och beställning av provning. Allt i enlighet med kraven i de nya europastandarderna. Ett pilotprojekt om provberedning för provning av utspjälkningshållfasthet resulterade i en mer rationell provberedning som minskar den totala hanteringen av sådana uppdrag och dessutom sänker kostnaden för dem. Vid två årsmöten har SP beretts tillfälle att redovisa projektets framsteg. Detta har sannolikt givit producenter och andra en bättre insikt i problematiken kring provning av natursten. Vi hoppas att projektet även har lett till en ökad förståelse för nyttan och användningen av de tekniska egenskaperna, verifierade i laboratorium. I ett nytt stort europaprojekt om naturstensproduktion (I-STONE) leder SP en del som handlar om att ta fram bättre underlag för vad som bör provas för respektive användningsområden och hur man kan tolka provningsresultaten. Projektet har en egen hemsida ( där man kommer att lägga ut fortlöpande information om framstegen. Att sprida kunskap om hur de tekniska egenskaperna bör användas kommer sannolikt att gynna svenska stenproducenter som rent generellt har en hög kvalitet på sina stensorter! Detta visas bl a av att den redovisning av olika stensorters kvalitet som inledningsvis togs fram till ansökan om I-STONE fick revideras då de svenska stenarnas egenskaper redovisades av undertecknad.

25 25 På senare år har vi upplevt en kraftigt ökande import av natursten från länder utanför Europa, t ex Kina, Brasilien, Indien och Turkiet. Tyvärr saknas i de flesta fall både spårbarhet och komplett teknisk dokumentation om stenprodukterna. Många felaktiga produkter har därför kommit ut på marknaden. Ett faktum som förstör för alla seriösa naturstensaktörer. CE-märkningen med dess krav på dokumenterad tillverkningskontroll, märkning och spårbarhet hos produkterna kommer att leda till en konkurrens på mer lika villkor och generellt bättre produktkvalitet. Ingen naturstensprodukt får framöver säljas på den Europeiska marknaden utan att vara CE-märkt eller åtminstone uppfylla samtliga krav motsvarande CE-märkning. Det är därför oerhört viktigt att svenska stenproducenter snarast följer upp detta projekt med att även införa resterande delar som krävs för CE-märkning. Det är därför lämpligt att man i ett gemensamt utvecklingsprojekt tar fram riktlinjer för hur tillverkningskontroll skall dokumenteras och utföras. Därefter får varje stenproducent och importör anpassa detta till sin verksamhet. Typprovningen skall upprepas vart 10:e år och ett antal andra, enklare provningar skall utföras vart annat år. I sådana riktlinjer bör ett moment ingå som beskriver vad stenproducenten själv kan prova/kontrollera och vad som bör lämnas till ackrediterat provningslaboratorium.

26 26 5 Referenser Development of methods for testing abrasion of pavement products manufactured in concrete. BCR-Europaprojekt Müller, F. Internationale Naturstein Kartei (INSK). Ebner Verlag Ulm. Sannolikt publikationsår Därefter kontinuerlig uppdatering med lösbladssystem. (Ny upplaga finns ute nu men innehåller inte det gamla avsnittet med geologiska fakta.) Schouenborg, B. Nötningsprovning av natursten En jämförelse mellan metoderna SS och SP SP AR 1991:06. Yates, T., & Richardson, D.: Flooring paving and setts Requirements for safety in use. BRE Information paper 10/00, IP10/2000. Åkesson, U. (2004) Microstructures in Granites and Marbles in relation to their durability as a Construction material. Doctoral thesis, Earth Science centre, Göteborg University, A95. SS-EN Ballast mekaniska och fysikaliska egenskaper Del 2: Bestämning av motstånd mot sönderdelning SP metod Metod för bestämning av hållfasthet mot avnötning av natursten. DIN DIN SS-EN SS-EN 1926 SS-EN Verschleissprüfung mit der Schleifscheibe nach Böhme Frost-Tau-Weschel-Versuch Bestämning av vattenabsorption vid atmosfäriskt tryck Bestämning av tryckhållfasthet Bestämning av böjhållfasthet vid trepunktsbelastning pren 14157:2004 Bestämning av nötningsmotstånd SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN Bestämning av utspjälkningshållfasthet vid infästning med dubb Bestämning av frostmotstånd Bestämning av slaghållfasthet med fallande kula Petrografisk undersökning Bestämning av frostmotstånd

27 27 6 Bilagor 1. Förteckning över metoder och standarder 2. Tabeller med resultat för respektive stenprodukt. Lay-out enligt faktablad i nya Stenhandboken

