Temadag Skogsriket. Gratis inträde Tipspromenad Mat och kaffe finns att köpa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Temadag Skogsriket. Gratis inträde Tipspromenad Mat och kaffe finns att köpa"

Transkript

1 LokalEko Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner Norra Dalarnas distrikt Skogens Dag Välkomna till Skogens Dag i Siljansfors! Datum: 2juni Tid: Skogen är vår viktigaste resurs i Dalarna. Hur gör vi för att leva av den? Kom till Siljansfors och ta reda på det. Hålltider Inledning. Monika Stridsman, generaldirektör Skogsstyrelsen och Maria Norrfalk, Landshövding Dalarna Exkursioner i försöksparken och i skogen Timbersportuppvsining Exkursioner i försöksparken och i skogen Föredrag i Milan: Hur lockar vi unga till skogen? Elisabet Salander Björklund, Bergvik Skog Pär Larsson, Skogsstyrelsen Timbersportuppvisning Avslut Temadag Skogsriket Gratis inträde Tipspromenad Mat och kaffe finns att köpa Skogsriket är landsbygdsminister Eskil Erlandssons vision för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skogen och därigenom bidra till ekonomisk utveckling på landsbygden och i småortssverige. Skogsriket vilar på det hållbara brukandet och basen är de jämställda målen miljö och produktion. Text & foto: Maria Nilsson Se utförligare program i kommande annonser på Information från Skogsstyrelsen

