Rapport 2013:18 REGERINGSUPPDRAG. Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen

Transkript

1 Rapport 2013:18 REGERINGSUPPDRAG Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen

2

3 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen Boverket maj 2013

4 Titel: Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen Rapport: 2013:18 Utgivare: Boverket maj 2013 Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Certifierade kontrollansvariga, behov av, brist på, kartläggning, beräkningar, riksnivå, regioner, län, kommuner, orter Dnr: /2013 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2013

5 3 Förord Boverket har i regleringsbrevet för 2013 ett återrapporteringskrav av uppdrag 6: Kartläggning av behovet av kontrollansvariga. Boverket ska kartlägga behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen (2010:900), hur detta ska tillgodoses innan den 1 juli 2013 samt utreda anledningarna till den rådande bristen på certifierade kontrollansvariga. Denna rapport är Boverkets utredning som svar på uppdraget från regeringen. Karlskrona maj 2013 Janna Valik

6 4 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen

7 5 Innehåll Förord... 3 Inledning... 7 Förkortningar... 9 Sammanfattning Bakgrund Äldre regler Dagens regler Övergångsbestämmelser När behövs en kontrollansvarig? Vad ska den kontrollansvarige göra? Behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen Register över certifierade kontrollansvariga Insamling av underlag Uträkning av behovet av certifierade kontrollansvariga Kartor Nya ansökningar Hur behovet av kontrollansvariga ska tillgodoses Kontakter med Arbetsförmedlingen Kan fler undantag göras från kraven när certifierad kontrollansvarig behövs? Informationspaket Anledningar till att inte fler certifierar sig Många kvalitetsansvariga är äldre Det är dyrt att certifiera sig En svår roll Självständig ställning Konjunkturen Övergångsperioden Bilagor... 27

8 6 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen

9 7 Inledning En kontrollansvarig (KA) behövs vid de flesta bygg-, rivnings- och markåtgärder. En kontrollansvarig behövs också vid vissa anmälansärenden. Den kontrollansvarige måste vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan. Om det inte finns en certifierad kontrollansvarig att tillgå kan byggnadsnämnden i flertalet fall inte besluta om lov eller bevilja startbesked efter anmälan. Detta kan leda till att byggprojekt försenas. Det finns övergångsbestämmelser i plan- och bygglagen som innebär att om det finns synnerliga skäl kan en person som inte är certifierad utses till kontrollansvarig. Övergångsperioden i övergångsbestämmelserna upphör den 1 juli 2013.

10 8 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen

11 9 Förkortningar AA Arbetsansvarig AF Arbetsförmedlingen BFS Boverkets författningssamling KA Kontrollansvarig KA 4 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kontrollansvariga (BFS 2011:14) KAAR Boverkets allmänna råd (2012:8) om den kontrollansvariges självständiga ställning KARF Kontrollansvarigas Riksförening PBF Plan- och byggförordningen (2011:338) PBL Plan- och bygglagen (2010:900) SFS Svensk Författningssamling SOU Statens Offentliga Utredningar ÄPBL Äldre plan- och bygglagen (1987:10)

12 10 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen

13 11 Sammanfattning Boverket har kartlagt behovet av certifierade kontrollansvariga. Situationen ser olika ut i olika delar av landet. Behovet styrs av flera faktorer och är bl.a. starkt beroende av rådande konjunktur. För att få en uppfattning om behovet av antalet certifierade kontrollansvariga har Boverket gjort en kalkyl. Den visar att det inte finns någon brist på certifierade kontrollansvariga på riksnivå i nu rådande konjunktur. Däremot finns brist i vissa regioner och orter. På länsnivå är det brist i Blekinge län. På kommunnivå är det brist i t.ex. flera kommuner i Norrlands inland. När konjunkturen vänder och byggandet tar fart kommer det säkerligen att behövas fler certifierade kontrollansvariga. På initiativ av Boverket har ett samarbete med Arbetsförmedlingen inletts för att fånga upp ytterligare personer som har rätt bakgrund för att kunna certifiera sig. Dessa kommer att behövas när bostadsbyggandet vänder uppåt. Pensionsavgångar ökar behovet av certifierade kontrollansvariga ytterligare. Boverket har tagit fram ett informationspaket. Informationen är särskilt riktad till kommunerna, till personer som kan tänkas vara intresserade av att certifiera sig som kontrollansvariga och till ägare av en- och tvåbostadshus. I vissa regioner och orter bedömer Boverket att det kommer att vara brist på certifierade kontrollansvariga den 1 juli 2013 när övergångsperioden i övergångsbestämmelserna upphör. Men med hänsyn till att det inte föreligger någon brist på certifierade kontrollansvariga på riksnivå förespråkar Boverket inte förlängd övergångsperiod.

14 12 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen

15 13 Bakgrund Äldre regler Enligt den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, skulle en kvalitetsansvarig utses för åtgärder som krävde bygganmälan eller för rivningar som skulle följa en rivningsplan. Till kvalitetsansvarig kunde utses antingen den som fått godkännande (riksbehörighet) av ett ackrediterat certifieringsorgan eller en person som byggnadsnämnden godkänt för visst arbete, 9 kap. 13 och 14 ÄPBL. Dagens regler När den nu gällande plan- och bygglagen (2010:900), PBL, trädde i kraft den 2 maj 2011 ersattes kvalitetsansvarig av kontrollansvarig (KA). Denne ska ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och måste vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan, 10 kap. 9 första stycket 1 och tredje stycket PBL. Möjligheten för byggnadsnämnden att utse en person för visst arbete finns inte längre. Den kontrollansvarige ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras, 10 kap. 9 första stycket 2 PBL. Övergångsbestämmelser Övergångsbestämmelser finns i PBL (17.) Trots de krav som en kontrollansvarig ska uppfylla enligt 10 kap. 9 får den som före den 2 maj 2011 har utsetts till kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 14 i ÄPBL utses till kontrollansvarig före utgången av 2012 om det finns särskilda skäl. I december 2012 förlängdes övergångsperioden till den 1 juli Samtidigt skärptes kraven så att det nu krävs synnerliga skäl för att anlita en person som inte är certifierad kontrollansvarig, SFS 2012:820. I Boverkets föreskrift BFS 2011:14, KA 4, finns övergångsbestämmelser för riksbehöriga kvalitetsansvariga enligt ÄPBL (3.). Övergångsperioden för dessa övergångsregler gällde till den 1 januari 2013.

16 14 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen När behövs en kontrollansvarig? En kontrollansvarig behövs vid de flesta bygg-, rivnings- och markåtgärder. Även vid vissa anmälanspliktiga åtgärder krävs en kontrollansvarig. Det behövs dock inte någon kontrollansvarig vid små ändringar av en- eller tvåbostadshus om byggnadsnämnden inte beslutar annat, 10 kap. 10 PBL. Inte heller behövs en kontrollansvarig vid andra små ändringar, t.ex. små ändringar av flerbostadshus, om inte byggnadsnämnden beslutar annat. En kontrollansvarig krävs inte vid åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader, eller åtgärder beträffande vissa anläggningar t.ex. murar och plank om inte byggnadsnämnden beslutar annat. En kontrollansvarig krävs aldrig vid åtgärder som inte kräver lov eller anmälan, 7 kap. 5 plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Om det inte finns en kontrollansvarig att tillgå kan byggnadsnämnden i flertalet fall inte besluta om lov eller bevilja startbesked efter anmälan. Detta kan leda till att byggprojekt försenas. Vad ska den kontrollansvarige göra? En kontrollansvarig ska, enligt 10 kap. 11 PBL, 1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 och, i fråga om rivningsåtgärder, biträda vid inventeringen av farligt avfall och annat avfall, 2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs, 3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden, 4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök, 5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet, 6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och 7. om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden.

