Hur fungerar arbetsmarknaden och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur fungerar arbetsmarknaden och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med?"

Transkript

1 Ura 2007:2 ISSN Hur fungerar arbetsmarknaden och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med? AMS Anders Forslund Oskar Nordström Skans Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Hur fungerar arbetsmarknaden och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med? Innehållsförteckning Sid 1 Inledning Bakgrund: Hur fungerar arbetsmarknaden? Arbetskraftsundersökningarna Sysselsättningen beror på hur många som kan och vill arbeta Befolkningen i aktiv ålder Arbetskraftsdeltagandet Sammanfattning Arbetslöshet och frånvaro Frånvaro Strukturomvandling och arbetstillfällens rörlighet Strukturomvandling Bruttoflöden av arbetstillfällen, vakanser och arbetslöshet Strukturomvandlingens drivkrafter Teknologi och produktivitet Internationell specialisering Efterfrågan Är arbetslöshet alltid tillfällig och sysselsättning alltid permanent? Arbetslöshetens varaktighet Tillfälliga anställningar Hur hittar de arbetslösa jobb? Arbetsmarknaden för olika grupper Sammanfattning... 48

3 3 Den svenska arbetsmarknadens institutioner Den arbetsrättsliga lagstiftningen Medbestämmandelagen Kollektivavtalen Anställningsskydd Den svenska arbetsrätten i ett internationellt perspektiv Arbetsmarknadens organisationer Organisationer inom den privata sektorn Organisationer inom den offentliga sektorn Arbetslöshetsförsäkringen Inträdes- och medlemsvillkor Arbetsvillkor Grundvillkoren Ersättning Grundförsäkring Sanktioner Finansiering Tilläggsförsäkringar och omställningsavtal Omställningsavtal och trygghetsråd Kompletterande försäkringar mot inkomstbortfall Sammanfattning Hur bestäms arbetslösheten på lång sikt? Arbetsmarknaden som en marknad Varför skapas det fler jobb när fler vill arbeta? Arbetslöshet som överutbud Vad skiljer arbetsmarknaden från andra marknader? Säljarens perspektiv Köparens perspektiv Marknadens regler Varför finns det arbetslöshet? Sökfriktioner Företagens lönesättningsstrategier

4 4.3.3 Fackföreningar och avtalade löner Sammanfattning arbetslöshetsmekanismer Vilka faktorer kan påverka jämviktsarbetslöshetens storlek? De arbetslösas konkurrenskraft: produktivitet, missmatch och jobbsökande Arbetslöshetsförsäkringen Arbetsrätten Förhandlingssystem Tillväxt Arbetsdelning Skatter Kan kortsiktiga svängningar ha långsiktiga konsekvenser? Sammanfattning Konjunkturarbetslöshet och stabiliseringspolitikens möjligheter Varför vill vi undvika svängningar i arbetslösheten? Varför har vi konjunktursvängningar? Faktorer som påverkar efterfrågan på varor och tjänster Faktorer som påverkar utbudet av varor och tjänster Finans och penningpolitik vilka möjligheter har olika politikåtgärder att påverka arbetslösheten Stabiliseringspolitiken och efterfrågan Stabiliseringspolitiken på längre sikt Lönebildningsinstitutionernas roll Arbetsmarknadspolitiken som stabiliseringspolitiskt instrument Sammanfattning Arbetsmarknadspolitikens roll Att den arbetslöse accepterar erbjudna arbeten Att den arbetslöse erbjuds de arbeten den söker Att den arbetslöse söker arbete Att arbetsgivare skapar arbetstillfällen Sammanfattning

5 7 Studier av arbetsmarknadspolitikens effekter Mikroekonomiska studier Individeffekter av arbetsmarknadsutbildning Individeffekter av subventionerade anställningar Varför tycks anställningsstöden fungera? Ungdomsprogram Slutord om de mikroekonomiska studierna Makroekonomiska studier Arbetsmarknadspolitikens effekter på matchning Arbetsmarknadspolitikens direkta undanträngningseffekter Effekter på lönebildningen Arbetsmarknadspolitiken och arbetskraftsdeltagandet Totaleffekter på arbetslösheten Slutord om de makroekonomiska studierna Länderjämförelser Slutord om de länderjämförande studierna Sammanfattning Slutord Referenser