2 Personal & adresser Ledare Särna Lima Mora Tallvägen Mora Tfn Fax Älvdalen Ribbholmsvägen Älvdalen Tfn Fax Malung Östra Bangatan Malung Tfn Fax Älvdalen Malung Mora Lima Tfn Besök enligt överenskommelse Särna Tfn Besök enligt överenskommelse Vi som jobbar på Norra Dalarnas distrikt Mora Thomas Östlund Distriktschef Lars Ambrosiusson (Ampe) Naturvård, Biotopskydd, Naturvårdsavtal, Omarronderingsfrågor, Bränning Emma Andersson Stf distriktschef, Lagfrågor, Miljöhänsyn Avverkningsanmälan Lina Bergquist Inventeringar, Rådgivning, Avverkningsanmälan Tysk Björn Hermansson Grön Skogsbruksplan, Skogens Mångfald, Kurser Maria Hindemo Föräldraledig Staffan Larsson Kulturmiljövård, Skogsbilvägar, Vilt, Grön Skogsbruksplan, Värdering Ulf Lindenbaum Inventeringar, Naturvård, Uppdrag Ola Norrlander Lagfrågor, Avverkningsanmälan, Inventering, Praktiskt naturvårdsarbete Hans-Olov Olsson Värdering, Grön Skogsbruksplan Susanne Pihiven Skog och hälsa, Sociala värden, Regional utveckling Sofia Österdahl Föräldrarledig till september 2012 Älvdalen Raine Larsson Lagfrågor, Avverkningsanmälan Maria Nilsson Rådgivning, Nokås, Skogens Mångfald Daniel Palm Vattenvård, Rådgivning, Sociala värden, Klimatfrågor Ulf Tegnér Rådgivning, Uppdrag åt Älvdalens besparingsskog Malung Anders Berggren Lagfrågor, Föryngring, Avverkningsanmälan Christina Enfjäll Biotopskydd, Naturvårdsavtal, Rådgivning, Kurser, Avverkningsanmälan Per-Anders Gilius Grön Skogsbruksplan, Värdering Anna Jonsson Cabrajic Naturvård, Kurser, Biotopskydd Andreas Öster Rådgivning, Inventering, Naturvård Ledare Foto: Maria Hindemo Lyft blicken! Lyft blicken! Under 1800-talet och början av 1900-talet var Norra Dalarna genom bristen på bra åkermark beroende av Under 1800 talet och början av 1900 talet var Norra Dalarna myrar för att slåtta hö till kreaturen. Myrar gav inkomster, samtidigt genom bristen på bra åkermark beroende av myrar för att slåtta hö som till kreaturen. skogen inte Myrar sågs gav som inkomster, mycket värd. samtidigt som Det fanns skogen gott inte om sågs skog, som men mycket den nyttjades värd. Det mest fanns till gott om skog, byggnadsvirke men den och nyttjades brännved. mest De till senaste byggnadsvirke 50 åren och har brännved. situationen De senaste förändrats. 50 åren Pappers- har situationen och sågverksindustrins förändrats. Pappers och utveckling sågverksindustrins gör att efterfrågan utveckling på virke gör ständigt att efterfrågan ökar. på virke ständigt ökar. Vi står nu i ett vägskäl. Många intressen vill använda skogen till mer än vad vi gör idag. Bioenergianvändningen ökar Vi står nu i ett vägskäl. Många intressen vill använda skogen till i Sverige, mer än vad turismbranschen vi gör idag. Bioenergianvändningen vill ha fler upplevelser, jägarna ökar i Sverige, vill ha turismbranschen mer i frysboxen vill och ha fler mer upplevelser, rekreation, jägarna vill pappers- ha och mer sågverksindustrin i frysboxen och mer vill rekreation, ha råvara, pappers samtidigt och som naturvårdsintressena sågverksindustrin vill vill ha värna råvara, den samtidigt biologiska som mångfalden naturvårdsintressena och i förlängningen vill värna kanske den också biologiska vår egen mångfalden existens. och Räcker i förlängningen skogen till kanske för alla också önskemål? vår egen existens. Räcker skogen till för alla önskemål? I Dalarna finns en stark tradition och kultur kring hur man brukar skogen. Det är bra. Men det kan bli ännu I Dalarna finns en stark tradition och kultur kring hur man bättre om brukar vi ibland skogen. prövar Det är nytt bra. och Men utvecklar. det kan bli Istället ännu bättre för om vi att fastna ibland i fokus prövar på den nytt enda och utvecklar. procent nyckelbiotoper Istället för att fastna i fokus som finns på den vill vi enda också procent poängtera nyckelbiotoper vikten av som att röja, finns gallra vill vi också och skapa poängtera bra föryngringar. vikten av att Det röja, är gallra då, när och markens skapa bra fulla produktionsförmåga föryngringar. Det utnyttjas, är då, när som markens vi skapar fulla förutsättningar produktionsförmåga att kunna möta alla utnyttjas, de intressen som vi som skapar på förutsättningar olika sätt vill för ta del att kunna av resursen möta alla skog. de Arealer intressen för som naturvård på olika sätt vill ta och arealer del av för resursen skogsproduktion skog. Arealer måste för naturvård kunna finnas och arealer för sida vid skogsproduktion sida. Nyckelbiotopsarealen måste kunna motsvarar finnas sida en vid årsavverkning Nyckelbiotopsarealen och är sålunda en kortsiktig motsvarar lösning en årsavverkning på dagens och är sida. efterfrågan sålunda på virke. en kortsiktig Vi tar gärna lösning bollen på dagens och diskuterar efterfrågan på virke. nyttan med Vi tar en gärna bra bollen skogsproduktion och diskuterar för nyttan att kunna med få en ut bra mer av skogsproduktion skogen. för att kunna få ut mer av skogen. Lyft blicken! Lyft blicken! Det finns Det stora finns stora möjligheter möjligheter för Norra för Norra Dalarnas Dalarnas skog skog i framtiden. i Redaktör: Lina Bergquist Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand

3 Invigning av Eggarnas reservat! Eggarna i Malung Sälens kommun - ett givet utflyktsmål Bildandet av reservatet började på 90-talet med att byborna i Yttermalung gjorde kommunen uppmärksam på vilka värden som kunde gå förlorade om området avverkades. Detta ledde till ett markägarbyte och beslutet att bilda det kommunala reservatet på ca 30 ha togs Unikt landskap Genom området löper den geologiskt intressanta Malungsåsen. Skarpa åsryggar, ofta flera parallella, har gett namn åt området. Dessa åsar, eggar, ger upphov till en mycket variationsrik terräng och ett mångskiftande skogslandskap. Öppet för alla Genom hela reservatet finns ett system av stigar i varierad svårighetsgrad. Delar av området är handikappanpassat. Området har delvis höga naturvärden och är av stort rekreationsintresse för ortsbefolkning och allmänhet. Naturvårdsinriktad skötsel För att öka rekreationsvärdena samtidigt med den biologiska mångfalden har valda delar av området lämnats orörda medan andra plockhuggits för att öka ljusinsläpp och gynna ljusälskande trädslag. Många engagerade Huggningen har utförts med motorsåg av skogsbrukselever från Stöllets Folkhögskola. Utförseln av virket har till stor del skett på traditionellt sätt med häst. Iordningställandet har varit ett samarbete mellan Malung-Sälens kommun, Här finns vackra utsiktsplatser över älven och fina fiskemöjligheter. Skogsstyrelsen, Yttermalungs bygdegårdsförening, Arbetsförmedlingen, Naturskyddsföreningen och boende i närområdet. Onsdagen 30 maj klockan 18:00 är alla intresserade välkomna att se hur rekreationsreservatet Eggarna har blivit. Plats: Yttermalung västra sidan älven norr om bron. Skyltat. För mer information, kontakta: Mats Larsson tfn Malung-Sälens kommun Christina Enfjäll tfn Skogsstyrelsen Skolskogslådan En friskhetsfaktor för elever och personal Skolorna i Norra Dalarnas distrikt välkomnas att kostnadsfritt låna skolskogslådan hos Skogsstyrelsen. I lådan finns övningar och material som gör det enkelt att komma igång i skolskogen. Lådan passar till elever i hela grundskolan och särskolan. Med skolskogslådan vill vi uppmuntra till ökad utomhuspedagogik och fysisk aktivitet. Vårt syfte är också att öka intresset för och kunskaperna om skogen och alla dess värden. Lådan finns att låna på våra kontor i Malung, Älvdalen och Mora. Kontakt: Susanne Pihiven, tfn , Text: Susanne Pihiven

4 Vägspecial Vägar till bra väg Ligger skogen långt från närmsta väg? Går du i vägbyggartankar? Här får du några tips och råd om vad du bör tänka på när du ska bygga väg. Båtnad Det första du bör göra är att förvissa dig om att en väg vore lönsam att bygga. Du bör också tänka över hur vägen bör dras för att den ska bli så lönsam som möjligt. Många gånger kan det vara fördelaktigt att samarbeta mellan flera fastigheter för att optimera nyttan. För att bestämma vägens fångstområde (båtnadsområde) är det lämpligt att titta på kartan och avgränsa mot naturliga drivningshinder såsom exempelvis berg, stora myrar och stora vattendrag. Båtnaden (nyttan) med vägen beräknas genom att man uppskattar hur mycket man tjänar in på kortare skotningsavstånd jämfört med kostnaden för vägbygget. Miljön Vid planering av vägbygget är det också viktigt att du tänker miljömässigt rätt. Det gäller att undvika känsliga naturområden, inte påverka naturliga vattendrag mer än nödvändigt samt att undvika kulturmiljöer. Om det är nödvändigt att dra vägen över vattendrag eller känsliga naturområden, fundera på hur du kan göra det på ett så skonsamt sätt som möjligt. Vid flera vägar som byggts på senaste tiden har ett primärt skäl också varit att få bort tung trafik från boendemiljöer. Byggande Vid vägbygget är det viktigt att beställningen görs tydligt så både du som beställare och entreprenören är överens om vad som ska byggas. Se till att dimensionera trummor och diken så att de klarar att ta emot vattnet. Vilken åtkomst du vill ha på vägen bestämmer också Vägsamråd Att bryta skogsbilväg kan väsentligt påverka naturmiljön, därför bör man alltid samråda med Skogsstyrelsen 6 veckor innan arbetet påbörjas. Till anmälan ska en karta bifogas som visar vägens tänkta dragning samt på vilka sätt man tänkt ta hänsyn till natur- och kulturmiljön. Hur gör man? -Om vägen dras i stående skog så att man måste avverka en väggata som överstiger 0,5 ha ska det anmälas på en vanlig avverkningsanmälningsblankett, säger Maria Hindemo som handlägger lagärenden på Skogsstyrelsen. Kryssa då i Avverkning för omläggning. Mindre vägar då? -Om vägen kräver mindre avverkning än 0,5 ha eller om den ska byggas på ett hygge behöver man ju inte anmäla någon avverkning utan då ska man använda samrådsblanketten. Blanketter finns att hämta hos oss eller på vår hemsida, karta ska bifogas och man ska ange på vilket sätt man tänkt ta hänsyn till natur- och kulturmiljön. Ta kontakt med oss om du är tveksam. Vad händer sen? -När anmälan kommer in till oss så granskar vi den mot det kartmaterial som vi har och gör eventuellt fältbesök. Beroende på om

5 vägklassen. Ta gärna hjälp av kunnig projektör så att många fallgropar undviks. En bra planerad och byggd väg behöver inte så dyrt underhåll och blir därför billigare i längden. En normal skogsbilväg med bärlager (0-35 mm) kostar i många fall ca kr/längdmeter väg. Förvaltning När vägen är byggd så ska den förvaltas på något sätt. Är man endast några få delägare kan en frivillig överenskommelse räcka. Där är varje ägare medlem i vägföreningen. Är man många delägare i vägen behövs det oftast en gemensamhetsanläggning genom lantmäteriförrättning av vägen där fastigheten då har andelar i vägen och vägföreningen har lättare att förvalta och sköta vägen. Text: Staffan Larsson Foto: Fredrik Ekedahl Vattenvägar i skogen Foto: Daniel Palm Att byta ut hindrande vägtrummor mot valvbågar kan vara klokt ur klimatperspektiv. Dessutom gynnar det vattendragets fauna. Vägen som byggs ska hålla i många år, därmed bör man också behöva tänka på förväntade klimatförändringar med häftigare regn och flera tjällossningar. vägen berör känsliga områden eller inte så tar vi upp det som ett så kallat samråd. Vad är ett samråd? -Ett samråd innebär dels att vi inhämtar yttrande från Länsstyrelsen och ev kommunen men det viktiga är att vi för en dialog med markägaren eller verksamhetsutövaren kring åtgärden. Tillsammans kan vi förhoppningsvis enas om anpassningar eller alternativa vägdragningar som är bättre lösningar både för vägen och för miljön. Om man inte blir överens då? -Själva samrådet är, precis som det låter, ett råd som vi ger. I slutändan är det alltid utföraren som är ansvarig för att vägen blir byggd på ett så bra sätt som möjligt. Men, om vi bedömer att det finns tveksamheter eller stor risk för miljöpåverkan så kan vi skriva förbud som man måste följa. Åtgärden kan även kräva tillstånd från Länsstyrelsen om man inte gör anpassningar. Vad ska man tänka på? -Ju mer information vi får via blanketten desto snabbare kan vi handlägga ärendet. Beskriv dina åtgärder och ge oss en tydlig karta (se bildexempel). Kom ihåg att åtgärden inte får påbörjas förrän samrådet är klart eller sex veckor passerat, detta gäller även avverkning av väggatan. Text: Lina Bergquist De flesta djur som lever i rinnande vattendrag, t.ex. fiskar och insekter, är i stort behov av att kunna förflytta sig upp- och nedströms i vattendragen för att långsiktigt kunna överleva. Vägtrummor som används för byggnation av skogsbilvägar har ofta liten diameter, stark lutning, litet vattendjup, onaturlig botten och hög vattenhastighet. Dessa vägtrummor utgör vandringshinder för många arter, särskilt om det finns ett vattenfall på nedströmssidan av trumman. Rätt placerade halvtrummor eller s.k. valvbågar påverkar inte djurens vandringsmöjligheter lika negativt. Valvbågarna har betydligt större diameter, tillåter ett naturligt bottensubstrat och släpper in mer ljus. Att se över sina vägtrummor är klokt även ur ett klimatförändringsperspektiv. I Dalarna har nederbörden redan ökat och kommer på sikt öka med 20 %. Det regn som faller kommer i större del att falla som häftiga skurar. Detta ställer större krav på dimensioneringen av våra vägtrummor så att de skall kunna svälja mer vatten per tidsenhet. Underdimensionerade trummor kan orsaka vägras vid höga flöden. För den som vill ersätta en vägtrumma med valvbåge finns ekonomiskt stöd att få. Nokås-bidraget (natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen) kan ersätta 70 % av dina kostnader när du främjar skogens växter och djur. Stöd kan bland annat lämnas för grävarbete, material och transport av grävmaskin och grus. Kontakta Maria Nilsson för mer information. tfn , Text: Daniel Palm & Maria Nilsson

