Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen

Transkript

1 LokalEko Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner Norra Dalarnas distrikt Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsnäringen tagit fram målbilder för hur god miljöhänsyn ska se ut i samband med skogliga åtgärder, till exempel hänsyn vid slutavverkning. Skogsstyrelsen fortsätter nu arbetet med målbilderna på lokal nivå i hela landet. I Dalarna genomförs träffar mellan Skogsstyrelsen och skogsföretag med bland annat fokus på hur vi ska använda målbilderna i praktiken. Det finns goda förutsättningar för att målbilderna blir ett bra verktyg att använda för ökat samförstånd när vi pratar produktion och god miljöhänsyn med varandra. Om du som skogsägare är nyfiken på målbilderna kan du läsa mer på www. skogsstyrelsen.se/miljohansyn. Använd dem gärna som hjälp och stöd när du planerar skogliga åtgärder på din fastighet. Andra stora frågor gäller förändringar i skogsvårdslagen. Även nya föreskrifter om vilka åtgärder som ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken har tillkommit. Detta kommer att innebära vissa förändringar i rutiner och arbetssätt, både för myndigheter, skogsbruk och skogsägare. Skogsstyrelsen jobbar i år mer intensivt med skogsvårdslagen, vilket kan innebära fler förbud, föreläggande och vägledning (tidigare lagråd). Detta gör vi för att, via domstolsbeslut, få klargöranden i hur Skogsvårdslagen ska tillämpas. Samtidigt arbetar vi lika intensivt som tidigare med rådgivning. En god dialog är viktigt för att skapa förändringar och acceptans för de krav som samhället ställer på ett hållbart brukande av skogen. Nya möjligheter Det står klart att ytterligare resurser inom landsbygdsprogrammet , kommer att satsas på skogen. Utformningen av dessa stöd är ännu inte klara, men vår förhoppning är att stödet möjliggör fler möten med er brukare av skogen. Det är glädjande att vårt arbete inom ramen för det nationella arbetsmarknadsprojekt vi driver tillsammans med arbetsförmedlingen, har gjort att vi i Dalarna kunnat anställa 4 personer inom Nystartsjobb. Vi hoppas detta ger effekt även lokalt och att vi får möjlighet att tillsammans med övriga intressenter, starta fler liknande projekt till hösten. Nya tjänster Skogsstyrelsen har under våren lanserat flera nya e-tjänster med syfta att underlätta för skogsägare. Nu går det lätt att sätta sig in i vilket ansvar och vilka möjligheter du har när du brukar din skog. Ett exempel är Mina sidor, där kan du hitta information om din skog, planera åtgärder i kartverktyget och lämna in avverkningsanmälan. Gå även in och titta på Skogens paragrafer och Skogsdataportalen. Botanisera på hemsidan eller hör av dig till oss så hjälper vi dig. Det är en fantastisk möjlighet att äga skog, tag chansen och lär dig mer om den! Text: Rune Arvidsson och Emma Andersson Distriktschefer Skogsstyrelsen Information från Skogsstyrelsen

2 Personal & adresser Mora Tallvägen Mora Tfn Fax Älvdalen Ribbholmsvägen Älvdalen Tfn Fax Malung Östra Bangatan Malung Tfn Fax Älvdalen Malung Mora Vi som jobbar på Norra Dalarnas distrikt Mora Emma Andersson Tf distriktschef Lars Ambrosiusson (Ampe) Naturvård, Biotopskydd, Naturvårdsavtal, Omarronderingsfrågor, Bränning Lina Bergquist Inventeringar, Bränning, Hyggesfritt skogsbruk Tysk Björn Hermansson Grön Skogsbruksplan, Kurser, Uppdrag Maria Hindemo Naturvård, Lagfrågor, Avverkningsanmälan, Rådgivning Staffan Larsson Kulturmiljövård, Skogsbilvägar, Vilt, Grön Skogsbruksplan, Värdering Hyggesfritt skogsbruk Ulf Lindenbaum Inventeringar, Naturvård, Uppdrag, Skogsskador, Skogsskötsel, Hyggesfritt skogsbruk Ola Norrlander Uppdrag, Lagfrågor Hans-Olov Olsson Värdering, Grön Skogsbruksplan, Uppdrag Susanne Pihiven Skog och hälsa, Sociala värden, Regional