2. Varför är klimatsmarta förpackningar en nödvändighet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Varför är klimatsmarta förpackningar en nödvändighet?"

Transkript

1

2 Sammanfattning Trots att förpackningar påverkar miljön och klimatet negativt så är de också nödvändiga. För 50 år sedan fanns det betydligt mindre förpackningar än idag. Det är inte mycket av det vi köper som kommer ifrån Sverige, bl.a. därför så är förpackningen en nödvändighet. Varje år uppstår en förlust på 10 miljarder Euro på matvaror som kastas p.g.a. transportskador. Detta betyder att behovet av starkare och effektivare förpackningar är stort. Det finns många klagomål på onödiga förpackningar, men en förpackning som kan verkas onödig för konsumenten har troligtvis fyllt någon viktig funktion på vägen för att t.ex. skydda dess innehåll. Människornas livsstil har förändrats mycket på de senaste åren, detta har bidragit till att användandet av förpackningar har blivit större. Producenterna har insett att miljö är något som är relevant och viktigt för konsumenterna, detta gör att många företag försöker skapa en miljövänlig profil. Däremot uppfyller inte alla företag det som de utger sig att stå för. Detta är något som man som konsument måste vara vaksam för.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Varför är klimatsmarta förpackningar en nödvändighet? 1 3. Vad innebär klimatsmarta förpackningar? Vilken typ av material har minst påverkan på miljön? Pappersförpackningar Glasförpackningar Metallförpackningar Plastförpackningar Förpackningsutredningens synpunkter Marknadsföring och miljön 5 4. Miljömärkningar 9 5. Vilket ansvar har man som producent? 9 6. Hur ser förpackningsmarknaden ut i Sverige? Hur ser framtidens förpackningar ut? Bioplaster Förpackningar som är dåliga ur miljösynpunkt Biologiskt nedbrytbara plaster inte alltid till fördel Hur ser förpackningsmarknaden i övriga världen? England USA Japan Övrigt Iakttagelser på Interpack 2008, Düsseldorf 25-27/ Företag på mässan som jobbar med biomaterial Egna reflektioner från mässan Slutsats Källförteckning 22

4 1. Inledning Att vara klimatsmart och tänka på miljön är något som blir mer och mer viktigt, men även trendigt. Vi har insett att någonting måste göras om vi vill ha kvar den värld som vi lever i idag till nästkommande generationer. Syftet med denna rapport är att vi vill visa hur mycket förpackningar påverkar miljön och vad man kan göra åt det. Detta är något som alla inom förpackningsbranschen borde ha stor kunskap och inblick i. 2. Varför är klimatsmarta förpackningar en nödvändighet? Samtidigt som förpackningar spelar en stor roll i vår vardag så påverkar de också miljön. Under de närmaste 100 åren uppskattar FN:s klimatpanel att jordens medeltemperatur kommer att öka med 1,1 6,4 grader. Detta p.g.a. människans utsläpp av växthusgaser och andra påverkande faktorer. Allt talar för att världen är på väg mot en helt ny tidsålder. Istället för att konsumera så mycket som möjligt, öka utsläppen och påverka klimatet negativt bör vi inse att vi måste leva på ett sätt som är hållbart och inte påverkar klimatet i den stora omfattning som vi gör nu. Detta gäller varje individ i samhället, företag, organisationer, politiker, lagar etc. Alla måste hjälpas åt. De har skett stora förbättringar inom teknik och ekonomi vid kriser förut, så en kris är inte alltid negativt. Klimatproblemet idag har gjort att vi vaknat och insett att vi måste göra någonting åt dagens situation. Konsumenterna blir mer och mer medvetna om sin egen påverkan på klimatet, vilket är det främsta ämnet inom förpackningsmarknaden just nu och i framtiden. Konsumenterna kommer i framtiden att försöka välja de produkter som ger minst klimatpåverkan, därför kommer den klimatsmarta förpackningen bli allt viktigare. Det är en stor del av konsumenterna som tycker att dagens förpackningar består av alldeles för mycket material. Enligt en undersökning som gjordes i januari 2008 i LO-tidningen så visar det att 93 % oroas av klimathotet. Ekonomin är också en viktig drivkraft inom detta. Att spara energi innebär också att man sparar pengar. Man kan även tjäna pengar och locka till sig kunder genom att man har en miljövänlig profil. Livsmedelsindustrin är en av de största miljöbovarna, som står för 1/4 av Sveriges växthusutsläpp. Anledningen till det är alla förpackningar, transporter och tillverkningsprocesser. Ett av sätten att minska koldioxiden är att undvika onödiga förpackningar. Om man minskar hushållssoppor med 10 % så kan man minska koldioxiden med upp till 500 kilo/år. Vi tror att inom en snar framtid kommer klimatfrågan vara ett tänkande som alla bär med sig och att vara klimatsmart kommer i slutändan att vara ett krav enligt lag. Däremot är det viktigt att inte fokusera för mycket på klimatsmarta förpackningar och koldioxidutsläppen, då kanske man glömmer bort andra farliga utsläpp som tungmetaller och liknande. Förpackningar är inget stort miljöproblem, vi ser det däremot som ett stort problem eftersom vi själva måste handskas med det. Faktum är att bara 5 % av allt avfall i Sverige kommer ifrån hushållet. Av det är ca förpackningar. Men visst kan man förbättra förpackningar så att de bibehåller miljön genom att använda rätt materialåtgång, teknik vid framställning etc. Ett större problem och mer energislösande är de produkter som går till spillo p.g.a. dåliga förpackningar. 3. Vad innebär klimatsmarta förpackningar? 1

5 Med klimatsmarta förpackningar menas förpackningar som påverkar klimatet minimalt. För att få så klimatsmarta förpackningar som möjligt bör man tänka på att använda biologiskt nedbrytbara eller förnyelsebara material, minska transporterna, upprätthålla och använda retursystem så mycket som möjligt. Men det är också viktigt att förpackningen skyddar produkten effektivt. Om en förpackning inte är skyddande så är den heller inte klimatsmart, säger Ann Lorentzon på Packforsk. Hon menar att det är viktigt att titta på produkten och förpackningen i ett sammanhang. De måste passa ihop för att fungera klimatsmart. Ett sätt att minska produktspill är att öka antalet storleksförpackningar. Det finns fler och fler singelhushåll i dagens samhälle vilket gör att man inte hinner förbruka lika snabbt och varorna blir istället dåliga. Att ge dessa hushåll en möjlighet att köpa en mindre förpackning, som är lite dyrare, skulle ge företaget möjlighet att öka intäkter samtidigt som det hjälper miljön. Detta strider dock mot kraven på minskningarna av förpackningarna. Kommunförbundet, konsumentverket och naturvårdsverket vill att man inför mera returförpackningar och färre engångsförpackningar. Alla retursystem är olika i olika länder vilket gör att importerade produkter inte går att återvinna här i Sverige. Därför vore det bästa att också införa ett internationellt återvinningssystem. Endel menar att materialåtervinning är bättre än förbränning, medans andra studier visar på det motsatta. Både papper och plast är efterfrågade råvaror för återvinningsändamål men även från förbränningsändamål. Negativt för återvinningssystemet är att det krävs mycket energi och koster pengar för företaget vilket i slutändan blir en kostnad för konsumenten. En annan viktig del när det gäller en klimatsmartförpackning är att den ska kunna förpackas och transporteras på effektivaste sättet. Det ska alltså vara så lite luft som möjligt i lastbilen som förpackningarna packas i. Lyckas man fylla sin transport effektivt bidrar man inte bara med en bättre miljö utan företaget sparar också in pengar. Papper och kartong har ett försprång när det gäller att se till miljöns bästa gentemot plastförpackningar. Vid förbränning bidrar plastförpackningarna även med utsläpp av giftiga ämnen tillskillnad från pappersförpackningar. Det gäller att inte ha för mycket material i sin förpackning eftersom det då uppstår en stor miljöbelastning. Men att ha för lite material i förpackningen bidrar oftast till att produkten förstörs, vilket i sin tur leder till en ännu större miljöbelastning. Därför är det väldigt viktigt att inte underförpacka eller överförpacka. Se i diagram nedan. DIAGRAM Det gäller att se ett sammanhang mellan produkt och förpackning, de måste passa ihop. Exempel på detta är IKEA:s värmeljus och vattenkannor som konstruerades om för att bli mer effektiva vid transport och i förpackning. 2