6 Förord Den här boken riktar sig till anställda inom Arbetsmarknadsverket som har intresse av att fördjupa sina kunskaper om arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken. Boken kommer att användas i internutbildningen. Den har en sådan utformning att den även ska kunna användas av utomstående som t ex politiker, journalister och studeranden. Boken har på AMS uppdrag skrivits av Anders Forslund och Oskar Nordström Skans. Anders Forslund är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och arbetar som biträdande chef och forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala. Forslunds forskning har huvudsakligen berört arbetslöshet, arbetsmarknadspolitik och lönebildning. Oskar Nordström Skans är docent i nationalekonomi och arbetar som forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala. Hans forskning baseras på empiriska studier av den svenska arbetsmarknaden, framförallt vad gäller faktorer som påverkar ungdomars inträde på arbetsmarknaden, effekter av arbetsmarknadspolitiska program samt betydelsen av etnisk segregation på arbetsmarknaden. Analyser och slutsatser i boken är författarnas egna. Bo Bylund 5

7 6

8 1 Inledning Denna bok har två huvudsakliga syften. För det första att ge en grundläggande beskrivning av hur arbetsmarknaden fungerar med speciellt fokus på hur sysselsättning och arbetslöshet bestäms på lång och kort sikt. För det andra att, i ljuset av denna beskrivning, diskutera vilken roll arbetsmarknadspolitiken kan spela för att förbättra situationen på den svenska arbetsmarknaden. Vi som författat boken är nationalekonomer med intresse för arbetsmarknadsfrågor. Detta gör att vi genomgående i framställningen kommer att begränsa oss till att diskutera arbetsmarknaden i termer av ekonomiska utfall, framför allt arbetslöshet och sysselsättning. Vi är dock väl medvetna om att arbetsmarknadens funktionssätt har viktiga konsekvenser även utanför vårt kompetensområde, t.ex. vad gäller hälsa, välbefinnande eller brottslighet. Det bör också noteras att vi inte är experter på det praktiska arbetet vid förmedlingarna vår förhoppning är att vi trots detta genom att placera arbetet med arbetsmarknadspolitiken i ett större samanhang kan bidra till förståelsen av arbetsmarknadspolitikens roll. Tanken är att relatera arbetsmarknadspolitiken till arbetsmarknadens funktionssätt på ett antal centrala områden och därmed bidra till en diskussion om politikens utformning och tillämpning. Boken är disponerad enligt följande: Vi börjar med att i Kapitel 2 ge en bakgrund som syftar till att visa på ett antal grundläggande fakta om hur arbetsmarknaden fungerar i stort. Avsikten är framför allt att belysa två centrala fakta: För det första att antalet jobb i en ekonomi framför allt bestäms av hur många som kan och vill arbeta. Detta faktum kan enkelt illustreras genom jämförelser mellan länder och över tiden ju större arbetsför befolkning, desto fler arbetar. För det andra visar vi att det alltid finns en viss arbetslöshet. Det finns alltså alltid en andel av dem som vill jobba som inte får detta på grund av brist på arbetstillfällen. Hur stor denna andel är varierar både mellan länder och över tiden, men andelen tycks inte systematiskt öka eller minska över tiden. Dessa fakta är centrala för boken eftersom de visar att ett ökat arbetsutbud inte nödvändigtvis leder till massarbetslöshet eller för den del att ett minskat arbetsutbud löser arbetslöshetsproblemen eftersom antalet jobb anpassar sig. Vi kan räkna med att andelen av arbetskraften som är arbetslösa är relativt oberoende av storleken på arbetskraften. Syftet med en väl fungerande arbetsmarknadspolitik är att hålla denna andel så liten som möjligt. I det första kapitlet visad också att strukturomvandling innebär att vissa jobb försvinner och att andra uppstår och att detta inte är ett nytt fenomen. Ny forskning visar dessutom att relativt många jobb skapas och försvinner samtidigt inom olika företag som verkar inom samma bransch, och att det skapas förvånansvärt många nya arbeten även i den djupaste lågkonjunktur. 7