utveckling, Arbetsmarknadsuppdrag Sofia Österdahl Naturvård, Biotopskydd, Naturvårdsavtal, Miljömål, Miljöhänsyn Älvdalen Raine Larsson Lagfrågor, Avverkningsanmälan Maria Nilsson Rådgivning, Kulturmiljövård, Nokås Daniel Palm Vattenvård, Rådgivning, Sociala värden, Klimatfrågor, Utbildning Ulf Tegnér Rådgivning, Uppdrag Malung Anders Berggren Lagtillsyn, Avverkningsanmälan,Föryngring Christina Enfjäll Områdesskydd, Rådgivning, Avverkningsanmälan, Naturvård Per-Anders Gilius Grön Skogsbruksplan, Värdering Andreas Öster Grön Skogsbruksplan, Rådgivning, Inventering, Naturvård BY RÅDGIVNING FÖR NUSNÄS OCH FÄRNÄS Bioenergi från skogen i Nusnäs och Färnäs Välkommen är du som äger skog i Färnäs eller Nusnäs. Dina anhöriga (barn, maka, make, sambo) är också välkomna. Var: Färnäs bygdegård samt budasmyren När: Söndagen den 1 Juni 2014 Tid: 09:00-12:00 Program 09:00 Samling i Färnäs Bygdegård 9:15 Avfärd till Budasmyren 9:15-12:00 Rådgivning och diskussion om uttag av bioenergi från skog TRÄFFEN ÄR AVGIFTSFRI. Anmälan sker genom att skicka ett till daniel.palm@skogsstyrelsen.se Ange deltagarens namn, telefon nr, e-postadress För mer information kontakta Daniel Palm, daniel.palm@skogsstyrelsen.se, MER INFORMATION PÅ Röjningsanalys för skogsägaren i Orsa och Mora Under våren görs utskick i samband med en årlig röjningsanalys som Skogsstyrelsen gör. BY RÅDGI Bioen och F Välkommen ä make, sambo Var: Färnäs b När: Söndage Tid: 09:00-12 Program 09:00 Samlin 9:15 Avfärd ti 9:15-12:00 Rå TRÄFFEN ÄR A Anmälan sker g Ange deltagaren För mer informa daniel.palm@sk MER INFORMATION PÅ WWW Redaktör: Maria Nilsson Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand Ett datorprogram bearbetar satellitbilder och efter analys kan man utläsa att det finns röjningsbehov eller någon typ av åtgärd som behöver utföras på den delen av fastigheten. I år går turen till Orsa och Mora med omnejd, där markägare kommer att få ett informationsblad om röjning samt en karta med röjningsbehovet på den egna fastigheten. Det här är en tjänst som Skogsstyrelsen erbjuder och Skogsägaren kan även logga in på e-tjänsten mina sidor för att se röjningsbehovet på sin fastighet.

3 Röjning beställning En lönsam investering oavsett vem som gör jobbet! Med röjningen skapar man ett mer robust bestånd. Den ger bättre dimensionsutveckling och virkeskvalitet och vanligen tjänar man igen kostnaden för röjningen vid den första gallringen. Men det finns även andra argument för röjning än ekonomi. Vid röjningen har du många gånger stora möjligheter att styra beståndets utveckling mot dina egna mål, oavsett om dessa handlar om virkesproduktion eller att bevara och utveckla skogens skönhets- och miljövärden. Att röja fram en blandskog som består av flera trädslag kan vara ett sätt att skapa ett tåligt bestånd som är väl rustat att möta de påfrestningar som följer med klimatförändringarna. Många uppfattar också blandbestånd som trevliga, samtidigt som det på lämpliga marker kan vara ett bra alternativ även ur produktionssynpunkt. Miljöhänsyn ska tas vid alla skogsliga åtgärder. Vid röjning kan det vara att spara biologiskt värdefulla lövträd, bevara eller skapa lövrika miljöer intill vattendrag och i fuktpartier samt att inte risa ned stigar och kulturlämningar. Oröjda ungskogar innehåller vanligen både barr- och lövträd. Med röjningen går det att styra inriktningen av produktionen och hänsynen för lång tid framåt. Miljöhänsynen ska alltid finnas med. Spara trädgrupper eller enskilda stammar av värdefulla trädslag. Bevara eller förstärk hänsynen i kantzoner. Foto: Ulf Olsson Det kan finnas många skäl att leja bort röjningen. Den som ska utföra arbetet på egen hand behöver tid, kunskap och fysisk förmåga. Röj bort träd och sly från kulturmiljöer, men var aktsam om de växter som tillhör kulturmiljön.