6 För att se den totala miljöpåverkan av en förpackning under dess livstid, från råvaruutvinning till konsumtion och avfallshantering (inklusive alla transporter och energiåtgång i mellanleden) kan man göra en livscykelanalys, en såkallad LCA. Företagen kan med hjälp av LCA ta reda på i vilket led som miljöpåverkan är som störst och sedan rikta in sig på att åtgärda det och på så sätt skapa ett bra och effektivt miljöledningssystem. Användandet av LCA ökar hela tiden, detta beror främst på att EU:s miljölagstiftning har stärkts och att det finns en ökad trend och efterfrågan hos konsumenterna om att vara mer miljövänlig. De nordiska länderna var ledande under 90-talet med att använda sig av LCA, sedan kom Europas övriga länder i början av 2000-talet och därefter Asien. 3.1 Vilken typ av material har minst påverkan på miljön? Alla typer av förpackningar är på ett eller annat sätt skadliga för miljön, det går inte att komma ifrån. Men en tumregel vad det gäller minimal påverkan på miljön är att man alltid ska försöka använda så lite material som möjligt. Enligt Naturskyddsföreningen finns det två miljökrav på en förpackning. De ska antingen gå att återanvända eller återvinna på ett energisnålt sätt eller kunna komposteras i en helt vanlig trädgårdskompost. Men en förpackning har också andra krav som också spelar in i miljön, de måste skydda varan och göra varan lagringsduglig. Rutten mat tar energi men man ska undvika att överförpacka. Det bästa är att minska materialåtgången så mycket det går utan att ta bort de skyddande egenskaperna. Förpackningen måste också vara transporteffektiv. Ann Lorentzon, på Packforsk, tycker att materialet är sekundärt. Det är viktigare med dess funktion, som t.ex. att det är vattenavstötande. Materialet är beroende av vilka funktionskrav som ställs på förpackningen, alltså vad den ska användas till. Vid användning av plast i livsmedelsförpackningar måste man vara noga med att plasten inte överför kemikalier till maten osv. Hon säger också att hon tycker att förnyelsebara råvaror är intressanta Pappersförpackningar Efter andra världskriget förbättrade man tekniken inom pappers och massaindustrin i Sverige eftersom man märkte att det släppte ut mycket föroreningar i luften. Tekniken förbättras fortfarande och utsläppen minskar. Idag återvinns eller förbränns det mesta av pappret och pappersprodukterna med energiutvinning. Förbränning av papper skadar inte miljön med den teknik vi har idag, dessutom får vi ut energi i gengäld. Pappersmassa kommer ifrån förnyelsebara råvaror, alltså skogen och det finns ingen brist på skog i Sverige. När träd har avverkats så planteras lika mycket eller mer och tillgången är då mycket större än efterfrågan. När skog växer tar den också upp koldioxid vilket bidrar till att minska koldioxidöverskottet som annars hade bidragit till växthuseffekten. Att använda sig av förpackningar gjorda av papper, kartong eller well är alltså klimatsmart. Papper kan däremot också vara skrymmande att transportera och energikrävande att producera. Det kan även användas miljöförstörande kemikalier vid tillverkningen Glasförpackningar Sand, soda och kalk är råvarorna i glas. Dessa råvaror är alltså helt naturliga. I Sverige har vi också ett väldigt väl utvecklat retursystem där ca 84 % av allt glas återvinns. Att använda sig av glasåtervinning minskar sopmängden, råvaruförbrukningen och energiförbrukningen. Endel menar dock att det krävs mycket energi för att producera glas och att det är svårt att återvinna, men lätt att återanvända. Att frakta glas är mycket tyngre än plast vilket gör att man konsumerar mera bränsle Metallförpackningar Metallförpackningar tillverkas av stålplåt med tennskikt eller aluminiumplåt, sedan lackeras de. Förpackningarna är mycket skrymmande vilket ger svårigheter i transporter. Det är svårt att packa dem 3

7 så att man tar tillvara på all plats i transporten. Ungefär 64 % av förpackningarna återvinns idag, återvinningen ger en stor energivinst, dessutom kan man återvinna dem hur många gånger som helst. De som inte återvinns kan förbrännas och ge energi. Råvaran aluminium finns i stora mängder och riskerar inte att ta slut men aluminium tar mycket energi vid tillverkning. Återvunnet aluminium har däremot lägre miljöpåverkan, vilket gör att dess påverkan beror på hur mycket som lämnas in till återvinning. Men per förpackning blir energiåtgången relativt låg, vilket gör att förpackningen ska vara minst lika bra i miljösynpunkt som glas Plastförpackningar Plastförpackningarna i samhället ökar. Råvaran kommer ifrån olja eller naturgas. Ungefär % av platsen går till förpackningar och ca 1,5 % av oljeförbrukningen används till förpackningar. Det behövs inte mycket material till en stor mängd produkter. Ca 70 % av plastförpackningarna samlas in och återvinns eller förbränns. Plast är tunt och det behövs relativt lite energi för att producera. Däremot är det ytterst få sorter som går att återvinna. Vissa menar att dess lätta vikt och låga energiförbrukning vid produktionen gör att plast kan vara ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än papper och glas. 3.2 Förpackningsutredningens synpunkter Enligt förpackningsutredningen som har kollat på den totala miljöbelastningen och resursåtgång under hela förpackningens livscykel är återanvändning bäst, därefter återvinning och sedan förbränning. Men det finns avvikelser beroende på vilket material man kollar på. Utredningen föreslår följande miljöpolicy för förpackningar: Mängden förpackningsmaterial bör reduceras främst genom att mängden råvara per förpackning minskas samt genom att onödiga förpackningar försvinner. Materialvalet bör syfta till att reducera miljöbelastningen bl.a. genom att pvc och tungmetaller såsom bly i möjligaste mån minskas. Återanvändning av förpackningar bör ske så långt det är möjligt. De förpackningssystem som byggts upp för återanvändning bör vidmakthållas och utvecklas. En utökad återanvändning bör komma till stånd inom vissa områden t.ex. när det gäller transportförpackningar samt förpackningar för vissa kemisk-tekniska produkter, som t.ex. ingår i bensinstationssortimentet samt för tvättmedel. Materialåtervinning av förpackningar bör utökas väsentligt genom att tekniken för insamling och sortering utvecklas samt genom att nya marknader för återvunnet förpackningsmaterial skapas. Energiutvinningen ur förpackningsmaterial bör förbättras genom en ökad kommunal källsortering. Deponering av förpackningar bör ske endast i undantagsfall. Källa: Miljön och förpackningarna, Förpackningsutredningen 3.3 Marknadsföringen och miljön Konsumenter kommer i framtiden allt mer att välja miljövänliga produkter och när ett företag vill kommunicera ett miljöbudskap är det viktigt att man inte överdriver. Är produkten miljövänlig så ska den ju se miljövänlig ut, men inte annars. Man ska akta sig för att marknadsföra en produkt som miljövänlig om den inte fullt ut är det. Om man gör detta är det lätt att man urholkar själva betydelsen 4

8 av miljövänligt. Många företag som jobbar för miljön på riktigt missgynnas av andra företag som använder sig av miljöargument på ett felaktigt sätt bara för att marknadsföra sig som miljövänliga. Enligt lag är detta inte heller tillåtet, marknadsföringen får inte överdrivas eller vilseledas. God marknadsföringssed när man använder miljöargument kan sammanfattas såhär: Reklam ska vara vederhäftig, d.v.s. vara sann och kunna bevisas med godtagbar dokumentation. Särskilt stränga krav ställs om marknadsföringen innehåller svårkontrollerbar information. (MD 1973:8) Helhetsintrycket av reklamen ska enligt Marknadsföringslagen stämma överens med verkligheten. Väsentliga aspekter får inte utelämnas och sakliga uppgifter får inte framställas på ett vilseledande sätt. Även helt korrekta fakta kan bedömas som vilseledande om de presenteras så att konsumenten inte förstår. Människors oro och känsla för miljön får inte missbrukas och en eventuell brist på kunskap i miljöfrågor får inte utnyttjas. Man får inte lägga någon annan innebörd i begrepp än det som begreppet betyder för konsumenten. I strikt mening kan miljövänlig bara användas om något som förbättrar eller åtminstone inte skadar miljön. Miljöpåståenden ska vara precisa. Använder man allmänna uttryck som miljö, miljövänlig, naturvänlig, biologiskt nedbrytbart etc. måste producenten kunna visa att produkten totalt sett har påtagliga fördelar för miljön jämfört med andra liknande produkter. Det ska också framgå av marknadsföringen vilka dessa miljöfördelar är. Miljöargumenten måste vara grundade på fakta som fortfarande är aktuella och giltiga. Företaget måste kunna visa dokumentation om vilka fakta som ligger till grund för miljöargumenten. Miljöargument för produkter får inte utan grund ge intryck av att dessa är typiska för företagets eller branschens hela verksamhet. Miljömärken och miljösymboler får endast användas om deras ursprung framgår tydligt. De får inte oriktigt ge intryck av att en produkt är officiellt godkänd eller att det på något annat sätt gjorts en objektiv bedömning av produktens miljöpåverkan. Miljöargument som gäller avfallshantering får endast användas om det i praktiken går att handla enligt marknadsföringen. Miljöargument får inte ge intryck av att de gäller för fler steg i livscykeln än producenten kan bevisa. Om man vill tala om att halterna miljöskadliga ämnen har minskat måste det framgå tydligt vad som reducerats. Sverige har också varit med att ta fram en internationell standard för miljöuttalanden. Dessa ska hjälpa till vid bedömning av om marknadsföringen stämmer överens med god marknadsföringssed. Man får inte blanda ihop påståenden gällande produkten med förpackningen. Den internationella standarden för miljöuttalanden är: Vaga påståenden av typen miljösäker, miljövänlig, inte förorenande, grön, naturvänlig, ozonvänlig och ekologiskt hållbar skall inte användas. Påståenden om utan ämnet x innebär att ämnet bara får finnas i lika små mängder som i omgivningen i övrigt. Relativa uttryck om att tillverkningen eller produkten sparar resurser måste förtydligas, till exempel hur mycket energi, vatten och avfall som går ut. Påståenden om förlängd livslängd måste motiveras med hur mycket längre produkten håller samt information om uppgraderingen. Uttryck som förberedd för isärtagning måste specificeras med vilka delar som kan återvinnas. Det måste också framgå om det är konsumenten eller inköparen som ska plocka isär produkten, eller om detta ska göras av specialist samt hur konsumenten och återvinnaren ska bära sig åt för att plocka isär produkten. 5

9 Uttrycket nedbrytbar måste förtydligas med hänvisning till testmetod och testperiod. Dessutom får inte nedbrytningsprocessen medföra skadlig påverkan på människor och natur. Tillverkaren får inte påstå att en produkt är komposterbar om den bidrar till att väsentligt förlänga den tid det tar att få fram en färdig kompost i de system där det är troligt att produkten komposteras. Den färdiga komposten måste också vara lämplig som jordförbättringsmedel. Standarden tillåter användning av symboler som inte administreras av en oberoende tredje part. Egna märken får dock inte utformas så att de kan förväxlas med oberoende miljömärken. Naturbilder får bara användas om det finns en direkt koppling mellan bilden och produkten. Symbolen med tre pilar, också kallad returpilarna eller möbiusslingan, får användas i två betydelser. Dels kan den visa att innehållet är av återvunnet material, dels kan den visa att produkten går att återvinna. Tillverkaren ska specificera andelen återvunnet material. Om märket betyder återvinning måste det finnas fungerande system både för konsumenten och producenten att ta hand om materialet. Det är alltså viktigt för reklambyråer, designbyråer och marknadsavdelningar att veta hur konsumenter uppfattar symboler och text som har med miljön att göra. Nedan följer en lista på några punkter man som reklamare kan tänka på när man ska jobba med miljöargumenten. Se det som din utmaning att skapa marknadsföring som gör sitt jobb utan att vara vilseledande. Följ internationella handelskammarens checklista vid varje uppdrag och samordna den med de checklistor du har för att se till att reklamen gör sitt jobb. Följ ISO14021-standarden för egna miljöpåståenden. Kan beställas från standardiseringen i Sverige Ha minst en medarbetare på byrån som har till uppgift att bevaka miljöfrågorna och som kopplas in vid varje uppdrag där miljöargument ska användas. Bevaka Stockholms tingsrätts utslag i marknadsföringsmål. Bevaka Marknadsdomstolens utslag i marknadsföringsmål. Håll dig uppdaterad på nya riktlinjer och nyheter på miljöområdet. Sök information om det tillverkande företaget, produkten eller vissa beståndsdelar i produkten har kopplats ihop med miljö tidigare och vad som i så fall har kommit fram. Kontakta andra medarbetare än marknadsansvariga hos uppdragsgivaren för att kontrollera tekniska påståenden. Bevaka källor till intressant information om produkten. Svenska Naturskyddsföreningen, Greenpeace, WWF, Miljöförbundet/Jordens Vänner, Konsumentverket, Naturvårdsverket, kemikalieinspektionen etc. Om produkten är miljömärkt så har miljömärkningsorganisationen regler för hur märket får användas och hur miljöargumenten får se ut. EU-blomman och Svanen, Bra miljöval, Krav Kolla med Förpackningsinsamlingen vilka texter om källsortering som gäller för hela landet. Dina kunder kan tänka på detta: Kvalitetssäkra miljöinformationen till konsumenterna. Kräv av din reklambyrå att de klarar att leva upp till god marknadsföringssed även på miljöområdet. Förse marknadsförarna med rätt information. Skaffa dig kunskap om hur produkten påverkar miljön ur ett helhetsperspektiv. Håll koll på hur konkurrerande produkter påverkar miljön. 6

10 Se till att ha skriftlig och uppdaterad dokumentation av produktens miljöpåverkan. Dokumentationen ska täcka allt väsentligt. Det är du som ansvarar för produktens kvalitet, inklusive miljöpåverkan och vad du säger om produkten i marknadsföringen. Håll medarbetarna, särskilt de med kundkontakter, informerade om hur produkten får marknadsföras. Bevaka vad den egna branschorganisationen har för riktlinjer för god marknadsföringssed. Källa: Rapport, Miljö i marknadsföring, Konsumentverket 7

11 8 Förpackningar och miljön

12 4. Miljömärkningar Det är fler och fler varor som miljömärks. Kraven för att få bli miljömärkt blir också hårdare, vilket är bra. Det finns fem olika märkningar man böra känna till om man vill handla klimatsmart. Dessa är svanen som är det nordiska miljömärkningssystemets symbol den säkerställer att produkten bidrar till mindre miljöproblem än andra liknande produkter. Bra miljöval betyder att produkten uppfyller Svenska Naturskyddsföreningens krav. EU-blomman är en europeisk miljömärkning den ställer krav på råvarans ursprung, utsläppen till luft och vatten, energiförbrukning, kemikalier och produktion av avfall. Krav och EU:s märkning för ekologisk odling finns på ekologiskt odlade varor. Alla dessa märken anses som seriösa märkningar. Många märkningar ställer också krav på förpackningarna. Utöver detta finns det också en rad andra märken som anses seriösa. MSC (Marine Stewardship council) betyder att fisket inte bidrar till överfiske och att det är välskött. TCO finns på datorer, skärmar etc. och är en miljömärkning för denna typ av varor. FSC (Forest Stewardship Council) är en internationell organisation som har tagit fram riktlinjer för ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk, gäller alltså trä och skogsprodukter. Energy Star är märkningar på energisnål kontorsutrustning. Blå Ängeln är tysk och betyder att kontorsutrustning är bland de mest miljövänliga inom varugruppen, denna ställer bl.a. krav på energiförbrukningen, ljudnivå och miljöfarliga ämnen. Krav och Svenskt Sigill jobbar med att ta fram en ny märkning som kompletterar det befintliga krav och svenskt sigill märket. Det nya märket är en klimatmärkning och kommer först och främst finnas på livsmedel. Det visar vilka varor som minst påverkar klimatet. Vid märkning kommer man ta hänsyn till bränslet i växthus (som måste ha 80 % förnybart bränsle), transporten, förpackningarna etc. Gröna punkten är ett märke som visar att förpackningsavgiften är betald, den används i många europeiska länder. Elretur är ett system för insamling av elektriska produkter på insamlingsstationer. Dessa produkter skickas sedan till återvinnare som tar till vara på material, energiinnehåll och miljöfarliga delar. Gröna punktens monter på Interpack 2008 Det finns också miljödeklarationer för att erbjuda marknaden en standardiserad, detaljerad och jämförbar miljöinformation om olika produkter. Exempel på detta är Paper Profiles som är ett system för att redovisa och informera miljöfakta omkring papper, vilket gäller både massan och pappret. IT Miljödeklaration är standardiserad och jämförbar miljöinformation om t.ex. skrivare, faxar, kopiatorer, datorer, skärmar etc. Iso serien är en standard för hur företag och organisationer ska bedriva miljöarbetet. Det är metoder för hur de ska förbättra deras miljöprestanda. Om man kan uppfylla kraven och standardiseringarna så får man ett Iso-certifikat. Iso serien borde vara en norm för företag att jobba efter för att få en bättre miljö. 5. Vilket ansvar har man som producent? 1994 infördes producentansvaret för förpackningar i Sverige. Det betyder att alla som tillverkar, importerar eller säljer förpackningar måste se till att förpackningen blir omhändertagen efter att den har används. Producenten ska se till under tillverkningen att förpackningarna utformas på så sett att den är lätt att återvinna så att avfallet minskas. Producenten ska även skicka en rapportering till naturvårdsverket som visar hur mycket förpackningar som sålts, hur mycket av de som har samlats in och hur de har omhändertagit avfallet. Syftet med producentansvaret är alltså att styra förpackningstillverkarna till att göra förpackningar som lätt kan återanvändas och återvinnas, för att få 9

