Fördokument: Arbetsmarknadspolitik

Transkript

1 Fördokument: Arbetsmarknadspolitik Vad ära rbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik: Arbetsmarknadens uppdelning Sysselsatta: Personer som utförde något arbete, minst 1 timme under referensveckan, antingen som avlönad arbetstagare, som egen företagare eller oavlönad medhjälpare i företag tillhörande maka/make eller annan medlem av samma hushåll. Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program, till exempel offentligt skyddat arbete, anställning med lönebidrag eller anställningsstöd med mera räknas också till gruppen sysselsatta. Hit räknas också personer som inte utförde något arbete enligt ovan, men som hade anställning, arbete som medhjälpande hushållsmedlem eller egen företagare och som var tillfälligt frånvarande under hela referensveckan. Orsak till frånvaron kan vara sjukdom, semester, tjänstledighet, värnpliktstjänstgöring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning. Frånvaron räknas oavsett om den varit betald eller inte (=sysselsatta, frånvarande från arbetet).

2 Arbetslösa: Personer som var utan arbete men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna och kunde börja arbeta samma vecka eller börja inom 14 dagar från veckans slut. Arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Här ingår alltså även heltidsstuderande som söker och kan ta arbete. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Gruppen omfattar bland annat studerande utan arbete, dock ej heltidsstuderande som söker och kan ta arbete, pensionärer, hemarbetande, värnpliktiga eller långvarigt sjuka utan arbete. Deltagare i de arbetsmarknadspolitiska program som räknas som studier, t.ex. arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning ingår också i gruppen. Arbetsmarknadspolitik omfattar de politiska åtgärder som riktar sig till de arbetslösa. Man skiljer mellan aktiv arbetsmarknadspolitik och passiv arbetsmarknadspolitik. De aktiva åtgärderna syftar till att minska arbetslösheten. Politikerna kan öka de arbetslösas chanser att få jobb genom att erbjuda dem utbildning och arbetsförmedling. En annan aktiv åtgärd är att skapa subventionerad sysselsättning. De passiva åtgärderna ger ekonomiskt stöd åt folk som befinner sig i arbetslöshet., antingen genom arbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). När man pratar om arbetslöshet är det värt att ha i åtanke att man kan dela in arbetslösheten i fyra stycken olika typer. Konjunktursarbetslöshet - Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget. Klassisk arbetslöshet - Orsakas av att regeringar eller arbetsmarknadens parter sätter för höga löner eller minimilöner. Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och informera sig om tänkbara arbetsgivare, samtidigt som det tar tid för arbetsgivaren att anställa. Strukturell arbetslöshet - Orsakas av att arbetskraftens kompetens eller geografiska lokalisering ej stämmer överens med arbetskraftsefterfrågan. Detta kan till exempel uppträda genom att vissa branscher försvinner antingen genom att totala efterfrågan minskar eller genom att de lokala arbetstillfällena blir utkonkurrerade. De olika typerna av arbetslöshet kan adresserad med olika metoder. Hur är det idag? Det bor nästan 9,5 miljoner människor i Sverige. År 2011 var cirka 75 procent av befolkningen i arbetsför ålder, det vill säga år. Fram till 2060 beräknas befolkningen öka till nästan 10,9 miljoner. Fördelningen mellan de olika åldersgrupperna ändras också. Den arbetsföra befolkningen minskar från cirka 75 procent 2011 till cirka 70 procent Dessutom ökar andelen som är 75 år eller äldre från nära 9 procent till nästan 14 procent.

3 Förändringarna i ålderssammansättningen för befolkningen i arbetsför ålder minskar det totala arbetsutbudet. Det beror på att både den yngre och den äldre åldersgruppen har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande än personer i åldern år. Därutöver är frånvaron högre och arbetstiden kortare bland äldre. Sedan mitten på 2009 har sysselsättningen haft en svagt ökande trend. Den kraftiga nedgången som inträffade i samband med finanskrisen har hämtats in. Sedan 2005 har antalet sysselsatta ökat med ungefär personer. Idag uppgår antalet sysselsatta till ungefär 4,6 miljoner personer. Det är ungefär samma nivå som i september år 2008, vilket var månaden då finanskrisen slog till, vid den tiden hade krisen dock ännu inte gjort sitt intåg på arbetsmarknaden. Går vi längre tillbaka i tiden ser vi att antalet sysselsatta har utvecklats ganska positivt de senaste åren var till exempel 4,4 miljoner sysselsatta. Sett ur ett längre perspektiv har dock Sverige brottats med en hel del problem vad gäller sysselsättningen. Framför allt har jobbtillväxten i privat sektor varit dålig. En studie från forskningsinstitutet Ratio visar till exempel att antalet privat anställda endast ökade med omkring mellan 1950 och Det råder i Sverige stora skillnader mellan arbetslösheten bland de unga och arbetslösheten bland de äldre. Den stora skillnaden gör Sverige unik i OECD- och EUsammanhang. Anledningen till den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige är vitt diskuterad. Det finns frågetecken om hur det kommer sig att ungdomsarbetslösheten är såpass mycket högre än arbetslösheten i övriga åldrar. Den nuvarande utformningen av arbetsrätten med bland annat senioritetsprincipen sist in, först ut gynnar givetvis inte ungdomar i svåra ekonomiska tider. Ungdomsarbetslösheten var dock under senaste högkonjunkturen nästan 20 procent och betydligt högre än arbetslösheten i andra åldersgrupper även då. En annan aspekt är att steget in på arbetsmarknaden verkar stort, här diskuteras bland annat hur samarbetet mellan skola och näringsliv fungerar. Vad har gjorts fram tills nu: Insatser för att bryta långvarig arbetslös: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2012 att kvaliteten och aktiviteten i jobb- och utvecklingsgarantin skulle höjas genom att öka förmedlarresurserna och bedriva arbetet effektivare. Fler arbetsförmedlare förväntas öka aktiviteten och kvaliteten i jobb- och utvecklingsgarantin och leda till ett ökat utflöde till arbete och utbildning. Regeringen tillför också resurser för att förbättra kvaliteten och aktiviteten i jobbgarantin för ungdomar, genom en satsning på fler handläggare i garantin. Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet: Matchningen mellan arbetssökande och arbetstillfällen ska fungera samtidigt som arbetsmarknadspolitiska insatser ska riktas till dem med störst behov. Regeringen har därför även under 2011 inriktat arbetsmarknadspolitiken mot att upprätthålla sökaktiviteten bland dem som nyligen blivit arbetslösa till följd av nedgången på arbetsmarknaden som följde på den finansiella krisen. Dessutom har fokus legat på

4 att långtidsarbetslösa ska kunna få arbetsmarknadspolitiska insatser. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2012 att ett nytt arbetssätt skulle införas vid Arbetsförmedlingen. Den person som bedöms riskera långtidsarbetslöshet kan tidigt få individanpassat stöd i form av framförallt förstärkta förmedlingsinsatser. Regeringen föreslog även i budgetpropositionen att de personer som bedöms ha bättre jobbchanser skulle få del av ökat förmedlarstöd genom ett ökat antal personliga möten med en arbetsförmedlare. Arbetsförmedlingens IT-system Under 2012 och 2013 tillförs Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag 226 respektive 62 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna införa ett nytt ärendehanteringssystem. Arbetsförmedlingens nuvarande ärendehanteringssystem har tekniska begränsningar. Ett nytt, modernt ärendehanteringssystem måste därför utvecklas och förändrade rutiner och metoder införas. Det nya ärendehanteringssystemet kommer att vara infört senast 30 juni Kompletterande aktörer Sedan 2007 har Arbetsförmedlingen haft i uppdrag att anlita kompletterande aktörer för att snabbt och effektivt få arbetssökande i arbete. År 2010 fick drygt personer stöd av en kompletterande aktör. Den 1 juli 2010 trädde lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen i kraft. Ungdomar Ändrade kvalificeringsvillkor inom jobbgarantin för ungdomar Kvalificeringsvillkoren för stöd inom ramen för jobbgarantin för ungdomar har ändrats från och med den 1 januari Nu gäller att individen ska ha varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i sammanlagt tre månader under en ramtid om fyra månader. Det innebär att ungdomar kan ta korta jobberbjudanden utan att bryta kvalificeringstiden. Enligt tidigare kvalificeringsregler var personen tvungen att under tre månader ha varit sammanhängande arbetslös och anmäld hos Arbetsförmedlingen. Särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin direkt efter jobbgarantin för ungdomar En person som anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin efter att ha deltagit i jobbgarantin för ungdomar i 15 månader kan från och med den 1 juli 2011 anvisas en anställning med särskilt anställningsstöd direkt vid inträdet i jobb- och utvecklingsgarantin. Enligt tidigare regler behövde personen delta sex månader i jobb- och utvecklingsgarantin innan anvisning till anställning med särskilt anställningsstöd kunde ske. Vissa arbetsmarknadsrelaterade insatser inom övriga politikområden Målgruppen för regeringens folkhögskolesatsning - inom ramen för vilken en studiemotiverande folkhögskoleutbildning om tre månader erbjuds arbetslösa ungdomar - har vidgats. Den omfattar från och med den 1 januari 2011 samtliga arbetslösa ungdomar under 25 år som saknar fullständig gymnasieutbildning och som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Tidigare omfattade satsningen enbart deltagare inom jobbgarantin för ungdomar. Folkhögskolesatsningen förlängdes i

5 samband med budgetpropositionen för 2012 med två år till att gälla även under 2012 och Arbetslösa ungdomar i åldern år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning kan vidare, från och med den 1 januari 2011, tillfälligt få studiemedel med den högre bidragsnivån inom studiemedlet för studier på grundskole- eller gymnasienivå. Studiemedel med den högre bidragsnivån kan lämnas för studier som påbörjas under tills dess att slutbetyg erhålls på antingen grundskole- eller gymnasienivå, dock längst under tre år. Långtidsarbetslösa/jobb- och utvecklingsgarantin Satsning på jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas (fas 3) När det gäller sysselsättningsfasen föreslås i budgetpropositionen 2012 ökade förmedlingsresurser och fortsatt möjlighet till arbetsmarknadsutbildning under 2012 samt möjlighet till särskilt anställningsstöd med ett förhöjt handledarstöd Totalt beräknas satsningen kosta 381 miljoner kronor 2012 och 102 miljoner kronor Tillfälligt förstärkt anställningsstöd För att stimulera arbetsgivare att anställa deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin med särskilt anställningsstöd har stödet förstärkts tillfälligt under Taket i stödet har höjts från 750 till 890 kronor per dag. Vidare kan arbetsgivaren beviljas 50 kr/dag under 3 månader för kostnader för handledning. Nystartsjobb för äldre Äldre som blir arbetslösa löper särskilt hög risk att fastna i arbetslöshet. Erfarenheten från 1990-talskrisen visar att äldre som drabbades av arbetslöshet då hade betydligt svårare än andra grupper att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Regeringen har tidigare beslutat att tillfälligt förkorta kvalificeringstiden för äldre till nystartsjobb från och med den 1 juli 2010 till och med den 30 juni I samband med budgetpropositionen för 2012 föreslog regeringen att den tillfälliga satsningen skulle förlängas till och med den 31 december Personer som har fyllt 55 år kan därmed kvalificera sig till nystartsjobb redan efter 6 månaders frånvaro från arbetsmarknaden, i stället för efter 12 månader. En arbetsgivare som anställer en person med ett nystartsjobb får en ekonomisk kompensation motsvarande nästan halva lönekostnaden. Arbetsmarknadsutbildning inom sysselsättningsfasen Regeringen har i maj 2011 beslutat att 99 miljoner kronor av Arbetsförmedlingens programanslag för 2011 får användas till arbetsmarknadsutbildning för deltagare i den tredje fasen inom jobb- och utvecklingsgarantin (sysselsättningsfasen). Insatserna ska leda till arbete i anslutning till att utbildningen avslutas. Tillträde till jobb- och utvecklingsgarantin för personer som saknar ersättning från arbetslöshetsförsäkringen Det är viktigt att även personer utan arbetslöshetsförsäkring ges ett adekvat stöd. Det tar 14 månader för en person som är berättigad till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen att kvalificera sig till jobb- och utvecklingsgarantin. Motsvarande tid för oförsäkrade var tidigare 18 månader. I budgetpropositionen för 2012 föreslog regeringen att även de som saknar ersättning från

