Regeringens proposition 2004/05:21

Transkript

1 Regeringens proposition 2004/05:21 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro Prop. 2004/05:21 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 oktober 2004 Göran Persson Hans Karlsson (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition lämnas förslag till utformningen av ett medfinansieringsansvar för arbetsgivare omfattande 15 procent av sjukpenningkostnaderna för anställda som är helt sjukskrivna. Propositionen bygger på den avsiktsförklaring som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kom överens om den 18 december Syftet är att skapa ekonomiska drivkrafter och göra det mer lönsamt för arbetsgivare att vidta åtgärder för att minska de långa sjukskrivningarna. Drivkrafterna är utformade så att de stimulerar till förebyggande insatser, rehabilitering och andra åtgärder för att underlätta för den sjukskrivne att komma tillbaka i arbete på hel- eller deltid. Förslaget innebär att arbetsgivare skall betala en särskild sjukförsäkringsavgift (medfinansiering) för arbetstagare hos denne som får hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detta regleras i en ny lag om särskild sjukförsäkringsavgift. Försäkringskassan skall besluta om avgiftsunderlaget, den särskilda sjukförsäkringsavgiftens storlek och när avgiften skall betalas. Arbetsgivaren betalar avgifterna till Skatteverket via skattekontot. Arbetsgivarens medfinansieringsansvar skall inte gälla för en arbetstagare som av Försäkringskassan fått ett beslut om särskilt högriskskydd till följd av risk för en eller flera längre sjukperioder. Även donatorer, som avses i 13 andra stycket i lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL), som har fått beslut om särskilt högriskskydd föreslås ingå i den grupp som undantas från medfinansiering. Nuvarande högkostnadsskydd för arbetsgivares sjuklönekostnader avskaffas och i stället tillhandahåller staten en försäkring för arbetsgivare med ett mindre antal anställda. 1

2 Vissa begränsningar i arbetsgivarnas betalningsskyldighet för den särskilda sjukförsäkringsavgiften införs. Begränsningarna utgörs av ett fribelopp och ett högkostnadsskydd. En sänkning av sjukförsäkringsavgiften liksom en förkortning av sjuklöneperioden till två veckor och återställd sjukpenningnivå föreslås också. I propositionen lämnas även förslag till tidsgränser för när Försäkringskassan senast skall ha upprättat en rehabiliteringsplan och för när Försäkringskassan skall ha kallat till avstämningsmöte. När det gäller sjukersättning som inte tidsbegränsats föreslås en obligatorisk, förnyad utredning av dessa fall. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari

3 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut Lagtext Förslag till lag om särskild sjukförsäkringsavgift Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Förslag till lag om ändring i lagen (2004:631) om ändring i sekretesslagen (1980:100) Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter Ärendet och dess beredning Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare Utformningen av ett ändrat kostnadsansvar för arbetsgivare Nuvarande bestämmelser Särskild sjukförsäkringsavgift Avgiftsunderlag och avgift Högriskskydd för vissa arbetstagare Beslut m.m Omprövning och överklagande Debitering och betalning av särskild sjukförsäkringsavgift Arbetsgivarens uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet för Försäkringskassan Tystnadsplikt hos arbetsgivare Ikraftträdande Högkostnadsskydd Nuvarande skydd för mindre arbetsgivare Högkostnadsskydd Sjuklöneförsäkringen Skydd under sjuklöneperioden Vissa begränsningar i uttaget av den särskilda sjukförsäkringsavgiften Sänkning av sjukförsäkringsavgiften Förändringar i sjukförsäkringen Förkortad sjuklöneperiod Återställd sjukpenningnivå Rehabiliteringsplan och avstämningsmöte Allmänna utgångspunkter

4 8.3.2 Tidpunkt för rehabiliteringsplan och avstämningsmöte Förnyad utredning av arbetsförmågan vid sjukersättning som inte tidsbegränsas Förnyad utredning av arbetsförmågan Konsekvenser av ökade ekonomiska drivkrafter Inledning Konsekvenser för de sjukskrivna Konsekvenser för näringslivet Offentlig sektor Administrativa konsekvenser för offentlig sektor Effekter på statsbudgeten Konsekvenser för jämställdheten Uppföljning och utvärdering Författningskommentar Förslaget till lag om särskild sjukförsäkringsavgift Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:631) om ändring i sekretesslagen (1980:100) Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16) Bilaga 2 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16) Lagtext Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna som yttrat sig över departementspromemorian Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16) Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag Bilaga 5 Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober

5 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om särskild sjukförsäkringsavgift, 2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 4. lag om ändring i lagen (2004:631) om ändring i sekretesslagen (1980:100), 5. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, 6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 7. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) och 8. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. 5