13 en så liten miljöpåverkan som möjligt. Hushåll/konsumenter har också ett ansvar för att sortera ut och återvinna de förpackningar som de använt. Detta gäller förpackningar av kartong, wellpapp, glas, plast och metall. Näringslivet startade REPA som är en serviceorganisation för företag. De hjälper företagen att uppfylla sitt producentansvar genom att mot en avgift samla in förpackningarna. Det är många som klagar på att antalet förpackningar har ökat, vilket i och för sig beror på ökad konsumtion. Vi har en annan livsstil idag än för ett par år sedan. Idag är behovet av att kunna äta eller dricka något på vägen stort, take away kaffe, vattenflaska osv. Vi har helt enkelt ett annat sätt att konsumera idag. Ann Lorentzon, på Packforsk, menar att det är svårt att veta vem som är ansvarig. Förpackningsindustrin kan inte påverka konsumenternas sätt att leva. Som konsument har man såklart ett jättestort ansvar, men man kan inte veta allt. Som t.ex. vilka tomater man ska köpa för att påverka klimatet minst. Förpackningsindustrin kan hjälpa till att göra bra förpackningar och inte blanda olika material i produkter då det är svårt att separera dessa vid återvinning. Materialet kostar pengar, så alla vill väl ha så lite material som möjligt i sina förpackningar, säger Ann Lorentzon på Packforsk. 6. Hur ser förpackningsmarknaden ut i Sverige? För bara år sedan användes förpackningar inte alls i så stor utsträckning som idag. Det var en närmare kontakt mellan konsumenter och producenter, vilket gjorde att förpackningar inte behövdes på samma sätt. I och med globaliseringen så kom också förpackningen. Idag vill konsumenten ha ett bredare varuutbud med råvaror även från andra länder, vilket gör att förpackningen blir en nödvändighet. Alla varor måste förpackas för att kunna distribueras och hanteras på ett bra sätt. Utan förpackningen skulle varorna förstöras under frakten och flera varor gå till spillo, vilket inte är miljövänligt på något vis. Så att ta bort förpackningarna är inte svaret på klimatfrågorna. Däremot kan man i vissa fall minska materialåtgången och ersätta materialet med ett mer miljövänligt alternativ. Vad är en onödig förpackning? Vem är det som bestämmer att den är onödig? Idag anser många konsumenter att det finns mycket onödiga förpackningar. Men vad konsumenten inte tänker på då är att förpackningen måste klara av att gå igenom alla led från råvara till avfall. (råvara, tillverkning, fyllas, grossist, butik, konsument, avfall) Förpackningen har ofta gått igenom mycket och fyllt olika funktioner som den som köper produkten inte ser. Produkter som vi ser som överförpackade idag har oftast ett syfte till dess förpackning. Produkten har ofta en lång väg till konsumenten vilket gör att den behöver en effektiv, skyddande och smart förpackning. Vissa förpackningar som anses onödiga hjälper ibland till att öka produktens hållbarhet. När man designar en förpackning måste man tänka på miljöpåverkan i hela ledet och se till helheten. En bra förpackning ska skydda sin produkt och uppfylla övriga kriterier, som t.ex. volymeffektiv vid transport. Även om den är klimatsmart eller inte, tycker Ann Lorentzon på Packforsk. I u-länderna och i Östra Europa så förstörs % av alla livsmedel på grund av dåliga förpackningar, tillskillnad från i i-länderna där 2-3 % förstörs. Förpackningarnas miljöpåverkan är måttlig om man jämför med vilken roll den har fått spela i miljöfrågan. Ungefär 50 % av förpackningsmaterialen kommer ifrån skogen, (papper, kartong och trä) 1/3 är plast och 1/5 är glas och metall. De nordiska länderna har mer fiberbaserade förpackningar och bättre återvinningssystem än andra länder, vilket är klimatsmart. Återvinningssystemet är i förhållandevis bra i hela Europa. Ett företag som har jobbat för klimatfrågan i Sverige är Eco Lean som har utvecklat ett förpackningssystem som till 40 % består av kalk och resterande av polymerer som bindningsmedel. 10

14 När man återvinner detta material omvandlas plasten till vattenånga och koldioxid och kalken förs tillbaka till naturen. På så sätt är förpackningen miljövänligare än förpackningar som enbart är gjorda på plast. Den är mycket lättare men står ändå stabilt och stadigt. Den sorteras som mjukplast och tar väldigt lite plats i återvinningen. Man får ut 100 % av produkten i förpackningen. Förpackningen ska också innehålla mindre plast än vad det gör i de kartongförpackningar som används idag. Matvarukedjan Coop Konsum införde vid årsskiftet miljövänliga bärkassar. Det består av till 40 % majsstärkelser och har en bas på polyetenplast, vilket innebär att de går att kompostera. En stor del av materialet i påsarna består av material som ingår i det naturliga kretsloppet. Detta gör att man minskar konsumtionen av olja vid produktionen. Coop vill visa att de bidrar till miljöarbetet och ger sina kunder en chans att välja ett mer miljövänligt alternativ, då även de tidigare plastpåsarna kommer att finnas kvar under en tid. Den miljövänliga kassen har tidigare lanserats i andra matvarubutiker runt om i Europa och har då fått en bra respons. Även H&M vill bli miljövänligare och håller på att se över ett miljövänligare alternativ till deras bärkassar. Idag är deras påsar tillverkade av oljebaserade plastmaterial vilket de vill ändra på. H&M har butiker i ett 30-tal länder och vill bli miljövänligare på alla håll. Däremot är synen på miljövänliga plastpåsar varierande i olika länder och världsdelar. Som det ser ut nu så kommer H&M att ha olika material i olika länder. Ett annat alternativ vad det gäller bärkassar så är det många kedjor som har tagit bort sina påsar helt eller ökat priset avsevärt. Det har gjort att försäljningen av påsarna har minskat och att man återanvänder sina gamla påsar eller köper typpåsar istället. Men att byta ut sina bärkassar till en miljövänligare, biologiskt nedbrytbar variant är inte alltid bra. Detta kan du läsa mer om i nästa stycke. Tetrapak är ett stort svenskt företag som jobbar aktivt för miljön. De jobbar globalt och nationellt med att komma på lösningar om hur koldioxiden ska minskas. Tetrapak har nu ett klimatprogram som de följer för att minska energirelaterade koldioxidutsläppen med 10 % från Tetrapak tillverkar förpackningar som till största delen består av kartong, vilket kommer ifrån en förnyelsebar råvara. I Sverige har vi ett pantsystem, som AB Svenska Returpack/AB Svenska Returpack-PET ansvarar för, vilket innebär att man betalar lite extra när man köper en dryckesburk eller en PET-flaska och sedan 11

