Idéhistoria B för Humanistiskt samhällsprogram

Transkript

1 Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, Umeå Telefon: Kursplan Sid 1 (6) Idéhistoria B för Humanistiskt samhällsprogram History of Science and Ideas Högskolepoäng: 30 hp Kurskod: 1IH006 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Högskoleexamensnivå Utbildningsområde: Humaniora Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Programtillhörighet: Kursen ingår i programutbildningen Humanistiskt samhällsprogram. Fastställande Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts att gälla från Kursplanen har reviderats , , och Innehåll Kursen består av 4 moment á 7,5 högskolepoäng. Moment 1. Fördjupning i vald epok (7,5 hp) Momentet syftar studenterna en fördjupad kunskap om idélivet under en epok som inbegriper inte bara basfakta om epoken utan även en historiografisk orientering över forskningen på området, liksom de teorier och metoder som finns företrädda inom både äldre och mer nutida forskning. Studenterna tränas under momentet i att på egen hand söka och värdera information och källor av relevans för fördjupningsuppgiften. Moment 2. Global och jämförande idéhistoria (7,5 hp) Momentets övergripande och sammanhållande tema är världsbilder. Momentet ägnas åt idéhistorien bortom det västerländska och bidrar med ett jämförande historiskt perspektiv till att ställa ett antal icke-västerländska världsbilders huvudlinjer i relation till den västerländska idéhistorien. Vidare behandlas Europas möte med andra kulturer liksom dessa kulturers uppfattning om Europa. Kolonialismen betydelse för förmedlingen av idéer och dess kvardröjande effekter efter den koloniala epoken studeras med postkoloniala teorier och metoder. Momentet analyserar också begreppet globalisering samt framväxten av världsomspännande kulturmönster. Moment 3. Medier, teknik och idéer (7,5 hp)

2 Sid 2 (6) I momentet behandlas hur nya tekniker för kommunikation och information, såsom skriften, boktrycket och senare elektroniska medier, påverkat förutsättningarna för idélivet i synnerhet samt kultur och samhällsliv i allmänhet. Driver ny teknik samhällsutvecklingen framåt? Momentet behandlar både teorier om teknologisk förändring och konkreta medieteknologier genom en serie diskussionsbaserade seminarer. Under momentets gång håller studenterna själva i seminarieövningar samt håller egna presentationer av kursinnehållet. Avsikten är att därigenom stärka studenternas medvetenhet om kommunikation och seminariekultur, samt teknikens betydelse för vetenskaplig framställning. Moment 4. Idéhistoriskt vetenskapligt skrivande (7,5 hp) Momentet behandlar vetenskapligt skrivande och under momentet författas en kortare vetenskaplig uppsats. Momentet syftar till att ge studenterna grundläggande färdigheter i att formulera en avgränsad idéhistorisk undersökningsfråga samt förmåga att söka och bearbeta källmaterial och sekundärlitteratur. Momentet ger också en metodorientering för ämnet. Studenterna skall vidare genom övningar lära sig tänka igenom sin skrivprocess och bli införstådda i olika framställningssätt och språkbruk, samt ta del av de formella aspekter som gäller för en vetenskaplig uppsats. Avslutningsvis skall studenterna få presentera och granska varandras arbeten i seminarieform. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten: Moment 1. -Demonstrera fördjupade kunskaper om idélivet under en epok, samt kunna identifiera typiska teman och problem för epoken. -Visa insikt i historiografiska skillnader mellan olika idéhistoriska perspektiv på vald epok. -Söka, samla och värdera information om en specifik källtext, dess tillkomsthistoria och bredare kontext. -I grupp redogöra för och diskutera det egna fördjupningsarbetet samt opponera på andra gruppers texter. -Reflektera över den individuella och gruppens lärprocess under momentet. -Värdera en tidigare epoks vetande och influens på dagens samhälle samt nutida tolkningar av epokens huvudsakliga tematik. Moment 2. -Identifiera och redogöra för icke-västerländska världsbilders huvudlinjer samt ställa dem i relation till dåtida europeiska världsbilder och livsideal. -Analysera mötet och interaktionen mellan västerländska och några icke-västerländska föreställningsvärldar som uttryck för en globaliseringsprocess. - Kritiskt diskutera argumenten för dissemination eller evolution som förklaringsmodell för likheter mellan västerländska och icke-västerländska världsbilder och tankemönster. -Tillämpa perspektiv och redskap från källtextseminariernas metodövningar för att analysera och kontextualisera världsbilder i utomeuropeiska författares texter och urkunder.

3 Sid 3 (6) -Visa fördjupad förståelse för historiska skeenden genom insikt i det samband som råder mellan en människas världsbild och hennes handlingar. Moment 3. -visa en fördjupad och problematiserad kunskap om förhållandet mellan medier, teknik och idéer under historien. - demonstrera kännedom om teorier om teknologisk förändring. - visa förståelse för seminariekultur och grunderna i presentationsteknik. - Planera, leda och genomföra en seminarieövning. - Ha förmåga att genomföra en tydlig och genomtänkt muntlig presentation. - Värdera och bedöma påståenden om medieteknologiers effekt på samhället. Moment 4. - förstå vikten av formalia för kvalitet i vetenskapliga arbeten, - visa kännedom om skrivprocessens och språkbrukets betydelse för vetenskaplig framställning, - i samråd med lärare formulera en avgränsad undersökningsfråga, - samla relevant information som svarar mot undersökningsfrågan, - tolka och värdera relevant information för undersökningsfrågan, - presentera resultaten i en uppsats enligt riktlinjer för vetenskaplig framställning, - korrekt använda sig av gällande formalia för vetenskapligt uppsatsskrivande, - kritiskt granska och värdera medstudenters arbeten muntligt och/eller skriftligt. -göra bedömningar av uppsatsens kunskapsmässiga räckvidd och begränsningar. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs Idéhistoria A, 30 hp, eller motsvarande. Undervisningens uppläggning Undervisningen består huvudsakligen av lärarledda gruppdiskussioner och seminarieövningar, problembaserade grupp- och självstudieuppgifter samt handledning. Uppsatsmomentet, moment 4, sker under handledning av lärare utsedda vid institutionen. På kursen genomförs muntliga moment i realtid, vilket kräver att studenter som läser kursen på distans har tillgång till lämplig datautrustning (bra internetuppkoppling, headset med hörlurar och mikrofon samt webbkamera) samt har möjlighet att avsätta en fast tid för detta. Examination Moment 1 examineras genom en skriftlig gruppuppsats som presenteras både skriftligt och muntligt. Studenterna ska även individuellt och skriftligt opponera på en annan grupps uppsats, samt kunna reflektera över det egna och gruppens gemensamma insats under momentet. I undantagsfall kan uppsatsuppgiften genomföras individuellt.

4 Sid 4 (6) Moment 2 examineras genom aktiv seminariemedverkan (1,5 hp), skriftlig källtextanalys (1,5 hp) samt tre skriftliga essäuppgifter på vardera 1,5 hp. Seminariemedverkan bedöms med betygen Godkänd eller Underkänd medan källtextanalysen och essäuppgifterna bedöms med något av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Moment 3 examineras genom aktivt deltagande på kursens seminarier där kurslitteraturen behandlas grundligt, en muntlig individuell presentation av delar ur kursinnehållet, samt individuellt genomförande av en seminarieövning. Moment 4 examineras genom aktivt deltagande i momentets seminarieövningar samt i form av en uppsats som seminariebehandlas. Deltagande i seminarieövningarna är obligatoriskt och innebär bl a att den studerande skall åta sig att opponera på andra seminariemedlemmars uppsatser. För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning till detta. Uppsatsmoment examineras normalt en gång per läsår. Varje prov bedöms med någon av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande skall ha uppnått Väl godkänd på tillsammans lägst 22,5 högskolepoäng. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, Umeå.

5 Sid 5 (6) Kurslitteratur Moment 1 Litteraturen på momentet varieras efter vilken epok som är vald den termin kursen ges. Moment 2 Ambjörnsson, Ronny, Öst och väst: Tankar om Europa mellan Asien och Amerika (Stockholm, 2010), 13 30, valda delar Aspelin, Gunnar, Vägarnas möte: Idéhistoriska essäer (Lund, 1974), Aspelin, Gunnar, Världsbilder och livsideal (Lund, 1968), Chasteen, John Charles, Latinamerikas historia [2001] (Lund, 2003). Dowden, Richard, Afrika: Framtidens kontinent[2008] (Stockholm, 2010), valda delar. Fazlhashemi, Mohammad, Vems islam?: De kontrastrika muslimerna ( Stockholm, 2008), 309 sidor. Fanon, Frantz, Jordens fördömda, (Stockholm, 2007) Hinduismens heliga skrifter, i urval och översättning av Måns Broo ( Stockholm, 2010) valda delar. Hobson, John M.,Västerlandets österländska ursprung ( Lund, 2007), valda delar. Hägerdal, Hans, Kinas historia (Lund, 2008), valda delar. Vidgade vyer: Globalt perspektiv på idéhistoria, red. Fazlhashemi, Öckerman & Ambjörnsson (Lund, 2000). Utgången på förlaget, säljs via idéhistoria i Umeå. Said, Edward W., Orientalism (Stockholm, 1995), valda delar. Westerlund, David, Afrikanska religioner. Källtexter och artiklar kan tillkomma. Moment 3 Bill Kovarik, Revolutions in Communication: Media History from Gutenberg to the Digital Age (Continuum, 2011), 380 s. (plus nätsidan Fred Turner, From Counterculture to Cyberculture: Stewart Brand, the Whole Earth Network, and the Rise of Digital Utopianism (University of Chicago Press, 2008), 354 s. David Edgerton, Introduction and Significance in The Shock of the Old: Technology and Global History Since 1900 (Profile Books, 2006), 37 s. Leo Marx. "The Idea of 'Technology' and Postmodern Pessimism." In Does Technology Drive History? ed. Merritt Roe Smith and Leo Marx (Cambridge, Mass., 1994), Leo Marx. "Technology: The Emergence of a Hazardous Concept." Technology and Culture, Volume 51, Number 3 (2010): Pablo Boczkowski and Leah Lievrouw. "Bridging STS and Communication Studies: Scholarship on Media and Information Technologies." In New Handbook of Science and Technology Studies. E.J. Hackett, O. Amsterdamska, M. Lynch and J. Wajcman (eds.) Cambridge, MA: MIT Press, Thomas Hughes. "Technological Momentum." In Merritt Roe Smith and Leo Marx, eds. Does Technology Drive History? Cambridge, MA: MIT Press, Langdon Winner. "Do Artifacts Have Politics?" In The Whale and the Reactor. Chicago: University of Chicago Press, Marshall McLuhan, The Medium is the Message in McLuhan, Understanding Media: The Extensions of Man (The MIT Press, 1994). 14 s. Nicholas Carr, Is Google making us stupid?, The Atlantic Magazine July/August 2008, 7 s. Barbro Fällman, Rätt sagt på rätt sätt: handbok i presentationsteknik, Höganäs, Moment 4 Lennart Olausson, Från text till text ur Idéhistoriens egenart: Teori- och metodfrågor inom idéhistorien, Stockholm/Stenhag, Svante Nordin, Idéhistoriska metodologier ur Varför idéhistoria? En ämnesintroduktion för nya studenter, Studentlitteratur, 2011.

6 Svante Kolsgård och Lars Kvarnström, Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia, Siv Strömquist, Skrivboken: Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier (Malmö: Gleerup, 2005), 238 s. Lathunden (Stencil) Sid 6 (6)