RESTAURERING AV ARNÄS KYRKSTALLAR, SOCKENSTUGA OCH SOCKENMAGASIN, ARNÄS SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

Transkript

1 RESTAURERING AV ARNÄS KYRKSTALLAR, SOCKENSTUGA OCH SOCKENMAGASIN, ARNÄS SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2004:17 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER 5 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER 6 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 12 KÄLLOR 13

3 3 INLEDNING Arnäs,Gideå Trehörningsjö kyrkliga samfällighet har under åren rustat upp sockenstuga, sockenmagasin och 6 kyrkstallar på fastigheten Prästbordet 1:57, Arnäs kyrka enligt arbetsbeskrivning upprättat av Lars Nordin, Bygg- och Restaureringskonsult Entreprenör för byggnadsarbeten har varit Leif Grundström, Lögdebyggen AB i Lögdeå. Sockenstugan har restaurerats under år 2003, övriga byggnader påbörjades och rustades upp under år Församlingen får kyrkoantikvarisk ersättning för entreprenaden. Slutbesiktning hölls Teknisk kontrollant var Sune Lundström, Nordmaling. Åtgärderna är att betrakta som normala underhållsåtgärder, men Länsstyrelsen har enligt beslut haft en positiv inställning till antikvarisk medverkan (Länsstyrelsens tillståndsärende dnr ). Syftet är, att den antikvariske experten tillför nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om insatser under arbetets gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen skall öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värdena som byggnaderna vid Arnäs kyrka besitter och underlätta bevarandet av dessa värden. Från Länsmuseet Västernorrland har Bodil Mascher deltagit som antikvarie och gjort en rapport från upprustningen. Fotografier: Bodil Mascher. Ärendets d.nr. är 2003 / 456. Framsidans fotografi visar kyrkstallarna och sockenstugan efter restaureringen. BESKRIVNING OCH HISTORIK

4 4 Arnäs sockencentrum Arnäsbacken har en lång historia. Bebyggelsen kring kyrkan omnämns i kulturmiljöprogrammet (Lena Edblom, Örnsköldsvik 1986) som ett intressant sockencentrum med en påtaglig historisk kontinuitet. Här finns landets nordligaste höggravfält från yngre järnålder och anslutande boplatsområde. Vid Arnäs kyrka och prästgård står en rad kyrkstallar sedan den tid då man färdades till häst vid kyrkobesöken. Där finns även ett sockenmagasin från 1747 och en sockenstuga, där man höll kommunalstämmor vid början av talet. Åren 1572 och 1612 och även under rysshärjningarna 1721, är det känt att prästgårdar brann i Arnäs. Sockenmagasinet är uppbyggt som ett härbre, med gavelingång och syllram på en stolpkonstruktion. Detta beskriver även resanden C.J.F. Plagemann, som reste genom Arnäs den 6 augusti Han såg vindflöjeln med årtalet 1747 och att huset var en stolpbod. Plagemann berättar vidare, att norr om kyrkan låg en sockenstuga och en rad kyrkstallar men att två kyrkstugor, som fanns på Plagemanns teckning nedan, hade blivit rivna (utgivning av bokverket senare). Sockenmagasinet använde arnäsborna som spannmålsförråd. Vid goda år lämnade bönderna ett visst skålpund säd. När det blev sämre tider kunde de behövande få spannmål till föda och utsäde. De som bodde i fattigstugan fick även föda från sockenmagasinet. På västra sidan vägen mittemot kyrkan finns Arnäs gamla folkskola byggd i tegel år Teglet till folkskolan slogs på en gård i närheten. Där finns även ett uthus och den äldsta skolan från Skolbyggnaderna är idag byggnadsminne. Arnäs nuvarande kyrka är från sent tal, det har även funnits en medeltida kyrka på samma plats. Abraham Hülphers, som reste genom Norrland vid talets mitt berättar: Kyrko- Härbärge, Sockne Magasin och Fattighus äro anlagde här wid Kyrkan. Barnen undervisas hemma i byarne af dertil utsedde skickelige Lärare. Sockne-skrifvare finns ock i desse Socknar, hwars gjöromål är, at gå Allmogen tilhanda med Supliqvers upsättande, äfven i andra ärender biträda, samt at hålla räkning för Sockneboerne öfwer Prästgårds, Kyrkobygnad m.m. Utom särskild betalning för enskilda sysslor, njuta sådane personer 12 til 16 öre lön af Röken och deröfwer, alt efter Socknarnes storlek. På någre ställen besörjer Länsman om samma gjöromål.