15 får man tillbaka pengarna när man lämnar tillbaka förpackningen efter användandet. Detta gör att flera återvinner sina burkar och flaskor. 7. Hur ser framtidens förpackningar ut? Den framtida utvecklingen av den globala förpackningsmarknaden kommer bl.a. att påverkas av globaliseringen, miljöfrågor, trycket från befolkningen, ny teknik och förändringar inom handeln. Internationellt så händer det en hel del. Just nu pågår en diskussion om en ny klimatmärkning. I Sverige anser vi däremot att vi har det bra, så vi är inte så intresserade av en ny miljömärkning. Vi ser hellre att klimatfrågan läggs till någon av de redan befintliga märkningarna. Enligt Ann Lorentzon på Packforsk så har Sverige kommit längre när det gäller miljömärkningar, men även när det gäller andra åtgärder för att rädda miljön. På institutionen för polymerteknologi på Chalmers har ett förpackningsföretag Xylophane från Göteborg kommit fram till att ämnet xylan kan användas som ett miljövänligt alternativ i plastförpackningar, en bioplast. Detta material skall användas som en syrgasbarriär i förpackningar. Xylan ingår i gruppen hemicellulosa vilken finns i restprodukter från skogs- och lantbruk. Den miljövänliga plasten hjälper till att skydda maten från att bli dålig, det bryts ner på samma sätt som kartong, det går även att äta och kompostera materialet. Idag används bl.a. oljebaserade filmer för att skydda maten, men med hjälp av att tillsätta tillsatser till det miljövänliga ämnet stoppar även det syret från att tränga in i förpackningen. Målet med Xylophane är att de ska kunna sälja materialet vidare till förpackningstillverkare. Men innan dess måste de utveckla en storskalig framställning av xylan som utvinns ur rester av säd. Idag används det inte industriellt utan är bara en restprodukt. Xylophane-skiktet måste klara av att blandas med andra material till en färdig förpackning. Det måste även klara tillverkningsprocessen, transporten och får inte påverkas kemiskt på maten. Råvaran är emellertid billig och går att utvinna i vanliga industriprocesser. Lantmännen, Packforsk och ett par andra företag samarbetar om att utveckla något som kallas glupack där målet är att göra plastförpackningar på gluten från vete. Xylophane är som sagt inte ensamma om att utveckla en bioplast. Runt om i världen forskas det för att ta fram nya miljövänliga plaster. Men på grund av att bioplasterna är dyra och i vissa fall har svårt att stå emot syre och vätska, så har de inte haft någon vidare genomslagskraft som förpackningsmaterial. Förpackningarna måste bli mer miljövänliga, det är de flesta överrens om. Oljefilmerna blir allt dyrare då priset på olja stiger. Däremot krävs det stora kostnader och ett stort engagemang för att byta ut och ersätta det redan etablerade förpackningsmaterialen. En annan typ av förpackning som utvecklats för miljön av Avery Dennison Fastener Division, är en elastisk häftklämma. Istället för att använda kabelklämmor, pås-clips, metallklämmor eller dyrare varianter som bilsterpack och skinpack så kan man både spara pengar och förbättra miljön genom att sätta fast produkten med hjälp av en elastisk häftklämma på en kartongbit. Fördelen med klämmorna är att konsumenterna kan känna och ta på produkterna utan att öppna förpackningen, oregelbundna produkter kan fästas fast utan problem och för producenternas del så reduceras antalet tillbakaskickade trasiga förpackningar. Ytterligare en variant av klimatsmartförpackning som har utvecklats och uppmärksammats genom ett första pris i tävlingen Årets miljöinnovation 2008 är OrganoClick. Jonas Harfén och Armando 12

16 Cordova har forskat fram och gett nya egenskaper till cellulosabaserade material, som vattenresistens och ökad styvhet. Med hjälp av den nya teknologin kan man reducera användandet av svårnedbrytbara ämnen samt icke förnyelsebara och giftiga material. Den ekonomiska och miljömässiga potentialen på innovationen uppskattas vara stor. Om t.ex. ett företag vill ha starkare papper till deras produkt så kan man använda mindre material men ändå få samma styrka med hjälp av OrganoClick. Den första produkten beräknas vara ute på marknaden år Scanfill är ett nytt förpackningsmaterial som till 50 % består av plast, vilket utvecklats av Polykemi i Ystad. Materialet lämpar sig för plastflaskor och tråg. Scanfill är bättre ur ett miljömässigt perspektiv, än andra förpackningsmaterial, då bara hälften består av plast och resten av fyllnadsmaterial. Det är lätt att till 100 % återvinna materialet och det har bättre egenskaper än dagens material då det har högre värmetålighet och kan på så vis användas i mikrovågsugn utan problem. Nackdelen med materialet är dock att det har högre densitet vilket gör det tyngre, men man kan däremot producera Scanfill tunnare vilket gör att man i slutändan hamnar på samma vikt. 7.1 Bioplaster Henry Ford prövade på 1920-talet att använda spannmål som råvara i tillverkandet av bildelar. Eftersom oljan var billigare än spannmålen så ansågs idén som dålig. Under 80-talet utvecklades fler bioplaster p.g.a. att sopförbränningsstationerna ansågs sprida giftig aska, vatten och förorenad luft, då höll materialen inte vad de lovade och förlorade förtroendet. Nu har ännu nyare och bättre bioplaster utvecklats och kan vara ett alternativ. Bioplaster är biologiskt nedbrytbara plaster som tillverkas av stärkelse, cellulosa, socker och fossila material (vete, majs, bönor och potatisskal). Bioplaster kan vara antingen nedbrytbara/komposterbara eller vara gjorda av förnyelsebara råvaror/biomassabaserade plaster. Bioplastens kretslopp Nedbrytbara plaster är inte alltid komposterbara. Kraven för att den anses som komposterbar i Europa är att den ska kunna brytas ned efter 6-12 veckor i en industriell komposteringsanläggning. Några olika bioplaster: EPS, cellplast är en bioplast som inte är nedbrytbar. Den är giftfri och består av 2 % polystyren och 98% luft, i tillverkningen används inga giftiga ämnen. EPS kan energiutvinnas eller återvinnas. Stärkelsebaserade polymerer: råvarorna är stärkelse från majs, vete eller potatis. De har goda barriäregenskaper mot syre, men sämre motståndskraft mot väta och fukt. Mjölksyra/polyactic PLA: Råvarorna är mjölksyra från sockerbetor, potatis, majs och vete. Det används mest i bioplaster (ca 39%). temperatur upp till 120 grader. Polyhydroxyaonater PHA: Framställs genom fermentering där glykos, socker eller syror omvandlar makroorganismer till polymerer. Det har bra barriärs egenskaper mot vatten och tål Cellulosa polymerer: Gjord på trämassa, t.ex. cellofan. Detta är däremot ett dyrt förpackningsmaterial. 13

17 Bioplasterna kan användas på de konventionella maskinerna för formblåsning, extrudering osv. Det sker mycket i forskningen angående bioplaster just nu. Ämnet är i ropet och många försöker experimentera fram nya biologiska material. I Skåne håller växtförädlare på att ta fram en ny potatis som är bra för att göra bioplast av. Generna i potatisen har ändrats så att den bildar en rak stärkelse. En förpackning gjord i detta material ska kunna brytas ned lika fort som ett äpple när den läggs i kompost. För att kunna ha nytta av bioplaster och för att det verkligen ska vara miljövänligt så krävs det att samhället har välfungerande system för att ta hand om dessa förpackningar. Om en förpackning är nedbrytbar eller komposterbar betyder det inte alltid att man kan lägga förpackningen i komposten hemma. I de flesta fall krävs speciella anläggningar med rätt förhållanden i för att plasten skall brytas ned. I Sverige har vi ännu inte utvecklat sådana vilket talar emot bioplaster just nu och här. Det finns också en risk att bioplaster tar ut återvinningen, vilket inte är bra. Västeuropa använder mest bioplaster. I Asien, Oceanien och i Östeuropa växer bioplasterna, men de är fortfarande relativt underutvecklade på de här områdena. USA är den största enskilda marknaden och så kommer det att förbli kommer enbart USA att förbruka ton bioplaster, förutspår studien. 7.2 Förpackningar som är dåliga ur miljösynpunkt Det finns många förpackningar som är dåliga ur miljösynpunkt och skulle kunna förbättras. Alla förpackningar påverkar miljön på något sätt. Därför är det väldigt viktigt för företag som jobbar med designen att också tänka på förpackningen ur miljösynpunkt. Hur kan man förbättra en förpackning så den belastar miljön mindre eller kanske till och med förbättrar miljön? Material, smarta tekniska lösningar, maskiner, logistik, transporter, tömningen av produkten, återvinning, återanvändning och förbränning är några av de viktiga punkter som man kan kolla på. ALLA och särskilt producenter måste se det som en självklarhet att jobba för miljön. Några exempel på förpackningar man kan förbättra ur miljösynpunkt: Juice, fil, yoghurt och mjölk börjar mer och mer förpackas på detta vis. Förpackningen blir sämre ut miljösynpunkt, den drar mer energi vid tillverkning och man har också lagt till en kork i plast. Förpackningarna är helt omöjliga att tömma helt och därför går mycket till spillo. Enligt Packforsk blir ca 1 ton av yoghurten kvar i förpackningen som slängs. En lösning på detta är att istället använda sig av förpackningen Ecolean LA. Tvättmedel i tablettform förpackas ofta i en kartong, sedan är varje tablett separat förpackad i plast eller aluminium. Det blir därför mycket slöseri med material. Något som kan förbättras. Förpackningar som har satts ihop i paket för att öka försäljning är också ett exempel på onödiga förpackningar. Först är produkterna paketerade en och en sedan förpackas de t.ex. tre och tre. 14

18 Att använda olika material i en förpackning samtidigt är också dåligt i miljösynpunkt. De kräver mer energi att tillverka och är svåra att återvinna. De flesta dagkrämer och andra hudkrämer är också överförpackade. Det användes mycket material i jämförelse med mängd produkt. Dels har själva primärförpackningen för mycket material sedan har den oftast en kartongförpackning och ibland även en plastfilm runt kartongförpackningen. Helt klart överförpackad. Mycket livsmedel har förstora förpackningar för ändamålet t.ex. chips och godis. Man ska utnyttja materialet till max och inte överförpacka. Men tänk också på transporten, ju fler förpackningar som går in desto fler transporter sparar man. Vatten på flaska anser många vara en miljöbov. Varför förpacka vatten när det finns i kran? Kolsyrat vatten kan man nu också göra hemma utan att använda sig av förpackningar. De flesta vatten på flaska är oftast förpackat i återvinningsbara och återanvändningsbara förpackningar. Endel menar också att vattnet inte ökat antalet förpackningar. Läskdrycker har istället ersatts av vatten vilket är nyttigare och mer miljövänligt än läsk, alltså att fördelningen av drycker har ändrats. Men om det finns fint/finare vatten i kran i Sverige varför slösa energin på vatten i flaska? Regler kommer i framtiden skärpas angående miljön. Kanske kommer det en dag bli förbjudet med vatten på flaska för oss i Sverige som faktiskt inte behöver detta. Att använda samma backar och förpackningar om och om igen, alltså ett flergångssystem sägs vara bra. Packforsk menar att man inte kan slå fast att flergångssystem är bättre än engångssystem. Det beror på situationen. Förutsättningarna för att spara på miljön genom flergångssystem är när omsättningshastigheten är hög och transporterna korta. För engångssystem är det däremot tvärtom. Miljöpack är en grupp av företag som jobbar med miljöeffektiva förpackningar. Att bli medlem där har många fördelar om man vill vara med och jobba för miljön inom förpackningsbranschen. Miljöpack menar att de väsentligaste kraven på en förpackning ska vara: Att den är minimerad i vikt och volym. Att den skall kunna återvinnas (materialåtervinning, energiutvinning, kompostering/biologiskt nedbrytning). Att den inte får innehålla onödigt höga halter av miljöfarliga ämnen. I EU så slängs 1/3 av maten som köps, I USA slängs ca 40-50% av maten ( Dollar/år vilket är ca 10 % av Sveriges BNP). I fruktindustrin slängs ca 12 % av skörden innan den säljs. Stora Enso menar därför att förpackningarna ska ha mindre storlek, vara mer skyddande och bli smartare för att minska miljöpåverkan. Hela kedjan måste samarbeta för ett bättre miljöarbete; hållbart uttag av råvaror, energieffektiva processer, skyddande förpackningar, utrymmeseffektiva förpackningar, förpackning som ger konsumenten ett mervärde, optimerad återvinning osv. Naturvårdsverket menar att förpackningarna borde bli mindre onödig, krångliga och resursslösande. Istället ska de vara lättare att sortera, de ska spara resurser, vara resurssnålt utformade, det ska vara hög återvinning, man ska använda standarder för bättre förpackningar, se till att insamlingen fungerar och följa upp och redovisa resultat. 7.3 Biologiskt nedbrytbara plaster inte alltid till fördel Enligt Mark Burstall, som är ordförande i British Plastic Federations Recycling Council, så kan biologiskt nedbrytbara plaster hota all plaståtervinning. Han menar att det är en genväg till en katastrof. Det kan vara farligt att blanda konstgjorda polymerer och biologiskt nedbrytbara plaster vid återvinningen av film och folie. De nedbrytbara plasterna ska man aldrig blanda med de traditionella, då de är menade att brytas ner i en snabb biologisk process. Därför är det bra om man lätt kan identifiera de nedbrytbara plasterna, 15

19 t.ex. i färg, för att lätt kunna se när de hamnar fel. I teorin kanske man kan blanda de olika typerna vid återvinningsstationerna men sedan behövs personal som kan avskilja de olika plasterna från varandra då de har två skilda processer. 8. Hur ser förpackningsmarknaden ut i övriga världen? Nordamerika, Europa och Japan står för mer än 85 % av världens förpackningsmarknad. Konsumentförpackningarna utgör den största delen på 70 % av omsättningen och då främst livsmedelsindustrin. I Europa ligger Irland och Frankrike i topp när det gäller mest förpackningsavfall per person, med mer än 200 kg/år. Bäst, alltså det landet med minst förpackningsavfall per person (mindre än 100 kg/år), är Finland och Grekland tätt följt av Sverige, Portugal, Belgien och Österrike. Tyskland ligger i toppen efter Irland och Frankrike när det handlar om förpackningsavfall/person, däremot återvinner tyskarna % av det som produceras i Tyskland. 8.1 England Idag är det upp till var och en att återvinna det som går och samtidigt undvika det som inte kan återvinnas. Men i slutet på året så ska man se till att 55 % av allt förpackningsavfall återvinns och stora företag ska ta ansvar för återvinningssystem, på liknande sätt som producentansvaret i Sverige. Staten har tagit ett initiativ att skapa organisationen Wrap som i sin tur har utvecklat Carboon trust, en typ av miljömärkning som går ut på att man ska minimera utsläppet av koldioxid från förpackningar. Wrap hjälper konsumenter och företag att reducera nedskräpning, öka återvinningen och ta till vara på sina resurser. England har inte haft några märkningar tidigare, utan det har kommit de senaste åren. Antalet märkningar har ökat i så stor omfattning att det nästan skapats en förvirring i landet. Konsumenterna vet inte riktigt vad de olika märkningarna står för, eftersom varje märke har sina egna märkningar. Det finns ingen tredje part, som i Sverige, som kontrollerar om produkterna uppfyller kraven på märkningarna. Det går heller inte att jämföra olika märken då alla har interna utvecklingssystem, vad det gäller miljömärkningarna. Varuhuskedjan Marks and Spencer har startat upp en kampanj som de kallar Plan A, there is no Plan B. Vilken går ut på att de vill hjälpa till vad det gäller klimatfrågan. De har minskat antalet förpackningar och bärkassar som de tidigare använt och försökt hitta nya vägar att återvinna materialet på. Marks and Spencer menar att de vill hjälpa till att skydda miljön och världens naturtillgångar för framtida generationer. Till 2012 försäkrar de att alla deras kläder och förpackningar kommer att återvinnas och inget kommer att hamna på sopberg. Även Tesco, en stor varuhuskedja i Storbritannien, jobbar för ett mer miljövänligt samhälle. De har bl.a. placerat ut uppsamlingskärl utanför deras varuhus där konsumenterna kan slänga de förpackningar som de tycker är onödiga. De använder sig också av lättare glasförpackningar än tidigare och har förpackat vinet, som de säljer i butikerna, i Storbritannien istället för att importera i förpackningar. 24,8 ton plastförpackningar har tagits bort och de har även reducerat material till sina smörgåsar. 16

