Temadag Skogsriket. Gratis inträde Tipspromenad Mat och kaffe finns att köpa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Temadag Skogsriket. Gratis inträde Tipspromenad Mat och kaffe finns att köpa"

Transkript

1 LokalEko Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner Norra Dalarnas distrikt Skogens Dag Välkomna till Skogens Dag i Siljansfors! Datum: 2juni Tid: Skogen är vår viktigaste resurs i Dalarna. Hur gör vi för att leva av den? Kom till Siljansfors och ta reda på det. Hålltider Inledning. Monika Stridsman, generaldirektör Skogsstyrelsen och Maria Norrfalk, Landshövding Dalarna Exkursioner i försöksparken och i skogen Timbersportuppvsining Exkursioner i försöksparken och i skogen Föredrag i Milan: Hur lockar vi unga till skogen? Elisabet Salander Björklund, Bergvik Skog Pär Larsson, Skogsstyrelsen Timbersportuppvisning Avslut Temadag Skogsriket Gratis inträde Tipspromenad Mat och kaffe finns att köpa Skogsriket är landsbygdsminister Eskil Erlandssons vision för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skogen och därigenom bidra till ekonomisk utveckling på landsbygden och i småortssverige. Skogsriket vilar på det hållbara brukandet och basen är de jämställda målen miljö och produktion. Text & foto: Maria Nilsson Se utförligare program i kommande annonser på Information från Skogsstyrelsen