17 15 Behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen Behovet av certifierade kontrollansvariga beror på flera faktorer. Det handlar om konjunkturen på byggsidan, om den certifierade kontrollansvarige arbetar heltid eller deltid, hur många timmar ett projekt kan förväntas ta, hur landets byggnadsnämnder tillämpar undantagsreglerna i PBL och PBF, m.m. För att försöka få en bild av behovet av certifierade kontrollansvariga har Boverket gjort en kalkyl. Boverket har också framställt tre kartor. Register över certifierade kontrollansvariga På Boverkets webbplats finns ett register med uppgift om alla certifierade kontrollansvariga 1. Registret innehåller uppgifter om namn, adress, telefonnummer, nivå på certifiering, hur länge certifieringen är gällande, m.m. Uppgifterna uppdateras kontinuerligt av certifieringsorganen. Det är i första hand tänkt som en service åt byggnadsnämnderna för att de ska kunna kontrollera om en certifiering är gällande. Men även privatpersoner använder registret i stor utsträckning när de behöver anlita en certifierad kontrollansvarig. I början av maj 2013 finns drygt certifierade kontrollansvariga. Det är positivt att så många personer har certifierat sig. Insamling av underlag För att få en bild av läget i landet när det gäller certifierade kontrollansvariga lät Boverket under november och december 2012 Trivector Information AB göra en undersökning, bilaga 1. Ett representativt urval med 80 kommuner valdes ut för att i en telefonintervju svara på sammanlagt 15 frågor. Intervjuerna gjordes med personer som arbetar med lov eller anmälan. Både urval av kommuner och formulering av frågor gjordes av Boverket. 1 Ett mindre antal har valt att inte synas i registret.

18 16 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen Resultatet av studien visar att många kommuner främst använder sig av certifierade kontrollansvariga och inte tillämpar övergångsbestämmelserna. Det är dock stor skillnad mellan kommunerna. Lägst andel kontrollansvariga verkar finnas i mellanstora kommuner ( invånare). En av frågorna i undersökningen var hur många projekt i din kommun har krävt kontrollansvarig under perioden den 1 november 2011 till den 31 oktober 2012?. Svaret på frågan var beroende av situationen i den aktuella kommunen. I många kommuner byggs det nästan ingenting för närvarande medan det i andra kommuner är stor aktivitet på byggmarknaden. Många kommuner hade också svårt att ta fram en siffra på antal ärenden som kräver kontrollansvarig. Mot bakgrund av Trivectors undersökning har Boverket, under december 2012 och januari 2013, ringt upp de kommuner som inte var med i den undersökningen. Myndigheten har också ringt upp de kommuner som uppgivit att de inte kunde besvara frågan. Den fråga som Boverket ställde var hur många bygglovsansökningar där tekniskt samråd krävs har ni fått in i er kommun under perioden den 1 november 2011 till den 31 oktober Uträkning av behovet av certifierade kontrollansvariga Samtliga landets kommuner har således kontaktats, antingen av Trivector i den undersökning som de gjorde eller direkt av Boverket. I båda fallen handlar det om tidsperioden från den 1 november 2011 till den 31 oktober Boverket räknar med att det inte borde skilja något nämnvärt mycket mellan perioden i undersökningen och våren 2013 eftersom konjunkturen inte har ändrats. Boverket har därför inte förnyat undersökningen under våren. Vi fick svar från 251 av de 290 kommunerna. Den fråga som Trivector ställde var hur många ärenden som kräver kontrollansvarig. Den fråga som Boverket ställde var hur många bygglov som kräver tekniskt samråd och därmed certifierad kontrollansvarig. I den senare gruppen ingår inte rivnings- och marklov. Dessa ärenden beräknas dock vara väldigt få. Inte heller ingår de anmälanspliktiga ärenden som kräver en kontrollansvarig. Boverket uppskattar att det kan röra sig om cirka tio procent av alla de ärenden som kräver en kontrollansvarig. De svar Boverket fick jämfördes sedan med antalet certifierade kontrollansvariga som finns i registret på Boverkets webbplats. När Boverket summerar hur många ärenden som dessa 251 kommuner uppgett att de haft under aktuell period kommer myndigheten fram till cirka ärenden. För att inte riskera att underskatta antal ärenden, har Boverket avrundat de olika kommunernas uppgifter uppåt och då kommit fram till cirka ärenden för de 251 kommunerna. För att uppskatta hur många ärenden som de övriga 39 kommunerna kan ha haft under den aktuella tidsperioden har Boverket använt en beräkningsmetod som utgår från storleken på befolkningen i dessa kommuner. Boverket har då kommit fram till att ytterligare ärenden bör läggas till för att

19 Behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen 17 få en uppgift på antal ärenden för hela landet. Detta innebär att totalt ärenden kräver en certifierad kontrollansvarig per år för hela landet. En heltidstjänst är normalt timmar/år. Boverket känner till att en kontrollansvarig ofta arbetar deltid. Vi har räknat på att en person arbetar 50 procent som kontrollansvarig, dvs. 800 timmar/år. För att få en uppskattning av hur många ärenden en kontrollansvarig i genomsnitt hinner med har Boverket varit i kontakt med ordföranden i KARF 2. De har väl dokumenterade uppgifter om hur lång tid ett genomsnittligt ärende tar för deras medlemmar, vilket är 40 timmar i genomsnitt. Detta betyder att en kontrollansvarig hinner med 20 ärenden per år. Med hjälp av dessa två uppgifter: ärenden per år och att en kontrollansvarig hinner med 20 ärenden under ett år, kommer Boverket fram till att det behövs knappt 2000 kontrollansvariga för hela landet. Detta betyder, att det inte råder någon brist på certifierade kontrollansvariga på riksnivå i nu rådande byggkonjunktur. När konjunkturen vänder, räknar vi med att det blir en brist på antalet certifierade kontrollansvariga på riksnivå med några hundra stycken vid en fördubbling av antalet byggnationer. Dessutom behövs fler certifierade kontrollansvariga med hänsyn till att många är äldre och kanske snart väljer att pensionera sig. Om man tittar på behovet på länsnivå ser vi att det för tillfället är en brist på cirka tio stycken certifierade kontrollansvariga i Blekinge län, men i övriga län finns det ingen brist på denna nivå. Det är brist i vissa kommuner, bl.a. i Norrlands inland och Bergslagen. I Norrland är avstånden stora vilket innebär att det kan vara svårt att anlita en certifierad kontrollansvarig från en grannkommun. Av de uppgifter som Boverket nu bygger sin kalkyl på är två säkra. Det är dels antalet certifierade kontrollansvariga, som framgår av det register som finns på Boverkets webbplats. Dels de uppgifter som Boverket har fått från KARF, som har god kännedom om arbetssituationen för kontrollansvariga. Däremot råder det en viss osäkerhet om antalet ärenden i landets kommuner som kräver en certifierad kontrollansvarig. Boverket har dock kontaktat alla kommuner och vi har räknat på de uppgifter som vi har erhållit från dem. Den fråga som har ställts till kommunerna har inte varit exakt densamma i Trivectors undersökning och Boverkets egen undersökning. Möjligen kan detta påverka utfallet något. Beräkningen är gjord på siffor under lågkonjunktur, när det på många orter inte byggs speciellt mycket. Behovet av certifierade kontrollansvariga är starkt beroende av konjunkturen. Bostadsbyggandet vänder uppåt först när konjunkturen stärkts. Enligt Boverkets indikatorer 3 beräknas bostäder påbörjas 2014 vilket är fler än under När det byggs mer behövs fler kontrollansvariga. Fler certifierade kontrollansvariga behövs också för att täcka upp pensionsavgångar. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att både tillgången på och behovet av certifierade kontrollansvariga är olika i olika delar av landet. 2 Kontrollansvarigas Riksförening. En branschorganisation för certifierade kontrollansvariga enligt PBL. 3 maj 2013