20 Innocent Drinks har producerat en PET-flaska som till 100 % är gjord av återvunnen plast. Att flaskor görs på återvunnen plast är ingen nyhet, däremot att flaskan består av enbart återvunnen plast är något nytt. År 2000 började företaget med att använda sig av till 25 % återvunnen plast och har sedan dess steg för steg ökat användandet. Återvinningssystemet i Storbritannien ligger en bit efter det svenska systemet. Detta innebär att mycket av de som skulle kunna återvinnas hamnar istället på sopberget. 8.2 USA I USA siktar man in sig på avfallshantering när en förpackning har konsumerats. Det finns olika regler, lagar och system i olika delstater vilka skiljer sig från varandra, som t.ex. förbud av vissa material i vissa stater men inte i andra. Bara av alla PET-flaskor som konsumeras i USA återvinns. Företag i USA som jobbar med bioplaster: Det amerikanska företaget NatureWorks LLC säljer PLA, polymjölksyra, som är baserad på majsstärkelse och är de som har kommit längst vad det gäller storskalig tillverkning av bioplaster. De erbjuder ett antal olika polymerer som har samma egenskapar och priser som oljebaserade material. Vid tillverkningen av polymererna så släpps 80 % mindre växthusgas ut och 65 % mindre bränsle används än vid tillverkningen av de traditionella oljebaserade polymererna. Dessa förpackningar kan slängas i komposten direkt efter användning. BIOTA är ett mineralvatten vars förpackning består av PLA, majsstärkelser. Under rätt förutsättningar ska flaskan vara helt nedbruten efter 80 dagar. Earth shell packaging säljer förpackningar, skålar och tallrikar av bioplaster vilka är baserade på olika stärkelser. Highland har övergått helt till majsbaserade, PLA, vattenflaskor till deras dietdrycker. I Wisconsin forskar Sarah Gong fram hur man kan kommersialisera plastprodukter som är gjorda på förnyelsebara råvaror som spannmål, sojabönor, mjölk. Man undersöker också nya råvaror som aspvirke, kenaf, jutefiber, tidningar, papperskassar. Pepsi kommer att trycka texten Har vi inte träffats förut. Undrar du varför det är något bekant över Pepsi burken du håller i handen? Det kan bero på att du har hållit den i handen förut på mer än 7 miljarder burkar för att föra fram budskapet att man ska återvinna burken, efter att man druckit ur den. Just nu är återvinningsgraden 40 % på aluminiumburkar USA. 8.3 Japan Återvinningen i Japan ligger på en lägre nivå än i Europa, de riktar främst in sig på avfallsförbränning. Det innebär att utsläpp av tungmetaller, bly, kvicksilver, svaveldioxid och miljögifter som dioxiner uppkommer. Japan står också för världens högsta förpackningsförbrukning i kilo/capita, då de tycker om att förpacka allt väl. Enligt Ann Lorentzon på Packforsk så tittar andra länder i Asien, som Kina och Thailand på den europeiska förpackningsmarknaden för att få igång sina återvinningssystem. 8.4 Övrigt 17

Innehållsförteckning. Användningsområden Artiklar Beståndsdelar. Nedbrytbar/Komposterbar Certifikat. BIOSTARK Övriga.

Innehållsförteckning. Användningsområden Artiklar Beståndsdelar. Nedbrytbar/Komposterbar Certifikat. BIOSTARK Övriga. Innehållsförteckning Användningsområden Artiklar Beståndsdelar BIOSTARK Övriga Nedbrytbar/Komposterbar Certifikat EN 13432 Övriga Användningsområden BIOSTARK finns i en mängd storlekar allt för att täcka

Läs mer

Vem kan man lita på? Energirådgivarnas kongress Stockholm, 10 maj Lars Jonsson

Vem kan man lita på? Energirådgivarnas kongress Stockholm, 10 maj Lars Jonsson Vem kan man lita på? Energirådgivarnas kongress Stockholm, 10 maj 2012 Lars Jonsson Yttra 2012-05-10 2 Vad tycker konsumenterna? Yttra 2012-05-10 3 Åsikter om företagens miljöuttalanden www.yttra.se Resultat

Läs mer

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE Grupp 16 AFFÄRSPLAN - DON T WASTE Innovation Camp 2016 Tova Lind Cornelia Wårhem Robin Petersson Saad Ali Innehållsförteckning AFFÄRSPLAN - DON T WASTE 1 Affärsidé 3 Bakgrund och vision 3 Hur fungerar

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Kartongförpackningen en god förpackning

Kartongförpackningen en god förpackning Kartongförpackningen en god förpackning KARTONGFÖRPACKNINGAR ÄR KLIMATSMARTA Klimatpåverkan från kartongförpackningar är förhållandevis liten. Kartongförpackningars växthusutsläpp är bara en fjärdedel

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Innovative and sustainable packaging of the future!

Innovative and sustainable packaging of the future! Innovative and sustainable packaging of the future! Tekniska- och sjöfartsmuseet, Malmö den 6 november 2008 Bo Wallteg, chefredaktör tidningen nord emballage Sustainable i förhållande till förpackningar

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Välj ett Svanenmärkt tryckeri

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Välj ett Svanenmärkt tryckeri DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Välj ett Svanenmärkt tryckeri Det finns flera olika märken. Å andra sidan räcker det gott med ett. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Ditt val gör skillnad Det finns flera olika märken. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Det finns flera olika märke Å andra sidan räcker det Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

KÄLLSORTERINGSUTBILDNING

KÄLLSORTERINGSUTBILDNING KÄLLSORTERINGS BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL 28/10/2013 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL Ledande såväl - 2 - lokalt som globalt Ledande aktör i Sverige Drygt 1100 medarbetare på cirka 60 kontor Ca 2 miljarder

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1 Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 2 Det finns flera

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Ett mer hållbart val.

Ett mer hållbart val. Ett mer hållbart val. Ett mer hållbart val. Att ta sitt miljöansvar är för många företag viktigare än någonsin. För oss, som verkar i en bransch som tar naturens resurser i anspråk, är engagemanget för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar; SFS 2005:221 Utkom från trycket den 26 april 2005 utfärdad den 14 april 2005. Regeringen

Läs mer

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön BÄST I VÄRLDEN Svenskarna är bäst i världen på att panta. Tack vare det, blir svenskarnas påverkan på miljön mycket mindre än i andra länder,

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön 1 Klimatpåverkan 2013 och 2008 (VIT stapel) (kg CO 2e PER liter dryck) 33 cl returglas 0,093 50 cl returglas 0,106 33 cl engångsglas 0,350

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

LÅT OSS ÅTERVINNA MER!

LÅT OSS ÅTERVINNA MER! LÅT OSS ÅTERVINNA MER! Vi måste bli bättre på att hushålla med jordens resurser. Vi bör också minska energiförbrukningen, utsläppen och mängden sopor. Men hur? Finns det något konkret sätt att göra en

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Sorteringsanvisningar. - Miljöstation Slottsmöllan

Sorteringsanvisningar. - Miljöstation Slottsmöllan Sorteringsanvisningar - Miljöstation Slottsmöllan Slottsmöllans miljöstation består av 10 fraktioner uppdelade på två miljöstationer. Miljöstationen uppfyller boverkets krav, handikappsanpassad och ISO

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Canons program för återvinning av tonerkassetter

Canons program för återvinning av tonerkassetter Canons program för återvinning av tonerkassetter Först i världen med att tillverka och dessutom återvinna tonerkassetter År 1982 tillverkade Canon som första företag tonerkassetter med allt-i-ett för personkopiatorer.

Läs mer

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER Viktig information till dig som köper in luftfilter Dinair E k o n o m i f i l t e rab L U F T F I L T E R S K L I M A T P Å V E R K

Läs mer

Vilka resor tror du är bäst för miljön?

Vilka resor tror du är bäst för miljön? Vilka resor tror du är bäst för miljön? En resa mot en bättre miljö Att kunna resa är en självklarhet idag. Det väldiga transportsystem vi skapat omkring oss är faktiskt förutsättningen för ett välfungerande

Läs mer

ALD OCH HÅLLBARHET WORKSHOP. Lars Jonsson, Yttra. Hässelby Slott 6 september 2013

ALD OCH HÅLLBARHET WORKSHOP. Lars Jonsson, Yttra. Hässelby Slott 6 september 2013 ALD OCH HÅLLBARHET WORKSHOP Hässelby Slott 6 september 2013 Lars Jonsson, Yttra The move to a green economy is a huge opportunity for us! Peter Löscher, President and Chief Executive Officer of Siemens

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för förpackningar; SFS 2006:1273 Utkom från trycket den 5 december 2006 utfärdad den 23 november 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Syfte

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

100% RECYCLABLE HANGING THE FUTURE SUSTAINABLE SOLUTION ECOLOGICAL HANGERS

100% RECYCLABLE HANGING THE FUTURE SUSTAINABLE SOLUTION ECOLOGICAL HANGERS W E 100% YCLING W EL REC O OV WE L E RECYC G L LIN G VE LO IN W RECYCL ING OVE EL VE YC RECYCLABLE ECOLOGICAL HANGERS HANGING THE FUTURE Den nya generationen ekoligenta galgar; intelligent form och ekologisk

Läs mer

Med Fokus på miljön.

Med Fokus på miljön. Med Fokus på miljön. Vårt miljöarbete Produktsortiment: - Material - Kvalitet - Miljöinformation - Miljömärkning - Transporter - Returhantering Personal: - Kunskap - Delaktighet - Rutiner - Service Vår

Läs mer

Källsortering Alskäret

Källsortering Alskäret Källsortering Alskäret Vem tar egentligen ansvar för vad? April 2015 Ann Martinsson Palmbrink Nacka kommun http://www.nacka.se/web/bo_bygga/avfall/inlamning/sidor/default.aspx Vem ansvarar? Kommunerna

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Att satsa på miljön är att satsa på livet SATSA PÅ MILJÖN! Att satsa på miljön är att satsa på livet JMS Mediasystem satsar stora resurser på sitt miljöarbete. Genom en öppen dialog med samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer, miljöorganisationer,

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

Cirkulära affärsmodeller Vägen till hållbart samhälle?

Cirkulära affärsmodeller Vägen till hållbart samhälle? Cirkulära affärsmodeller Vägen till hållbart samhälle? Birgitta Björk Upplands-Väsby kommun Styrelseledamot i Silf Den cirkulära ekonomin ska rädda världen och tillväxten! Jordens resurser är inte oändliga,

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Flergångstextilier. Bekvämt, säkert, kostnadseffektivt och miljövänligt

Flergångstextilier. Bekvämt, säkert, kostnadseffektivt och miljövänligt Flergångstextilier Bekvämt, säkert, kostnadseffektivt och miljövänligt Att använda flergångstextilier vid operationer är ur flera synpunkter ett helt överlägset val i förhållande till motsvarande produkter

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 1 Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 2 Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker något stort. Ketchupflaskan blir en praktisk

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Vilka utmaningar har du?

Vilka utmaningar har du? Miljöledning Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Vi underlättar ditt miljöarbete Att arbeta med

Läs mer

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Omnibusundersökning Återvinning 2009 Omnibusundersökning Återvinning 009 Projektledare: Katharina Norborg Beställare: Anna-Carina Gripwall Fältarbete: Februari 009 Proj. nr: 09000/090006 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4 Svanenmärkning av Tryckerier Utbildningspaket till kriterieversion 4 Varför finns Miljömärkningen Svanen? Samhället är inte hållbart Vår vision är ett hållbart samhälle Vårt syfte är att bidra till arbetet

Läs mer

Avisera Miljöredovisning

Avisera Miljöredovisning Avisera Miljöredovisning Vi har arbetat hårt för att minimera vår miljöpåverkan och jag är stolt över att Avisera klarade klimatmålet för 2015! Vi har lyckats med bedriften att mer än halvera våra utsläpp

Läs mer

SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning Ca 35 anställda tar liten plats, väger mindre, är lätta att kyla och sist men inte minst ingen pant och inga tomflaskor

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? STUDIO DAG Hej, här står jag med en massa saker som jag har tänkt återvinna. Var lämnar jag det och vad händer med det sen? Är det sant att elektronikskrot

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter.

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. PLAST För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. Det kan bero på att plast är ett material med många olika

Läs mer

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall Fråga 1 Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart X. i plastförpackningar 2. i farligt avfall Tips: Panta mera! Visste du att endast 85 procent av alla burkar pantas. Det

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri förskola

Handlingsplan för en giftfri förskola Handlingsplan för en giftfri förskola Handlingsplan för en giftfri förskola Barn är både mer känsliga och mer utsatta för kemikalier än vi vuxna. Små barn utforskar världen genom att smaka och tugga på

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Utsortering av leksaker Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Om Retoy Retoy erbjuder aktiviteter där barn får leka sig till en bättre värld genom att byta, låna, skapa och ge. Med leksaken som verktyg

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Välj Svanen-märkta kuvert, helst utan fönster. Dessa har vattenlösligt lim och kan sorteras som papper. Välj adressetiketter med vattenlösligt lim.

Välj Svanen-märkta kuvert, helst utan fönster. Dessa har vattenlösligt lim och kan sorteras som papper. Välj adressetiketter med vattenlösligt lim. Upprättat av Carmen Sosa Caroline Orback Ingrid Nordmark Fastställt av Mats Linde Ansvarig för uppdatering Miljösamordnare Fastställt datum 2013-09-30 1 (7) Version 1 Allmänt om inköp Vid inköp ska lagen

Läs mer

Plast i kretsloppet. Kort om IKEM. Ekocentrum 2015 01 27. Lena Lundberg

Plast i kretsloppet. Kort om IKEM. Ekocentrum 2015 01 27. Lena Lundberg Plast i kretsloppet Ekocentrum 2015 01 27 Lena Lundberg Kort om IKEM Bransch och arbetsgivarorganisation för företag som arbetar med kemi i vid bemärkelse Företräder 1.400 svenska och utlandsägda företag

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Plastpåsar Myter och sanningar

Plastpåsar Myter och sanningar Plastpåsar Myter och sanningar Ignacy Jakubowicz SP Kemi och Materialteknik Nu är det bara tygkassar och papperspåsar som gäller Plastpåsar bra för miljön! Plast är miljövänlig jämfört med alternativen

Läs mer

Allmänt om källsortering

Allmänt om källsortering Allmänt om källsortering Några saker kan vara bra att tänka på när du sorterar: Sortera förpackningen utifrån det material den består mest av. Ett exempel: en juicepaket med aluminiumfilm på insidan sorteras

Läs mer

Hållbar utveckling. s. 76-83

Hållbar utveckling. s. 76-83 Hållbar utveckling s. 76-83 Prov Du får ta med dig anteckningar Anteckningarna skriver du hemma, som en övning till provet De ska vara skrivna med din handstil, inga kopior eller utskrifter Anteckningarna

Läs mer

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Sammanfattning Hygienbubblan Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Inledning Vi omger oss dagligen av en massa olika produkter som kan innehålla farliga kemikalier. Allt ifrån elektronik,

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander

Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander [kg] 500 Hushållsavfall per person i Göteborg 1885-2007 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Björkdalen 1929 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940

Läs mer

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Mat separat 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Nu halverar vi Karlskronas matavfall i det brännbara. Mer än 20 procent matavfall och ungefär lika mycket pappersförpackningar, well

Läs mer

PROJEKT. Tillsyn av avfallssortering. restauranger 2015-12-02

PROJEKT. Tillsyn av avfallssortering. restauranger 2015-12-02 PROJEKT Tillsyn av avfallssortering vid restauranger 2015-12-02 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich Förpackningar Individuell PM 2010 KPP039 Förpackningar Inledning I kursen Produktutveckling 3, KPP039, ingår en individuell inlämningsuppgift. Ett PM ska skrivas som ger en mer djup inblick i en process,

Läs mer