6 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om särskild sjukförsäkringsavgift Lagens tillämpningsområde 1 Denna lag innehåller bestämmelser om en särskild sjukförsäkringsavgift för medfinansiering av kostnaderna för sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Definitioner 2 I denna lag avses med arbetsgivare: den som enligt lagen (1991:1047) om sjuklön är skyldig att utge sjuklön till arbetstagare, arbetstagare: den som hos arbetsgivaren har rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön, avgiftsår: det kalenderår under vilket avgift skall betalas. Avgiftsskyldighet 3 En arbetsgivare skall, med den begränsning som anges i 8, betala en särskild sjukförsäkringsavgift när hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring har utgetts till arbetstagare hos arbetsgivaren. Avgiftsunderlag 4 Underlaget för beräkningen av den särskilda sjukförsäkringsavgiften är summan av hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring som har utgetts till arbetstagare hos arbetsgivaren under en kalendermånad, om inte annat sägs i 5 och 6. Har sådan sjukpenning som legat till grund för beräkning enligt första stycket utgetts med för högt belopp skall underlaget sänkas så att det motsvarar vad som borde ha utgetts. 5 I underlaget för beräkning enligt 4 skall endast ingå så stor del av varje arbetstagares sjukpenning som svarar mot den inkomst av anställning enligt 3 kap. 2 lagen (1962:381) om allmän försäkring som arbetstagaren har hos arbetsgivaren. 6 Om Försäkringskassan har beviljat särskilt högriskskydd för en arbetstagare enligt 13 första stycket 2 eller andra stycket lagen (1991:1047) 6

7 om sjuklön, skall arbetstagarens sjukpenning, för den tid beslutet om högriskskydd gäller, inte medräknas i underlaget beräknat enligt 4. Avgiften 7 Den särskilda sjukförsäkringsavgiften utgör 15 procent av avgiftsunderlaget beräknat enligt 4. Avgiftsbegränsning 8 Betalningsskyldighet för den särskilda sjukförsäkringsavgiften inträder för avgifter som under ett avgiftsår överstiger kronor. Betalningsskyldighet föreligger inte för avgifter i den utsträckning de under avgiftsåret överstiger ett belopp som motsvarar fyra procent av arbetsgivarens sammanlagda lönekostnader för det året. I de sammanlagda avgifterna inräknas även avgifter för vilka betalningsskyldighet enligt första stycket inte föreligger. Med sammanlagda lönekostnader avses sådana avgiftspliktiga ersättningar som anges i 2 kap. 24 socialavgiftslagen (2000:980), beräknade för avgiftsåret. Beslut om avgift, m.m. 9 Försäkringskassan fastställer underlaget för den särskilda sjukförsäkringsavgiften för varje kalendermånad samt fattar beslut om avgiftens storlek och om betalningsskyldighet. I beslutet skall förfallodag anges. Bestämmelser om förfallodag finns i 16 kap. 7 b skattebetalningslagen (1997:483). Beslut enligt första stycket skall fattas under första kalendermånaden efter det att sjukpenningen har utgetts. Om särskilda skäl föreligger får beslut fattas senare. 10 Försäkringskassan får under avgiftsåret besluta att den särskilda sjukförsäkringsavgiften inte skall betalas tills vidare om det finns förutsättningar att anta att avgift redan har tagits ut med ett belopp som kan komma att överstiga det högsta beloppet som skall betalas enligt Försäkringskassan skall året efter avgiftsåret genom avstämning kontrollera om särskild sjukförsäkringsavgift har tagits ut med för högt eller för lågt belopp. Om summan av beslutade avgifter avviker från det belopp som arbetsgivaren högst skall betala enligt 8 skall avgiftsbeloppet justeras i motsvarande mån. Ett särskilt beslut om sådan justering skall fattas senast den 30 juni året efter avgiftsåret. Om ett för högt belopp har tagits ut skall mellanskillnaden krediteras arbetsgivarens skattekonto per den 1 januari året efter avgiftsåret. Om ett för lågt belopp har tagit ut skall det resterande beloppet debiteras arbetsgivarens skattekonto senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen. 7

8 12 Föreskrifter om betalning och återbetalning av den särskilda sjukförsäkringsavgiften finns i övrigt i skattebetalningslagen (1997:483). Uppgiftslämnande mellan myndigheter 13 Skatteverket skall på begäran av Försäkringskassan lämna ut det underlag som anges i 2 kap. 24 socialavgiftslagen (2000:980) och som behövs för att Försäkringskassan skall kunna beräkna de sammanlagda lönekostnaderna enligt 8 för de arbetsgivare som påförts särskild sjukförsäkringsavgift. Underlaget skall avse summan av de avgiftspliktiga ersättningar som varje arbetsgivare har utgett under ett avgiftsår. 14 Försäkringskassan skall till Skatteverket lämna uppgift om den särskilda sjukförsäkringsavgiften och de övriga uppgifter som behövs för betalning och återbetalning av avgiften. Anstånd 15 Försäkringskassan får, helt eller delvis, bevilja anstånd med betalning av den särskilda sjukförsäkringsavgiften om arbetsgivaren har begärt omprövning av eller överklagat ett beslut om avgiften och det är tveksamt om arbetsgivaren kommer att bli skyldig att betala avgiften. Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då beslut fattades med anledning av begäran om omprövning eller med anledning av överklagandet. Omprövning Beslut som kan omprövas 16 Försäkringskassan skall, utom i fall som avses i 17, ompröva ett beslut i fråga om underlaget för, storleken av eller betalningsskyldigheten för den särskilda sjukförsäkringsavgiften, om arbetsgivaren begär det eller det finns andra skäl. Försäkringskassan får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp. 17 Om en fråga som avses i 16 har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol, får Försäkringskassan inte ompröva beslutet såvitt gäller denna fråga. Trots bestämmelsen i första stycket får en fråga som har avgjorts av en länsrätt eller en kammarrätt genom beslut som fått laga kraft omprövas, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som har meddelats efter beslutet. 8

9 Omprövning på initiativ av arbetsgivaren 18 En arbetsgivare som vill begära omprövning skall göra det skriftligt. Begäran skall, om inte annat följer av 19, ha kommit in till Försäkringskassan senast sjätte året efter utgången av avgiftsåret. Även efter den tid som anges i första stycket får omprövning begäras av ett beslut som är till arbetsgivarens nackdel, om arbetsgivaren gör sannolikt att han eller hon inte inom två månader före utgången av denna tid fått kännedom om beslutet eller en annan handling med uppgift om vad som skall betalas. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag arbetsgivaren fick sådan kännedom. 19 En begäran om omprövning av ett beslut som gäller anstånd med betalning av avgift skall ha kommit in till Försäkringskassan inom två månader från den dag då sökanden fick del av beslutet. 20 En begäran om omprövning skall vara egenhändigt undertecknad av arbetsgivaren eller arbetsgivarens ombud. Är den inte det, får Försäkringskassan utfärda ett föreläggande om att den skall undertecknas. Föreläggandet skall innehålla en upplysning om att omprövning inte görs om begäran inte undertecknas. Omprövning på initiativ av Försäkringskassan 21 Om Försäkringskassan självmant omprövar ett beslut, får omprövningsbeslut som är till arbetsgivarens fördel meddelas senast sjätte året efter utgången av avgiftsåret. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter denna tid, om det av annat beslut av Försäkringskassan eller förvaltningsdomstol framgår att ett beslut är felaktigt. 22 Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren får inte meddelas senare än under andra året efter utgången av avgiftsåret, utom i de fall som avses i Försäkringskassan får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren efter utgången av den tid som anges i 22, 1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, eller 2. om en ändring föranleds av Försäkringskassans beslut eller en allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål som gäller fråga om underlaget för eller storleken av avgiften för en annan kalendermånad än den som ändringen gäller. Omprövning enligt punkten 1 får endast ske om ändringen avser belopp av någon betydelse. En ändring enligt denna paragraf får inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om Försäkringskassan tidigare fattat beslut enligt denna paragraf som avser samma fråga. En fråga om ändring enligt denna paragraf får meddelas senast sjätte året efter utgången av avgiftsåret. Ändring enligt första stycket 2 får dock ske 9

10 även efter utgången av denna tid, men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen. Överklagande m.m. Överklagande av Försäkringskassans beslut 24 Försäkringskassans beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av arbetsgivaren. Försäkringskassans beslut får också överklagas av det allmänna ombudet hos Försäkringskassan. 25 Beslut som gäller särskild sjukförsäkringsavgift överklagas till länsrätt i enlighet med bestämmelserna i 22 kap. 1 a och 1 b skattebetalningslagen (1997:483). Arbetsgivarens överklagande 26 Arbetsgivarens överklagande skall, om inte annat följer av 27, ha kommit in senast sjätte året efter utgången av avgiftsåret. 27 Ett överklagande skall ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet om det gäller anstånd med betalning av avgiften. Förfarandet vid överklagande 28 Bestämmelserna i 6 kap. 5 7 taxeringslagen (1990:324) gäller när en arbetsgivare har överklagat Försäkringskassans beslut. Vad som sägs där om Skatteverket respektive den skattskyldige gäller då i stället Försäkringskassan och arbetsgivaren. Det allmänna ombudets överklagande 29 Det allmänna ombudets överklagande skall ha kommit in inom den tidsfrist som enligt gäller för beslut om omprövning på initiativ av Försäkringskassan eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades. Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut 30 Överklagande av beslut av länsrätten i fråga om anstånd med betalning av avgift, får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövningstillstånd. 31 Bestämmelserna i 6 kap. 10, 13, 14, och taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar för mål enligt denna lag. Vad som sägs där om Skatteverket, allmänna ombudet hos Skatteverket och den skattskyldige gäller då i stället Försäkringskassan, det allmänna ombudet hos Försäkringskassan respektive arbetsgivaren. 10

11 Tystnadsplikt 32 Den som i en arbetsgivares administrativa verksamhet befattar sig med uppgift som har lämnats till arbetsgivaren på grund av denna lag och därigenom fått kännedom om enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte obehörigen röja vad han eller hon sålunda fått veta. Föreskriften i första stycket medför inte någon inskränkning i den skyldighet att lämna uppgifter som följer av lag eller förordning. Om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten finns föreskrifter i brottsbalken. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället föreskrifterna i sekretesslagen (1980:100). Verkställighet 33 Beslut om den särskilda sjukförsäkringsavgiften gäller omedelbart. 34 I fråga om den särskilda sjukförsäkringsavgiften gäller vad som föreskrivs om skatt i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. Övriga bestämmelser 35 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av denna lag. 36 Belopp som avser underlaget för den särskilda sjukförsäkringsavgiften beräknas med två decimaler och avrundas till närmast lägre hela krontal. Belopp som avser avgiften avrundas till närmast lägre hela krontal. 37 Försäkringskassan skall på begäran av arbetsgivare lämna ut de uppgifter som har legat till grund för beslut enligt 9 under förutsättning att uppgifterna behövs för att kontrollera att beslutet om avgiftens storlek är riktigt. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sjukpenning som betalas ut efter ikraftträdandet men avser tid före ikraftträdandet skall inte medräknas i avgiftsunderlaget. 3. Beslut enligt 9 avseende månaderna januari mars 2005 får fattas senast under april månad

12 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring 1 dels att 3 kap. 2 c skall upphöra att gälla, dels att 7 kap. 3 b, 19 kap. 1 samt 22 kap. 5 och 6 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 20 kap. 10 b, av följande lydelse. Lydelse enligt bet. 2004/05:SfU4 Föreslagen lydelse 7 kap. 3 b 2 Försäkringskassan skall, när det kan anses nödvändigt för bedömningen av om rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning föreligger, begära att den försäkrade genomgår undersökning av viss läkare eller genomgår annan utredning såsom arbetsprövning eller arbetsträning, för bedömning av den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmågan och behovet av och möjligheterna till rehabilitering. När det kan anses nödvändigt för bedömning av rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning, skall Försäkringskassan även 1. begära in utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig, 2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, 3. besöka den försäkrade, samt 4. undersöka om den försäkrade efter sådan åtgärd som avses i 3 kap. 7 b eller 22 kap. helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete. Försäkringskassan skall i samband med beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning också bedöma om förnyad utredning av arbetsförmågan skall göras efter viss tid. Försäkringskassan skall i samband med beslut om sjukersättning som skall utges tills vidare besluta att en ny utredning av den försäkrades arbetsförmåga skall göras efter viss tid, dock senast inom tre år räknat från beslutet. Efter en sådan utredning skall Försäkringskassan, så länge rätt till sjukersättning föreligger, besluta att ytterligare utredning av arbetsförmågan skall göras efter viss tid, dock senast inom tre år räknat från det att föregående utredning slutfördes. Om den försäkrade har fyllt sextio år behöver beslut om utredning inte fattas. 1 Lagen omtryckt 1982:120 Senaste lydelse av 3 kap. 2 c 2003: Senaste lydelse 2001:

13 Försäkringskassan kan även under tid som sjukersättning eller aktivitetsersättning utges vidta åtgärder enligt första och andra styckena. Innan beslut fattas om medicinsk utredning enligt första eller andra stycket skall försäkringsläkarens bedömning inhämtas. För kostnader som den enskilde har med anledning av sådan utredning som avses i första och andra styckena lämnas ersättning i enlighet med vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 kap. 1 3 Om avgifter för finansiering av sjukförsäkringen m.m. och föräldraförsäkringen föreskrivs i socialavgiftslagen (2000:980). Om avgifter för finansiering av sjukförsäkringen föreskrivs även i lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift. 20 kap. 10 b En arbetsgivare som skall betala särskild sjukförsäkringsavgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift får inte begära omprövning av eller överklaga Försäkringskassans beslut om arbetstagares rätt till hel sjukpenning enligt 3 kap kap. 5 4 Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag. Försäkringskassan skall i samråd med den försäkrade se till att hans behov av rehabilitering snarast klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan skall, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med hans arbetsgivare och arbetstagarorganisation, hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt arbetsmarknadsmyndigheterna och andra myn- Försäkringskassan skall i samråd med den försäkrade se till att hans eller hennes behov av rehabilitering snarast klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan skall, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med hans eller hennes arbetsgivare och arbetstagarorganisation, hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt arbetsmarknadsmyndigheterna och 3 Senaste lydelse 2002: Senaste lydelse 1991:

14 digheter som kan vara berörda. Försäkringskassan skall därvid verka för att dessa, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade. andra myndigheter som kan vara berörda. Försäkringskassan skall därvid verka för att dessa, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade. Försäkringskassan skall se till att rehabiliteringsinsatser påbörjas så snart det av medicinska och andra skäl är möjligt. Försäkringskassan skall, om det inte är obehövligt, senast två veckor efter det att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning enligt 3 har kommit in till Försäkringskassan kalla den försäkrade till sådant avstämningsmöte som anges i 3 kap. 8 a. Saknar den försäkrade arbetsgivare, skall Försäkringskassan, om det inte är obehövligt, senast tio veckor efter dagen för sjukanmälan kalla honom eller henne till avstämningsmöte. Lydelse enligt bet. 2004/05:SfU4 Föreslagen lydelse Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken ersättning kan utges enligt detta kapitel, skall Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen skall såvitt möjligt upprättas i samråd med den försäkrade. 6 Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken ersättning kan utges enligt detta kapitel, skall Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen skall såvitt möjligt upprättas i samråd med den försäkrade. Planen skall upprättas senast två veckor efter det att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning enligt 3 har kommit in till Försäkringskassan eller senast två veckor efter det att Försäkringskassan har gjort en rehabiliteringsutredning. Kan behovet av rehabilitering klarläggas först efter att sådant avstämningsmöte som anges i 3 kap. 8 a har hållits, skall Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan senast två veckor efter dagen för mötet. Rehabiliteringsplanen skall ange de rehabiliteringsåtgärder som skall komma i fråga och vem som har ansvaret för dem, en tidsplan för rehabiliteringen samt uppgifter i övrigt som behövs för att genomföra rehabi- 14

15 literingen. Planen skall även innehålla uppgift om den beräknade kostnaden för ersättning under rehabiliteringstiden. Försäkringskassan skall fortlöpande se till att rehabiliteringsplanen följs och att det vid behov görs nödvändiga ändringar i den. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Den upphävda paragrafen, 3 kap. 2 c, skall fortfarande tillämpas vid beräkning av sjukpenning som avser ersättningsdagar före ikraftträdandet. 3. De nya bestämmelserna i 22 kap. 5 och 6 skall för den som har arbetsgivare tillämpas på sjukfall där rehabiliteringsutredning har inkommit till eller har gjorts av Försäkringskassan efter utgången av år För den som saknar arbetsgivare tillämpas de nya bestämmelserna på sjukfall där sjukanmälan har gjorts efter utgången av år

16 2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 sekretesslagen (1980:100) 1 skall ha följande lydelse. Lydelse enligt bet. 2004/05:SfU4 Föreslagen lydelse Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring eller handikappersättning och vårdbidrag eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning eller ersättning för sjukgymnastik, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 gäller dock bestämmelserna där. 7 kap. 7 Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring eller handikappersättning och vårdbidrag eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning, ersättning för sjukgymnastik eller särskild sjukförsäkringsavgift, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 gäller dock bestämmelserna där. Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vårdeller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom. Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, lagstiftningen om allmän pension, lagstiftningen om handikappersättning och vårdbidrag och lagstiftningen Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, handikappersättning och vårdbidrag, sjuklön eller särskild sjukförsäkringsavgift. 1 Lagen omtryckt 1992:

17 om sjuklön. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år. Denna lag träder i kraft den 1 januari

18 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:631) om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 sekretesslagen (1980:100) 1 i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:631) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet för uppgift som har tillförts databaserna samt hos kommun eller landsting för uppgift som har lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos Tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess 9 kap. 1 2 Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet för uppgift som har tillförts databaserna. Motsvarande sekretess gäller även hos kommun eller landsting för uppgift som har lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga samt hos Försäkringskassan för uppgift som har lämnats dit i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift. Uppgift hos Tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 första 1 Lagen omtryckt 1992: Senaste lydelse 2004:

19 hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet. stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet. Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst. Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, om inte beslutet meddelas i ärende om 1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga, 2. beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden, eller 3. trängselskatt. I beslut, varigenom trängselskatt bestäms eller underlag för bestämmande av sådan skatt fastställs, gäller sekretessen dock endast för uppgift om vilken betalstation bilen har passerat och tidpunkten för denna passage. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning, lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet eller lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. I artiklarna 6.1 och 8.3 i rådets förordning (EG) nr 3295/94 av den 22 december 1994 om fastställande av vissa åtgärder avseende införsel till gemenskapen samt export och återexport från gemenskapen av varor som gör intrång i viss immateriell äganderätt finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till enskild. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den reviderades konkurs. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år. 19

20 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1047) om sjuklön 1 dels att 17 a och 17 b skall upphöra att gälla, dels att 7, 12, 17, 26 och 28 samt rubriken närmast före 17 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tjugo kalenderdagarna i sjukperioden. En sjuklöneperiod börjar inte om arbetstagaren inte avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. En sjuklöneperiod börjar dock senast dag för vilken arbetstagaren erhåller sådan reseersättning som avses i andra stycket. En sjuklöneperiod som börjat löpa bryts om anställningen upphör. 7 2 Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden. En sjuklöneperiod börjar inte om arbetstagaren inte avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. En sjuklöneperiod börjar dock senast dag för vilken arbetstagaren erhåller sådan reseersättning som avses i andra stycket. En sjuklöneperiod som börjat löpa bryts om anställningen upphör. Som sjukperiod anses sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 4. Sjukperioden omfattar också tid då arbetstagaren för att underlätta återgång i arbetet i stället för sjuklön erhåller ersättning för resor till och från arbetet. Detta gäller även dag med reseersättning då sjuklön inte skulle ha utgivits enligt 6 första stycket 1. Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats skall sjuklöneperioden omfatta endast så många dagar att den tillsammans med en sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare under den tidigare sjukperioden utgör tjugoen kalenderdagar. Vid tillämpning av 6 skall beaktas dagar i den tidigare sjuklöneperioden. Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats skall sjuklöneperioden omfatta endast så många dagar att den tillsammans med en sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare under den tidigare sjukperioden utgör fjorton kalenderdagar. Vid tillämpning av 6 skall beaktas dagar i den tidigare sjuklöneperioden. 1 Senaste lydelse av 17 a 2003: b 2003: Senaste lydelse 2003:

21 Lydelse enligt bet. 2004/05:SfU4 Föreslagen lydelse Arbetsgivaren skall till Försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan skall göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt. 12 Arbetsgivaren skall till Försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan skall göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt. I anmälan skall uppgift lämnas om 1. arbetsgivarens organisationsnummer, personnummer eller samordningsnummer, 2. arbetstagarens personnummer eller samordningsnummer, och 3. det datum när sjuklöneperioden började. Om anmälningsskyldighet vid inträffad arbetsskada finns föreskrifter i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Ersättning för vissa kostnader för sjuklön 1 Försäkring mot kostnader för sjuklön En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår uppgår till högst 160 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring kan hos Försäkringskassan begära ersättning för kostnader för sjuklön enligt 17 a. Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Vidare bortses från arbetsgivarens lönekostnader för arbetstagare för vilka beslut enligt 13 gäller och från ersättning som arbetsgivare betalar till Försäkringskassan till följd av bestämmelserna i 24 första stycket. 17 En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår inte beräknas överstiga 130 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring kan försäkra sig hos Försäkringskassan för kostnader för sjuklön enligt denna lag. Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om villkor för försäkringen. 1 Lydelse enligt SFS 2003:

22 I fråga om Försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16, 17 a och 20 samt 24 andra stycket och 27 andra stycket tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring: 26 I fråga om Försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16, 17 och 20 samt 24 andra stycket och 27 andra stycket tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring: 20 kap. 2 a om provisoriskt beslut, 20 kap. 3 tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning, 20 kap. 4 om återbetalningsskyldighet, 20 kap. 5 om preskription, 20 kap. 6 om förbud mot utmätning och om överlåtelse, 20 kap. 8 första tredje styckena och 9 om skyldighet att lämna uppgifter, 20 kap. 8 fjärde stycket om utredningsåtgärder, 20 kap. 9 a om undantag från sekretess. 28 De föreskrifter om omprövning De föreskrifter om omprövning och ändring av Försäkringskassans och ändring av Försäkringskassans beslut som finns i 20 kap. 10 och beslut som finns i 20 kap. 10 och 10 a lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas på män försäkring skall tillämpas på 10 a lagen (1962:381) om all- motsvarande sätt i fråga om motsvarande sätt i fråga om beslut enligt 10 eller 13, 14 beslut enligt 10 eller 13, 14 andra meningen, 16, 17 a eller andra meningen, 16, 17 eller eller 24 andra stycket, samt eller 24 andra stycket, samt beslut att inte avge yttrande enligt 27 andra stycket. ligt 27 andra stycket. beslut att inte avge yttrande en- Vidare skall föreskrifterna i Vidare skall föreskrifterna i 20 kap samma lag om 20 kap samma lag om överklagande av Försäkringskassans eller domstols beslut tillämsans eller domstols beslut tilläm- överklagande av Försäkringskaspas på motsvarande sätt i fråga om pas på motsvarande sätt i fråga om beslut enligt 10 första stycket beslut enligt 10 första stycket 2, 13, 14 andra meningen, 16, 2, 13, 14 andra meningen, a eller 20 eller 24 andra eller 20 eller 24 andra stycket, stycket. samt beslut enligt 17, om beslutet innebär att arbetsgivaren inte får teckna försäkring. I övrigt får Försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Den nya lydelsen av 7 skall även tillämpas på en sjuklöneperiod som pågår vid ikraftträdandet. 3. Den äldre lydelsen av 17 och de upphävda 17 a och 17 b gäller fortfarande för sjuklönekostnader för tid före ikraftträdandet. 22

23 4. En arbetsgivare som tecknar en försäkring enligt 17 under januari månad 2005 kan begära att försäkringen skall gälla från och med den 1 januari

24 2.6 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) dels att 1 kap. 1 a, 11 kap 1, 19 kap. 6 och 7 och 23 kap. 7 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 kap. 7 b, samt närmast före 16 kap. 7 b en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Lagen gäller vid debitering och betalning av skatt och förseningsavgift enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. 1 kap. 1 a 1 Lagen gäller vid debitering och betalning av 1. skatt och förseningsavgift enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, samt 2. avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift. Lydelse enligt prop. 2003/04:170 Föreslagen lydelse 11 kap. 1 2 Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek. Som beskattningsbeslut anses också 1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap., 2. omprövningsbeslut enligt 21 kap., 3. beslut i fråga om återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap mervärdesskattelagen (1994:200), 4. beslut om betalningsskyldighet för arvsskatt och gåvoskatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 4 a. beslut om betalningsskyldighet för avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift, 5. beslut om återbetalning av skatt enligt a) 24 eller 25 lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, b) 8 lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel, c) 29 eller 30 lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller d) lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 6. beslut om återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a, eller 9, 9 b andra stycket, 10 eller 11, 11 kap. 12 eller 13 lagen (1994:1776) om skatt på energi, och 7. överenskommelse om betalningsskyldighet enligt 12 kap. 7 c, om företrädaren har fullföljt en överenskommelse på överenskommet sätt inom rätt tid. 1 Senaste lydelse 2002: Lydelse enligt prop. 2003/04:

25 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 kap. Särskild sjukförsäkringsavgift 7 b Avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen. Med förfallodag enligt första stycket avses den 17 och 26 januari, den 12, 17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt den 12 och 26 i övriga månader. 19 kap. 6 3 När det är fråga om skatt som omfattas av anstånd och som skall betalas när anståndstiden gått ut beräknas kostnadsränta från och med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag till och med den dag betalning senast skall ske med anledning av beslutet om anstånd. Vid anstånd enligt 17 kap. 5, 6 a eller 7 skall dock räntan beräknas från och med dagen efter den då anståndet beviljades. Ränta enligt denna paragraf beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan. Bestämmelsen i första stycket gäller inte i fråga om anstånd med betalning av avgift enligt 15 lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift. 7 4 När det är fråga om skatt som skall betalas till följd av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsränta från och med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag eller den tidigare dag som skatten enligt 16 kap. 7 anses vara betald, eller, när det är fråga om slutlig skatt, från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den dag betalning senast skall ske med anledning av Skatteverkets eller domstolens beslut. Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 andra stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. 3 Senaste lydelse 2001: Senaste lydelse 2003:

26 Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i fråga om avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift. En begäran om omprövning eller ett överklagande av ett beslut enligt denna lag, taxeringslagen (1990:324) eller lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt inverkar inte på skyldigheten att betala den skatt som omprövningen eller överklagandet rör. 23 kap. 7 5 En begäran om omprövning eller ett överklagande av ett beslut enligt denna lag, taxeringslagen (1990:324), lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt eller lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift inverkar inte på skyldigheten att betala den skatt som omprövningen eller överklagandet rör. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse 2001:

27 2.7 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 kap. 26 socialavgiftslagen (2000:980) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 1 I denna lag finns bestämmelser om avgifter för finansiering av systemen för social trygghet (socialavgifter). Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och för finansiering av sjukpenning även i lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift. Bestämmelser om fördelning av socialavgifter finns i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Bestämmelser om utvidgade särskilda avdrag från socialavgifterna finns i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Lydelse enligt prop. 2004/05:1, volym 1 2 kap. 26 Arbetsgivaravgifterna är 29,63 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av sjukförsäkringsavgift 10,39 % föräldraförsäkringsavgift 2,20 % ålderspensionsavgift 10,21 % efterlevandepensionsavgift 1,70 % arbetsmarknadsavgift 4,45 % arbetsskadeavgift 0,68 % Föreslagen lydelse 2 kap. 26 Arbetsgivaravgifterna är 29,39 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av 1. sjukförsäkringsavgift 10,15 % 2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 % 3. ålderspensionsavgift 10,21 % 4. efterlevandepensionsavgift 1,70 % 5. arbetsmarknadsavgift 4,45 % 6. arbetsskadeavgift 0,68 % 1 Senaste lydelse 2001:

28 Denna lag träder i kraft den 1 januari

29 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter Härigenom föreskrivs att 3 lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Sjukförsäkringsavgifter skall finansiera kostnader för följande ersättningar som utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring 1. sjukpenning och andra ersättningar enligt 3 kap., 2. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap., och 3. rehabiliteringspenning och andra ersättningar enligt 22 kap. 3 1 Denna lag träder i kraft den 1 januari Sjukförsäkringsavgifter skall finansiera kostnader för följande ersättningar som utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring 1. sjukpenning och andra ersättningar enligt 3 kap.; för sjukpenning till den del den inte finansieras genom avgifter enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift, 2. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap., och 3. rehabiliteringspenning och andra ersättningar enligt 22 kap. 1 Senaste lydelse 2002:

30 3 Ärendet och dess beredning Hösten 2001 presenterade regeringen i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1, utg.omr. 10, avsnitt ) ett åtgärdsprogram i 11 punkter för ökad hälsa i arbetslivet. En av punkterna gällde införandet av ett system med starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att förebygga ohälsa. Frågan om hur ett sådant system skall kunna utformas har beretts inom Regeringskansliet och därefter diskuterats i de s.k. trepartssamtalen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. På grundval av bl.a. detta beredningsarbete lade en arbetsgrupp inom Regeringskansliet, bestående av tjänstemän från Finansdepartementet, Socialdepartementet och Näringsdepartementet, vid årsskiftet 2002/03 fram promemorian Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63). I promemorian föreslogs bl.a. att offentliga arbetsgivare skulle svara för en del av den sjukpenning som utbetalas till anställda som är sjukskrivna och att dessa arbetsgivares arbetsgivaravgift skulle sänkas. Promemorian remissbehandlades. Regeringen gjorde därefter bedömningen att förslaget inte kunde läggas till grund för en proposition. I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 10, avsnitt 3.4) redogjorde regeringen för sin avsikt att inom sjukförsäkringsområdet inrikta sina insatser under återstoden av år 2003 och under år 2004 på att bl.a. förstärka arbetsgivarnas ekonomiska drivkrafter att minska ohälsan. Den 18 december 2003 presenterade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna en gemensam avsiktsförklaring benämnd Ett hälsosammare arbetsliv. I denna redovisades bl.a. ett översiktligt förslag till ett system för arbetsgivares medfinansiering av anställdas sjukpenningkostnader med ett införande den 1 januari Med utgångspunkt i innehållet i avsiktsförklaringen fick en arbetsgrupp inom Regeringskansliet, bestående av tjänstemän från Socialdepartementet, Finansdepartementet och Näringsdepartementet, i uppdrag att utarbeta en departementspromemoria med konkreta förslag. Departementspromemorian Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16) presenterades den 31 mars 2004 och har remissbehandlats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och de remissbehandlade lagförslagen återfinns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S2004/2919/SF). Lagrådet Regeringen beslutade den 2 september 2004 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets lagförslag och synpunkter. Regeringen behandlar Lagrådets lagförslag och synpunkter i avsnitten 4, 5.6 och Härutöver har regeringen gjort vissa andra ändringar, huvudsakligen av redaktionell natur. Utöver de lagförslag som remitterades till Lagrådet lämnas i denna proposition ytterligare lagförslag. Några av dessa är sådana lagförslag 30