9 I Kapitel 3 gör vi en översiktlig kartläggning av de institutioner och regler som påverkar hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Kapitlet beskriver svensk arbetsrätt, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer samt olika typer av inkomstförsäkringar under arbetslöshet. Eftersom institutioner och regelverk ändras relativt ofta gör vi här endast en översiktlig genomgång som fokuserar på hur dessa institutioner fungerar i stora drag. I Kapitel 4 och 5 diskuterar vi nationalekonomisk teori om arbetslöshet på kort och lång sikt. Med lång sikt menar vi efter att löner och priser anpassat sig till jämviktsnivåer. Uppdelningen mellan kort och lång sikt gör vi eftersom det finns starka skäl att tro att konjunktursvängningar som framför allt handlar om efterfrågan på arbetskraft påverkar arbetsmarknaden på ett sätt medan mer långsiktiga strukturella faktorer verkar genom andra mekanismer. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi hela tiden lever med konsekvenserna av både långsiktiga och kortsiktiga arbetsmarknadsfaktorer. I kapitel fyra beskriver vi de långsiktiga faktorerna. Här ger vi en översikt över de olika förklaringar som finns till de centrala fakta vi beskrev i Kapitel 2. Det faktum att sysselsättningen anpassar sig till utbudet kan förklaras av att företag i allmänhet vill anställa så länge de tror sig tjäna på detta, och om det finns fler som vill arbeta så blir det möjligt för företag att investera och anställa utan att behöva konkurrera med högre löner. Det faktum att en del av arbetskraften alltid är arbetslös kan förklaras av tre olika faktorer som berör arbetstagare, arbetsgivare och matchningen mellan dessa. Om vi tar dessa i omvänd ordning kan man för det första observera att det tar tid för arbetsgivare att hitta rätt person att anställa, sådana sökfriktioner innebär en kostnad som gör att arbetsgivare skapar färre arbetstillfällen. För det andra vill företagen sätta högre löner än de skulle kunna för att motivera sina anställa eller för att förhindra att de slutar. Den tredje faktorn handlar om att fackföreningar kan driva upp lönerna på motsvarande sätt Alla dessa faktorer innebär att det finns kostnader förknippade med att anställa som gör att arbetsgivare systematiskt skapar för få arbeten. Alla förklaringar leder till slutsatsen att det skapas fler arbeten per person i arbetskraften, dvs. arbetslösheten blir lägre, ju mer konkurrenskraftiga de arbetslösa är. I kapitlet diskuteras även relevansen hos andra faktorer som kan tänkas påverka arbetslöshetsnivån. I Kapitel 5 diskuterar vi olika faktorer som leder till kortsiktig variation i arbetslöshetsnivån och hur sådana variationer kan motverkas av den ekonomiska politiken. Arbetsmarknadspolitiken är en del av den samlade ekonomiska politiken och vi argumenterar för att arbetsmarknadspolitiken precis som skattepolitik och andra beslut om offentliga intäkter och utgifter kan bidra till att stabilisera sysselsättning och arbetslöshet. Det som är specifikt för arbetsmarknadspolitiken är att den utöver detta kan bidra till att stabilisera ekonomin genom att bidra till 8

10 en bättre fungerande arbetsmarknad. Av detta följer emellertid inte att arbetsmarknadspolitiken huvudsakligen bör användas som ett botemedel mot konjunktursvängningar. I Kapitel 6 och 7 diskuterar vi arbetsmarknadspolitikens roll mer specifikt. Kapitel 6 diskuterar arbetsmarknadspolitiken från ett teoretiskt perspektiv mot bakgrund av de slutsatser som dragits i de tidigare kapitlen. Syftet är att beskriva vilka lärdomar som kan dras från de teoretiska resonemangen om hur arbetsmarknadspolitiken bör bedrivas. Genomgången visar på betydelsen av kontroll och assistans i sökbeteendet och vikten av att åtgärder riktas till grupper som annars inte skulle betraktas som konkurrenskraftiga av arbetsgivarna. En viktig slutsats är också att en väl fungerande arbetsmarknadspolitik kan göra att fler arbetstillfällen skapas förmedlingarnas verksamhet är enligt detta synsätt inte en fråga om att omfördela ett förbestämt antal arbeten utan att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad där det blir lönsamt för företag att investera och att anställa. Kapitel 7 diskuterar resultat från empiriska studier av hur arbetsmarknadspolitiska program fungerar i praktiken. Kapitlet diskuterar dels resultat från studier av individeffekter (på deltagare) och makroeffekter (på ekonomin i stort). Vi visar att existerande forskning tyder på att sysselsättningsåtgärder av typen anställningsstöd i allmänhet verkar vara den typ av åtgärd som fungerar bäst för de individuella deltagarna men att dessa åtgärder också är de som har störst undanträngningseffekter (dvs. de ersätter osubventionerade jobb) vilket belyser vikten av att de riktas mot rätt deltagare. I det avslutande kapitlet sammanfattar vi de lärdomar som kan dras från boken och diskuterar de områden där vi anser att vi i nuläget vet för lite om arbetsmarknadspolitikens effekter. Vi vill tacka följande personer som varit oss behjälpliga med data, figurer eller läsning av manuskriptet i olika versioner: Susanne Ackum, Fredrik Andersson, P-O Edin, Stefan Eriksson, Anders Harkman, Bertil Holmlund, Anders L Johansson, Linus Lindqvist, Christer Lundh, Sara Martinson, Berndt Molin, Tord Strannefors, Anders Wellman och Maria Wikhall. 9