6 Lokalt naturvårdsprojekt Kungsörn i Mora och Orsa kommun Skogsstyrelsen driver under ett projekt med målet att förenkla möjligheterna för skogsägare att ta hänsyn till kungsörnen i sitt brukande av skogen. Lokal information I ett första skede handlar det främst om att registrera lokal information om kungsörnsrevir i Skogsstyrelsens kartsystem, till detta arbete har vi stor hjälp av Kungsörnsgruppen i Dalarna som ideellt samlar in och delger Skogsstyrelsens information om kungsörnens utbredning. Rådgivning till skogsägare När skogsstyrelsen får in en anmälan om avverkning kommer vi framöver att granska anmälan mot förekomst av kungsörnsrevir inom Mora och Orsa kommun. Det ger oss möjligheter att förmedla kunskap och ge rådgivning om hur du som skogsägare utför bästa tänkbara hänsyn till en boplats och ge information om vilket ansvar man har som utförare av skogsbruksåtgärder i ett kungsörnsrevir. För att fortleva i nuvarande nivå är Dalörnarna beroende av inflyttning från andra län. 23 häckningar i Dalarna Riksdagen har tagit beslut om att minst 600 häckande par bör finnas i Sverige, i dagsläget är bedömningen att det finns 500 häckande par. Trenden hos den svenska kungsörns-stammen tyder på att den har ökat på senare år, framförallt i södra Sverige. Antal häckningar i Dalarnas län 2011 är 23, varav 18 lyckades få fram ungar. Hör av dig till oss För skogsbruksåtgärder som kan vara negativa för häckande kungsörn, t.ex. röjning, gallring, föryngringsavverkning eller markberedning ansvarar markägaren för att ta reda på den information som krävs för att utföra åtgärden på ett bra sätt. Är du osäker och känner på dig att ett område kan vara en lämplig miljö för kungsörn så hör gärna av dig till oss på skogsstyrelsen, då kan vi förhoppningsvis ge ett svar på om det finns kungsörnsrevir i närheten. Infraröda satellitbilder Tolkning av bilder från ovan Text: Emma Andersson Skogsstyrelsen genomför varje år satellitbildsanalyser av förändringar i skogens utseende. Dessa används bland annat till vårt arbete med lagtillsyn och rådgivning för ökad produktion. Analyserna görs utifrån bilder av skogsmarken som den till vänster, med ett infrarött satellitbildsfilter ovanpå ett svartvitt ortofoto. Foto: Pär Johansson/NATURTON Nyupptagna hyggen Skogsstyrelsen genomför varje år satellitanalyser av förändringar i skogens utseende. I denna process får vi bland annat veta vilken areal som avverkats under perioden mellan två olika satellitbildstagningar. I år upptäcktes ovanligt många avverkningar på områden som inte hade en registrerad avverkningsanmälan. Föryngringsavverkningar större än 0,5 hektar måste anmälas, oanmälda avverkningar leder till en åtalsanmälan. Försäkra dig därför om att du som skogsägare fått en bekräftelse på din anmälan och att sex veckor från ankomstdatum passerat innan du går vidare med avverkningen. Röjningsindex Röjning är en viktig skogsbruksåtgärd där man har stor möjlighet att påverka det framtida beståndets egenskaper vad det gäller trädslagsblandning, kvalitet och framtida naturvärden. För att öka röjningsaktiviteten i skogen så genomför Skogsstyrelsen en analys av satellitdata för att kartlägga skogar med stort röjningsbehov. Efter identifiering av lövrika ungskogsbestånd skickas ett rådgivningsbrev till skogsägaren som informerar om det förmodade röjningsbehovet tillsammans med en kartskiss över objektet. Under 2012 så kommer Malung/Sälens kommun att analyseras Text: Ola Norrlander & Björn Hermansson

7 Miljömålsarbetet Hur ska Dalarna nå Levande skogar? Det finns mycket få naturskogsartade skogar kvar i vårt land, men här i Dalarna har vi trots allt en högre andel att värna om än riksgenomsnittet. Foto: Hans-Olov Olsson Under vintern och våren har Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen fört en dialog med skogsnäringen och ideella miljörörelsen kring åtgärder för att nå miljömålet Levande skogar i Dalarna. Höga ambitioner Miljömålet Levande Skogar beskriver den kvalitet man vill uppnå i skogen, till exempel att de skogliga arterna ska kunna fortleva, att kulturlämningar inte förstörs i skogsbruket, att marken inte skadas och att vattnet ska behålla sin ekologiska funktion. Målet andas höga ambitioner, men finns det egentligen något alternativ? Brist på naturskogar Frågan berör och är angelägen. Det finns inte mycket naturskogar kvar i landet i sin helhet, eller i Dalarna, men här finns trots allt en högre andel än rikets genomsnitt. Dessutom anklagas den miljöhänsyn som lämnas vid avverkning för att vara otillräcklig eller missriktad. Samtidigt finns också positiva tecken. Många markägare lämnar frivilliga avsättningar med höga naturvärden och mängden död ved i skogen ökar ved som är livsviktig för många svampar och insekter. Förändringsarbete tar tid En dialog innebär att tala och att lyssna inte nödvändigtvis att vara överens. Det är inte lätt, men visst löser samtal fler knutar än det skapar på sikt? Den tiden finns inte, menar de ideella miljöorganisationer som hoppat av dialogen, i protest mot att vi inte når målet Levande Skogar i Dalarna med de lokala åtgärder som tagits fram i denna dialog. Trots detta är de fortsatt delaktiga i det lokala dialogarbetet och lägger ner mycket fritid på dessa frågor. Lokalt och nationellt arbete Åsikten som framförts är befogad. Kan vi lösa denna fråga själva i Dalarna? Naturligtvis inte! För att vi i Dalarna ska få de levande skogar som miljömålet beskriver är vi också beroende av nationella processer och beslut, oavsett viktiga lokala initiativ. Detta kan vara mycket frustrerande, att någon annan har makt över utgången i våra skogar. Starkt engagemang Därmed inte sagt att vi är maktlösa på det lokala planet. Det visar det breda deltagandet i denna dialog från såväl skognäring som ideell naturvård och myndigheter. Tvärtom, dessa frågor väcker starkt engagemang hos många. Det är den kraften vi måste ta till vara och fortsätta kommunicera med varandra för att jobba framåt. Det är både skogsnäring och ideell naturvård överens om. Text: Anna Jonsson Cabrajic

8 Allemansrätten Upptäck skogens pärlor I Lima finns det ett berg som är fullt av upplevelser. Dess namn härstammar från en dispyt mellan två jättar varav den som bodde på berget var vred dvs. hörrmin eller harmsen på den andra. Linné nyfiken Många säger än idag Horrmundberget men vissa kallar det Kläppen efter den skidanläggning som byggts på berget. Carl von Linné ville besöka den grotta som finns där och som kallas för Trollstärhuset men lyckades inte få någon guide då ortsbona inte ville komma i otal med de troll som höll till där. Trollens boning Om man inte räds trollen kan ett besök vid Klittfallet starkt rekommenderas. Det är sannerligen trollens boning och Backholsbäcken kastar sig här utför lodytor som omhuldas av forsdimma året om. Bäcken bildar flera fall på sin strida väg nedför berget. Vintertid bildas fantastiska isformationer här. Ett besök i regnväder är en särskild upplevelse. Inte störa eller förstöra Om du besöker denna magiska plats så rekommenderas tåliga kläder, god mat- säck och gott om tid. Och var försiktig, stenarna är hala och marken sluttar. Kom ihåg allemansrätten: Inte störa eller förstöra. Ta bara foton och lämna bara fotsteg. Hitta hit För att hitta hit svänger du av 71:an strax söder om Kläppens skidanläggning. Du åker in på den skogsväg som letar sig upp mot berget. Håll vänster och stanna sedan på lämplig plats efter att du korsat bäcken. Tänk på att parkera så att du inte hindrar övrig trafik. Följ sedan bäcken uppströms tills du når det stora fallet. Kalendarium våren 2012 Mer information och fler aktiviteter kan du se på hemsidan eller genom att kontakta oss. Text & foto: Andreas Öster Kostnadsfria aktiviteter Datum Tid Plats Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 21 maj Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 25 maj Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 4 juni Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 8 juni Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 18 juni Orsa, Jordägarkontoret Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 21 juni Älvdalen, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 29 juni Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 2 juli Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 13 augusti Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 17 augusti Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 20 augusti Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 24 augusti Transtrand, Plats anges senare Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 3 september Sollerön, Plats anges senare Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 7 september Sollerön, Plats anges senare Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 1 oktober Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 5 oktober Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 15 oktober Kättbo, Plats anges senare Privat rådgivning Enl.ö.k Enl.ö.k Din fastighet, Dalarna Utbildningar Datum Plats Kontakt för priser och tider Skogsdikning; markavvattning, dikesrensning, skyddsdikning m.m. 16 maj Siljansfors Daniel Palm Motorsågskörkort nivå AB juni Mora Björn Hermansson Röjsågskörkort nivå RA+RB juni Mora Björn Hermansson Natur- och kulturmiljövård (Grönt kort) Grundkurs 4 dagar 29 maj-1 juni Mora Björn Hermansson Natur- och kulturmiljövård (Grönt kort) Förnyelse 1 dag 19 juni Mora Björn Hermansson *Skogsstyrelsen bjuder på kaffe och smörgås under informationskvällar samt lunch under temadagar. Anmälan senast en vecka i förväg. Först till kvarn gäller då antalet platser är begränsade. För mer information och anmälan kontakta Daniel Palm, tfn

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen LokalEko 2 2014 Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner Norra Dalarnas distrikt Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsnäringen tagit fram målbilder

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Allt det här kan du se

Allt det här kan du se Allt det här kan du se Massor av information som kan vara till nytta för dig Dina fastighetsgränser för den fastighet du markerat i vänsterkanten. Gränser syns för en fastighet i taget. Här finns de beståndsplaneringar

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Länsstyrelsens nyhetsbrev för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland

Länsstyrelsens nyhetsbrev för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland Slåtterbladet nr 2/2013 Länsstyrelsens nyhetsbrev för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland Liefestival vid Långban 6 juli Jordläggning av lien Annonser för slåttergillen, kurser, mm Karin Bäck

Läs mer

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN Verksamhetsstrategi FÖR 2014 Foto: Josefina Sköld Innehåll Inledning 5 Vårt uppdrag 6 Bruka utan att förbruka 6 Skogsriket med värden för världen 7 Skogspolitiska mål 7 Produktionsmålet 7 Miljömålet 7

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Skog norr om Våmhus, Mora

Skog norr om Våmhus, Mora Skog norr om Våmhus, Mora MORA ÖSTRA STORBYN 85:1 Obebyggd skogsfastighet om 55 hektar belägen i södra Blecksberget norr om Våmhus i Mora kommun. Den produktiva skogsmarksarealen är uppmätt till 54,4 hektar

Läs mer

Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011

Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011 www.hogg.se Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011 Kontakt: Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt Projektledare: Susanne Pihiven Tfn: 0250 59 51 09, E-post: susanne.pihiven@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Lokaleko. Få mer kunskap om skogen på vår hemsida

Lokaleko. Få mer kunskap om skogen på vår hemsida Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Norra och södra Dalarnas distrikt Ledare. Emma Andersson, DISTRIKTSCHEF, norra Dalarna Rune Arvidsson, distriktchef, södra dalarna Få mer kunskap

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Ansökan om stöd Nokås 1(12)

Ansökan om stöd Nokås 1(12) Ansökan om stöd Nokås 1(12) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd för natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m.

Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m. Dnr 2014 /1025 Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m. 2015-04-21 Arbetsgrupp och författare Mathias Westergaard-Nielsen Christel Magnusson Jörgen Ringagård

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö.

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö. Vi har nöjet att utbjuda en 32 ha stor skogsfastighet till försäljning, belägen mellan Östansjö och Vretstorp, väster om Hallsberg. De fakta som ligger till grund för försäljningen följer härnedan. Information

Läs mer

ansvaret för friheten?

ansvaret för friheten? Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

DEN FANTASTISKA SKOGEN

DEN FANTASTISKA SKOGEN DEN FANTASTISKA SKOGEN Massor av skog Som ett grönt täcke bäddar skogen in oss. Bortsett från kalfjällen och de större jordbruksbygderna så finns det skog överallt i vårt land. Skogen är till nytta på

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Lär med Skogen i Skolan

Lär med Skogen i Skolan Lär med Skogen i Skolan Skogen i Skolan har många grenar Naturkunskap och naturvetenskap Vår svenska skog är mycket mer än bara natur. Skogen är en naturresurs som ger oss mat, arbete, papper, virke, energi

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr o m 1 januari 2011 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

Verksamhets strategi FÖR SKOGSSTYRELSEN

Verksamhets strategi FÖR SKOGSSTYRELSEN Verksamhets strategi FÖR 2013 Foto: Kristian Svedberg Innehåll Inledning 5 Vårt uppdrag 6 Bruka utan förbruka 6 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 7 Miljömålet 7

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5) Innehållsförteckning Fördjupad översiktsplan för Mariestads tätort, samrådsyttrande... 3 Upphävande av beslut 162... 4 Information... 5 1 Kommunstyrelsens

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Grönt är bara en färg

Grönt är bara en färg El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr. o m 1 januari 2015 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Inledning Modellen är framtagen av Skogsriket Norrbottens arbetsgrupp för Dialog och Konflikthantering bestående av medlemmar

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs kommun

Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT åååå-04-22 1(5) 2310-10289-95 0562-204 Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40 PROTOKOLL Nummer 6 22.9.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Landskapsforstmästare

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT åååå-03-27 2310-10288-95 0583-214 1(5) Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

B e r ä t t e l s e ö v e r Skånes Skogs- och Betesvårdsförenings verksamhet 2012-01-01 12-31.

B e r ä t t e l s e ö v e r Skånes Skogs- och Betesvårdsförenings verksamhet 2012-01-01 12-31. B e r ä t t e l s e ö v e r Skånes Skogs- och Betesvårdsförenings verksamhet 2012-01-01 12-31. 1 Aktiviteter under året. 2 Ordinarie Årsmöte Den 21 maj höll föreningen ordinarie föreningsstämma på Skogsstyrelsens

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark 1 Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark - FORNSÖK - GIS-skikt - Lagen - Hänsyn i skogen www.raa.se/fornsok 2 Inledning Denna skrift avser att informera om hur skador på forn och kulturlämningar

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER

GENERELLA BESTÄMMELSER GENERELLA BESTÄMMELSER Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas endast av sådana fastigheter

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION Ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län samt Skogsstyrelsen Genomförs i samarbete med Lantmäteriet, Jordbruksverket,

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening.

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. BRÄNNEKULLAVÄGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 150124 sid 1 Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. 1. Förnyelseplan. I föreliggande plan presenteras förslag till underhålls- och förnyelseåtgärder

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Bilaga 1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Samrådsredogörelse Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Mars 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972

Läs mer

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog?

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog? Äger du några träd Välkomsterbjudande! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande eller en hel skog? Tillsammans är vi starka Du som har skog, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna.

Läs mer

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015 Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär Resultat av markbyten 2013 2015 Resultat i korthet + 450 nya naturreservat: Totalt omfattar de värdefulla områden som nu ges långsiktig skydd en yta om drygt

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer