Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00 11:15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Sundin (S) Johan Thomasson (M) Gunilla Berglund (C), ersättare för Karl- Johan Petersson (C) Anita Tärneborg (S), ersättare för Susanne Berger (S) Övriga deltagande Utses att justera Anders Friberg, kommundirektör Helena Reimfors, planarkitekt, 29 Mirjam Nykvist, hållbarhetsstrateg, Arne Hjorth, miljö- och byggnadschef Ulf Lademyr, stadsingenjör/markchef Ingalis Morfeldt, plan- och byggchef Erika Flygare, planarkitekt/landskapsarkitekt, 35 Lars Enoksson, näringslivssekreterare Erica Dahlin, sekreterare Johan Thomasson (M) med Patrik Sundin (S) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunkansliet onsdag 25 maj 2016 klockan 13:15 Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Datum Anslag sätts upp Anslag tas ner Protokollets förvaring Kommunkansliet Christina Hardyson

2 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 ÄRENDELISTA 29 Information 3 30 Yttrande över En fördjupning av Översiktsplan för Fagersta kommun 4 31 Avesta kommuns mål för rättvis handel och etisk konsumtion 5 32 Hållbarhetsstrategi för Avesta 7 33 Yttrande över Trafikverkets remiss om förslag till nya föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 68 i Dalarnas län Medel till undersökning av förorenad mark för bostadsplanering Godkännande av handlingen Överklagan av länsstyrelsens beslut att upphäva kommunstyrelsens antagandebeslut för Detaljplan för kv Länsen m fl, Avesta Bruksklubb (Dnr ) Delgivningar 20

3 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 29 Information Aktuella planärenden Plan- och byggchef Ingalis Morfeldt lämnar information om aktuella planärenden. - Genomgång av aktuella program-utredningar och prioritering - Visionär stadsplan; underlag för medborgardialog är klart. Anders Friberg får i uppdrag att sätta samman en tväsektoriell tjänstemannagrupp för fortsatt arbete. Återkoppling ska ske till. Åtgärdsvalstudie Planarkitekt Helena Reimfors lämnar information om åtgärdsvalstudie gällande Rv68/Källhagen. - Åtgärdsvalstudien är färdigställd och överlämnad till Trafikverket. Både cirkulationsplats och två trevägskorsningar anges som möjliga alternativ för området enligt Avesta kommun. - Trafikverket har inte kommit med något formellt ställningstagande men baserat på trafikvolym och flöde visar Trafikverkets riktlinjer att cirkulationsplats är den bästa lösningen.

4 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 30 Yttrande över En fördjupning av Översiktsplan för Fagersta kommun Dnr KK16/ Planarkitekt Helena Reimfors anför följande: Fagersta kommun har, genom Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, tagit fram ett förslag till fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för Fagersta stad. Planförslaget har remitterats för samråd under tiden 25 april till och med 27 juni Avesta kommun har därigenom getts möjlighet att inkomma med yttrande över planförslaget. Planförslaget bedöms inte innehålla några ställningstaganden eller något som kan peka på en utveckling, som påverkar Avesta kommun på ett negativt sätt. Planarkitektens förslag: - har ingen erinran mot Preliminärt förslag till fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för Fagersta stad. Beredning - Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings inbjudan till samråd för en fördjupning av översiktplan för Fagersta kommun, 22 april Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings skrivelse 10 maj Plan- och näringslivsutskottets beslut - Avesta kommun har ingen erinran mot Preliminärt förslag till fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för Fagersta stad. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

5 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 31 Avesta kommuns mål för rättvis handel och etisk konsumtion Dnr KK16/ Hållbarhetsstrateg Mirjam Nykvist anför följande: Avesta kommun har sedan i april 2009 varit diplomerad som Fairtrade City. I kommunens Vision för Avesta 2030 har man formulerat att Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fairtrade City och i kommunfullmäktiges mål för står att Andelen Fairtrade-produkter i kommunens verksamhet ska öka. Fairtrade-diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier och krav på rättvis handel och ILO:s (Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor) kärnkonventioner i offentlig upphandling, att det bedrivs ett aktivt informationsarbete samt erbjuds ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butiker, på serveringsställen och arbetsplatser. Föreningen Fairtrade Sverige utfärdar diplom i enlighet med Fairtrade Internationals kriterier. Omdiplomering sker vartannat år och vid omdiplomering krävs ett nytt politiskt uppdrag åt kommunens upphandlare att ställa tillräckliga krav vid den offentliga upphandlingen på rättvist handlade produkter som både följer principerna för rättvis handel och ILO:s kärnkonventioner. Avesta kommun har omdiplomerats fem gånger, senast 2014 och antog då målen att den etiska konsumtionen av kaffe, thé och kakao för Avesta kommun skulle vara 100 % senast För konsumtionen av bananer skulle andelen etiskt märkta bananer vara 50 % och för svartpeppar 25 %. I möjligaste mån skulle också Fairtrade-märkt rörsocker användas där så är möjligt. Utfallet visar att under 2015 var andelen kaffe 93 %, thé 1,6 %, kakao 11,3 %, svartpeppar 0 % och bananer 33 %. Den låga andelen thé och svartpeppar kan förklaras med begränsat utbud. När det gäller kakao kan det råda en otydlighet i målet, som var tänkt att gälla endast ren kakao och inte chokladdryck. Arbetet med att öka den etiska konsumtionen har samordnats av en styrgrupp med representanter från den kommunala organisationen, näringslivet och organisationer i Avesta. Styrgruppen har planerat och genomfört de olika informationsinsatser och ambassadörsutbildningar som utförts under 2014 och 2015, och som är en del av kriterierna för diplomeringen. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

6 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 31 (forts) Hållbarhetsstrategens förslag: beslutar att: - av Avesta kommuns upphandlade volym ska andelen etiskt producerat senast 2017 vara: o för kaffe, 100 % o för kakao ej inräknat chokladdryck, 100 % o för thé, 50 % o för bananer inklusive bananer i fruktkorgar, 70 % o för bitsocker, 50 % - de etiskt producerade volymerna ska uppfylla ILOs kärnkonventioner och principerna för rätträttvis handel. - Styrgruppen för Avesta Fairtrade City planerar och genomför de insatser, kartläggningar och redovisningar som krävs för diplomeringen. Beredning - Hållbart Avestas skrivelse 4 maj Plan- och näringslivsutskottets beslut - Av Avesta kommuns upphandlade volym ska andelen etiskt producerat senast 2017 vara: o för kaffe, 100 % o för kakao ej inräknat chokladdryck, 100 % o för thé, 50 % o för bananer inklusive bananer i fruktkorgar, 70 % o för bitsocker, 50 % - De etiskt producerade volymerna ska uppfylla ILOs kärnkonventioner och principerna för rätträttvis handel. - Styrgruppen för Avesta Fairtrade City planerar och genomför de insatser, kartläggningar och redovisningar som krävs för diplomeringen. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

7 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 32 Hållbarhetsstrategi för Avesta Dnr KK16/ Hållbarhetsstrateg Mirjam Nykvist anför följande: Avesta kommun har som mål att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling och klimatneutralitet i Avesta. Hur kommunen ska styra mot detta övergripande mål har funnits definierat och kvantifierat i varierande grad. Då energi- och klimatstrategin nu ska revideras inför 2017 kan den ersättas med en Hållbarhetsstrategi för Avesta där energi- och klimataspekterna är en viktig del men där även övriga hållbarhetsaspekter ingår. Arbetet med att ta fram strategin beräknas pågå under året. Under arbetets gång tas också förslag till nya mål och indikatorer fram för det kommande året. Dessa förslag kan vara färdiga under oktober. Under året ansöker också Avesta kommun om medlemskap i föreningen Sveriges Ekokommuner. Hållbar utveckling Avesta kommun har som mål att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling och klimatneutralitet i Avesta. Detta innebär att samhället utvecklas så att levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljön så att även framtida generationer i alla delar av världen kan få sina behov tillgodosedda. I kommunen ska man alltså driva strategiska processer som effektivt leder till att kommunens verksamhet styr mot detta långsiktiga mål. Hållbar utveckling är ett begrepp som fick genomslag i samband med Brundtland-rapporten Hållbarheten brukar beskrivas genom tre olika dimensioner: 1. Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

8 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 32 (forts) 2. Ekologisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. 3. Ekonomisk hållbarhet, ekonomisk tillväxt som inte får ske på bekostnad av en minskning i naturkapital eller socialt kapital t.ex. ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Den ekonomiska tillväxten bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. På senare tid har de tre dimensionerna kompletterats av systemteori. Detta har lett till ett antal nya begrepp som införlivats i diskussionen t.ex. planetens gränser, resiliens och ekologiska fotavtryck. Sammanfattningsvis innebär hållbar utveckling att säkerställa mänskligt välbefinnande och skapa en fungerande samhällelig, kulturell och ekonomisk utveckling - i balans med jordens ekologiska system. Ytterst handlar det alltså om livskvalitet - för alla - nu och i framtiden. För att främja välmående miljö, kultur, människor och ekonomi behöver vi utgå ifrån det som är verkligt för alla; att vi bara har en planet att dela på. Nuvarande hållbarhetsarbete i Avesta I Avestas mål och budget är det första perspektivet som finns formulerat Hållbar utveckling/klimatneutralt och i Vision för Avesta 2030 står: Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur det fossila energibehovet med hjälp av bl.a. ny teknik, att vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå och genom att bättre ta tillvara på och återvinna olika material. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fairtrade City. Hur kommunen ska styra mot detta övergripande mål har funnits definierat och kvantifierat i varierande grad i olika dokument. För vissa delar har tydligt formulerade mål och delmål funnits som följs upp genom indikatorer men i andra delar saknas styrning eller uppföljning av arbetet mot att uppnå målet och visionen. Avesta har fattat beslut om att ansöka om medlemskap i föreningen Sveriges ekokommuner. För detta krävs ett antaget program/planer för kommunens hållbarhetsarbete där helst de tre hållbarhets- dimensionerna socialt, ekonomiskt och ekologiskt ska ingå. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

9 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 32 (forts) Ekologisk hållbarhet i Avesta Avesta kommun har en miljöpolicy som antogs i april Man arbetade internt med ett enklare miljöledningssystem som innefattade miljöutredningar och uppföljningar och med miljöombud på många arbetsplatser under ett antal år. Detta arbete har inte varit aktivt de senaste åren antogs en energi- och klimatstrategi med tydliga, tidssatta och kvantifierade mål, och efter detta har hållbarhetsarbetet till övervägande del varit inriktat på denna strategi. Den har också reviderats och den nuvarande strategin är giltig och ska revideras under året. De mål och indikatorer för Hållbar utveckling/klimatneutralt som följs upp årligen i kommunens mål och budget kommer till övervägande del från energi- och klimatstrategin. Social hållbarhet i Avesta Avesta är diplomerad som Fairtrade City och arbetar på så sätt globalt med social hållbarhet. När det gäller social hållbarhet ur ett lokalt och regionalt perspektiv pågår ett samarbete i Dalarna med kommuner, landstinget, länsstyrelsen och SKL. Avesta kommun har i dagsläget ingen folkhälsostrateg och deltar inte aktivt i detta samarbete. Ansvaret för folkhälsoarbetet är fördelat på alla arbetsplatser. Lokalt är också integrations- och mångfaldsarbetet en viktig del av social hållbarhet, liksom brottsförebyggande arbete. Ekonomisk hållbarhet i Avesta I kommunens arbete med att stimulera ekonomisk tillväxt, t.ex. delar av 2020-projektet, finns i dagsläget inte en tydlig koppling som belyser vikten av att den ekonomiska tillväxten inte sker på ett sätt så att den skadar människan och miljön. Det finns behov av att tydliggöra hur de tre hållbarhetsaspekterna i kommunen kan stärka och stödja varandra för en långsiktig hållbarhet. En ny hållbarhetsstrategi för Avesta Då energi- och klimatstrategin nu ska revideras inför 2017 kan den ersättas med en Hållbarhetsstrategi för Avesta där energi- och klimataspekterna är en viktig del, men där även övriga hållbarhetsaspekter ingår. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

10 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) I den nya strategin ska de delar ingå som handlar om energieffektivisering och minskade klimatutsläpp och som hittills ingår i energi- och klimatstrategin, inom sektorerna: - byggnader, - näringsliv, - transport, - energiproduktion och konsumtion, - den kommunala samhällsplaneringen En ny strategi kan förstärkas med delar som t.ex. rör: - hållbar konsumtion och användning av naturresurser, - användning av kemiska ämnen, - val av material och produkter med hänsyn till resursförbrukning, samt sociala och miljömässiga förutsättningar under hela livscykeln från vaggan till graven, - återanvändning-återvinning-avfall, - utsläpp till luft, - utsläpp till vatten, - bevarande och hållbar användning av mark, - biodiversitet och levande landskap, i kommunen som organisation, i hushåll, i näringsliv och inom hela kommunens geografiska område. Indelning och struktur på den nya strategin utarbetas vidare under året. Kopplingarna mellan ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska tydligt framgå i Hållbarhetsstrategin. Strategin ska också beskriva vilka åtgärder och arbetsmetoder som krävs för att uppnå målsättningarna i strategin. Utifrån strategin tas mätbara mål fram och redovisas årligen. Efter tre år bör strategin och målen revideras alternativt arbetas om. Strategin ska kunna användas som underlag för Avestas ansökan om medlemskap i Sveriges Ekokommuner. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