11 2 Bakgrund: Hur fungerar arbetsmarknaden? I detta inledande kapitel ger vi en introduktion till arbetsmarknadsekonomi genom att presentera ett antal stiliserade fakta om den svenska arbetsmarknaden. Huvudsyftet är att redovisa de viktigaste mönstren i utvecklingen av centrala mått som beskriver hur arbetsmarknaden fungerar. Vi kommer framför allt att redovisa ett antal empiriska fakta, men också antyda vad ekonomisk teori har att lära oss om hur dessa kan tolkas. Detta gör vi för att lyfta fram de aspekter vi senare vill förklara med ekonomisk analys med syftet att placera in arbetsmarknadspolitiken i ett större sammanhang. En viktig informationskälla för många förhållanden som rör arbetsmarknaden är de arbetskraftsundersökningar (AKU) som genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB). Vi inleder därför vår faktapresentation med att gå igenom grundläggande definitioner av de storheter som mäts i AKU innan vi övergår till den empiriska beskrivningen av arbetsmarknaden. 2.1 Arbetskraftsundersökningarna Arbetskraftsundersökningarna (AKU) genomförs varje månad för att beskriva utvecklingen på arbetsmarknaden. Den första svenska arbetskraftsundersökningen genomfördes av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) i maj Från och med augusti 1961 har SCB genomfört AKU. AKU är en urvalsundersökning och urvalsindividerna besvarar frågor om sin arbetsmarknadssituation under en viss vecka i referensmånaden. Utifrån de tillfrågade individernas svar hänförs deras arbetsmarknadsstatus till någon av de olika kategorier som beskrivs i Figur 2.1. Figur 2.1: Befolkningen enligt arbetsmarknadsstatus i arbetskraftsundersökningarna Befolkningen I arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Velat arbeta Ej velat arbeta I arbete Tillfälligt frånvarande hela mätveckan Kunde arbeta (latent arbetssökande) Förhindrad att arbeta 10

12 I arbetskraften ingår personer som antingen är sysselsatta eller arbetslösa. Övriga klassificeras som ej i arbetskraften. En person är sysselsatt och i arbete om han/hon under mätveckan utför minst en timmes arbete som avlönad arbetstagare, som egen företagare eller som oavlönad medhjälpare i företag som tillhör familjemedlem i samma hushåll. En person är sysselsatt men tillfälligt frånvarande om han/hon normalt är sysselsatt, men är tillfälligt frånvarande från arbetet under hela mätveckan. Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta, till exempel anställda med lönebidrag eller anställningsstöd. Den som är sysselsatt men arbetar mindre än han/hon önskar sägs vara undersysselsatt. Den som 1. inte är sysselsatt och 2. kan börja ett arbete inom 14 dagar och 3. har sökt arbete under de senaste fyra veckorna (inklusive mätveckan) eller inväntar att börja nytt arbete inom tre månader efter mätveckan räknas som arbetslös. Till och med mars 2005 fanns även ett krav på att personen skulle vilja arbeta den specifika mätveckan. Dessutom var tidsgränsen för dem som väntar på arbete en månad istället för tre månader som nu. Eftersom båda dessa förändringar innebär att personer som tidigare klassades som utanför arbetskraften numera klassas som arbetslösa ökades den uppmätta arbetslösheten i och med denna omläggning av statistiken. Framför allt ökade omläggningen den uppmätta ungdomsarbetslösheten, detta tydligast under sommarmånaderna. Detta gör också att det är svårt att få jämförbara siffror på hur arbetslösheten (och framför allt ungdomsarbetslösheten) har utvecklats efter mars Arbetslöshet innebär alltså inte bara att man inte arbetar utan dessutom att man söker arbete och är beredd att snabbt ta ett arbete. En heltidsstuderande person som inte var sysselsatt under mätveckan och dessutom uppfyller kraven 1 3 klassificeras dock inte som arbetslös, utan som "ej i arbetskraften". Här avviker AKU från ILO:s internationella rekommendationer (och internationell praxis). Denna avvikelse innebär att den officiella svenska arbetslösheten blir lägre än om dessa studerande skulle räknas som arbetslösa. En delgrupp av dem som inte ingår i arbetskraften är de latent arbetssökande, som är personer som ville och kunde arbeta under mätveckan men som inte sökte arbete, samt heltidsstuderande som sökt arbete. Utöver dessa grundläggande mått på individens arbetsmarknadsstatus innehåller AKU även en hel del mer finfördelad information, exempelvis (för anställda) yrke, näringsgren, sektor, arbetstid. Deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas i AKU som sysselsatta, t.ex. offentligt skyddat arbete, Samhall, start av näringsverksamhet eller anställning med lönebidrag eller anställningsstöd. Deltaga- 11

