Hemhamnen kvalitativt boende i skärgården

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hemhamnen kvalitativt boende i skärgården"

Cecilia Sandberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hemhamnen kvalitativt boende i skärgården Yrjö Sahlstedt arkitekt SAFA Ordf. Miljönämnden, Hangö Stadsarkitekt, planläggare, Ekenäs Biträdande stadsarkitekt, Åbo Stadsarkitekt, planläggare, Hangö CJN Oy/Devecon, Partner, Hagalund Retais (?) 1956 Forum för skärgårdsforskning Korpoström

stadsarkitekt, Åbo 1996-2000 Stadsarkitekt, planläggare, Hangö 1987 1996 CJN

2 Post Folkskola Bromarf kyrkby på 1960-talet Handelslag o butik Bank Läkarhus o hälsogård Kyrka o kyrkogård Hamn Den gamla goda tiden

3 Väståbolands stad 1878 km inv.

4 Raseborg vid havet; skärgårdsstad 1144 km inv. Yttre skärgård: Strömsö, Jussarö, Hästö Busö, Nationalparken Inre skärgård och fastlandszon Byar: Box, Baggö, Skåldö, Sommarö, Skogby Gårdar: Jomalvik (kanalen!) Gullö Gård Gammelboda-Nyboda (förorter) Knipnäs Ormnäs Ramsholmens naturskyddsområde Centrum Gamla stan Norra hamnen

fastlandszon Byar: Box, Baggö, Skåldö, Sommarö, Skogby Gårdar: Jomalvik (kanalen!

5 Förutsättningar för en hållbar samhällsplanering i skärgården. Vart strävar vi? Våra visioner Vems villkor? Myndigheternas / Marknadens / Ägarnas Vilka villkor? Kommunens planmonopol / Statlig styrning Har vi råd? Den gemensamma / privata ekonomin VEM VAR HUR? MBL VAT GIS CAD 5/km RA-1

Myndigheternas / Marknadens / Ägarnas Vilka villkor?

6 Varför planerar vi? Varför inte? Planera = förutse, förbereda butikslista semester Tänk föst och handla sen! Lagen förutsätter Markanvändnings- och bygglagen MBL Tja, om vi lät bli?

7 Lagens ramverk 1 Säreget Finska laglig-kulturella drag: Privat ägda land och vatten områden Allemansrätten Fritt att röra sig om inte skilt förbjudet Fritt personligt nyttjande av naturens frukter (fisket dock reglerat) Kommunala belut är slutliga beträffande markanvändningen på lokal nivå

förbjudet Fritt personligt nyttjande av naturens frukter (fisket dock

8 Lagens ramverk 2 Markanvändningsplaner styr åtgärder som kan förväntas förändra den fysiska omgivningen, främst då: Uppförande av byggnader och anläggningar Byggande av vägar, gator och parker Betydande väg- och vattenbyggande

då: Uppförande av byggnader och anläggningar Byggande av

9 Lagens ramverk 3 Planer uppgörs och fastställs som bindande regler genom en demokratisk process, som skall beakta: Riksomfattande och regionala mål (VAT) Lokalsamhällets strukturer o egenskaper Individuella lika väl som allmänna rättigheter och behov

Riksomfattande och regionala mål (VAT) Lokalsamhällets

10 Myndigheterna Riksomfattande mål för områdesanvändningen VAT Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall strändernas fritidsbebyggelse planeras så att strandområden som är av betydelse på grund av deras naturvärde bevaras och att fritidsboendet upplevs som trivsamt. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreationen i det fria är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen och byggandet skall styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp. Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Befintliga samhällsstrukturer nyttjas och stadsregioner och tätorter görs mer enhetliga. Samtidigt som tätorterna blir enhetligare förbättras kvaliteten på livsmiljön.

upplevs som trivsamt. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreationen i det fria är betydande och enhetliga.

11 Myndigheterna Riksomfattande mål för områdesanvändningen VAT Genom områdesanvändningen bidrar man till att bevara kustområdet, fjällområdena i Lappland och vattendragen kring Vuoksen som särskilt betydelsefulla helheter med hänsyn till deras naturoch kulturvärde. Samtidigt förvissar man sig om att förutsättningarna för bosättning och idkande av näring bibehålls. De karaktäristiska dragen för dessa områden identifieras och områdesanvändningen jämkas samman så balanserat som möjligt så att möjligheterna att bevara de exceptionella naturförhållandena, naturens toleransförmåga och kulturvärdena kan tryggas. Samtidigt stödjer man att sådana särpräglade byoch kulturmiljöer som är anpassade till naturförhållandena bevaras som helheter. I Skärgårdshavet uppmärksammas områdets indelning i en inlandsskärgård, en mellanliggande skärgård och en yttre skärgård samt fästs vikt vid att särdragen i naturen, kulturmiljöerna och bebyggelsen i detta område skall bevaras. Samtidigt beaktas näringslivets och den bofasta befolkningens behov. Miljöministeriet skall främja, leda och följa upp verkställigheten av beslutet i olika myndigheters verksamhet och i planeringen av områdesanvändningen.

De karaktäristiska dragen för dessa områden identifieras och områdesanvändningen jämkas samman så balanserat som möjligt så att möjligheterna att bevara de exceptionella naturförhållandena, naturens

12 Samtidigt beaktas näringslivets och den bofasta (?) befolkningens behov. Boende Utkomst Skola Vård Rekreation Vad mer?

13 Urbant marint Norwalk, Connecticut Båtar Skärgårdens säkraste business

14 Skärgårdsstad: 1092 km2 4% vatten Vacker landskapsbild Orörd natur Fria stränder Båtliv Färsk fisk Traditioner Naturvärden Förtätad samhällsstruktur Befintliga kommunikationsleder Världens(?) effektivaste kollektivtrafik

15 Traditioner Naturvärden Förtätad samhällsstruktur Befintliga kommunikationsleder Världens(?) effektivaste kollektivtrafik 7,3 miljoner inv.

16 Skärgårdsstaden i Kuopio Våran egen strand!

17 Villmanstrand, Huhtiniemi

18 Drömmen unnas oss? RA-1 Fritid till fast boende

19 Case Tusby: Klaavonkallio Tuusulan Tapiola 18 ha m tätt och lågt Stranden allmänt tillgänglig 25% hyresbostäder 45% ägobostäder 30% bostadsrätter

20 Varför exploatera strandlinjen? Högt marknadsvärde (tillsvidare) Begränsad tillgång Strålande utsikt Belastning på (natur)miljön Begränsad tillgång Begränsad tillfart, åtkomst, endast för några få Värdefulla landskap försämras (förändras) Traditionell boendemiljö Svarar nog mot våra nedärvda mentala behov

Belastning på (natur)miljön Begränsad tillgång Begränsad tillfart, åtkomst,

21 Varför just strandplanering? Socioekonomiska skäl Bosätningen sprids längs stränderna Fritdsstugornas explosiva ökning ( ) Ekonomiska fördelar Miljöaspekter Biosfären och vattenmiljön Natur- och kulturlandskap Särskilda naturvärden Spara för allmän rekreation nära bosättningscentra.

22 Case Ekenäs Generalplan för östra skärgården Fakta, kartläggning, inventering Mål och begränsningar som formulerats, påtalats eller noterats, för bestämmande av Rättvisa dimensioneringsprinciper Att bygga eller inte bygga? Eller främst förstås hur mycket? Var bygga, var inte? Vad man får bygga, får man bo? RA-1 planbestämmelsen fastställd / inte fastställd

23 Rättvis / Jämlik fördelning av byggrätter? Arvingsöarna ägts av släkten Fiskars sedan 1820-talet Far Albin sålde den första stugholman strax efter kriget Mats Fiskars Tas ur skolan, hjälper med fisket. Tar över hemmanet 1960 med åkrar o lite skog och hundratals hektar fiskevatten. Grundreparerar byggnaderna som försummats i kriget. Fisken tar slut, kör taxibåt Styckar stugtomt åt dottern Får i planen med sina 1,5 km strandlinje> 4+1 bp Per Fiskars Läser sig till tekniker och far till sjöss. Får i arvsskiftet 1960 holmar o skär, mestadels tvinmark, och en stugtomt vid hemhamnen, lite vatten talet hos Volvo talet egen båtimport 1990-talets båtar bara större Köper fastlandstomt för Tiildelas i planen för sina 8,5 km strandlinje> 40+1 bp

24 120 år fritidsboende 1900 Runsala, Villinge, Hangö Villor 1920 Hirvensalo, Porkala, Sommarnöjen 1940 Erstan, Barösund, inre skärgård 1960 Sommarstugan sprids överallt 1980 Strandskyddsprogrammet Nationalparken, strandplanering 2000 MBL, ombefolkning, andrabostad 2020 Nybyggarna kommer, vem? Deras förväntningar, visioner?

25 Får vi bosätta fritidsstället? Om vi får, har vi råd? Tätorten, stadsplanerat gator o samhällsteknik kommunala gåavstånd möjlig till service, busstrafik Närbygden, eventuellt generalplanerat vägar statens o privata, vattenförsörjningsområde, eventuellt andelslag bilberoende för service, skolbuss Glesbygden, eventuell översiktlig generalplan vägar statens och privata, eget vatten o avlopp bilberoende, skoltaxi, fjärrbusslinje?

26 Valfritt utanförskap Från fritidsbostad till bostad för boende Utanför det planerade samhället på egen risk o bekostnad: Avkall på subjektiv rätt till - skolskjuts - hemservice - kommunalteknik Kommunens vattenförsörjningsområde avgör närbygdens omfång Valfrihet kan ersätta hinder. Den kostar, är vi mogna att acceptera det politiskt

27 Case Ekenäs, Östra skärgården Beboeligt / för dyrt / för vem?

28 Case: Strömsö Alko > Kapiteeli > Property Development Ingå Barösund Strömsö gård Marinan per tomt

29 Strömsö Jakt- och betesmarker Fiskevatten Ödemarksdel Gårdscentrum Servicecentrum Ca 90 byggplatser + centrum Marina Villas Från Alkos tid färdig båthamn

30 Strömsöfröjder 2010

Relevanta dokument

BORGÅ STAD 1 (6) Stadsplaneringen Delgeneralplanen för Onas skärgård. Mål 28.2.2008

BORGÅ STAD 1 (6) Stadsplaneringen Delgeneralplanen för Onas skärgård. Mål 28.2.2008 BORGÅ STAD 1 (6) 1 MÅL 1.1 Definition av planeringsuppdraget och syftet med delgeneralplanen Enligt markanvändnings- och bygglagen skall kommunen se till att en generalplan utarbetas och hålls aktuell