4 Oröjt/utgångsläge Röjt/mål För dig som skogsägare är det viktigt att ha ett mål för det arbete som ska utföras. Några viktiga frågor att fundera över innan arbetet påbörjas: Hur många stammar bör det finnas kvar efter röjningen? Vilken hänsyn ska tas till den biologiska mångfalden och andra miljövärden? Beställ bra kvalitet till rätt pris Som skogsägare kan du beställa arbetet direkt från ett specialiserat skogsvårdsföretag eller ta hjälp av en virkesköpare/ skogsinspektor som kan erbjuda röjning. Det senare kan vara särskilt lämpligt om arbetet kan göras i ett större paket med andra åtgärder. Tänk på att om du anlitar någon privatperson som inte är företagare med F- skattsedel så blir du formellt arbetsgivare, och förutom de ekonomiska effekterna, så är du då också ansvarig för arbetsmiljö och säkerhet. Priset på röjning varierar stort mellan olika objekt. Framförallt är det skogens höjd och täthet som påverkar kostnaden. Hög höjd (cirka 5 meter eller mer) och/eller stor täthet (cirka röjstammar/hektar eller mer) kan ge 2 3 gånger så höga röjningskostnader jämfört med en mer ordinär röjning. Storlek på- och gångavstånd till objektet, terrängens utseende, och om du har andra affärer med den som ska röja kan också påverka vilket pris som begärs. Om det är stor areal som ska röjas kan det löna sig att ta in anbud från flera utförare. På Skogsstyrelsens webbtjänst för skogsägare, Mina Sidor, kan du ta fram ett bra anbudsunderlag med kartor. Har du inte pengar till röjningen kan en paketlösning där du får intäkter från gallring eller annan avverkning på fastigheten vara ett sätt att ordna finansieringen. Var en aktiv beställare Det finns flera frågor att diskutera vid en beställning av röjning. Den du anlitar ska vara lyhörd för dina önskemål, men även kunna vara bollplank och rådgivare om du är osäker på hur åtgärden skall göras. Var inte rädd att fråga om sådant du är osäker på. Det ingår i ett professionellt bemötande att du ska få svar och förklaringar som är anpassade till din kunskapsnivå. Du bör samla dina överenskommelser med utföraren i ett kontrakt. Några av de viktigaste frågorna att diskutera och komma överens om finner du i punkterna nedan: Avgränsning av området som ska röjas Priser/kostnader Tidpunkt Uppföljning och återrapportering till beställaren Miljöhänsyn Röjningsinstruktion (trädslagsval, stamantal efter röjning, stamval) Är hela den överenskomna arealen röjd? Är hänsyn till natur- kultur och rekreationsvärden utförda enligt överenskommelse? Kvarvarande bestånd. Ta del av utförarens återrapportering. Med en tydlig beställning som formulerats i ett kontrakt och Priset för röning varierar beroende på tidsåtgången, framförallt är det höjden och tätheten som påverkar kostnaden. Till de mer lättröjda bestånden hör torra tallmarker med lågvuxen ungskog. CHECKLISTA RÖJNING Punkter att ta upp med utföraren Avgränsning av området Priser/kostnader Tidpunkt Uppföljning/redovisning Hänsyn till miljövärden t.ex. vatten, utmärkning av undantagna eller speciella områden Trädslagsblandning Stammar per hektar Kvalitet eller volymproduktion Kontrakt - röjning (Se bifogad karta) akt röjning Fastighet: Bestånd i skogsbruksplanen: Areal totalt: ha Mål med areal för resp. avdelning: avd nr/ha beståndet/en: (anges i procent) (se bifogad karta): Röjningstid: Senast klart datum: (moms tillkommer) Betalningsvillkor: Faktura ska skickas tidigast efter att arbetet avslutats. Betalning sker inom 30 dagar efter faktureringsdatum. Trädslagsblandning: tall gran björk övrigt löv Antal stammar kvar efter röjning: antal per ha Naturhänsyn Pris per ha/per timme: kr ha/timme Ort och datum Skogsägare Entreprenör Översiktskarta över röjningsbeståndet PG R1 Anteckningar: 1. Här är det mycket asp. Röj svagt så att det inte blir så mycket stubbskott. Gynna främst unggranarna. Naturvård (framtida evighetsträd) 2. Ett fuktigt parti som vi lämnar utan åtgärd. (viltvård) 3. Torrt område med ganska glest bestånd. Ta bort all björk men lämna nästan alla tallar. Uppföljning av den genomförda röjningen ska alltid göras. Begär en tydlig återrapportering från utföraren på de uppgifter som formulerats i kontraktet. Du bör också göra en egen uppföljning eller ta hjälp av en oberoende fackkunnig för att få en korrekt bild av röjningen. fått en bra återrapportering från utföraren underlättas uppföljningen påtagligt. Om du ändå är osäker och det gäller stora arealer kan du ta hjälp av en oberoende fackkunnig att bedöma arbetet. 2 Illustratör: Nils Forshed

5 Använd planeringsverktyget mina sidor Mina Sidor är Dina Sidor I tjänsten Mina sidor kan du som skogsägare hitta information om sin skog, planera åtgärder och lämna in avverkningsanmälan samt skriva ut åtgärdsunderlag. Du kan välja att logga in med e-legitimation eller personligt lösenord. Mina sidor är en avgiftsfri tjänst som är öppen för alla skogsägare och ombud. Här finns samlad information om skogsfastigheten, kartor, planeringsverktyg, checklistor och en komplett guide för att skapa och skicka avverkningsanmälningar. När du anmäler en avverkning skapas en pdf-utskrift av kart- och hänsynsunderlag helt automatiskt. Dokumentet kan skrivas ut eller sparas. Skogsstyrelsens webbapp Mina sidor finns även som webbapp, det vill säga en sida som är anpassad för smartphone eller surfplatta. Via webbappen kan du ladda ner informationen i förväg, eftersom den mobila uppkopplingen inte alltid är den bästa ute i fält. Skogsägarens gröna kuvert När du är inloggad i Mina sidor finns även möjligheten att ta fram ett grönt kuvert, det vill säga en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera brukningsenheter. Informationen har tagits fram för att underlätta ett aktivt skogsbruk. Skogens Paragrafer Har du någon gång ställt dig frågan Vilka regler är det som gäller? när du planerar en skogsbruksåtgärd? Då är du inte ensam. Med hjälp av Skogens paragrafer får du hjälp med att hitta de regler och råd som gäller vid olika skogsbruksåtgärder. Så här fungerar Skogens paragrafer Sökningen börjar med att du anger vilken skogsbruksåtgärd du vill få reda på regelverket om. Därefter kan du ange län, eftersom regler och råd ibland skiljer sig åt i landet. Du kan också komplettera din sökning med uppgifter om speciella natur-, kultur- eller sociala värden som berörs. Skogens paragrafer ger dig därefter en lista med hänvisningar till var du kan läsa mer om många av de regler och råd som berör din sökning. Tjänsten innehåller inte alla regler men den kompletteras och byggs ut successivt. Tänk på att det i skogen finns många naturoch kulturmiljövärden som inte är registrerade. Dessa har samma lagskydd och kräver samma hänsyn som de som är kända. Ersätter inte rådgivning eller tillsyn Observera att Skogens paragrafer endast ger en generell översikt och ska inte ses som ersättning för Skogsstyrelsens arbete med tillsyn eller rådgivning. Här kan du läsa mer om vilka regelverk som Skogens paragrafer täcker in.