13 re i de arbetsmarknadspolitiska program som räknas som studier, t.ex. arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning räknas som studerande och därmed som utanför arbetskraften. 2.2 Sysselsättningen beror på hur många som kan och vill arbeta I Sverige räknas i storleksordningen 4 miljoner människor som sysselsatta. Detta innebär att det finns ungefär 4 miljoner jobb. Vad har gett upphov till att vi har just detta antal jobb? Det är lätt att se att sysselsättningen i vissa länder är mycket större än i andra. År 2003 var exempelvis sysselsättningen i USA knappt 33 gånger större än i Sverige. 1 En förklaring till detta skulle kunna vara att den amerikanska arbetsmarknaden är många gånger så effektiv som den svenska men en mycket rimligare förklaring är naturligtvis att den amerikanska befolkningen också är många gånger större än den svenska. 2 Närmare bestämt vill vi hävda att antalet arbeten i ett land i första hand beror på hur många i landet som kan och vill arbeta, arbetsutbudet. Detta antal beror i sin tur framför allt på hur stor befolkningen är. Hypotesen om att befolkningens storlek bestämmer antalet arbeten illustreras ytterligare av de uppgifter om genomsnittlig befolkning och sysselsättning mellan 1963 och 2002 i ett urval av OECD-länder som vi visar i Figur Notera att vi lika gärna hade kunnat jämföra vilket annat land som helst, vi har valt att framför allt jämföra med USA för att skillnaderna i institutioner och storlek är som störst mellan Sverige och USA vilket tydliggör att de gemensamma mönster vi finner inte beror på slumpen utan på fundamentala likheter som finns mellan alla västerländska ekonomier. Vi skulle kunna jämföra med hela OECD-området utan att några huvudslutsatser skulle påverkas. Det är emellertid svårt att hitta långa dataserier för hela OECD-området. Detta beror bl.a. på att nya medlemsländer tillkommit. 2 I själva verket var USA:s befolkning år 2003 drygt 32 gånger större än den svenska, så att andelarna av befolkningen som var sysselsatta var ungefär lika stora i Sverige och USA. 12

14 Figur 2.2: Befolkning och sysselsättning i några OECD-länder (tusental). 0 50, Norge Sverige Italien UK Tyskland USA Befolkning Sysselsättning Samma budskap förmedlas av Figur 2.3, där vi visar den genomsnittliga sysselsättningsgraden definierad som sysselsättningen i förhållande till den totala befolkningen. Figuren visar genomsnitt för perioden i samma länder som studerades i föregående figur. Förvisso är inte sysselsättningsgraden densamma i alla länderna, men i det stora hela ser vi att andelen sysselsatta varierar mycket mindre än antalet sysselsatta. Detta tyder på att variationer i antalet sysselsatta mellan länder inte huvudsakligen beror på hur väl arbetsmarknaden fungerar, utan på befolkningens storlek; ju fler personer, desto fler arbeten. 13

15 Figur 2.3: Sysselsättningsgrad (andel av total befolkning) i några OECD-länder (genomsnitt ) mean of emppop Norge Sverige Italien UK Tyskland USA På sätt och vis är detta resultat ganska självklart. Då det till exempel bara finns 9 miljoner svenskar kan vi inte ha 70 miljoner jobb vilket är genomsnittet för USA under de senaste 40 åren. Detta ger dock en viktig insikt om hur arbetsmarknaden fungerar eftersom det visar att antalet jobb anpassar sig efter befolkningens storlek. Utan att föregripa diskussionen i kommande kapitel alltför mycket vill vi redan här antyda vad ekonomisk teori säger om hur en sådan anpassning går till: I ett land med en stor befolkning finns det många människor som måste (och därmed vill ) arbeta för sin försörjning. Om det finns för få arbetstillfällen (t.ex. om det i USA endast fanns 4 miljoner jobb som i Sverige) skulle detta medföra konkurrens om jobben och därmed låga löner, vilket i sin tur skulle medföra att det blir lönsamt för existerande företag att utöka produktionen och sysselsättningen och dessutom mer lönsamt för nya företag att etablera sig alltså fler jobb. Detta leder förr eller senare till högre löner och därför kommer fler att vilja arbeta, samtidigt som lönsamheten av att nyanställa avtar. På sikt kommer sysselsättningen via lönebildningen att anpassa sig så att ett land med större befolkning kommer att ha fler som vill arbeta och en större sysselsättning. På motsvarande sätt kommer det i en ekonomi med för många jobb bli konkurrens om arbetskraften så att lönen (tillfälligt) ökar tills antalet jobb minskat till en normal nivå. 14