5 5 Gamla och nya kyrkan Arnäs tillhörde under medeltiden Själevads pastorat men bildade under talet eget pastorat. Gideå och Trehörningsjö tillhörde Arnäs socken fram till år 1822, då de kom att bilda egna socknar. Arnäs finns inte upptagen i sexårsgärden år 1314 men år 1374 skulle kyrkoherde Edvardus i Arnäs ha närvarat under ärkebiskop Gregerssons besök i Selånger, varför man antar, att den gamla kyrkan skulle ha uppförts någon gång under talet. Den gamla kyrkan var enligt en beskrivning från talet 37 alnar lång och 15 alnar bred med en stomme av kraftig skalmur, vapenhus i söder och sakristia i nordost. Kyrkan var tornlös men en klockstapel skulle nyligen ha byggts år Vid biskop Björnrams visitation samma år tjärades också de branta taken, som var täckta med kyrkspån. En ny stapel byggdes år 1747 och till den en flöjel från Utansjö bruk. Gamla kyrkan kalkades år 1728 och man tog sannolikt upp nya fönster, enligt räkenskaperna. Den hade kor och långhus med tre valv invändigt och var utrustad med tvåvånig läktare mot västra gaveln och dessutom korläktare. Stiftsbyggmästaren Daniel Hagman ritade år 1765 ett förslag till en rymligare kyrka med korsplan som en utvidgning av den gamla kyrkan, som ansågs alltför trång. Hagmans förslag med korskyrkoplan kom inte till utförande utan hans son, Pehr Hagmansson, ritade en ny kyrka enligt tidens mode, efter revision av dåvarande överintendenten Adelcrantz. Kyrkan som byggdes blev en salskyrka med torn i väster och sakristia i nordost, som stod färdig år 1782 och invigdes Den kallades Gustav Adolfkyrkan i Arnäs. Den nya kyrkan byggdes på den gamla kyrkans grundmurar. År 1926 upptäckte man de östra och södra grundmurarna från gamla kyrkan. Gamla kyrkans grundmur i söder låg cirka 80 cm innanför nuvarande södermur. I sydöstra hörnet fann man även basen till en hörnpilaster av tegel. När nya kyrkan byggdes, uppfördes också nuvarande bogårdsmur av murarmästaren Erik Svedberg från Härnösand. Gravkapellet från talets slut är byggt i en nyantik stil. En ny kyrkogård invigdes år Ett nytt församlingshem invigdes år FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER 1983 skedde senaste renoveringen av stallarna. Enligt uppgift revs då ett antal kyrkstallar och man återanvände material från dem till de idag befintliga. Rotet åtgärdades, spåntak lades om genom AMS för ett tjugotal år sedan. Kyrkstallarna låg i svackor och eftersom man byggt upp intilliggande väg, där lokalbussen går regelbundet, samlas vatten från vägen nere kring husgrunderna på olika nivå. Kring de tre kyrkstallarna som ligger närmast sockenstugan stod marken högt upp mot träfasaderna. Kyrkstallar 1 3 och 6 skulle lyftas på grundstenar upp från markens växtlighet, fasaderna ses över och samtliga spåntak skulle restaureras. Sockenstugans grund, tak och fasader skulle rustas upp och målas med röd slamfärg, snickerier med äkta linoljefärg. På sockenmagasinet skulle väggpanelen bytas och rödslammas enligt programmet. Yttre syllram skulle skrapas och färgas med röd slamfärg.

6 6 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Sockenstuga Restaureringen av sockenstugan, som omfattar grund, fasader och tak, var färdig Grunden hade sjunkit ner till sockelbrädan, som delvis var rötskadad. Film Mot väster och mot söder har vardera 1 meter sockelbräda ersatts med nytt virke i SV hörnet. Dropplisten ovan stensockeln har bitvis ersatts ungefär halva sträckan (hela östra gaveln, 1/3 av västra väggens södra sida). SV hörnets knutbräda mot söder har skadats av snöplog och har Östra gaveln. Patinerade panelbräder rörs inte. Film ersatts. På norra och västra fasaden byttes ingen panel eller dropplist. Knutbrädan mot V (NV hörnet) är sprucken uppifrån och ner men kunde tryckas ihop, spacklas och behållas. Nya hängrännor och stuprör har monterats av galvaniserad plåt som betas och målas med linoljefärg i tidigare kulör. Endast takfotsbrädan mot norr justeras. En regelbräda extra har monterats, eftersom läktbrädan var för smal för att krokarna till hängrännan skulle kunna sättas fast. På söder takfall har man kompletterat ca 25 pannor med äldre taktegel, på norra

7 7 takfallet byttes ca 70 tegelpannor. Under tegeltaket har enstaka spån bytts ut eftersom det fanns läckage. Skorstenen har omfogats med bruk av lufthårdnande kalk. Nederbeslaget på skorstenen har bytts ut mot likvärdig eftersom den gamla var helt sönderrostad. En rund huv har tillkommit på församlingens önskemål eftersom sådan ej fanns tidigare, vilket antikvarien har godkänt. Sockenstugans sekundära enkeldörr, klädd med karosseripanel, har också bytts till en äldre fyllningsdörr (dubbelport), enligt åtgärdsprogram med nytillverkat överljus pga av förändrade mått på den nya dörren. Den moderna dörren från 1950-/60-talet tillkom eventuellt i samband med att sockenstugan under en period användes som offentlig lokal, med krav på utåtgående dörr. På södra långfasaden mot vägen har befintliga skadade dropplister över och under de fyra fönstren ersatts med likadana i galvaniserad plåt i samma utförande som de tidigare. Innanfönstren fick sitta kvar, men ytterfönstren har restaurerats och ommålats med äkta linoljefärg i verkstad. Snickerier har strukits med linoljefärg i brutet vitt. Kyrkstallar Kyrkstall 1 / likbod Huset har lyfts på hörnstenar och står nu torrt. Samtliga spåntak är trelagstäckta med nya stickspån, vindskivorna har ilagats, ny nockbräda och vattbrädor har tillkommit. Vattbräderna var så rötskadade, att de föll sönder när de togs bort och kunde ej återanvändas. Fasaderna är målade med Falu röd slamfärg och dörren har ommålats i svart kulör som förut med linoljefärg. Stall 2 (söderifrån) Huset har lyfts och står torrt på grundstenar. Huset har fått ny spåntäckning och taktassar mot norr har ilagats. På norra takfallet byttes 2 hela och 2 halva rotebräder längst ner. Marken kring byggnaden stod tidigare högt upp mot panelväggen, som fått rötskador. Leif Grundström väljer en gammal bräda för komplettering av panelen.

8 8 Panelen har restaurerats (se Antikvariska synpunkter) på norra sidan dörren på västra gaveln och runt hörnet, någon kvm in på norrfasaden. Samtliga fasader har målats om med Falu röd slamfärg. Dörren har ommålats i svart kulör som förut med linoljefärg. Stall 1 och 2 efter upprustning (jord har stänkt upp kring grunden). Stall 3 Huset har lyfts och står torrt på grundstenar. Fasaderna har ommålats med Falu röd slamfärg. Huset har fått ny spåntäckning, ny nockbräda och vattbrädor har tillkommit. Del av brädtak med rännor. Under arbetet framkom, att gamla vankantade rotebräderna på södra takfallet går från nocken rakt ner och har rännor, vilket visar att det har legat brädtak på huset. Dessa bräder har fått ligga kvar oförändrade. Spånet fick alltså inte tillräcklig luftning, som när bräderna är vända i husets längdriktning. Cirka 1 kvm rötskadat virke på södra sidan måste ersättas. Bräderna på norra takfallet var nyare och låg för tätt. De lossades efter dokumentation och omlades som glesrote. Dörren har ommålats i svart kulör som förut med linoljefärg.

9 9 Stall 4 Fasaderna har ommålats med Falu röd slamfärg. Huset har fått ny spåntäckning, ny nockbräda, nya vindskivor och vattbrädor. Före och efter ilagning. På norra fasaden varv 3-4 fanns djupa rötskador i timmerstommen, särskilt mot östra och västra ändarna. Detta gjorde att hela den tredje stocken fick ersättas mot en stock som liknade den gamla, medan den fjärde kunde renskäras och halvsulas. Dörren har ommålats i svart kulör som förut med linoljefärg. Stall 5 Fasaderna har ommålats med Falu röd slamfärg. Huset har fått ny spåntäckning, ny nockbräda, nya vindskivor och vattbrädor. Cirka 1 kvm av rotet måste lagas. Dörren har ommålats i svart kulör som förut med linoljefärg. Stall 6 Huset har lyfts och står torrt på grundstenar och fasaderna har ommålats med Falu röd slamfärg. Huset har fått ny spåntäckning, ny nockbräda, nya vindskivor och vattbrädor. På baksidan märks att trossbottnen fylld med sågspån har lossnat och hänger ner. Dörren har ommålats i svart kulör som förut med linoljefärg. Kyrkstallar och sockenstuga efter upprustning. Foto mot norr ( t h ovan och nedan).

10 10 Sockenmagasin Panelen som var målad med plastfärg, var tyvärr förstörd av rötskador och instängd fukt, varför den byttes till ramsågat virke i olika dimensioner, 6-9 samt locklist 4 cm enligt åtgärdsprogram. Film t v. Man spikade på bottenbräder och gjorde en strykning på plats med röd slamfärg (ovan, baksidan). Därefter platsmålades listen innan montering och strykningen av andra varvet. De borttagna bräderna på magasinet var av olika dimensioner och ålder. Söderväggens äldre och tunnare brädfordring hade varierande bredder på 3-4. Den västra fasadens brädfordring var tjockare (cirka 1 ) och med varierande smalare bredder. På stockverket under magasinet fick befintlig plastfärg sitta kvar (se Antikvariska synpunkter). Väder och vind kommer inte åt på samma sätt under huset. Bron och lastbryggan tillkom i början av 1990-talet, då inspelningen av Träpatronerna ägde rum. Istället har man på församlingens önskemål nytillverkat en bro av ramsågat timmer. Stegen och plattformen består av 2 plank som har strukits med trätjära. På baksidan av magasinet fanns ingen vattbräda över syllen, som på övriga sidor. Detta orsakade skador på underliggande syllstockar. Efter kontakt med länsmuseets monterades en vattbräda. Magasinet har rustats ett flertal gånger tidigare och troligtvis har en vattbräda funnits tidigare. Denna åtgärd görs för att bibehålla husets kulturhistoriska värde.

11 11 En stock under röstet på baksidan hade blivit skadad på grund av vattenläckage från söder takfall. Skadan hade sannolikt orsakats av, att de nedre takpannorna någon gång har skurits av mot vindskivorna så att en glipa uppstått. Detta åtgärdades genom en bredare vattbräda som är täckande. Stocken, som var ytligt rötskadad, renskars endast. Den starkt rostskadade vindflöjeln från Utansjö bruk med årtalet 1747 står ej med i arbetsbeskrivningen. Spiran och flaggan har restaurerats och målats om. Spiran av trä och flaggan bär svaga spår av röd slamfärg respektive svart färg. Flaggan har rengjorts försiktigt med glasblästring, mönjemålats och målats med svart linoljefärg. En knopp av trä som suttit ovanför flaggan var så starkt rötskadad den en kopia nytillverkades i kärnfura. Originalet har märkts in och förvaras i kyrkans förråd. På antikvariens förslag har spira och knopp målats in med samma röda slamfärg som man använder till sockenmagasinet. På magasinets tak har man kompletterat en del tegelpannor med återanvänt tegel (Josefsdal) så nära ursprungliga dimensioner och utseende som möjligt. Befintligt tegel var sedan förut utbytt mot olika tegelsorter. Avvikelser Magasinets tak, som ej ingick i åtgärdsprogrammet och vindflöjeln från magasinets troliga nybyggnadstid (se Plagemann, Historik) har restaurerats och spiran ommålats. Befintlig plastfärg som var tunn och genomsläpplig, fick sitta kvar på stockverket under magasinet som ligger i skydd för nederbörd. Bron och lastbryggan som tillkom i början av 1990-talet, nytillverkades. Befintlig bro/lastbrygga skulle tjärstrykas enligt åtgärdsprogrammet, men nytillverkades i stället, eftersom den gamla var genommurken. Kyrkstallarnas dörrar har ommålats i samma svarta kulör som tidigare med linoljefärg i stället för tjärning. De hade tidigare en obestämd svart färgtyp. Vägen Då lokalbusstrafiken regelbundet passerar förbi till hållplatsen Örnsköldsviks norra kyrkogård uppstår fortfarande olägenheter för de närliggande byggnaderna; sockenstuga, kyrkstallar och magasin, vilket har påtalats tidigare (Anette Lund, Länsmuseet, ). Stänk från vägen har redan hamnat på sockenstugan och stallarnas nymålade fasader. Damm från vägen samlas på kyrkstallarnas spåntak vilket skadar taken dvs. förkortar livslängden spånen. Enligt uppgift har man byggt på vägen så att den blivit högre, så att byggnaderna har

12 12 hamnat i en svacka. Då rinner vatten från vägen ner mot kyrkstallarnas grunder. Marken bakom byggnaderna blev dessutom högre, när man utökade kyrkogården i nordost. ANTIKVARISKA SYNPUNKTER Länsmuseet har godkänt användning av Alcros Falu Vapen, eftersom denna färg kommer från Falu Koppargruva. För fönster och kyrkstallarnas portar godkändes Alcros Äkta Linoljefärg, eftersom färgen blandas av Engvall & Claesson, med äkta traditionella pigment. Kyrkstallar: Dörrarna har ommålats med linoljefärg i stället för tjärning (se Avvikelser). Detta godkändes av museet eftersom dörrarna tidigare var strukna med en obestämd svart färgtyp. Panelen på kyrkstall 2 har fin patina men kraftiga rötskador på ändarna nertill på den stående brädpanelen, som särskilt på framsidan är starkt vädervittrad med avsaknad av lignin. Panelen har renskurits och iskarvats med virke i samma dimensioner och struktur i stället för att byta brädan. Detta gjordes för att bevara patinan i det gamla materialet. På ställen där panelen inte kunde sparas, återanvändes bitar av bakvänd panel med plastfärg från sockenmagasinet. Den röda färgen är knappt synbar, då rödfärgen kommer i golvhöjd och det är ganska mörkt interiört. Under arbetet med stall 3 iakttogs, att de gamla vankantade rotebräderna på södra takfallet går från nocken rakt ner och har rännor, vilket visar att det har legat brädtak på huset. Sockenstuga: Sockenstugans sekundära gamla dubbelport fick göras utåtgående för att inte snö och regn skulle tränga igenom de otäta dörrbladen. Detta godkändes; eftersom tidigare dörr varit utåtgående, kanske för att just denna sockenstuga har använts som en offentlig lokal, vilket är ett senare tillägg av kulturhistoriskt intresse. Enligt byggnadsstadga för rikets städer skulle redan på tidigt tal dörrar för offentliga lokaler och rådsalar vara utåtgående. Det finns också exempel på hur man även tidigare gjorde äldre dubbelportar utåtgående i liknande publika eller flerfamiljshus. Dörren var dessutom inte ursprunglig och då kunde även tröskeln förbli intakt. Sockenmagasin: På stockverket under magasinet har befintlig plastfärg bra vidhäftning men skulle skrapas ren och målas. Efter kontakt med museet fick färgen sitta kvar, eftersom den är målad mycket tunt och är därmed genomsläpplig. Väder och vind kommer inte åt på samma sätt under huset. Vidare har färgen utseende som liknar avskavd slamfärg. Man kan tydligt se att bron /lastbryggan är ett nytillskott, vilket är en fördel. Den gamla bron var även den ett modernt nytillskott från början av 1990-talet. Vägen: Denna lilla väg borde inte användas av tung busstrafik utan endast fungera som gång- och cykelväg. Man bör inte heller asfaltera, utan ta itu med grundorsaken till skadorna. Asfaltering kan fördärva områdets karaktär.

13 13 KÄLLOR Edblom, Lena: Program för Kulturminnesvård, Örnsköldsviks kn, Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland 4.e saml. om Ångermanland, (original 1789) faksimil, Umeå Johansson Åke: Spannmålsförråd i Arnäs soppkök för fattigfolket i Örnsköldsviks Allehanda Lamm, Carl Johan: C.J.F. Plagemanns resor , utgivna och kommenterade, Band I Lund 1944 Lamm, Carl Johan: C.J.F. Plagemanns resor , Planscher, Band II, Lund 1942 Nordin, Lars: Åtgärdsförslag och Kostnadsberäkning, Telhammer, Ingrid: Kyrkor och Kapell Nolaskogs, CW-förlaget Bjästa, 1985.