28 28 Bilaga 1 Metoder, enheter, titlar för provningar till nya Stenhandboken Egenskap Metod Resultat/Enhet Titel (Svensk) Titel (Engelsk original) Vattenabsorption (och densitet) (SS-)EN Vikt % (kg/m³) Bestämning av vattenabsorption vid atmosfäriskt tryck Determination of water absorption at atmospheric pressure Tryckhållfasthet (SS-)EN 1926 MPa Bestämning av tryckhållfasthet Determination of compressive strength Böjdraghållfasthet (SS-)EN MPa Bestämning av böjhållfasthet vid trepunktsbelastning Determination of flexural strength under concentrated load Nötningsmotstånd pren cm 3 /50cm 2 Bestämning av nötningsmotstånd Determination of the abrasion resistance (Böhme) * Utspjälkningshållfasthet (SS-)EN N Bestämning av utspjälkningshållfasthet vid infästning med dubb Determination of breaking load at dowel hole Halkmotstånd (SS-)EN SRV (torr) SRV (våt) Pendelprovning för halksäkerhet Determination of the slip resistance by means of the pendulum tester Slaghållfasthet (SS-)EN J Bestämning av slaghållfasthet med Determination of rupture energy fallande kula Petrografisk analys (SS-)EN Petrografisk undersökning Petrographic examination Frostprovning (Viktförändring) (SS-)EN Vikt % Bestämning av frostmotstånd Determination of frost resistance * För att undvika missförstånd vid användning av faktabladen i Stenhandboken har vi valt att skriva SS-EN Metodförslaget kommer med stor sannolikhet inte att ändras i någon väsentlig del, av vilken anledning provningsresultaten även förväntas stämma överens med de provade enligt den kommande fastställda standarden.

29 Bilaga 2 sida 1(58) GYLSBODA GRANIT (DIABAS) Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 254 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 29,9 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 5,5 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % <0,1 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 4700 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 47 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 11 Slaghållfasthet (Rupture energy, Thickness: 20 mm) EN J 3,0 Plagioklas (Plagioclase) % 66 Pyroxen (Pyroxene) % 29 Opaka mineral (Opaques) % 4 Biotit (Biotite) % 1

30 Bilaga 2 sida 2(58) DUVHULT GRANIT (DIABAS) Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 276 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 37,1 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 6,0 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % <0,1 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 4350 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 45 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 9 Slaghållfasthet (Rupture energy, Thickness: 20 mm) EN J 2,5 Plagioklas (Plagioclase) % 66 Pyroxen (Pyroxene) % 24 Opaka mineral (Opaques) % 9

31 Bilaga 2 sida 3(58) HÄGGHULT GRANIT (DIABAS) Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 264 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 33,6 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 6,0 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % <0,1 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 3550 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 49 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 10 Slaghållfasthet (Rupture energy, Thickness: 20 mm) EN J 3,0 Plagioklas (Plagioclase) % 61 Amfibol (Amphibole) % 19 Biotit (Biotite) % 10 Klorit, serpentin (Chlorite, serpentine) % 5 Opaka mineral (Opaques) % 4

32 Bilaga 2 sida 4(58) BRÄNNHULT GRANIT (DIABAS) Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 244 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 26,5 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 6,0 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % <0,1 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 4350 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 49 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 14 Slaghållfasthet (Rupture energy, Thickness: 21 mm) EN J 3,0 Plagioklas (Plagioclase) % 61 Pyroxen (Pyroxene) % 23 Kvarts (Quartz) % 7 Biotit (Biotite) % 5

33 Bilaga 2 sida 5(58) SUTAREBODA/ABSOLUT BLACK GRANIT (DIABAS) Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 231 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 25,9 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 6,0 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % <0,1 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 4600 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 72 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 52 Slaghållfasthet (Rupture energy) EN J - Plagioklas (Plagioclase) % 68 Pyroxen (Pyroxene) % 22 Opaka mineral (Opaques) % 5 Biotit (Biotite) % 4

34 Bilaga 2 sida 6(58) BODAFORS GRANIT (SYENIT) Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 229 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 27,2 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 7,1 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % <0,1 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 4550 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 72 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 61 Slaghållfasthet (Rupture energy) EN J - Plagioklas (Plagioclase) % 48 Pyroxen (Pyroxene) % 45 Opaka mineral (Opaques) % 5

35 Bilaga 2 sida 7(58) EKERÖD/SWEDISH GREEN GRANIT Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 190 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 21,1 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 5,4 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % 0,1 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 3900 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 61 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 43 Slaghållfasthet (Rupture energy) EN J - Kalifältspat (Potassium feldspar) % 53 Plagioklas (Plagioclase) % 32 Amfibol (Amphibole) % 8 Pyroxen (Pyroxene) % 2

36 Bilaga 2 sida 8(58) KULLA GRANIT Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 218 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 18,3 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 6,2 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % 0,2 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 3600 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 50 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 10 Slaghållfasthet (Rupture energy, Thickness: 23 mm) EN J 4,5 Kalifältspat (Potassium feldspar) % 38 Kvarts (Quartz) % 32 Plagioklas (Plagioclase) % 23 Biotit (Biotite) % 6

37 Bilaga 2 sida 9(58) FLIVIK/ARVIDSMÅLA GRANIT Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 197 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 16,4 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 5,1 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % 0,1 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 2900 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 49 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 14 Slaghållfasthet (Rupture energy, Thickness: 20 mm) EN J 3,5 Kalifältspat (Potassium feldspar) % 33 Kvarts (Quartz) % 31 Plagioklas (Plagioclase) % 30 Biotit (Biotite) % 4

38 Bilaga 2 sida 10(58) BJÄRLÖV/CHAMPAGNE GRANIT Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 237 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 18,0 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 5,1 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % 0,2 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 2800 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 70 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 53 Slaghållfasthet (Rupture energy) EN J - Kalifältspat (Potassium feldspar) % 38 Kvarts (Quartz) % 28 Plagioklas (Plagioclase) % 27 Biotit (Biotite) % 5

39 Bilaga 2 sida 11(58) UGGLEBODA GRANIT Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 173 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 19,9 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 5,0 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % 0,1 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 2750 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 51 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 15 Slaghållfasthet (Rupture energy, Thickness: 29 mm) EN J 5,0 Kvarts (Quartz) % 37 Kalifältspat (Potassium feldspar) % 34 Plagioklas (Plagioclase) % 25 Biotit (Biotite) % 3

40 Bilaga 2 sida 12(58) GRÅ BOHUS TOSSENE GRANIT Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 216 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 16,6 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 5,7 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % 0,1 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 2850 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 66 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 44 Slaghållfasthet (Rupture energy, Thickness: 32 mm) EN J 5,0 Kalifältspat (Potassium feldspar) % 39 Plagioklas (Plagioclase) % 29 Kvarts (Quartz) % 23 Biotit (Biotite) % 7

41 Bilaga 2 sida 13(58) GRÅ BOHUS NÄSINGE GRANIT Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 197 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 13,0 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 7,0 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % 0,2 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 2400 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 69 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 60 Slaghållfasthet (Rupture energy, Thickness: 29 mm) EN J 5,5 Plagioklas (Plagioclase) % 42 Kvarts (Quartz) % 27 Kalifältspat (Potassium feldspar) % 24 Biotit (Biotite) % 5 Muskovit (Muscovite) % 1

42 Bilaga 2 sida 14(58) GRÅ BOHUS EVJA GRANIT Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 219 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 16,7 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 6,1 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % 0,2 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 2600 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 73 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 67 Slaghållfasthet (Rupture energy, Thickness: 29 mm) EN J 4,5 Plagioklas (Plagioclase) % 33 Kvarts (Quartz) % 33 Kalifältspat (Potassium feldspar) % 29 Biotit (Biotite) % 4

43 Bilaga 2 sida 15(58) RÖD BOHUS LANDER GRANIT Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 257 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 15,7 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 - Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm 3 - Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % 0,1 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N - Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) - Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) - Slaghållfasthet (Rupture energy) EN J - Kvarts (Quartz) % - Kalifältspat (Potassium feldspar) % - Plagioklas (Plagioclase) % - Biotit (Biotite) % -

44 Bilaga 2 sida 16(58) RÖD BOHUS SKARSTAD GRANIT Tryckhållfasthet (Compressive strength) EN 1926 MPa 214 Böjdraghållfasthet (Flexural strength) EN MPa 14,0 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) DIN ) cm 3 /50cm 2 5,2 Nötningsmotstånd (Abrasion resistance, Böhme) EN ) mm Vattenabsorption (Water absorption) EN vikt % 0,2 Densitet (Apparent density) EN 1936 kg/m Utspjälkningshållfasthet (Breaking load at dowel holes) EN N 2550 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, torr (dry) 72 Halkmotstånd, slipad yta (Slip resistance, honed surface) EN SRV, våt (wet) 42 Slaghållfasthet (Rupture energy, Thickness: 29 mm) EN J 5,5 Kvarts (Quartz) % 31 Kalifältspat (Potassium feldspar) % 31 Plagioklas (Plagioclase) % 31 Biotit (Biotite) % 3