2 Personal & adresser Ledare Särna Lima Mora Tallvägen Mora Tfn Fax Älvdalen Ribbholmsvägen Älvdalen Tfn Fax Malung Östra Bangatan Malung Tfn Fax Älvdalen Malung Mora Lima Tfn Besök enligt överenskommelse Särna Tfn Besök enligt överenskommelse Vi som jobbar på Norra Dalarnas distrikt Mora Thomas Östlund Distriktschef Lars Ambrosiusson (Ampe) Naturvård, Biotopskydd, Naturvårdsavtal, Omarronderingsfrågor, Bränning Emma Andersson Stf distriktschef, Lagfrågor, Miljöhänsyn Avverkningsanmälan Lina Bergquist Inventeringar, Rådgivning, Avverkningsanmälan Tysk Björn Hermansson Grön Skogsbruksplan, Skogens Mångfald, Kurser Maria Hindemo Föräldraledig Staffan Larsson Kulturmiljövård, Skogsbilvägar, Vilt, Grön Skogsbruksplan, Värdering Ulf Lindenbaum Inventeringar, Naturvård, Uppdrag Ola Norrlander Lagfrågor, Avverkningsanmälan, Inventering, Praktiskt naturvårdsarbete Hans-Olov Olsson Värdering, Grön Skogsbruksplan Susanne Pihiven Skog och hälsa, Sociala värden, Regional utveckling Sofia Österdahl Föräldrarledig till september 2012 Älvdalen Raine Larsson Lagfrågor, Avverkningsanmälan Maria Nilsson Rådgivning, Nokås, Skogens Mångfald Daniel Palm Vattenvård, Rådgivning, Sociala värden, Klimatfrågor Ulf Tegnér Rådgivning, Uppdrag åt Älvdalens besparingsskog Malung Anders Berggren Lagfrågor, Föryngring, Avverkningsanmälan Christina Enfjäll Biotopskydd, Naturvårdsavtal, Rådgivning, Kurser, Avverkningsanmälan Per-Anders Gilius Grön Skogsbruksplan, Värdering Anna Jonsson Cabrajic Naturvård, Kurser, Biotopskydd Andreas Öster Rådgivning, Inventering, Naturvård Ledare Foto: Maria Hindemo Lyft blicken! Lyft blicken! Under 1800-talet och början av 1900-talet var Norra Dalarna genom bristen på bra åkermark beroende av Under 1800 talet och början av 1900 talet var Norra Dalarna myrar för att slåtta hö till kreaturen. Myrar gav inkomster, samtidigt genom bristen på bra åkermark beroende av myrar för att slåtta hö som till kreaturen. skogen inte Myrar sågs gav som inkomster, mycket värd. samtidigt som Det fanns skogen gott inte om sågs skog, som men mycket den nyttjades värd. Det mest fanns till gott om skog, byggnadsvirke men den och nyttjades brännved. mest De till senaste byggnadsvirke 50 åren och har brännved. situationen De senaste förändrats. 50 åren Pappers- har situationen och sågverksindustrins förändrats. Pappers och utveckling sågverksindustrins gör att efterfrågan utveckling på virke gör ständigt att efterfrågan ökar. på virke ständigt ökar. Vi står nu i ett vägskäl. Många intressen vill använda skogen till mer än vad vi gör idag. Bioenergianvändningen ökar Vi står nu i ett vägskäl. Många intressen vill använda skogen till i Sverige, mer än vad turismbranschen vi gör idag. Bioenergianvändningen vill ha fler upplevelser, jägarna ökar i Sverige, vill ha turismbranschen mer i frysboxen vill och ha fler mer upplevelser, rekreation, jägarna vill pappers- ha och mer sågverksindustrin i frysboxen och mer vill rekreation, ha råvara, pappers samtidigt och som naturvårdsintressena sågverksindustrin vill vill ha värna råvara, den samtidigt biologiska som mångfalden naturvårdsintressena och i förlängningen vill värna kanske den också biologiska vår egen mångfalden existens. och Räcker i förlängningen skogen till kanske för alla också önskemål? vår egen existens. Räcker skogen till för alla önskemål? I Dalarna finns en stark tradition och kultur kring hur man brukar skogen. Det är bra. Men det kan bli ännu I Dalarna finns en stark tradition och kultur kring hur man bättre om brukar vi ibland skogen. prövar Det är nytt bra. och Men utvecklar. det kan bli Istället ännu bättre för om vi att fastna ibland i fokus prövar på den nytt enda och utvecklar. procent nyckelbiotoper Istället för att fastna i fokus som finns på den vill vi enda också procent poängtera nyckelbiotoper vikten av som att röja, finns gallra vill vi också och skapa poängtera bra föryngringar. vikten av att Det röja, är gallra då, när och markens skapa bra fulla produktionsförmåga föryngringar. Det utnyttjas, är då, när som markens vi skapar fulla förutsättningar produktionsförmåga att kunna möta alla utnyttjas, de intressen som vi som skapar på förutsättningar olika sätt vill för ta del att kunna av resursen möta alla skog. de Arealer intressen för som naturvård på olika sätt vill ta och arealer del av för resursen skogsproduktion skog. Arealer måste för naturvård kunna finnas och arealer för sida vid skogsproduktion sida. Nyckelbiotopsarealen måste kunna motsvarar finnas sida en vid årsavverkning Nyckelbiotopsarealen och är sålunda en kortsiktig motsvarar lösning en årsavverkning på dagens och är sida. efterfrågan sålunda på virke. en kortsiktig Vi tar gärna lösning bollen på dagens och diskuterar efterfrågan på virke. nyttan med Vi tar en gärna bra bollen skogsproduktion och diskuterar för nyttan att kunna med få en ut bra mer av skogsproduktion skogen. för att kunna få ut mer av skogen. Lyft blicken! Lyft blicken! Det finns Det stora finns stora möjligheter möjligheter för Norra för Norra Dalarnas Dalarnas skog skog i framtiden. i Redaktör: Lina Bergquist Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand

3 Invigning av Eggarnas reservat! Eggarna i Malung Sälens kommun - ett givet utflyktsmål Bildandet av reservatet började på 90-talet med att byborna i Yttermalung gjorde kommunen uppmärksam på vilka värden som kunde gå förlorade om området avverkades. Detta ledde till ett markägarbyte och beslutet att bilda det kommunala reservatet på ca 30 ha togs Unikt landskap Genom området löper den geologiskt intressanta Malungsåsen. Skarpa åsryggar, ofta flera parallella, har gett namn åt området. Dessa åsar, eggar, ger upphov till en mycket variationsrik terräng och ett mångskiftande skogslandskap. Öppet för alla Genom hela reservatet finns ett system av stigar i varierad svårighetsgrad. Delar av området är handikappanpassat. Området har delvis höga naturvärden och är av stort rekreationsintresse för ortsbefolkning och allmänhet. Naturvårdsinriktad skötsel För att öka rekreationsvärdena samtidigt med den biologiska mångfalden har valda delar av området lämnats orörda medan andra plockhuggits för att öka ljusinsläpp och gynna ljusälskande trädslag. Många engagerade Huggningen har utförts med motorsåg av skogsbrukselever från Stöllets Folkhögskola. Utförseln av virket har till stor del skett på traditionellt sätt med häst. Iordningställandet har varit ett samarbete mellan Malung-Sälens kommun, Här finns vackra utsiktsplatser över älven och fina fiskemöjligheter. Skogsstyrelsen, Yttermalungs bygdegårdsförening, Arbetsförmedlingen, Naturskyddsföreningen och boende i närområdet. Onsdagen 30 maj klockan 18:00 är alla intresserade välkomna att se hur rekreationsreservatet Eggarna har blivit. Plats: Yttermalung västra sidan älven norr om bron. Skyltat. För mer information, kontakta: Mats Larsson tfn Malung-Sälens kommun Christina Enfjäll tfn Skogsstyrelsen Skolskogslådan En friskhetsfaktor för elever och personal Skolorna i Norra Dalarnas distrikt välkomnas att kostnadsfritt låna skolskogslådan hos Skogsstyrelsen. I lådan finns övningar och material som gör det enkelt att komma igång i skolskogen. Lådan passar till elever i hela grundskolan och särskolan. Med skolskogslådan vill vi uppmuntra till ökad utomhuspedagogik och fysisk aktivitet. Vårt syfte är också att öka intresset för och kunskaperna om skogen och alla dess värden. Lådan finns att låna på våra kontor i Malung, Älvdalen och Mora. Kontakt: Susanne Pihiven, tfn , Text: Susanne Pihiven

4 Vägspecial Vägar till bra väg Ligger skogen långt från närmsta väg? Går du i vägbyggartankar? Här får du några tips och råd om vad du bör tänka på när du ska bygga väg. Båtnad Det första du bör göra är att förvissa dig om att en väg vore lönsam att bygga. Du bör också tänka över hur vägen bör dras för att den ska bli så lönsam som möjligt. Många gånger kan det vara fördelaktigt att samarbeta mellan flera fastigheter för att optimera nyttan. För att bestämma vägens fångstområde (båtnadsområde) är det lämpligt att titta på kartan och avgränsa mot naturliga drivningshinder såsom exempelvis berg, stora myrar och stora vattendrag. Båtnaden (nyttan) med vägen beräknas genom att man uppskattar hur mycket man tjänar in på kortare skotningsavstånd jämfört med kostnaden för vägbygget. Miljön Vid planering av vägbygget är det också viktigt att du tänker miljömässigt rätt. Det gäller att undvika känsliga naturområden, inte påverka naturliga vattendrag mer än nödvändigt samt att undvika kulturmiljöer. Om det är nödvändigt att dra vägen över vattendrag eller känsliga naturområden, fundera på hur du kan göra det på ett så skonsamt sätt som möjligt. Vid flera vägar som byggts på senaste tiden har ett primärt skäl också varit att få bort tung trafik från boendemiljöer. Byggande Vid vägbygget är det viktigt att beställningen görs tydligt så både du som beställare och entreprenören är överens om vad som ska byggas. Se till att dimensionera trummor och diken så att de klarar att ta emot vattnet. Vilken åtkomst du vill ha på vägen bestämmer också Vägsamråd Att bryta skogsbilväg kan väsentligt påverka naturmiljön, därför bör man alltid samråda med Skogsstyrelsen 6 veckor innan arbetet påbörjas. Till anmälan ska en karta bifogas som visar vägens tänkta dragning samt på vilka sätt man tänkt ta hänsyn till natur- och kulturmiljön. Hur gör man? -Om vägen dras i stående skog så att man måste avverka en väggata som överstiger 0,5 ha ska det anmälas på en vanlig avverkningsanmälningsblankett, säger Maria Hindemo som handlägger lagärenden på Skogsstyrelsen. Kryssa då i Avverkning för omläggning. Mindre vägar då? -Om vägen kräver mindre avverkning än 0,5 ha eller om den ska byggas på ett hygge behöver man ju inte anmäla någon avverkning utan då ska man använda samrådsblanketten. Blanketter finns att hämta hos oss eller på vår hemsida, karta ska bifogas och man ska ange på vilket sätt man tänkt ta hänsyn till natur- och kulturmiljön. Ta kontakt med oss om du är tveksam. Vad händer sen? -När anmälan kommer in till oss så granskar vi den mot det kartmaterial som vi har och gör eventuellt fältbesök. Beroende på om