16 2.2.1 Befolkningen i aktiv ålder Även om befolkningsstorleken i sig är den viktigaste bestämningsfaktorn för arbetsutbudet är även andra faktorer av betydelse. Hur många i ett land som kan arbeta beror på till exempel på hur stor befolkningen i aktiv ålder är. Vad som betraktas som aktiv ålder är inte självklart och har varierat både över tiden och mellan olika länder. Klart är dock att de som är antingen för unga eller för gamla inte kan arbeta. 3 För en given befolkningsstorlek kommer därför hur många som kan arbeta i huvudsak att bero på hur många som är för unga och för gamla. Befolkningens åldersfördelning beror i en allmän mening på hur många som föds och hur länge de som föds sedan lever och kommer därför att bero på en lång rad faktorer. Många av dessa påverkas av olika typer av politik. Viljan att föda barn hänger t.ex. samman med hur familjens ekonomiska villkor påverkas av att ha barn, vilket i sin tur bl.a. beror på familjepolitik. Livslängden återspeglar faktorer som tillgång till sjukvård och landets allmänna levnadsstandard. Det finns dock ingen större anledning att tro att just arbetsmarknadspolitiken har någon betydelsefull roll när det gäller storleken av befolkningen i aktiv ålder. Även om andelarna unga och gamla varierar mellan olika länder vid en given tidpunkt och i ett land över tiden, är sådana variationer ingen huvudförklaring till att fler personer har jobb i t.ex. USA än i Sverige. Detta framgår tydligt av, som visar hur befolkningen i aktiv ålder som andel av den totala befolkningen utvecklats i Sverige och USA mellan 1956 och Förvisso finns det skillnader i andelen av befolkningen som är i aktiv ålder både inom och mellan de två länderna, men dessa skillnader är relativt små; det handlar om som mest drygt sex procentenheter, och nivåerna tenderar i bägge länderna att ligga på %. Förändringarna över tiden är dock inte trivialt små: i Sverige minskade andelen i aktiv ålder med ungefär två procentenheter mellan mitten av talet och slutet av 1970-talet. Med en befolkning på cirka 8 miljoner motsvarade detta en minskning av befolkningen i arbetsför ålder med cirka personer. Notera också att svängningarna är avsevärt större i USA än i Sverige, medan de genomsnittliga nivåerna (särskilt under senare år) är tämligen likartade. I figuren visar vi även hur andelen av befolkningen som är sysselsatt varierat över tiden i de två länderna. Vi ser ett visst samband mellan de två delarna av figuren, men det är tydligt att även andra faktorer än åldersstrukturen är av betydelse för hur stor andel av ett lands befolk- 3 Naturligtvis kan inte alla i aktiv ålder arbeta, exempelvis pga. sjukdom eller handikapp. 15

17 ning som är sysselsatt. Härnäst övergår vi därför till att diskutera betydelsen av hur många av de i arbetsför ålder som deltar i arbetskraften. Figur 2.4: Sysselsättningen som andel av befolkningen (vänster) och befolkning i aktiv ålder som andel av total befolkning (höger) i Sverige och USA Sysselsättning som andel av befolkningen samt andel av befolkningen i aktiv ålder Sverige och USA År År Sverige USA Sverige USA Källa: OECD Labour Force Statistics Arbetskraftsdeltagandet Vissa av de som är i arbetsför ålder kan eller vill av olika skäl inte göra det. Alla som kan och vill arbeta, arbetsutbudet, sägs ingå i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet, arbetsutbudet i förhållande till befolkningen i aktiv ålder, i ett land är således ett mått på hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som vill arbeta. 4 Även arbetskraftsdeltagandet varierar såväl mellan länder som över tiden. Exempelvis finns det betydande skillnader mellan olika länder i hur stor andel av kvinnorna i arbetsför ålder som förvärvsarbetar. Arbetskraftsdeltagandet beror också på den faktiska pensionsåldern samt på tidpunkten för inträde på arbetsmarknaden vilken påverkas till exempel av skolsystemets utformning. Till skillnad från frågan om befolkningens storlek och struktur är det fullt möjligt att arbetsmarknadspolitikens utformning kan påverka arbetskraftens storlek. Den befintliga svenska forskningen tyder också på att förekomsten av arbetsmarknadspolitiska program kan öka arbetskraftsdeltagandet, men eftersom 4 Eller, rättare sagt, som vill arbeta på marknaden. 16

18 denna utsaga i huvudsak baseras på endast en studie får frågan om den svenska arbetsmarknadspolitikens roll för arbetskraftsdeltagandet betraktas som öppen (mer om detta i Kapitel 7). I Figur 2.5 visar vi hur arbetskraftsdeltagandet utvecklades i Sverige och USA mellan 1963 och Återigen ser vi variationer både mellan länderna och över tiden. Det faktum att deltagandet i Sverige var påtagligt högre än i USA fram till 1990-talet återspeglar framför allt att de svenska kvinnorna i större utsträckning än sina amerikanska systrar var aktiva på arbetsmarknaden. Det ökade deltagandet i bägge länderna fram till 1990-talets början döljer en utveckling där i bägge länderna ökningen i det kvinnliga deltagandet mer än kompenserade den minskning i männens arbetskraftsdeltagande som skedde samtidigt. Det minskade manliga deltagandet hänger framför allt samman med ett minskat deltagande bland yngre (som successivt förlängt sina utbildningar och därmed försenat inträdet på arbetsmarknaden) och äldre (som pensioneras tidigare). Den kraftiga nedgången i det svenska arbetskraftsdeltagandet under 1990-talets första år hängde samman med att såväl det kvinnliga som det manliga deltagandet gick ner. Även i denna figur visar vi andelen av befolkningen som är sysselsatt och vi ser ett tydligt samband mellan andelen som deltar i arbetskraften och andelen som är sysselsatt i de två länderna. Sambandet är viktigt eftersom det antyder att antalet arbetstillfällen inte bara styrs av svårpåverkbara faktorer som befolkningsstrukturen utan också av hur stor andel av befolkningen som väljer att arbeta eller att söka arbete en faktor som är lättare att styra med hjälp av ekonomisk politik. 17

19 Figur 2.5: Sysselsättningen som andel av befolkningen (vänster) och arbetskraftsdeltagande som andel av befolkningen i aktiv ålder i Sverige och USA Sysselsättning som andel av befolkningen samt arbetskraften som andel av befolkningen i aktiv ålder Sverige och USA År År Sverige USA Sverige USA Källa: OECD Labour Force Statistics Sammanfattning För en given befolkningsstorlek beror sysselsättningen på hur stor andel av befolkningen som är i aktiv ålder, arbetskraftsdeltagandet och hur många av dem som deltar i arbetskraften som är sysselsatta respektive arbetslösa (dvs. har inget arbete men söker aktivt efter ett arbete). Som vi har sett finns det skillnader mellan t.ex. Sverige och USA i samtliga dessa dimensioner och samtliga varierar över tiden i båda länderna. I Figur 2.6, som visar sysselsättningen i förhållande till den totala befolkningen sammanfattar vi informationen. Med risk för att bli övertydliga sammanfattar vi så här: trots betydande skillnader mellan ekonomierna i Sverige och USA ser vi att, i grova drag, befolkningsandelarna som är sysselsatta är ungefärligen lika stora. Skillnaderna mellan länderna har förvisso varierat över tiden: fram till det tidiga 1990-talet var den sysselsatta andelen av befolkningen större i Sverige för att därefter sjunka snabbt till en nivå under den amerikanska. I slutet av vår mätperiod var emellertid skillnaden försumbar. Skillnaderna i sysselsättning förklaras till stor del av skillnader i andelen av den arbetsföra befolkningen som kan och vill arbeta dvs. arbetsutbudet. 18

20 Figur 2.6: Sysselsättning i förhållande total befolkning i Sverige och USA Sysselsättning som andel av befolkningen Sverige och USA Sysselsättning (andel av befolkningen) År Källa: OECD Labour Force Statistics Sverige USA 2.3 Arbetslöshet och frånvaro Vi hävdade ovan att sysselsättningen i ett land bestäms av arbetsutbudets storlek. Detta är bara ungefärligen korrekt. 5 I arbetsutbudet ingår de sysselsatta, de som vill arbeta och faktiskt har ett jobb, men också de arbetslösa, de som vill arbeta och som söker men inte har ett jobb. Den andel av dem som ingår i arbetskraften som inte har ett arbete ger oss arbetslöshetstalet. Vi kommer senare i boken att diskutera varför arbetslöshet förekommer och vilka faktorer som bestämmer dess storlek. Här räcker det med att konstatera att arbetslösheten på lång sikt beror på hur väl arbetsmarknaden fungerar och att en huvuduppgift för arbetsmarknadspolitiken är att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. 6 Ett huvudtema i den här boken kommer att vara hur den ekonomiska politiken i allmänhet och arbetsmarknadspolitiken i synnerhet kan bidra till en lägre arbetslöshet och en högre sysselsättning. Det vi vill säga i det här avsnittet är huvudsakligen att storleken på arbetslösheten inte är tillnärmelsevis lika viktig som skillnaderna i antalet personer som kan och vill arbeta för att förstå varför USA har fler sysselsatta än Sverige. 5 Vi kommer att visa att påståendet över längre tidsperioder stämmer mycket väl, men att vi kortsiktigt kan se avvikelser från mönstret. 6 Kortsiktigt beror arbetslösheten inte bara på hur väl arbetsmarknaden fungerar utan också på en lång rad andra faktorer. Mer om detta senare. 19

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten?

Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten? Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten? av Anders Forslund 2014-01-10 Sammanfattning [Klicka och skriv sammanfattningen] IFAU - [Klicka och skriv titel] 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Låg arbetslöshet en utmaning

Låg arbetslöshet en utmaning Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av Sverige, euroområdet och USA

Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av Sverige, euroområdet och USA Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av, euroområdet och FÖRDJUPNING Arbetsmarknaden har av flera anledningar stor betydelse för penning politiken. En aktuell fråga är vilka effekter

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Jobbchansens utveckling. WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman

Jobbchansens utveckling. WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman Jobbchansens utveckling WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman Innehåll 1 Inledning... 2 2 Jobbchansens utveckling... 3 3 Arbetsmarknadsläget som förklaring... 5 4 Jämförelse med AKU... 6 5 En ny arbetsmarknadspolitik...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Innehåll 1. Långa trender på arbetsmarknaden 2. Institutionella förändringar mellan 1960

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Konjunkturläget augusti 7 FÖRDJUPNING Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Stigande arbetslöshet medför en ökad risk för att fler blir långtidsarbetslösa. Jämfört med korttidsarbetslösa har långtidsarbetslösa

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik Anders Forslund Bertil Holmlund RAPPORT 2003:6 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet med säte

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Fördokument: Arbetsmarknadspolitik

Fördokument: Arbetsmarknadspolitik Fördokument: Arbetsmarknadspolitik Vad ära rbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik: Arbetsmarknadens uppdelning Sysselsatta: Personer som utförde något arbete, minst 1 timme under referensveckan, antingen

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

UNGDOMSARBETSLÖSHETEN

UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Februari 2015 SNS ANALYS nr 25 Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort UNGDOMSARBETSLÖSHETEN är hög i Sverige. Effektiva åtgärder för att minska den förutsätter en grundlig analys av såväl problem

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbetsmarknadspolitik i kristid

Arbetsmarknadspolitik i kristid ARBETSMARKNAD Arbetsmarknadspolitik i kristid Hur lyckas vi bättre nu än på 1990-talet? Författare: Thomas Carlén och Anna-Kirsti Löfgren, LO-ekonomer Enheten för ekonomisk politik och arbetsmarknad Inledning...

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Konjunkturläget augusti 2012 83 FÖRDJUPNING Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Diagram 168 Sysselsättning i bemanningsbranschen i Sverige Tusental respektive procent av sysselsatta 70 1.4

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Att utvärdera offentlig politik med registerdata

Att utvärdera offentlig politik med registerdata Att utvärdera offentlig politik med registerdata Anders Forslund anders.forslund@ifau.uu.se IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet 22 mars 2013 Anders Forslund (IFAU) Utvärdering

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Kan man pensionera bort ungdomsarbetslösheten?

Kan man pensionera bort ungdomsarbetslösheten? Kan man pensionera bort ungdomsarbetslösheten? en forskningsöversikt Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid? nr 6 204 årgång 42 Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

KENNETH CARLING & KATARINA RICHARDSON En jämförelse av arbetsmarknadsprogrammens effekt på anställningssannolikheten

KENNETH CARLING & KATARINA RICHARDSON En jämförelse av arbetsmarknadsprogrammens effekt på anställningssannolikheten KENNETH CARLING & KATARINA RICHARDSON En jämförelse av arbetsmarknadsprogrammens effekt på anställningssannolikheten I denna studie jämförs åtta arbetsmarknadsprograms förmåga att korta arbetslöshetstiden.

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet en översikt

Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet en översikt Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet en översikt Anders Forslund Johan Vikström RAPPORT 2011:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg 1 Bakgrund Vi analyserar hur arbetsmarknaden och lönebildningen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer