Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i musikpedagogik vid Göteborgs universitet

Transkript

1 U 2013/579 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i musikpedagogik vid Göteborgs universitet Studieplanen är antagen av den konstnärliga fakultetsstyrelsen Föreskrifter rörande utbildning på forskarnivå respektive tillträde till utbildning på forskarnivå finns i högskoleförordningen, kap 6 och 7 (SFS 1993:100). Lokala föreskrifter om utbildning på forskarnivå finns i gemensamma styrdokument för Göteborgs universitet samt i styrdokument för Konstnärliga fakulteten. Denna studieplan ersätter tidigare fastställd studieplan av konstnärliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet Studieplanen gäller från och med Den som före påbörjat sin utbildning på forskarnivå i musikpedagogik enligt en tidigare fastställd studieplan har rätt att fullfölja studierna enligt den studieplanen. 1. Ämnesbeskrivning Musikpedagogik som vetenskap studerar alla former av musikaliskt lärande, inkluderande de ramar, förutsättningar, traditioner och villkor som styr dessa situationer där musik utgör de olika läroprocessernas innehåll. Således behandlas problem i sammanhang där musik ingår eller ingått i uppfostran, utbildning, undervisning och annan påverkan som utövas i en viss kulturell situation. Musikpedagogik som forskningsfält är tvärvetenskapligt till sin karaktär och använder teorier och metoder från exempelvis pedagogik, psykologi, sociologi, filosofi, antropologi, musikvetenskap samt konstnärlig forskning för att förstå och förklara musikpedagogiska fenomen. 2. Syfte och mål för utbildningen Utbildningen på forskarnivå syftar till att ge en allsidig vetenskaplig skolning som också ger en god förberedelse för sådana uppgifter i samhället där kunskaper i musikpedagogik som vetenskap är av värde. Genom utbildningen skall de forskarstuderande skaffa sig en kvalificerad kunskap om musikpedagogik som vetenskap, en bred teoretisk och

2 forskningsmetodisk skolning och förmåga till självständigt forskningsarbete. Avhandlingsarbetet, som är det mest omfattande och viktigaste momentet i den forskarstuderandes utbildning, avser att bibringa den studerande förmåga att kritiskt analysera ett för den musikpedagogiska forskningen relevant problem och att självständigt planera, genomföra och i skrift dokumentera detta vetenskapliga arbete. Utbildningen på forskarnivå i musikpedagogik leder till filosofie doktorsexamen. Enligt examensordningen för doktorsexamen i högskoleförordningen, bilaga 2, är målen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta område. visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det musikpedagogiska forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därvid kunna granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen inom det musikpedagogiska området, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, samt visa förutsättningar att såväl inom forskning och utbildning som andra kvalificerade professionella sammanhang kunna bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt For doktorsexamen skall doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2

3 3. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav Behörig att antas till utbildning på forskarnivå är den som uppfyller dels villkor för grundläggande behörighet, dels villkor för särskild behörighet. Vidare krävs att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till utbildning på forskarnivå har den som a) avlagt en examen på avancerad nivå b) fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller c) på något annat sätt inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Övergångsbestämmelse: Den som före den 1 juli 2007 uppfyllde kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni Särskild behörighet Särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i musikpedagogik har den som med godkända resultat genomgått högskoleutbildning/lärarutbildning i musik om minst 270 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå samt därvid förvärvat kunskaper motsvarande minst 90 högskolepoäng i ämnet musikpedagogik. Kraven på särskild behörighet skall anses vara uppfyllda även av den som inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Hänsyn kan också tas till adekvata yrkeserfarenheter. Musikpedagogik är ett internationellt präglat område. För att kunna genomföra utbildningen är därför utöver goda resultat i svenska språket god förmåga att både förstå och skriva texter på engelska nödvändig. För att öppna möjlighet för de studerande, som inte genomgått reguljär musiklärarutbildning men väl musikerutbildning med lärarpåbyggnad om minst 120 högskolepoäng eller som studerat angränsande ämnen som exempelvis pedagogik eller musikvetenskap och har erfarenhet från musikpedagogisk verksamhet, att uppnå särskild behörighet, kan enskild prövning göras och kompletterande kurser och tentamina anordnas. Övergångsbestämmelse: Den som före den 1 juli 2007 uppfyllde kraven på särskild behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha särskild behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni

4 3.3. Tillgodoräknande av tidigare studier En student som genomgått viss högskoleutbildning på avancerad nivå eller motsvarande med godkänt resultat kan tillgodoräkna sig detta i utbildningen på forskarnivå, om examinator efter prövning bedömer att den tidigare utbildningen kan godtas för tillgodoräknande. Tillgodoräknandet skall prövas på studentens egen begäran, i varje enskilt fall. Poäng som ingår i förkunskapskraven får inte tillgodoräknas i utbildningen på forskarnivå. 4 Antagning och urval Antagning sker till fyra års heltidsstudier som avslutas med doktorsexamen, där licentiatexamen efter två år kan vara en etapp. Antagning kan även ske till två års heltidsstudier, som avslutas med licentiatexamen. Antagning av forskarstuderande sker enligt Göteborgs universitets regler för utbildning på forskarnivå: och fakultetens Regler för utlysning av doktorandplatser och antagning till utbildning på forskarnivå (Dnr U 2012/47) från Antagning Till utbildning på forskarnivå som leder till doktorsexamen antas endast sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Dock kan sökanden som har någon annan form av finansiering antas om fakultetsnämnden och institutionen bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom åtta år vad gäller doktorsexamen. En försörjningsplan skall finnas vid antagningen. I planen ska de ekonomiska villkoren för den forskarstuderande under hela studietiden klargöras. 4.2 Urval Vid antagningsbegränsning måste urval göras bland de sökande. Grund för urval är den sökandes meriter vid ansökningstillfället. Avgörande urvalskriterium är förmågan att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Särskilt avseende fästs vid den sökandes lämplighet för musikpedagogiskt forskningsarbete. Att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. Sökandes lämplighet bedöms dels utifrån kvalitén i tidigare skriftliga examensarbeten på grund- och avancerad nivå (eller motsvarande skriftligt arbete från andra utbildningsalternativ som bedömts likvärda), dels i förekommande fall utifrån en personlig intervju. 4

5 Jämställdhetsaspekten skall alltid beaktas. Vid jämbördiga meriter skall sökande av underrepresenterat kön, relaterat till fördelningen bland forskarstuderande i ämnet vid Göteborgs universitet, ges företräde om inte annat skäl talar emot detta. Fakulteten har ambitionen att mångfald skall eftersträvas. 5. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildningen planeras så, att studierna för heltidsstuderande normalt kräver fyra läsår (240 högskolepoäng). Därvid förutsätts, att de studerande dels har de förkunskaper som krävs, dels ägnar sig åt studierna på heltid samt aktivt deltar i undervisningen. För deltidsstuderande förlängs studietiden i proportion till den minskade studieintensiteten. Utbildningen omfattar dels en kursdel, dels en avhandlingsdel. Kursdelen (kurser och litteraturstudier) omfattar 90 högskolepoäng (hp) och avhandlingens omfattning motsvarar 150 hp. 5.1 Kurser Den forskarstuderande ska följa ett kursprogram av följande omfattning och karaktär: a) En introduktionskurs motsvarande 15 hp avsedd att ge grundläggande översikter av musikpedagogik som ämnesspecifik vetenskaplig disciplin, i kulturellt och historiskt perspektiv. Vidare ingår i kursen litteratursökning, att lära sig hitta relevant litteratur på det aktuella området och andra problem kring modern dokumentation och informationssökning, samt referenshantering. I introduktionskursen ingår även att utveckla forskningsplanen som beskriver den egna forskningsansatsen i avhandlingsarbetet insatt i ett vetenskapsteoretiskt och metodiskt sammanhang. Detta moment syftar till att den studerande skaffar sig en översikt över vad som är skrivet inom det aktuella forskningsområdet och dokumenterar det skriftligt. b) Kurser motsvarande 30 hp ingående i den fakultetsövergripande forskarskolan vid den konstnärliga fakulteten. c) Kurser i vetenskapsteori och forskningsmetodik motsvarande hp. d) Allmänorienterande kurser (30 45 hp) inom minst tre av följande områden: 1. humanvetenskapliga ämnesområden (exempelvis musikvetenskapliga, estetiska, etnologiska/antropologiska, och historiska aspekter på musikpedagogik) 2. samhällsvetenskapliga ämnesområden (exempelvis allmänpedagogiska, socialpsykologiska, och sociologiska aspekter på musikpedagogik) 5

6 3. beteendevetenskapliga ämnesområden (exempelvis musikpsykologiska, utvecklingspsykologiska och psykodynamiska aspekter på musikpedagogik) 4. naturvetenskapliga ämnesområden (exempelvis musikakustiska, ergonomiska, elektronikinriktade aspekter på musikpedagogik) 5. konstnärliga ämnesområden (exempelvis interpretation, komposition) e) Individuellt valda studiekurser om maximalt 30 hp inriktade på det forskningsområde inom vilket den studerandes eget avhandlingsarbete utförs. f) Specialarbete omfattande 15 hp. Ett mindre, vetenskapligt arbete inom ett ämnesområde fristående från avhandlingsarbetet. Obligatoriska kurser är förutom introduktionskursen (15 hp) och kurserna inom den fakultetsövergripande forskarskolan (30 poäng) samt metodkurser om minst 15 hp. Härutöver skall den forskarstuderande under hela studietiden följa allmänna, högre forskningsseminarier (planering och rapportering av forskningsprojekt, ventilering av avhandlingsdelar, ämnen av allmänt intresse) och specialseminarier. 6. Avhandling Den studerande skall utarbeta en vetenskaplig avhandling som omfattar 150 hp. Ämnet för avhandlingen väljs i samråd med handledare. Avhandlingen skall visa den forskarstuderandes förmåga att på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt självständigt lösa den valda forskningsuppgiften. Avhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser med en kort sammanfattning av dessa (sammanläggningsavhandling). Avhandlingsarbetet ska anpassas till nettotiden fyra år. Att föreslå och diskutera fram ett avhandlingsämne är ett viktigt utbildningsmoment för den forskarstuderande. Handledaren har dock det avgörande ansvaret för att det ämne som väljs går att vetenskapligt behandla inom den tidsram och övriga förutsättningar som gäller. Undersökningen och de vunna resultaten skall presenteras i en framställning som kvalitetsmässigt skall ligga på en sådan nivå att avhandlingen bedöms uppfylla rimligt ställda krav för att antas i en vetenskaplig serie eller tidskrift av god kvalitet. Om undersökningen utförs inom ramen för ett lagarbete skall doktorandens insatser klart kunna särskiljas. 6

7 Avhandlingen försvaras vid en offentlig disputation. Avhandlingen betygsätts med något av betygen godkänd eller underkänd. Betyget sätts av en betygsnämnd (se vidare p. 9). 7. Handledning För varje doktorand skall utses en huvudhandledare med huvudansvar för forskarstudierna, inklusive avhandlingsarbetet. Huvudhandledaren skall vara docentkompetent i ämnet och i normalfallet vara anställd vid Göteborgs universitet. Vidare skall minst en biträdande handledare utses med kunskaper som kompletterar huvudhandledarens. Doktoranden har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 240 hp, fyra år vid heltidsstudier. Handledningen omfattar både hjälp med inriktningen av studier och avhandlingsarbete samt bistånd under arbetets gång. Doktoranden har rätt att byta handledare. Anhållan om byte av handledare skall ställas till konstnärliga fakultetsnämnden. 8. Individuell studieplan I enlighet med högskoleförordningen ska för varje forskarstuderande upprättas en individuell studieplan. Denna individuella studieplan, vilken ska godkännas av högskolerektor och fakultetsnämnd, ska vara skriftlig; undertecknas av forskarstuderande och (huvud)handledare; täcka hela utbildningstiden; innehålla en försörjningsplan för hela studietiden; senast från och med andra heltidsåret innehålla en plan för avhandlingsarbetet; gemensamt revideras en gång om året av den forskarstuderande och (huvud)handledaren för godkännande av fakultetsnämnden. 9. Kunskapsprov och disputation Kunskapsprov och avhandling skall bedömas med något av betygen underkänd och godkänd. Någon av professorerna i musikpedagogik är examinator på kunskapsprov inom utbildningen på forskarnivå. Ytterligare examinatorer kan utses av konstnärliga fakultetsnämnden. För godkänd doktorsexamen fodras godkänt betyg på samtliga kunskapsprov som ingår i utbildningen på forskarnivå samt på avhandlingen. En doktorand som vid annan högskola i landet har gått igenom en del av utbildningen på forskarnivå i musikpedagogik eller motsvarande med godkänt resultat har enligt högskoleförordningen rätt att tillgodoräkna sig detta även i utbildningen på forskarnivå i musikpedagogik vid Göteborgs universitet. En doktorand får också tillgodoräkna sig utbildning vid en utländsk läroanstalt. Prövning huruvida en tidigare utbildning skall kunna tillgodoräknas ankommer på examinator. Doktorsavhandlingen skall granskas och försvaras vid en offentlig disputation. Denna skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall finnas en opponent (fakultetsopponent) som har docentkompetens. Ordförande och fakultetsopponent utses av konstnärliga fakultetsnämnden särskilt för varje disputation. Tid och plats för disputation bestäms av 7

8 universitetets rektor. Avhandlingen skall vara offentligt tillgänglig senast tre veckor före disputationen. Betyg för doktorsavhandlingen skall bestämmas av en betygsnämnd. Denna utses av fakultetsnämnden särskilt för varje avhandling och ha minst tre ledamöter. Av dessa skall i normalfallet en vara från den egna institutionen, en från annan institution vid Göteborg universitet samt en från ämnet musikpedagogik vid annat lärosäte. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Fakultetsopponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller handledaren eller, i förekommande fall, huvudhandledaren. 10. Etapp inom utbildningen på forskarnivå Studerande inom utbildningen på forskarnivå i musikpedagogik kan inleda sina studier med en etapp omfattande fyra terminers studier för heltidsstuderande. Den som med godkända resultat genomgår etappen erhåller efter ansökan hos rektorsämbetet utbildningsbevis för filosofie licentiatexamen. Etappens syfte är att utbilda för den arbetsmarknad som efterfrågar goda kunskaper och färdigheter i musikpedagogik som forskningsområde. Syftet eftersträvas genom att den studerande under utbildningen förvärvar fördjupade ämneskunskaper samt träning i vetenskaplig metodik och i kvalificerat uppsatsarbete. Kunskapsprov och uppsats bedöms med något av betygen underkänd och godkänd. För godkänd etapp krävs att den studerande erhållit betyget godkänd dels på de kunskapsprov som ingår i etappen, dels på den vetenskapliga uppsatsen samt aktivt deltagande i de obligatoriska seminarierna. Den vetenskapliga uppsatsen motsvarar studier om 90 hp. Den skall granskas och försvaras vid ett offentligt seminarium. Betyget bestäms av en examinator utsedd av konstnärliga fakultetsnämnden. Vid betygssättning skall hänsyn tas både till uppsatsens innehåll och till försvaret av uppsatsen. Etappen är ej obligatorisk och det krävs ej att den studerande redan vid antagningen till utbildningen på forskarnivå skall bestämma sig om han eller hon önskar genomgå etappen eller ej. De studerande som ej har en klart uttalad önskan att begränsa sina studier till etappen rekommenderas därför att lägga upp sina studier med direkt sikte på doktorsexamen. En sådan uppläggning utgör nämligen inget hinder för att senare under studierna inrikta dessa mot etappen som ett slutmål eller delmål. 8