6 arbetslöshetsförsäkringen ska kvalificera sig för jobb- och utvecklingsgarantin efter 14 månaders arbetslöshet. Fler platser i utbildning och praktik För att möta inbromsningen på arbetsmarknaden föreslog regeringen i 2012 års budgetproposition tillfälliga förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatser som kan ges tidigt under arbetslösheten. Förstärkningen omfattar platser i arbetsmarknadsutbildning och i arbetspraktik under 2012 (avser årsplatser). Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Ökade resurser för lönebidragsanställningar, anställningar vid Samhall m.m Regeringen har successivt ökat resurserna för lönebidragsanställningar och anställningar vid Samhall AB under åren Det har inneburit en nivåhöjning av resurserna med 947 miljoner kronor från och med Regeringen har därefter, med anledning av sjukförsäkringsreformen, fortsatt satsningarna på lönebidragsanställningar och trygghets- och utvecklingsanställningar. Den sammantagna nivåhöjningen av resurserna från och med 2012 beräknas därför till miljoner kronor. I 2011 års ekonomiska vårproposition aviserades dessutom, mot bakgrund av sjukförsäkringsreformen, att regeringen ska avsätta medel för ytterligare platser inom arbetsmarknadspolitikens insatser för personer med nedsatt arbetsförmåga. Kulturarvslyft och fler platser i Samhall Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2012 en särskild satsning för att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som har lämnat sjukförsäkringen. Det sker genom att utvecklingsanställningar erbjuds dels inom kulturarvsområdet, dels i Samhall AB. Kostnaden för förslaget beräknas till 443 miljoner kronor 2012, 599 miljoner kronor 2013 och 346 miljoner kronor Under 2012 beräknas personer få del av dessa arbetstillfällen, år 2013 beräknas antalet bli och 2014 beräknas antalet bli Informationskampanj och webbaserad informationsportal Arbetsförmedlingen har i regleringsbrevet för 2011 uppdragits att genomföra en informationskampanj om vilka insatser som finns för anställning av personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt utreda förutsättningarna för att tillhandahålla en webbaserad informationsportal. Höjning av förvaltningsanslaget 2011 För att säkra kvaliteten i matchningsarbetet och arbetet för att hjälpa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, bland andra personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, förstärktes Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 200 miljoner kronor under Särskild satsning på coachning Regeringen beslutade att 350 miljoner kronor av Arbetsförmedlingens programanslag fick användas för coachningsinsatser i egen regi under Regeringen angav att

7 en del av coachningsinsatserna borde riktas till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Satsning på jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas (fas 3) Första halvåret 2011 hade 26 procent av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas (fas 3) en funktionsnedsättning som medförde nedsatt arbetsförmåga. Satsningar på att öka aktiviteten och höja kvaliteten i sysselsättningsfasen är således ett viktigt led i arbetet för att öka möjligheterna till sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (jfr ovan). Integration Etablering av nyanlända invandrare Arbetsförmedlingen har från den 1 december 2010 ett samordnande ansvar för etableringsinsatser för huvuddelen av vuxna nyanlända invandrare. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlände upprätta en individuell etableringsplan som ska innehålla undervisning i svenska för invandrare, samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet. Professionellt stöd ges genom en etableringslots. Förstärkning av instegsjobben Reglerna för instegsjobb har ändrats från och med den 1 januari Subventionsgraden har höjt från 75 till 80 procent av lönekostnaden och ersättningstaket har höjts från 750 till 800 kronor per dag. Arbetsgivaren kan dessutom få ett stöd på 50 kronor per dag under tre månader för kostnader för handledning. Sjukskrivnas återgång till arbete Vidareutvecklad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har uppdragits att utifrån hittillsvarande erfarenheter vidareutveckla insatser, samarbete och stödet till den enskilde så att respektive myndighets kompetens tillvaratas och effektiva åtgärder sätts in så tidigt som möjligt i sjukskrivningsprocessen. Vissa åtgärder kopplade till uppföljningen av sjukförsäkringen Mot bakgrund av sjukförsäkringsreformen har regeringen aviserat att medel avsätts för ytterligare platser inom arbetsmarknadspolitikens insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (jfr ovan). Övrigt Möjligt få flyttningsbidrag inom hela EU/EES Reglerna för flyttningsbidrag för den som söker eller får arbete på annan ort har ändrats från och med den 1 februari Flyttningsbidrag kan nu beviljas för resor inom hela EU/EES. Ändringen gjordes med anledning av att EU-kommissionen

8 menade att en begränsning till Sverige utgjorde ett otillåtet hinder för den fria rörligheten. Uppföljning av privata jobbcoacher Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har i juni uppdragits att genomföra en uppföljningsstudie av jobbcoachning utanför jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar med ett särskilt fokus på privata jobbcoacher som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Vad kan göras: Ge ökat stöd till vuxenutbildning och fortbildningsprogram. Detta för att ge en sysselsättning och ökad kompetens som kan leda till arbete. Avskaffa arbetsmarknadsåtgärder som inte har ett pedagogiskt eller rehabiliterande syfte. Avskaffa turordningsreglerna för en mer rättvis och ungdomsvänlig arbetsmarknad. Ändra i LAS för att öka kompetenskonkurrensen på arbetsmarknaden och ge ytterligare skäl för fortbildning. Utökad avdragsrätt för företag som investerar i forskning och utveckling. Se över fackföreningarnas lagstadgade privilegier och deras påverkan på arbetsmarknaden. Ett exempel på dessa är rätten till två fackföreningsrepresentanter i varje bolagsstyrelse där företaget har mer än 25 anställda. De har också rätt att anställa en person för företagets pengar.