5 vägklassen. Ta gärna hjälp av kunnig projektör så att många fallgropar undviks. En bra planerad och byggd väg behöver inte så dyrt underhåll och blir därför billigare i längden. En normal skogsbilväg med bärlager (0-35 mm) kostar i många fall ca kr/längdmeter väg. Förvaltning När vägen är byggd så ska den förvaltas på något sätt. Är man endast några få delägare kan en frivillig överenskommelse räcka. Där är varje ägare medlem i vägföreningen. Är man många delägare i vägen behövs det oftast en gemensamhetsanläggning genom lantmäteriförrättning av vägen där fastigheten då har andelar i vägen och vägföreningen har lättare att förvalta och sköta vägen. Text: Staffan Larsson Foto: Fredrik Ekedahl Vattenvägar i skogen Foto: Daniel Palm Att byta ut hindrande vägtrummor mot valvbågar kan vara klokt ur klimatperspektiv. Dessutom gynnar det vattendragets fauna. Vägen som byggs ska hålla i många år, därmed bör man också behöva tänka på förväntade klimatförändringar med häftigare regn och flera tjällossningar. vägen berör känsliga områden eller inte så tar vi upp det som ett så kallat samråd. Vad är ett samråd? -Ett samråd innebär dels att vi inhämtar yttrande från Länsstyrelsen och ev kommunen men det viktiga är att vi för en dialog med markägaren eller verksamhetsutövaren kring åtgärden. Tillsammans kan vi förhoppningsvis enas om anpassningar eller alternativa vägdragningar som är bättre lösningar både för vägen och för miljön. Om man inte blir överens då? -Själva samrådet är, precis som det låter, ett råd som vi ger. I slutändan är det alltid utföraren som är ansvarig för att vägen blir byggd på ett så bra sätt som möjligt. Men, om vi bedömer att det finns tveksamheter eller stor risk för miljöpåverkan så kan vi skriva förbud som man måste följa. Åtgärden kan även kräva tillstånd från Länsstyrelsen om man inte gör anpassningar. Vad ska man tänka på? -Ju mer information vi får via blanketten desto snabbare kan vi handlägga ärendet. Beskriv dina åtgärder och ge oss en tydlig karta (se bildexempel). Kom ihåg att åtgärden inte får påbörjas förrän samrådet är klart eller sex veckor passerat, detta gäller även avverkning av väggatan. Text: Lina Bergquist De flesta djur som lever i rinnande vattendrag, t.ex. fiskar och insekter, är i stort behov av att kunna förflytta sig upp- och nedströms i vattendragen för att långsiktigt kunna överleva. Vägtrummor som används för byggnation av skogsbilvägar har ofta liten diameter, stark lutning, litet vattendjup, onaturlig botten och hög vattenhastighet. Dessa vägtrummor utgör vandringshinder för många arter, särskilt om det finns ett vattenfall på nedströmssidan av trumman. Rätt placerade halvtrummor eller s.k. valvbågar påverkar inte djurens vandringsmöjligheter lika negativt. Valvbågarna har betydligt större diameter, tillåter ett naturligt bottensubstrat och släpper in mer ljus. Att se över sina vägtrummor är klokt även ur ett klimatförändringsperspektiv. I Dalarna har nederbörden redan ökat och kommer på sikt öka med 20 %. Det regn som faller kommer i större del att falla som häftiga skurar. Detta ställer större krav på dimensioneringen av våra vägtrummor så att de skall kunna svälja mer vatten per tidsenhet. Underdimensionerade trummor kan orsaka vägras vid höga flöden. För den som vill ersätta en vägtrumma med valvbåge finns ekonomiskt stöd att få. Nokås-bidraget (natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen) kan ersätta 70 % av dina kostnader när du främjar skogens växter och djur. Stöd kan bland annat lämnas för grävarbete, material och transport av grävmaskin och grus. Kontakta Maria Nilsson för mer information. tfn , Text: Daniel Palm & Maria Nilsson

6 Lokalt naturvårdsprojekt Kungsörn i Mora och Orsa kommun Skogsstyrelsen driver under ett projekt med målet att förenkla möjligheterna för skogsägare att ta hänsyn till kungsörnen i sitt brukande av skogen. Lokal information I ett första skede handlar det främst om att registrera lokal information om kungsörnsrevir i Skogsstyrelsens kartsystem, till detta arbete har vi stor hjälp av Kungsörnsgruppen i Dalarna som ideellt samlar in och delger Skogsstyrelsens information om kungsörnens utbredning. Rådgivning till skogsägare När skogsstyrelsen får in en anmälan om avverkning kommer vi framöver att granska anmälan mot förekomst av kungsörnsrevir inom Mora och Orsa kommun. Det ger oss möjligheter att förmedla kunskap och ge rådgivning om hur du som skogsägare utför bästa tänkbara hänsyn till en boplats och ge information om vilket ansvar man har som utförare av skogsbruksåtgärder i ett kungsörnsrevir. För att fortleva i nuvarande nivå är Dalörnarna beroende av inflyttning från andra län. 23 häckningar i Dalarna Riksdagen har tagit beslut om att minst 600 häckande par bör finnas i Sverige, i dagsläget är bedömningen att det finns 500 häckande par. Trenden hos den svenska kungsörns-stammen tyder på att den har ökat på senare år, framförallt i södra Sverige. Antal häckningar i Dalarnas län 2011 är 23, varav 18 lyckades få fram ungar. Hör av dig till oss För skogsbruksåtgärder som kan vara negativa för häckande kungsörn, t.ex. röjning, gallring, föryngringsavverkning eller markberedning ansvarar markägaren för att ta reda på den information som krävs för att utföra åtgärden på ett bra sätt. Är du osäker och känner på dig att ett område kan vara en lämplig miljö för kungsörn så hör gärna av dig till oss på skogsstyrelsen, då kan vi förhoppningsvis ge ett svar på om det finns kungsörnsrevir i närheten. Infraröda satellitbilder Tolkning av bilder från ovan Text: Emma Andersson Skogsstyrelsen genomför varje år satellitbildsanalyser av förändringar i skogens utseende. Dessa används bland annat till vårt arbete med lagtillsyn och rådgivning för ökad produktion. Analyserna görs utifrån bilder av skogsmarken som den till vänster, med ett infrarött satellitbildsfilter ovanpå ett svartvitt ortofoto. Foto: Pär Johansson/NATURTON Nyupptagna hyggen Skogsstyrelsen genomför varje år satellitanalyser av förändringar i skogens utseende. I denna process får vi bland annat veta vilken areal som avverkats under perioden mellan två olika satellitbildstagningar. I år upptäcktes ovanligt många avverkningar på områden som inte hade en registrerad avverkningsanmälan. Föryngringsavverkningar större än 0,5 hektar måste anmälas, oanmälda avverkningar leder till en åtalsanmälan. Försäkra dig därför om att du som skogsägare fått en bekräftelse på din anmälan och att sex veckor från ankomstdatum passerat innan du går vidare med avverkningen. Röjningsindex Röjning är en viktig skogsbruksåtgärd där man har stor möjlighet att påverka det framtida beståndets egenskaper vad det gäller trädslagsblandning, kvalitet och framtida naturvärden. För att öka röjningsaktiviteten i skogen så genomför Skogsstyrelsen en analys av satellitdata för att kartlägga skogar med stort röjningsbehov. Efter identifiering av lövrika ungskogsbestånd skickas ett rådgivningsbrev till skogsägaren som informerar om det förmodade röjningsbehovet tillsammans med en kartskiss över objektet. Under 2012 så kommer Malung/Sälens kommun att analyseras Text: Ola Norrlander & Björn Hermansson