6 Fäbodarnas landskap Dalarnas fäbodar gömmer sig i skogen! Det finns många spår av övergivna fäbodar i skogsmarkerna. Dalarna är verkligen Fäbodarnas landskap framför andra och vi känner till cirka 1750 fäbodar, stora som små. Men det finns även spår av andra kulturlämningar i skogen, till exempel från svedjefinnarna, och det gäller att hantera skötseln kring dessa platser på rätt sätt. På några fäbodar kan man ännu få en glimt om hur det var en gång när fäboden var i gång. På dessa fäbodar betar djur och man har en viss mejeriproduktion. Det är en blandning av nutid och dåtid. När fäbodarna var i full gång fram till 1920-talet, så kan vi räkna med att en stor del av skogen runtomkring var slåttermark, betad mark och betydligt mer öppen än i dag. På fäbodarna närmast byn så kunde det också finnas odlingar. Spåren av det som en gång var med bebyggelse, gärdsgårdar, odlingar, stigar, lövtäktshamlade träd, vårdträd, kallkällor, spann, liar, plogar och mycket annat, suddas alltmer ut och försvinner ner i det vi kallar för kulturlager. Det finns även andra lämningar som liknar fäbodar, till exempel spåren av den skogsfinska invandringen under talet. Finnbygdskulturen levde kvar i flera hundra år med svedjefinnar som så småningom skulle samsas med fäbodarnas och bergsbrukets expansion. Människorna lämnade mängder med spår i landskapet. Skogarna var knappast tomma, vilket vi kan förledas att tro idag. Exempelvis var Bastbergets fäbodvall i Gagnefs kommun under 1800-talet Skandinaviens största med 100 hushåll och nära 600 djur. Hur ska man då veta om man har lämningar på sin mark? Ett bra ställe att börja titta på är Skogens pärlor på Skogsstyrelsens hemsida Där hittar du alla kända natur och kulturvärden. Men en hel del är tyvärr oregistrerat. Ett sätt att få koll på kulturvärden är att titta på Lantmäteriets historiska kartor på Det kan vara lite bökigt att hitta rätt men ge det lite tid så får du en riklig utdelning. Det finns tips på Lantmäteriets hemsida hur man går tillväga. När man ska avverka skog är det viktigt att man tar den hänsyn som krävs! Det innefattar även kulturlämningar, både sådana som är oregistrerade som registrerade. Ytterst är det markägarens ansvar att ta den hänsyn som krävs för att inte skada natur och kulturvärden. I början av 2014 har exempelvis de allra flesta markägare inom omarronderingsområdet Leksand Östra fått sina nya innehav tillgängliga. Det innebär att de nu kan börja avverka i sina skogar. En del markägare kan ha fått andra marker i sitt innehav där man kanske inte är hemmastadd. Då kan det vara värdefullt att få veta hur man bör handskas med marker som kan innehålla stora kulturvärden efter till exempel fäbodar. Jenny Karlsson, arkeolog Skogsstyrelsen. Före. Jenny Karlsson, arkeolog på Skogsstyrelsen, hur kan man veta att det kan röra sig om bebyggelselämningar eller gårdslägen från fäbodar eller torp? Jag brukar först försöka titta om det finns någon registrerad lämning i Fornsök (det digitala fornminnesregistret som finns i Skogens pärlor). Hittar jag inget där så brukar jag gå till de historiska kartorna hos Lantmäteriet. Ofta får man napp och hittar detaljerade kartor med såväl husgrunder, stigar, stängslingar mm, som kan vara en hjälp när man ska planera sin skogliga åtgärd. När jag går ut i skogen så jämför jag den historiska kartan med verkligheten och ofta hittar man väldigt många delar; jordkällare, husgrunder med spisröse, grund efter lada/ fähus, röjningsrösen, källa/ brunn och stigar/vägar. Man kan även se kulturväxter, till exempel mästerrot, tigerlilja och syren samt hamlade träd. Ytterligare en lämningstyp som hänger samman med bebyggelser är lämningstypen övergivna åkerytor/ fossila åkrar. Hur känns de igen? Det är odlingslämningar i form av en eller flera större åkerytor. Invid och i dessa återfinns oftast odlingsrösen, åkerkanter, åkerhak och diken. Vanligt förekommande på yngre åkrar är även en åkerväg, vilken ofta ligger i nuvarande väg.