20 18 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen Det är många olika aktörer som har bidragit till att så många personer har certifierat sig och att situation i många kommuner är så positiv. Det finns många utbildningsföretag som anordnar kurser av olika längd i olika delar av landet. Certifieringsorganen utfärdar snabbt certifieringar. KARF har också bidragit till den positiva utvecklingen. Boverket har på olika sätt drivit frågan genom långsiktigt och konsekvent agerande, dels genom kontakter med de olika aktörerna och dels genom att sprida information på olika sätt. Verket har också initierat samarbete med Arbetsförmedlingen för att ytterligare öka antalet certifierade kontrollansvariga. Kartor Utifrån svaren i Trivectors undersökning och Boverkets egen undersökning samt registret på Boverkets webb har Boverket tagit fram kartor för att grafiskt visa hur situationen med kontrollansvariga ser ut, bilaga 4. Av kartorna framgår hur många certifierade kontrollansvariga som finns i varje kommun och hur många ärenden som kräver kontrollansvarig. Den detaljerade kartan visar hur många certifierade kontrollansvariga som finns per postnummerområde i Stockholmsområdet. Boverket har valt att visa Stockholmsområdet eftersom behovet av certifierade kontrollansvariga är störst där. Kartorna baseras på uppgifter om antalet certifierade kontrollansvariga i slutet av april Nya ansökningar I början av maj 2013 finns drygt certifierade kontrollansvariga. Två av de tre certifieringsorgan som certifierar kontrollansvariga uppger att tillströmningen av ansökningar har tunnat ut jämfört med hur det var för några månader sedan. Endast ett av certifieringsorganen uppger att det är en viss ökning. Certifieringsorganen har tidigare försökt, och försöker alltjämt, få riksbehöriga kvalitetsansvariga enligt ÄPBL som ännu inte har certifierat sig som kontrollansvariga enligt PBL att göra det. Boverket har bett certifieringsorganen att göra en uppskattning av hur många personer de tror kommer att certifiera sig under maj och juni De svarar att det är svårt att göra en sådan uppskattning men tror att det kan handla om mellan 300 och 400 personer. Övergångsbestämmelser Med hänsyn till att det enligt Boverkets bedömning är brist på certifierade kontrollansvariga endast i vissa regioner och orter finns det, enligt Boverkets mening, inte några skäl att förlänga övergångsperioden i övergångsbestämmelserna.

21 19 Hur behovet av kontrollansvariga ska tillgodoses Behovet av certifierade kontrollansvariga är i nuläget tillgodosett i stora delar av landet. Det finns dock regioner och orter där det råder brist. Certifiering bygger alltid på fri vilja hos den enskilda personen, både när det gäller själva certifieringen och var i landet den certifierade kontrollansvarige väljer att verka. För att öka antalet certifierade kontrollansvariga har Boverket inlett ett samarbete med Arbetsförmedlingen. Boverket har också vägt in om reglerna för certifiering behöver ändras. Myndigheten har länge följt utvecklingen och vi har kontinuerligt kontakt med olika aktörer. Under våren 2013 har Boverket utarbetat ett informationspaket. Kontakter med Arbetsförmedlingen Det är glädjande att tillgången på certifierade kontrollansvariga är så god på riksnivå. För att förbereda för ett ökat behov när konjunkturen vänder har, på Boverkets initiativ, ett samarbete inletts mellan Boverket och Arbetsförmedlingen (AF). Ett första möte hölls under hösten 2012 och AF påbörjade därefter sitt arbete. Under våren 2013 anordnade Boverket ett möte med AF och certifieringsorganen. Syftet med detta möte var att etablera kontakt mellan AF och certifieringsorganen eftersom det är certifieringsorganen som beslutar om certifiering och gör bedömningen av om en sökande har rätt bakgrund (utbildning, erfarenhet och lämplighet) för att kunna bli certifierad. Vid mötet informerade Boverket om kraven i 10 kap. 9 PBL och KA 4. Ett nytt möte är inplanerat i slutet av augusti. AF planerar att utbilda långtidsarbetslösa personer till kontrollansvariga. Det handlar dels om personer från byggsektorn som har förslitningsskador och som därför inte kan fortsätta arbeta inom sitt yrke, dels om personer med utländsk bakgrund som har den utbildning och erfarenhet som krävs för att bli certifierade. AF planerar att starta utbildningar i de tre storstadsregionerna i början av hösten 2013.

22 20 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen Boverket har bistått AF med uppgifter om i vilka regioner det är brist på certifierade kontrollansvariga. Kan fler undantag göras från kraven när certifierad kontrollansvarig behövs? I 10 kap. 9 PBL anges när det ska finnas en kontrollansvarig. Här anges även de krav som finns för certifierade kontrollansvariga. För att erhålla certifiering ska den kontrollansvarige ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften. Certifieringen ska utfärdas av ett ackrediterat certifieringsorgan och vara tidsbegränsad. Den kontrollansvarige ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. De krav som finns för att erhålla certifiering preciseras i Boverkets föreskrift KA 4. I PBL anges de åtgärder som inte kräver någon kontrollansvarig, 10 kap. 10 PBL. I PBF finns en uppräkning av ytterligare åtgärder som inte kräver en kontrollansvarig, 7 kap. 5 PBF. Det krävs inte någon kontrollansvarig för små ändringar av en- eller två bostadshus. Inte heller behövs en kontrollansvarig vid andra små ändringar, t.ex. små ändringar av flerbostadshus. Det krävs inte någon kontrollansvarig för åtgärder avseende uthus, garage eller andra små byggnader eller för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra vissa anläggningar. En åtgärd som inte kräver lov eller anmälan kräver aldrig en kontrollansvarig. Vid övriga undantagsfall gäller att en kontrollansvarig inte krävs såvida inte byggnadsnämnden beslutar annat. Alla projekt är olika och det finns alltid projekt som av den ena eller andra anledningen är något mer komplicerade och därför bör ha en kontrollansvarig. Byggherrens kunskap och erfarenhet är en viktig faktor i sammanhanget. När det är en erfaren byggherre som byggnadsnämnden känner till är behovet av en kontrollansvarig mindre än om det är en byggherre som inte har någon större erfarenhet eller kunskap. När Boverket utarbetade föreskriften KA 4 lättade vi på kraven för att försöka få fler personer att certifiera sig och göra övergången smidigare. En person som saknar formell teoretisk utbildning men som har minst tio års erfarenhet av praktiskt arbete från vissa delar av byggområdet har ändå möjlighet att bli certifierad, 4. För att bli certifierad enligt behörighet N (för projekt av normal art) krävs minst tre års erfarenhet från endast ett av tio uppräknade områden, 5. För att bli certifierad enligt behörighet K (för projekt av komplicerad art) krävs längre erfarenhet: fyra, sex eller åtta år beroende på vilken utbildning sökanden har. Det krävs också att erfarenheten kommer från minst två av de tio uppräknade områdena, 6. Boverket anser att reglerna i PBL och PBF om undantag är väl avvägda. Det är ett bra upplägg av reglerna att byggnadsnämnden, vid vissa typer av åtgärder, kan göra individuella bedömningar av om en kontrollansvarig behövs.

23 Hur behovet av kontrollansvariga ska tillgodoses 21 Informationspaket Boverket lanserade i april 2013 ett informationspaket som består av en broschyr, bilaga 2, en ny film och ett brev till bygglovshandläggare och byggnadsinspektörer i kommunerna, bilaga 3. Broschyren Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? vänder sig i första hand till dem som har ett en- eller tvåbostadshus. Syftet med broschyren är att informera om att den som ska genomföra en bygg-, rivnings- eller markåtgärd i många fall behöver anlita en certifierad kontrollansvarig och vilken roll den kontrollansvarige har i ett byggprojekt. I filmen medverkar personal från Boverket och en certifierad kontrollansvarig. Syftet med filmen är främst att locka fler personer att certifiera sig men även allmänheten kan ha glädje av den. Filmen visas både på Boverkets webbplats och på Youtube och även AF har fått filmen. Boverket har skickat ett brev till bygglovshandläggare och byggnadsinspektörer i landets kommuner. I brevet har Boverket återigen påmint om att övergångsperioden i övergångsbestämmelserna upphör den 1 juli 2013 och bett dem titta över hur situationen med certifierade kontrollansvariga ser ut i deras kommun och om de har möjlighet att använda personer från angränsande kommuner eller län. Vad har Boverket gjort? Boverket har länge följt utvecklingen av antalet certifierade kontrollansvariga genom samtal och intervjuer med olika aktörer. Myndigheten har försöka få fler att certifiera sig genom att ta fram informationsmaterial och sprida budskapet i olika sammanhang. Ett exempel är det brev, undertecknat av Boverkets generaldirektör och rättschef, som skickades till ordförandena i landets byggnadsnämnder i maj I brevet uppmanades de att se över hur situationen med certifierade kontrollansvariga såg ut i deras respektive kommuner. Boverket har regelbundna samrådsmöten med Swedac, KARF och certifieringsorganen. Myndigheten har anordnat ett möte med flera av de utbildningsföretag som tillhandahåller utbildningar för blivande kontrollansvariga. Boverket har utarbetet allmänna råd om den kontrollansvariges självständiga ställning, KAAR 1, för att klarlägga vad begreppet innebär och därmed försöka få fler att ta steget och certifiera sig.

24 22 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen

25 23 Anledningar till att inte fler certifierar sig Det är glädjande att så många personer har certifierat sig. Anledningarna till att inte ännu fler har gjort det kan vara flera. I den undersökning som Boverket lät Trivector göra under senhösten 2012 fanns en fråga till kommunerna om vad de tror det beror på att inte fler personer certifierar sig. Boverket har också genom kontakt med olika aktörer fått information om vad orsakerna kan vara. Många kvalitetsansvariga är äldre Många av dem som hade uppdrag som kvalitetsansvariga enligt ÄPBL är äldre. De vill inte eller orkar inte satsa tid, arbete och pengar för att läsa in PBL m.m. och skriva tentamen. När kravet på obligatorisk certifiering kom kände många att de har gjort sitt. Det kan också vara så att en del av dem som byggnadsnämnden godkände för visst arbete enligt 9 kap. 14 ÄPBL inte har den kompetens som krävs för att bli certifierade kontrollansvariga. Det är dyrt att certifiera sig Det har ibland kommit fram uppgifter att en del personer anser att det är dyrt och att det är betungande med allt pappersarbete kring en certifiering samt att kraven är för höga. Certifiering är ett komplicerat system och därmed krävs viss formalia. Certifieringsorganen måste vara ackrediterade av myndigheten Swedac för att få utfärda certifieringar. De måste följa de krav som finns i Boverkets föreskrift KA 4, t.ex. kräva in intyg som styrker den praktiska erfarenheten, 7 KA 4. Nu gällande plan- och bygglag innebär utvidgade uppgifter och ökad självständighet för den kontrollansvarige jämfört med vad som gällde under ÄPBL. Det innebär nya och högre krav på den kontrollansvariges kompetens, jfr prop. 2009/10:170 sid Det är därför oundvikligt att de krav som ställs för att bli certifierad kontrollansvarig inte kan vara för låga, varken när det gäller utbildning eller erfarenhet.

26 24 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen Det finns många olika utbildningsföretag som anordnar kurser på olika platser i landet. Kursernas längd varierar, ofta två eller fyra dagar. En fyradagars kurs kostar, våren 2013, cirka kronor plus moms. I kursavgiften ingår kursmaterial och tentamen. Det finns även distansutbildning som genomförs interaktivt på datorn. En sådan kurs (inkl. tentamen) kostar drygt kr plus moms. Det är inte obligatoriskt att gå en kurs utan den kunskap som krävs om PBL m.m. kan inhämtas genom självstudier. Däremot är tentamen obligatorisk för att säkerställa att den sökande verkligen har inhämtat nödvändig kunskap för att arbeta som kontrollansvarig, 9 KA 4. En certifiering kostar cirka kronor i ingångssumma. För den som ägnat sig åt självstudier eller inte klarar tentamen utan måste skriva om, tillkommer en kostnad på cirka kronor för tentamen. Årsavgiften till certifieringsorganet ligger på cirka1 000 kronor. En certifiering är gällande i högst fem år, 13 KA 4 jämfört med 10 kap. 9 PBL. Därefter måste ett nytt prov till en kostnad av cirka kronor och omcertifiering till en kostnad av cirka kronor ske. Priserna är exkl. moms. Den certifierade ska varje år rapportera till sitt certifieringsorgan om fortbildning och genomförda uppdrag, 11 KA 4, vilket kan beräknas ta några timmar i anspråk. Den totala kostnaden för att bli certifierad är naturligtvis mera kännbar för en person som har ett enmansföretag än för ett större företag. Ibland framförs också att de försäkringar som den kontrollansvarige behöver är dyra. En konsultansvarsförsäkring som täcker arbete som kontrollansvarig enligt PBL kostar strax under kr per år 4. Den kontrollansvarige behöver inte någon speciell utrustning för att fullfölja sina uppdrag. En svår roll Det framkommer ofta att den kontrollansvarige har en svår roll. Den kontrollansvarige ska balansera mellan samhällets krav, som ska vara uppfyllda, och byggherren, som ofta vill att det ska gå snabbt och inte önskar några extra kostnader. Engångsbyggaren kanske inte alltid förstår vad man betalar för och ser kostnaden för den kontrollansvarig som något man inte får något för. Broschyren Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? är ett sätt att försöka förklara och skapa större förståelse för den kontrollansvariges uppgift och roll. Den kontrollansvarige har flera kontakter med byggnadsnämnden. Det är byggnadsnämnden som beslutar vem som ska vara kontrollansvarig i ett projekt, 9 kap. 40 och 10 kap. 24 PBL. Man kan därför säga att den kontrollansvarige i viss mån är beroende av bygglovshandläggaren och byggnadsinspektören. Den kontrollansvarige är med vid t.ex. tekniskt samråd där kontrollplanen, som den kontrollansvarige har hjälpt byggherren att upprätta, diskuteras. Kontrollplanen är mycket viktig, både för vilken kvalitet det byggda får och för den kontrollansvariges fortsatta uppgifter i projektet. Även här kan konflikter uppstå. 4 Uppgift från KARF

27 Anledningar till att inte fler certifierar sig 25 Det stora ansvaret avskräcker troligen en del personer. Det är ett tufft jobb att vara kontrollansvarig och det kan bidra till att rollen som kontrollansvarig många gånger inte upplevs som attraktiv. Den kontrollansvarige ska kontrollera kontrollen, dvs. se till att de kontroller som ska göras verkligen utförs. Den kontrollansvarige måste ha den pondus som krävs för att kunna hävda samhällskraven gentemot den byggherre som är mest intresserad av att bygga snabbt och billigt. Den kontrollansvariges roll skulle vara annorlunda, och kanske mindre utsatt, om det på arbetsplatsen fanns en certifierad arbetsansvarig, AA. Byggprocessutredningen, Bygg helt enkelt! SOU 2008:68, föreslog att det skulle finnas en AA, som skulle vara närvarande under hela byggtiden och en certifierad kontrollansvarig, KA, med självständig ställning. AA skulle i första hand se till att arbetet utfördes på föreskrivet sätt. KA:s uppgift skulle vara att stickprovsmässigt se till att kontrollerna verkligen blir genomförda. Detta förslag byggde på en samverkan mellan beställare- och utförandesidan. AA och KA skulle från olika utgångspunkter följa ett byggprojekt och därigenom gemensamt säkerställa projektets kvalitet, SOU 2008:68 sid Regeringen valde i propositionen till PBL att endast föreslå krav på certifierad kontrollansvarig med självständig ställning, prop. 2009/10:170 sid Sammanfattningsvis är det en ensam roll och ett stort ansvar att vara kontrollansvarig och arbetet kan många gånger upplevas som otacksamt. Självständig ställning Den kontrollansvarige ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras, 10 kap. 9 PBL. Kravet på självständig ställning kan också påverka tillgången på certifierade kontrollansvariga. Många mindre byggföretag har tidigare haft någon anställd som tagit uppdrag som kvalitetsansvarig enligt ÄPBL samtidigt som denne har utfört andra arbetsuppgifter på byggarbetsplatsen. Det är inte möjligt enligt nu gällande PBL att vara kontrollansvarig för egna byggen. Genom att införa krav på självständig ställning har lagstiftaren valt att ha fokus på kvaliteten på det byggda. Boverket har utarbetat allmänna råd om den kontrollansvariges självständiga ställning för att klarlägga vad begreppet innebär, KAAR 1. De allmänna råden började gälla den 1 augusti Konjunkturen Det är för närvarande lågkonjunktur i Sverige vilket kraftigt påverkar behovet av certifierade kontrollansvariga. Nedgången på byggmarknaden medför att en del personer inte är beredda att satsa tid och pengar på en certifiering. De menar att det är osäkert om det kommer att finns några uppdrag som kontrollansvarig för dem. Övergångsperioden Övergångsbestämmelserna och förlängningen av övergångsperioden till den 1 juli 2013 påverkar också många personer. Många ser det som

28 26 Kartläggning av behovet av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen onödigt att certifiera sig och avvaktar därför tills det är absolut nödvändigt. De får uppdrag och kan försörja sig utan att satsa det som en certifiering kräver. Av den undersökning som Trivector har gjort åt Boverket framkom emellertid att flera kommuner under 2012 successivt har skärpt kraven på certifiering. Av undersökningen framgår också att många kommuner önskar att det ska vara krav på obligatorisk certifiering utan några undantag. De ser det då som lättare att ställa krav på certifiering. Om lagen tydligt säger att enbart certifierade kontrollansvariga tillåts, så ökar troligen efterfrågan på certifierade kontrollansvariga automatiskt.

29 27 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Rapport från Trivector Information AB. Behovet av certifierade kontrollansvariga. Hur ser det ut i kommunerna? Boverkets broschyr. Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Boverkets brev till bygglovshandläggare/byggnadsinspektörer i kommunen. Kartor

30

31 RAPPORT 2012:15 VERSION 1.0 Behovet av certifierade kontrollansvariga - Hur ser det ut i kommunerna?

32 Dokumentinformation Titel: Behovet av certifierade kontrollansvariga - Hur ser det ut i kommunerna? Serie nr: 2012:15 Projektnr: 532 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Elin Josefson, Trivector Information Frida Lindström. Trivector Information Inger Linderholm, Trivector Information Boverket Kontaktperson: Anna Hedbäck Paulsson, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax Kontor Göteborg: Barnhusgatan Göteborg tel info@trivector.se

33 1 Trivector Information Förord Föreliggande rapport redovisar resultatet av undersökningen gällande behovet av certifierade kontrollansvariga i Sveriges kommuner. Till grund för rapporten ligger en intervjustudie med utvalda kommuners byggnadsinspektörer (eller motsvarande). Uppdragsgivare är Boverket, kontaktperson Anna Hedbäck Paulsson. Vid Trivector Information har Elin Josefson varit projektledare, och tillsammans med projektmedarbetare Frida Lindström genomfört intervjuer och författat rapporten. Vi vill passa på att tacka Boverket för ett gott samarbete, samt ett stort tack till alla som ställt upp på intervju och besvarat våra frågor. Lund december 2012 Trivector Information AB

34 2 Trivector Information Innehållsförteckning Förord 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund Fler måste certifieras 4 3. Metod Urval Genomförande Analys och rapport 6 4. Behovet av certifierade kontrollansvariga Ärenden som kräver kontrollansvarig De kontrollansvariga Kommunernas tolkning av när kontrollansvarig behövs Kommunernas tillämpning av övergångsbestämmelserna Fler kontrollansvariga behövs Arbetet med att få fler certifierade kontrollansvariga Konsekvenser av att inte ha tillräckligt många certifierade kontrollansvariga Information på kommunernas webbplats Boverkets register över kontrollansvariga Det nya systemet välkomnas Slutsats och diskussion 23 Bilaga 1) Bilaga 2) Bilaga 3) Frågeguide Urval av kommuner, samt indelning efter region och storlek Insamlade policys/riktlinjer från kommunerna

35 3 Trivector Information 1. Sammanfattning Det behövs en kontrollansvarig vid de flesta bygg-, rivnings- och markåtgärder. Om det inte finns en kontrollansvarig kan byggnadsnämnden i flertalet fall inte bevilja lov. Enligt plan- och bygglagen måste den kontrollansvarige vara certifierad. Det finns idag ungefär certifierade kontrollansvariga. Det är osäkert hur många kontrollansvariga som behövs men en uppskattning är att behovet kan uppgå till cirka personer. Med syfte att få en bild av läget i Sveriges kommuner gav Boverket i uppdrag till Trivector Information att genomföra en kvalitativ intervjustudie bestående av telefonintervjuer med cirka 80 kommuner. Resultaten av studien visar att många kommuner redan idag främst använder sig av certifierade kontrollansvariga. Det finns dock ett underskott och fler med certifiering behövs. Många kommuner utnyttjar idag övergångsbestämmelserna och låter personer som inte är certifierade användas i vissa fall. De flesta kommunerna upplever att det i en situation av brist på kontrollansvariga skulle bli problem i form av byggstopp och att fler ärenden måste godkännas utan kontrollansvarig, men det är inte övervägande många kommuner som upplever att det är ett stort problem som kommer att bli aktuellt. En grund till detta kan vara att övergångsperioden kan förlängas ytterligare. Sammanfattningsvis är det många kommuner som inte känner oro över brist på certifierade kontrollansvariga eftersom det finns möjlighet att låna in från andra kommuner. När kraven om certifiering skärps kommer de som certifieras att kunna ta jobb på nära håll och det kommer således bli svårare att låna in kontrollansvariga av andra kommuner. Detta skulle kunna leda till en bristsituation även i de kommuner som inte anser att det är eller kommer att bli brist.

36 4 Trivector Information 2. Bakgrund En kontrollansvarig (KA) anlitas av en byggherre vid de flesta byggnads-, rivnings-, och markarbeten och hjälper byggherren att se till så att bygglagstiftningens krav uppfylls. Enligt Plan- och bygglagen (10 kap. 9 PBL) måste den kontrollansvariga vara certifierad. Det finns dock en övergångsperiod till den 1 januari Övergångsbestämmelsen innebär att personer som inte är certifierade enligt det nya systemet kan anlitas om det finns särskilda skäl. Regeringen föreslår även i prop. 2012/13:28 att övergångsperioden förlängs i sex månader, men att möjligheten att anlita en person som inte är certifierad då ska begränsas till fall där det finns synnerliga skäl, vilket innebär hårdare krav än de som gäller idag. 2.1 Fler måste certifieras Hittills har personer certifierat sig 1. För att det inte ska bli byggstopp krävs att fler personer certifierar sig. För att bli certifierad krävs teknisk utbildning, erfarenhet av praktiskt arbete inom byggområdet och lämplighet för uppgiften. En person som saknar formell teoretisk utbildning men har lång praktisk erfarenhet har också möjlighet att bli certifierad. Certifiering utfärdas av särskilda företag. 1 Enligt

37 5 Trivector Information 3. Metod Till grund för studien ligger kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts via telefon och utgått ifrån en frågeguide framtagen av Boverket (bilaga 1). Frågorna berör bland annat behov av kontrollansvariga, i vilken utsträckning övergångsbestämmelserna gällande kontrollansvariga används och vad som behöver göras för att få fler certifierade kontrollansvariga. Den kvalitativa metoden har gett utrymme för intervjupersonernas resonemang kring frågorna. Frågorna hade inga fasta svarsalternativ och enbart ett fåtal frågor kunde besvaras med ja eller nej. 3.1 Urval Urvalet består av 80 kommuner som Boverket valt ut. Kommunerna valdes utifrån att erhålla en representativ spridning över landet vad gäller exempelvis storlek, typ av ort och geografisk plats (figur 1). Då vissa av kommunerna var mycket svåra att nå ersattes två av kommunerna: Färgelanda och Svalöv byttes ut mot Åmål och Östra Göinge. Tre kommuner (Båstad, Skövde och Botkyrka) kunde inte besvara frågorna under intervjuperioden. Detta berodde främst på tidsbrist hos den person som kommunen själv valt ut som lämplig att besvara frågorna. Totalt har 77 kommuner intervjuats. 3.2 Genomförande Figur 1. Kommuner som deltog i undersökningen. De 80 kommunerna kontaktades via växel. Intervjuaren bad då om att bli kopplad till någon som arbetade med lov och anmälan, vilket ofta var en byggnadsinspektör eller motsvarande. Oftast kopplades intervjuaren till chefen för ansvarig enhet, som därefter själv fick besvara frågorna alternativt hänvisa till en annan person på enheten. I vissa fall kunde inte en person besvara samtliga frågor och intervjuaren blev hänvisad till någon annan inom organisationen, exempelvis en administratör. Oftast krävdes flera uppringningsförsök innan rätt person/-er nåddes. Ett tiotal uppringningsförsök gjordes bland kommuner som inte besvarat frågorna. Nya

38 6 Trivector Information försök att ringa via växeln gjordes för att få en försäkran om att ingen annan person än den intervjuaren först hänvisats till kunde svara på frågorna. Det var svårast att få svar i kommuner där hänvisning gjordes till byggchef eller motsvarande, vilka ofta är mycket upptagna. Vissa av frågorna var svåra för kommunerna att besvara utan sökning i diarium eller dylikt. I mindre kommuner var detta sällan ett problem eftersom de har en god överblick över de byggprojekt som pågår. I de större kommunerna e- postades efter intervjun de frågor som krävde efterforskningar, i de fall intervjupersonen inte hänvisade till en administratör. 3.3 Analys och rapport Intervjusvaren skrevs in i en mall som gav överblick över kommunernas svar. I samband med analysen delades kommunerna in i kategorier avseende befolkningsmängd, vilket gör att kommunerna kan hänvisas till som liten (under invånare), mellan ( till invånare) eller stor (mer än invånare) 2, se figur 1. Med denna indelning ger urvalet efter bortfall totalt 32 små kommuner, 27 mellanstora kommuner och 18 större kommuner. Kommunerna delades även in efter region (figur 2). Med regionsindelningen ger urvalet efter bortfall 22 kommuner i region syd, 16 kommuner i region väst, 18 i region mälardalen, 14 i region mitt och 7 i region norr. Figur 2. Regionindelning. Denna kommer att användas framöver i rapporten. 2 Indelningen är baserad på SKL:s kommungruppsindelning (

39 7 Trivector Information 4. Behovet av certifierade kontrollansvariga I det här kapitlet beskrivs utifrån intervjuerna hur det ser ut i kommunerna när det gäller användning och behov av kontrollansvariga. Hur många ärenden per år kräver en kontrollansvarig? Hur många av de kontrollansvariga är certifierade? Var drar kommunerna gränser för när en kontrollansvarig behövs och inte? Vad anser kommunerna bör göras för att få fler certifierade kontrollansvariga? Svaren på dessa frågor, och många fler, ges i detta kapitel. 4.1 Ärenden som kräver kontrollansvarig Hur många ärenden i kommunerna som kräver kontrollansvarig varierar (tabell 1). Av de kommuner som intervjuats har ungefär en femtedel mellan 101 och 400 ärenden som kräver kontrollansvarig per år. De kommuner som har färre än 50 ärenden är främst små kommuner, utspridda över landet. De som har fler än 400 ärenden som kräver kontrollansvarig är främst stora kommuner, men även kommuner där det pågår mycket byggarbeten. Exempel på små kommuner som ändå har många ärenden som kräver kontrollansvarig är kommuner med många fritidshus eller turism. Att vårt behov är stort trots att kommunen är liten beror på skidanläggningarna och turistbyggnationen där. Härjedalen, liten kommun Antalet ärenden som kräver kontrollansvarig verkar bero mycket på situationen i den aktuella kommunen i många små kommuner är det mycket liten aktivitet på byggmarknaden: Det är inte så många byggnationer, det är bara små kompletteringsåtgärder. Folk bygger inte nytt, man får en villa för Det är lite stopp i Hofors. Hofors, liten kommun Tabell 1. Antal ärenden i kommunerna som kräver kontrollansvarig. Antal ärenden 0-50 ärenden ärenden ärenden ärenden Fler än 1000 ärenden Ej svar/ vet ej Kommun Östra Göinge Övertorneå Lessebo Torsås Ragunda Ovanåker Hofors Avesta Åmål Eksjö Hylte Borlänge Olofström Östhammar Örkelljunga Sjöbo Kristianstad Simrishamn Kiruna Gällivare Hultsfred Borgholm Gislaved Jönköping Malmö Lomma Borås Trosa Ljungby Stockholm Göteborg Ekerö Hudiksvall Orsa Gotland Uddevalla Västerås Värmdö Eskilstuna Ulricehamn Västervik Ludvika Degerfors Fagersta Karlskoga Sorsele Munkfors Lindesberg Kramfors Ånge Bengtsfors Lycksele Mariestad Hammarö Värnamo Åre Varberg Härjedalen Karlshamn Alingsås Sundsvall Motala Lidköping Gävle Umeå Norrköping Sollentuna Piteå Tyresö Tjörn Nacka Mjölby Karlsborg Katrineholm Huddinge Enköping Arvika

40 8 Trivector Information Att det är en nedgång på byggmarknaden framhålls dock även i större kommuner. En annan aspekt som påverkar antalet ärenden som kräver kontrollansvarig är kommunernas tolkning av i vilka ärenden det behövs och inte, något vi återkommer till i avsnitt 4.3. Det framkom att det hos många kommuner är svårt att ta fram en siffra på antal ärenden som kräver kontrollansvarig (de som hamnat under Ej svar/vet ej i tabell 1). Vissa kommuner säger att deras diariesystem inte är sökbart på denna punkt, utan att en korrekt siffra skulle kräva att de gick igenom alla ärenden ett och ett. Andra kommuner hade inte tid att ta reda på siffran, och kunde heller inte skicka frågan vidare till en administratör. Det fanns även kommuner som lovade att återkomma med ett korrekt antal, men som sedan inte hörde av sig (trots påtryckningar från oss). Hur många av de som anlitas är certifierade? Det är stor skillnad mellan kommunerna när det gäller hur många av dagens anlitade kontrollansvariga som är certifierade (figur 2). Andel certifierade kontrollansvariga 30 Antal kommuner Under 25 % % % Över 75 % Vet ej Figur 3. Andel av anlitade kontrollansvariga som är certifierade. Staplarna representerar antal kommuner. Flest kommuner (25 av 77) svarar att det är över 75 % av de kontrollansvariga som anlitas som är certifierade. I den här kategorin återfinner vi många små kommuner jämnt fördelade över landet, där det kan röra sig om att det finns en eller ett fåtal certifierade kontrollansvariga i kommunen eller grannkommunen, som i princip tar på sig de uppdrag som finns. Vi har två som är certifierade och det är de som används. Övertorneå, liten kommun I de stora kommunerna är de vanligaste svaren att över 75 % av anlitade kontrollansvariga är certifierade men det är nästan lika många stora kommuner som inte kan besvara frågan. En knapp femtedel av de stora kommunerna svarar att det är färre än 25 % av de kontrollansvariga som är certifierade. Att det är svårt för de större kommunerna att svara på hur stor andel av de kontrollansvariga som är certifierade hör troligtvis samman med att det inte förs statistik på det, och att en enskild anställd på en stor kommun inte själv har en totalbild över de kontrollansvariga som anlitas.

41 9 Trivector Information Lägst andel certifierade kontrollansvariga är det i de mellanstora kommunerna. Två av tre mellanstora kommuner svarar att färre än hälften av de kontrollansvariga är certifierade. Dessa kommuner är spridda över landet, med undantag för region norr där enbart någon enstaka kommun svarat att mindre än 25 % av de kontrollansvariga som anlitas är certifierade. Vissa kommuner framhåller svårigheten i att besvara denna fråga, då de successivt under året ställt allt hårdare krav på certifiering. Således är flera av de kommuner som hamnat i kategorin Vet ej sådana som svarat att det är en ökande andel som är certifierade, men att de inte kan göra en uppskattning av nuläget. Övriga i kategorin Vet ej är kommuner som inte har någon uppfattning om hur många som är certifierade. 4.2 De kontrollansvariga Kommunernas uppfattning är att de flesta certifierade kontrollansvariga som anlitas, arbetar deltid med uppdrag som kontrollansvarig. Här nämns bland annat att det kan röra sig om konsulter som även har andra uppgifter inom byggbranschen, eller om personer som pensionerat sig och arbetar som kontrollansvarig som extraknäck. Det framkommer inga tydliga skillnader mellan större och mindre kommuner det finns både små och stora kommuner som anger att det anlitas kontrollansvariga som enbart arbetar som kontrollansvariga. Möjligtvis är det något fler större kommuner som anger att de tror att de kontrollansvariga arbetar som det på heltid. Många arbetar på heltid, har eget företag som kontrollansvariga. Andra har några mindre objekt också, men det är många som kör det enbart. Norrköping, stor kommun Nästan alla har nog andra uppdrag än att vara kontrollansvariga. De har nog någon annan roll i byggprocessen också. Göteborg, stor kommun Ålder och kön Det står klart att de kontrollansvariga som anlitas är en skara äldre herrar. Ingen kommun anger att det är vanligt med kvinnliga kontrollansvariga, men i vissa kommuner förekommer det någon enstaka kvinna. Åldersmässigt är det ovanligt med kontrollansvariga som är under 40 år, men det förekommer. I många kommuner sträcker sig åldrarna ända upp till över 70 år, i form av personer som pensionerat sig men som fortsätter att arbeta med uppdrag som kontrollansvarig vid sidan av pensionärsskapet. Möjligtvis skiljer sig ålderfördelningen åt beroende på om de kontrollansvariga är certifierade eller inte, vilket Lindesberg berättar: De som är kvalitetsansvariga och går på dispens de är äldre och många är pensionärer. Medan de som är certifierade är yngre. Lindesberg, mellanstor kommun

42 10 Trivector Information Verksamhetsområde Det är inte vanligt att kontrollansvariga som anlitas kommer långväga ifrån. Många kommuner får in kontrollansvariga från närliggande kommuner, vilket i vissa ytstora kommuner kan innebära att de kontrollansvariga får åka långt. Det framkommer också att större projekt ofta har med sig egna kontrollansvariga, vilka kan komma från andra håll i landet. Det är oftast dessa kommunerna relaterar till om de nämner att de har kontrollansvariga som kommer långväga ifrån. Det visade sig även finnas specialfall i kommuner som gränsar till andra länder: Vi har de flesta inom 10 mil. Men vi har att göra med norska också eftersom vi har en av våra grannkommuner i Norge. De är certifierade enligt norska systemet och det jämställs ju med det svenska. Åre, liten kommun 4.3 Kommunernas tolkning av när kontrollansvarig behövs Generellt gör kommunerna bedömningen av när en kontrollansvarig behövs från fall till fall, baserat på det som finns föreskrivet i PBL och PBF. Det finns kommuner som i enklare ärenden har krav på kontrollplan, men inte på konrollansvarig. Andra kommuner menar däremot att om det krävs en kontrollplan, så krävs också en kontrollansvarig. Många kommuner har generella tolkningar där de nämner att bland annat följande fall oftast inte kräver kontrollansvarig: enklare komplementbyggnader (t.ex. förråd) enklare garage/carport enkla balkonger installation av eldstad altaner och inglasning byte av fönster mindre tillbyggnader (mindre än 10 m 2 i vissa kommuner, upp till mindre än 50 m 2 i andra kommuner men utan våtutrymmen etc.) Några kommuner anger att de kräver kontrollansvarig när det är ändringar i den bärande konstruktionen eller när det är viktigt ur säkerhetssynpunkt (exempelvis brandskydd). Kommunerna framhåller dock att dessa tolkningar är beroende av det aktuella objektet det kan exempelvis vara väldigt små tillbyggnader som kräver kontrollansvarig för att de innehåller vatteninstallationer eller dylikt, och större tillbyggnader som inte är komplicerade som inte kräver det. Vissa kommuner gör också skillnad på vad det som byggs ska användas till, exempelvis om det är fritidshus eller bostadshus. Där är kraven lägre gällande fritidshusen. Här sticker dock exempelvis Åre, med sin höga andel fritidshus, ut och säger att de inte gör åtskillnad på fritidshus och andra hus, eftersom fritidshusen i deras kommun ofta har standard motsvarande ett vanligt bostadshus.

43 11 Trivector Information Om det är 10 m 2 med bara maskinutrymmen och jacuzzibad, då kräver vi kontrollansvarig. Men 10 m 2 farstu, då klarar man sig utan. Åre, liten kommun Flera kommuner nämner även att kravet beror till viss del på byggherren är det en för kommunen okänd byggherre eller en byggherre kommunen har dålig erfarenhet av, kräver de en kontrollansvarig. Kommunerna bedömer om byggherren verkar ha koll på läget. En annan kommun tror att denna bedömningsgrund kan vara en av skillnaderna mellan stora och små kommuner: Det är erfarenhet av byggaren, vi har fint samarbete med byggarna i kommunen. Sen bedömer vi från fall till fall, men det skiljer sig nog från större kommuner som inte har kännedom om byggarna på det sättet. Hultsfred, liten kommun Någon kommun nämner även att större entreprenörer har mycket kunskap, egenkontroll och program som de jobbar utifrån, vilket gör att kraven om att ha en kontrollansvarig sänks. Ett fåtal kommuner nämner också en ekonomisk gräns byggen över kr kräver en kontrollansvarig. Detta kopplas till en försäkringsfråga. I ett tiotal av de intervjuade kommunerna finns skriftliga policies, typfallslistor eller riktlinjer kring bedömningen av när en kontrollansvarig ska krävas och inte. De dokument kommunerna som hade möjlighet att översända återfinns i bilaga 3. Det finns även ett flertal kommuner som håller på att ta fram riktlinjer. Ett antal kommuner framhåller dock att det är omöjligt att ta fram några generella riktlinjer, eftersom det beror på varje unikt ärendes komplexitet etc. Flera kommuner lyfter fram önskemål om att Boverket ska vara tydligare med vad som gäller kring i vilka fall en kontrollansvarig ska krävas och inte. Någon kommun funderar på om det krävs tillsyn, eftersom många kommuner verkar göra som de vill. Det finns även exempel på små kommuner där det inte är så många större projekt, som upplevt att det inte känns accepterat av byggherrarna att begära kontrollansvarig. Frågan verkar diskuteras flitigt i flera kommuner. Det finns även kommuner som nämner att kraven på att ha en kontrollansvarig var högre förr, men att kraven nu sänkts när det gäller enklare ärenden. En av anledningarna är att det inte finns kontrollansvariga att tillgå, vilket gör att enklare projekt kan godkännas utan kontrollansvarig. Ribban för det som definieras som ett enkelt ärende har alltså höjts så att fler ärenden kan godkännas utan kontrollansvarig. ( ) vi har lagt ribban lite högre. Vi har flyttat upp nivån lite och begär inte KA i en del enklare ärenden. Uddevalla, stor kommun Vidare lyfter en kommun i Skåne problematiken kring krav på kontrollansvarig kopplat till krav på samråd: Ställer man krav på KA måste man också ha samråd. Blir det för enkla grejer vill man inte kalla till samråd. ( ) Man borde ge byggnadsnämnden möjlighet att kräva KA för enklare grejer, men utan samråd. Till exempel bärande kon-

44 12 Trivector Information struktioner skulle jag gärna ha en KA på som följer upp projektet, men då måste vi kalla till samråd. För en ganska enkel åtgärd. Lomma, liten kommun 4.4 Kommunernas tillämpning av övergångsbestämmelserna Om det finns särskilda skäl får kommunerna med hjälp av övergångsbestämmelserna utse personer som inte är certifierade att ta uppdrag som kontrollansvarig (10 kap. 10 PBL). De flesta av kommunerna använder sig av övergångsbestämmelserna. Det är dock inte vem som helst som godtas kommunerna har lite olika krav vad gäller vilka som får godkännas och inte. Några av de grunder som framkommer i intervjuerna är: Personer som tidigare arbetat som kvalitetsansvariga Personer som är godkända enligt det gamla systemet Personer som är certifierade/godkända enligt det gamla systemet men har gått en kurs i nya PBL Personer som är lokalt godkända Personer som tidigare godkänts i andra kommuner Personer som tidigare godkänts i den egna kommunen Personen ska ha varit verksam som kvalitetsansvarig/kontrollansvarig Personen ska ha en oberoende ställning i vissa kommuner finns även restriktioner kring att de som godkänns utan certifiering ska ha erfarenhet av liknande projekt eller enbart får godkännas för enklare projekt. Vissa kommuner kan väldigt tydligt redogöra för vilka kriterier som gäller för att godkänna den som inte är certifierad, medan andra kommuner verkar göra en friare bedömning. I små kommuner spelar det återigen roll hur väl kommunen känner till den kontrollansvarige. Vi är en liten kommun och känner till de flesta. De vi känner till och som varit kvalitetsansvariga innan godkänner vi, men inga okända som inte är certifierade. Värnamo, mellanstor kommun Några kommuner reflekterar över att det kan vara svårt att få certifierade kontrollansvariga till mindre projekt, och att personer som inte är certifierade därför godkänns. En mindre kommun i Norrbotten menar att exempelvis gruvorna har certifierade kontrollansvariga, men att det är svårt för privatpersoner att få tag på personer som är certifierade. En mindre kommun i region mälardalen menar att det är svårt att få tag på certifierade kontrollansvariga som vill ta uppdrag i skärgården. Någon kommun lyfter även problemet att de som själva inte kan bestämma exakt vilka som får godkännas är det särskilda skäl till att icke-certifierade personer får anlitas, så måste kommunen tillåta den kontrollansvarige som angetts om byggherren framhåller att det inte gått att få tag på en certifierad kontrollansvarig. I övrigt är kommunernas syn på vad som utgör särskilda skäl

45 13 Trivector Information ofta att det inte går att få tag på någon certifierad kontrollansvarig inom rimligt avstånd. Vissa kommuner har successivt under året ställt högre krav på att den kontrollansvarige ska vara certifierad. Detta verkar främst vara de kommuner som har gott om certifierade kontrollansvariga. Det finns även ett tiotal kommuner som inte använder sig av övergångsbestämmelserna alls, utan som enbart godkänner certifierade kontrollansvariga. De som varit kvalitetsansvariga har ganska fort certifierat sig efter att den nya lagen trädde i kraft. Vi använder oss sällan av kvalitetsansvariga. Vi har inte fått in några det senaste halvåret. Åmål, liten kommun 4.5 Fler kontrollansvariga behövs De flesta kommuner anger att fler certifierade kontrollansvariga behövs. I figur 4 har kommunerna delats in efter hur många fler certifierade kontrollansvariga de anser behövs. De kommuner som inte kunnat svara hamnar i kategorin Vet ej. 30 Behövs fler certifierade kontrollansvariga i din kommun? Antal kommuner Nej Ja, några Ja, flera Vet ej Figur 4. Kommunernas svar på frågan huruvida fler certifierade kontrollansvariga behövs i kommunen. Staplarna representerar antal kommuner. Kommunerna som inte behöver fler Det är en brokig skara kommuner som svarat att inga fler certifierade kontrollansvariga behövs. I denna grupp återfinns både större kommuner som Nacka, Umeå och Jönköping, mellanstora kommuner som Hudiksvall, Västervik och Motala och mindre kommuner som Övertorneå, Munkfors och Olofström. Kommunerna är även spridda över landet. Kommunerna som behöver några till De kommuner som anger att de behöver ett fåtal certifierade kontrollansvariga till är främst små och mellanstora kommuner. Det rör sig både om kommuner som redan idag har ett antal certifierade kontrollansvariga men anser att det be-