7 Miljömålsarbetet Hur ska Dalarna nå Levande skogar? Det finns mycket få naturskogsartade skogar kvar i vårt land, men här i Dalarna har vi trots allt en högre andel att värna om än riksgenomsnittet. Foto: Hans-Olov Olsson Under vintern och våren har Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen fört en dialog med skogsnäringen och ideella miljörörelsen kring åtgärder för att nå miljömålet Levande skogar i Dalarna. Höga ambitioner Miljömålet Levande Skogar beskriver den kvalitet man vill uppnå i skogen, till exempel att de skogliga arterna ska kunna fortleva, att kulturlämningar inte förstörs i skogsbruket, att marken inte skadas och att vattnet ska behålla sin ekologiska funktion. Målet andas höga ambitioner, men finns det egentligen något alternativ? Brist på naturskogar Frågan berör och är angelägen. Det finns inte mycket naturskogar kvar i landet i sin helhet, eller i Dalarna, men här finns trots allt en högre andel än rikets genomsnitt. Dessutom anklagas den miljöhänsyn som lämnas vid avverkning för att vara otillräcklig eller missriktad. Samtidigt finns också positiva tecken. Många markägare lämnar frivilliga avsättningar med höga naturvärden och mängden död ved i skogen ökar ved som är livsviktig för många svampar och insekter. Förändringsarbete tar tid En dialog innebär att tala och att lyssna inte nödvändigtvis att vara överens. Det är inte lätt, men visst löser samtal fler knutar än det skapar på sikt? Den tiden finns inte, menar de ideella miljöorganisationer som hoppat av dialogen, i protest mot att vi inte når målet Levande Skogar i Dalarna med de lokala åtgärder som tagits fram i denna dialog. Trots detta är de fortsatt delaktiga i det lokala dialogarbetet och lägger ner mycket fritid på dessa frågor. Lokalt och nationellt arbete Åsikten som framförts är befogad. Kan vi lösa denna fråga själva i Dalarna? Naturligtvis inte! För att vi i Dalarna ska få de levande skogar som miljömålet beskriver är vi också beroende av nationella processer och beslut, oavsett viktiga lokala initiativ. Detta kan vara mycket frustrerande, att någon annan har makt över utgången i våra skogar. Starkt engagemang Därmed inte sagt att vi är maktlösa på det lokala planet. Det visar det breda deltagandet i denna dialog från såväl skognäring som ideell naturvård och myndigheter. Tvärtom, dessa frågor väcker starkt engagemang hos många. Det är den kraften vi måste ta till vara och fortsätta kommunicera med varandra för att jobba framåt. Det är både skogsnäring och ideell naturvård överens om. Text: Anna Jonsson Cabrajic

8 Allemansrätten Upptäck skogens pärlor I Lima finns det ett berg som är fullt av upplevelser. Dess namn härstammar från en dispyt mellan två jättar varav den som bodde på berget var vred dvs. hörrmin eller harmsen på den andra. Linné nyfiken Många säger än idag Horrmundberget men vissa kallar det Kläppen efter den skidanläggning som byggts på berget. Carl von Linné ville besöka den grotta som finns där och som kallas för Trollstärhuset men lyckades inte få någon guide då ortsbona inte ville komma i otal med de troll som höll till där. Trollens boning Om man inte räds trollen kan ett besök vid Klittfallet starkt rekommenderas. Det är sannerligen trollens boning och Backholsbäcken kastar sig här utför lodytor som omhuldas av forsdimma året om. Bäcken bildar flera fall på sin strida väg nedför berget. Vintertid bildas fantastiska isformationer här. Ett besök i regnväder är en särskild upplevelse. Inte störa eller förstöra Om du besöker denna magiska plats så rekommenderas tåliga kläder, god mat- säck och gott om tid. Och var försiktig, stenarna är hala och marken sluttar. Kom ihåg allemansrätten: Inte störa eller förstöra. Ta bara foton och lämna bara fotsteg. Hitta hit För att hitta hit svänger du av 71:an strax söder om Kläppens skidanläggning. Du åker in på den skogsväg som letar sig upp mot berget. Håll vänster och stanna sedan på lämplig plats efter att du korsat bäcken. Tänk på att parkera så att du inte hindrar övrig trafik. Följ sedan bäcken uppströms tills du når det stora fallet. Kalendarium våren 2012 Mer information och fler aktiviteter kan du se på hemsidan eller genom att kontakta oss. Text & foto: Andreas Öster Kostnadsfria aktiviteter Datum Tid Plats Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 21 maj Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 25 maj Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 4 juni Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 8 juni Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 18 juni Orsa, Jordägarkontoret Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 21 juni Älvdalen, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 29 juni Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 2 juli Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 13 augusti Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 17 augusti Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 20 augusti Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 24 augusti Transtrand, Plats anges senare Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 3 september Sollerön, Plats anges senare Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 7 september Sollerön, Plats anges senare Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 1 oktober Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 5 oktober Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 15 oktober Kättbo, Plats anges senare Privat rådgivning Enl.ö.k Enl.ö.k Din fastighet, Dalarna Utbildningar Datum Plats Kontakt för priser och tider Skogsdikning; markavvattning, dikesrensning, skyddsdikning m.m. 16 maj Siljansfors Daniel Palm Motorsågskörkort nivå AB juni Mora Björn Hermansson Röjsågskörkort nivå RA+RB juni Mora Björn Hermansson Natur- och kulturmiljövård (Grönt kort) Grundkurs 4 dagar 29 maj-1 juni Mora Björn Hermansson Natur- och kulturmiljövård (Grönt kort) Förnyelse 1 dag 19 juni Mora Björn Hermansson *Skogsstyrelsen bjuder på kaffe och smörgås under informationskvällar samt lunch under temadagar. Anmälan senast en vecka i förväg. Först till kvarn gäller då antalet platser är begränsade. För mer information och anmälan kontakta Daniel Palm, tfn

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

LokalEko. Trettio år i Mora med skogen i fokus. Thomas tackar och packar. Norra Dalarnas distrikt

LokalEko. Trettio år i Mora med skogen i fokus. Thomas tackar och packar. Norra Dalarnas distrikt LokalEko 2 2013 Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner Norra Dalarnas distrikt Thomas tackar och packar Trettio år i Mora med skogen i fokus Jag kommer, efter att ha arbetat som chef på Skogsstyrelsen

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Åtgärdsprogram för levande skogar

Åtgärdsprogram för levande skogar sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Samråd om skogsbruksåtgärder

Samråd om skogsbruksåtgärder SAMRÅD 1(3) Datum 2015-03-05 Ärendenr A 67163-2014 Hallands distrikt Anders Hejnebo Ryttarevägen 8, 30262 HALMSTAD anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se Tfn 035-136835 Er referens MAST00191878_1_1_T orpa Fastighet

Läs mer

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen LokalEko 2 2014 Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner Norra Dalarnas distrikt Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsnäringen tagit fram målbilder

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR Min skog Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR 1/21 2/21 3/21 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om du

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument Datum 2010-09-03 1(6) Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar. I fjällnära skog och ädellövskog krävs tillstånd för annan avverkning än röjning eller gallring och

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket med värden för världen Skogsriket är regeringens plattform som skogssektorn kan ta avstamp ifrån för att lyfta och skapa ökad lönsamhet för

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Smultronställen Barkbergsknopparna i Orsa

Smultronställen Barkbergsknopparna i Orsa Smultronställen I sommar har Naturskyddsföreningen besökt och inventerat många avverkningsanmälda skogar i Dalarna. Några har varit verkligt fina gammelskogar. Vi hoppas att kunna rädda dem. Här är några

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(6) Mottagare Skogsstyrelsen Samrådsanmälan Box 7 351 03 Växjö Enligt 12 kap 6 miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Närskogar. skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden

Närskogar. skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden Målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder framtagna i samverkan med skogssektorn inom projektet Dialog om miljöhänsyn. Skogsstyrelsen mars 2014 Närskogar foto: michael ekstrand Genom en aktiv,

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 4: Strategins effekter på skogsbruket och skogsägaren 1. Strategins konsekvenser för skogsbruket och skogsindustrin avseende råvarutillgång

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Anmälan om avverkning m.m.

Anmälan om avverkning m.m. Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar minst

Läs mer

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror. LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen

Läs mer

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. FROSSARBO 1:1 UPPSALA Demotest -1-13812 ID 12849 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING 6-553168 patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 1,7 ha 6667,8 N 6º 3' 19,3621" E 17º 25' 57,95829"

Läs mer

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) 2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30 2 Bakgrund

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

fskogsstyrelsen Bekräftelse på inkommen anmälan om föryngringsavverkning 1(3) Ericsson, Christer SOMMARROVÄGEN ALINGSÅS

fskogsstyrelsen Bekräftelse på inkommen anmälan om föryngringsavverkning 1(3) Ericsson, Christer SOMMARROVÄGEN ALINGSÅS fskogsstyrelsen Västernorrlands distrikt Bergsgatan 58 85236 SUNDSVALL solleftea@skogsstyrelsen.se Tfn 060-553160 Fastighet TÄLLVATTNET 1:28 Kommun Örnsköldsvik Församling Anundsjö BEKRÄFTELSE Datum 2016-01-07

Läs mer

Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram

Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram Skogsstyrelsen, 2014 Text Maria Nordström Projektledare Anette Arvidsson Stefan Andersson Ewa Nilsson

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-01-09 Ert datum 2006-11-07 Beteckning 500-18544-06 Er beteckning N2006/6984/HU B Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Patrik Wandin Naturavdelningen Områdesskydd

Läs mer

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN Min skog Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN 1/25 2/25 3/25 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om

Läs mer

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är

Läs mer

Exempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD 2013-09-02

Exempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD 2013-09-02 PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT Exempel på beslut I detta dokument finns två exempel. Det första är ett beslut om ett interimistiskt förbud. Det andra är ett avslag på en ansökan om tillstånd.

Läs mer

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010 PM 1(8) Datum 2011-04-11 Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist malin.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383 107, 070-345 83 25 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag 2 2 REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

1 1(4) ISKOGSSTYRELSEN. Naturvårdsavtal Diarienr 2011/3835. Naturvårdsavtal på fastigheten Arjeplog ARJEPLOGS SKOLBORD 1:2

1 1(4) ISKOGSSTYRELSEN. Naturvårdsavtal Diarienr 2011/3835. Naturvårdsavtal på fastigheten Arjeplog ARJEPLOGS SKOLBORD 1:2 1 1(4) ISKOGSSTYRELSEN Naturvårdsavtal Diarienr 2011/3835 Naturvårdsavtal på fastigheten Arjeplog ARJEPLOGS SKOLBORD 1:2 Mellan staten genom Skogsstyrelsen och Sveaskog förvaltnings AB(556016-9020), nedan

Läs mer

ANMÄLAN 1(6) Mottagare

ANMÄLAN 1(6) Mottagare ANMÄLAN 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan om avverkning m.m. Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning.

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Allt det här kan du se

Allt det här kan du se Allt det här kan du se Massor av information som kan vara till nytta för dig Dina fastighetsgränser för den fastighet du markerat i vänsterkanten. Gränser syns för en fastighet i taget. Här finns de beståndsplaneringar

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Naturvärdesinventering Hybbelberget, Ljusdal kommun

Naturvärdesinventering Hybbelberget, Ljusdal kommun Naturvärdesinventering Hybbelberget, Ljusdal kommun Skogsstyrelsen november 2011. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen - en lokalt förankrad myndighet med uppdragsverksamhet. Vi leder utvecklingen i skogen för

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

SCA Skog. Skogsnäringens framtida behov av skoglig datainsamling Ola Kårén, Skogsvårdschef

SCA Skog. Skogsnäringens framtida behov av skoglig datainsamling Ola Kårén, Skogsvårdschef SCA Skog Skogsnäringens framtida behov av skoglig datainsamling Ola Kårén, Skogsvårdschef Skäl för ny nationell laserskanning Skogen är en central del av Sveriges bioekonomi - bidrar med beslutsstöd för

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås

Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås Per-Erik Larsson Vattenekolog per-erik.larsson@sodra.com 070-620 75 49 Vattenvård för ett rikt skogslandskap Skogens vatten en bok en kampanj en vilja Blå

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Lär med Skogen i Skolan

Lär med Skogen i Skolan Lär med Skogen i Skolan Skogen i Skolan har många grenar Naturkunskap och naturvetenskap Vår svenska skog är mycket mer än bara natur. Skogen är en naturresurs som ger oss mat, arbete, papper, virke, energi

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Länsstyrelsens nyhetsbrev för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland

Länsstyrelsens nyhetsbrev för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland Slåtterbladet nr 2/2013 Länsstyrelsens nyhetsbrev för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland Liefestival vid Långban 6 juli Jordläggning av lien Annonser för slåttergillen, kurser, mm Karin Bäck

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Kåre Ström. Kopia för kännedom 1(2) Fyrbodals distrikt Jennie Sverker Box 789, UDDEVALLA

Kåre Ström. Kopia för kännedom 1(2) Fyrbodals distrikt Jennie Sverker Box 789, UDDEVALLA Fyrbodals distrikt Jennie Sverker Box 789, 45126 UDDEVALLA Jennie.Sverker@skogsstyrelsen.se Tfn 0522-645703 Fastighet SVARTEDALEN 1:23 Kommun Kungälv Församling Romelanda Kopia för kännedom 1(2) Datum

Läs mer

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte

Läs mer