7 Efter. Dalarnas fäbodar gömmer sig i skogen. Tusentals byggnader är redan varaktigt övergivna och ligger mestadels i stort sett under ett lager av mossa och bärris. Andra är fallfärdiga och en del går fortsatt att räddas. Här ett fäbodställe där markägaren valde att åtgärda innan det var för sent. Runt omkring finns åtskilliga fler lämningar som kräver sin speciella hänsyn vid skogliga åtgärder. Tillkomst före eller efter år 1850 har en viss betydelse? Ja alla kulturlämningar som har tillkommit före 1850 och som är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och är varaktigt övergivna räknas från 1 januari 2014 som fornlämning. (Tidigare sa man även fast fornlämning). Riksantikvarieämbetet, som har det nationella ansvaret för fornlämningar, har även utarbetat rekommendationer för cirka 90 lämningar som kan ha sin tillkomst både före och efter Är du osäker på en lämnings status tar du som markägare i första hand kontakt med Länsstyrelsen. Det är ytterst Länsstyrelsen som har ansvaret för fornlämningar på Länsnivå. När Skogsstyrelsen får in en avverkningsanmälan som berör en fornlämning eller en förmodad fornlämning så skickas den vidare till Länsstyrelsen. Om någon enskild person funderar om man har en fornlämning på sina marker, kan man alltid kontakta Länsstyrelsen. Om det inte är en fornlämning så går lämningen under 30 Skogsvårdslagen och då kan Skogsstyrelsen ge råd hur man ska skydda, bevara och vårda lämningen. Vilka generella råd brukar Skogsstyrelsen ge till markägaren eller det skogliga ombudet som bistår markägaren när det gäller övriga kulturhistoriska lämningar? Det är flera olika saker, däribland: Att man tar bort alla träd som står i och invid synliga lämningar såsom husgrunder av olika slag, röjningsrösen, källor/brunnar, och eventuella stigar och vägar. Detta gäller även för odlingsytor med tillhörande åkerkanter, åkerhak, odlingsrösen och diken. Var dock varsam och spar ovanliga träd och buskar, till exempel fruktträd, vårdträd, hamlade träd, prydnadsbuskar, bärbuskar och övriga kulturväxter. Naturvärdesträd, som hamlade träd bör lämnas kvar i odlingsrösen och åkerkanter men aldrig i eller invid husgrunder eller andra konstruktioner. Att man inte lägger ris eller grothögar på husgrunder, röjningsrösen, källor/ brunnar eller på stigar och vägar. Detta gäller även för eventuella odlingsytor, åkerkanter, åkerhak, odlingsrösen och diken. Undvik körning på synliga lämningar och mellan husgrunder. I husgrunder och utanför dessa (på gårdsplanen) kan det finnas ett rikt kulturlager under marken som vid en arkeologisk undersökning kan berätta mer om de som en gång verkade på platsen. Om det är absolut nödvändigt att köra nära en husgrund så bör man bygga en bro eller lägga ordentligt med ris och köra på detta. Vid sista körningen kan bron/riset ligga kvar om man riskerar att skada lämningen då det tas bort. Markera gärna lämningen/lämningarnas yttre synliga gränser med 1,3 meter höga kulturstubbar som placeras utanför lämningen med god marginal (5 10 meter). Vad gäller återbeskogning med markberedning och därefter plantering så anser Skogsstyrelsen som regel att det inte är lämpligt med markberedning och plantering inom det så kallade gårdsläget, men inom eventuella berörda odlingsytor kan markberedning och plantering vara okej, förutsatt att åkerkanter/hak, odlingsrösen och eventuella diken inte påverkas negativt. Text: & foto Roger Eriksson

8 SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER motorsåg! NYA KRAV FÖR ÄR DU KÖRKLAR? Nu har de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket börjat att gälla. De innebär att du senast den 1 januari 2015 måste ha dokumenterade kunskaper för att få använda motorsåg. Välkommen att utbilda dig hos oss i Dalarna! För mer information och anmälan gå in på eller ring oss på Aktuella utbildningar SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER Utbildning Datum Plats Röjsångskörkort, nivå RA, grund 4 juni Rankhyttan, Falu kommun Motorsågskörkort, nivå AB 24 juni Rankhyttan, Falu kommun Röjsågskörkort, nivå RA, grund 3 juli Rankhyttan, Falu kommun Röjsågskörkort, nivå RA, grund 12 juni Siljansfors, Mora Röjsågskörkort, nivå RA, grund 14 juni Mora Motorsågskörkort, nivå AB 24 juni Siljansfors, Mora Motorsågskörkort, nivå AB repetition 27 juni Siljansfors, Mora Dessa kurser erbjuder Skogsstyrelsen inom Dalarnas gränser just nu. Vi anpassar även kurser efter behov och önskemål. Sök gärna på vår hemsida för kurser utanför vårt län!