11 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Arbetsprocess Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning leder arbetet med att ta fram förslag till ny Hållbarhetsstrategi för Avesta kommun. En bred projektgrupp sätts samman, med representanter från berörda förvaltningar och bolag. Arbetet styrs av en politisk styrgrupp som utses av Ks-PNU. Vid behov, t.ex. i samband med remiss, kan bjudas in till dialog med alla anställda, alla medborgare och/eller andra berörda i lämpligt forum och form. Arbetet med att ta fram strategin beräknas pågå under året och ett tjänstemannaförslag beräknas vara färdigt före 2016 års utgång. Under arbetets gång tas nya mål och indikatorer för hållbar utveckling/klimatneutralt fram. Dessa kan vara färdiga under oktober för att kunna ligga till grund för revidering av mål och budget i december. Under året ansöker också kommunen om medlemskap i föreningen Sveriges ekokommuner. Hållbarhetsstrategens förslag: beslutar att utse en politisk styrgrupp för en ny hållbarhetsstrategi för Avesta kommun. beslutar att ge Västmanland-Dalarna miljöoch byggförvaltning i uppdrag: - att leda arbetet med att under året ta fram ett tjänstemannaförslag på hållbarhetsstrategi för Avesta kommun. - att ta fram förslag på nya mätbara mål och indikatorer, inom perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt, senast under oktober att under 2016 ansöka om medlemskap för Avesta kommun i föreningen Sveriges Ekokommuner. Beredning - Hållbart Avestas skrivelse 4 maj Vid plan- och näringslivsutskottets beredning av ärendet medverkar hållbarhetsstrateg Mirjam Nykvist och informerar om ärendet. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

12 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Plan- och näringslivsutskottets beslut - Plan- och näringslivsutskottet utses till politisk styrgrupp för en ny hållbarhetsstrategi för Avesta kommun. - Följande uppdrag ges till Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning: - att leda arbetet med att under året ta fram ett tjänstemannaförslag på hållbarhetsstrategi för Avesta kommun. - att ta fram förslag på nya mätbara mål och indikatorer, inom perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt, senast under oktober att under 2016 ansöka om medlemskap för Avesta kommun i föreningen Sveriges Ekokommuner. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

13 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Yttrande över Trafikverkets remiss om förslag till nya föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 68 i Dalarnas län Dnr KK16/ Trafikverket har översänt remiss gällande förslag till nya föreskrifter för väg 68, Dalarnas län samt upphävande av Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:500) om hastighetsbegränsning på väg 68 i Dalarnas län. Remissen omfattar konsekvensutredning samt förslag till föreskrifter. Trafikverket vill ha in eventuella synpunkter senast 24 maj Beredning - Trafikverkets skrivelse 12 april Kommunkansliets skrivelse 23 maj Vid plan- och näringslivsutskottets behandling av ärendet utdelas näringslivssekreteraren Lars Enokssons förslag till yttrande. Näringslivssekreteraren anför följande: Bakgrund I början på november sker invigning av förbifart Fors, ca 6 km nybyggd riksväg som är en del i det prioriterade riksvägsstråket Örebro Gävle med vägnummer 68. I denna investering samt i alla tidigare senaste åren har kommunerna och näringen tillsammans verkat för stråket oavsett kommun och länsgräns. Investeringar har gjorts i angränsande kommuner och län som varit Avesta och Dalarna till fördel. Samråd och samsyn har eftersträvats och skett. Trafikverket har nu översänt förslag på nya hastigheter inom Dalarnas län där både sänkning och höjning av hastigheter på hela riksväg 68 i Dalarna föreslås. I regeringsuppdraget till Trafikverket skrivs det bl a: Det är viktigt att systematiskt fortsätta anpassa hastighetsgränserna till vägarnas standard för att uppnå ett effektivt och säkert transportsystem. Det är även fortsättningsvis angeläget att försöka motverka de negativa effekterna som kan uppkomma i form av försämrad tillgänglighet och ökade restider. Därför är det för närvarande inte aktuellt att genomföra ytterligare långtgående reformer av hastighetssystemet. Det fortsatta arbetet bör ske inom ramen för det befintliga hastighetssystemet, med hänsyn till trafiksäkerhet, miljö och tillgänglighet. Trafikverket Tillväxt Avesta

14 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Förslaget Trafikverket föreslår att plottrigheten med olika hastigheter ska minskas genom både höjningar och sänkningar av hastigheten på olika delar av riksvägen från länsgränsen mot Västmanland till Dicka där den nya sträckningen börjar. Detta förslag är positivt även utifrån behovet av självförklarande system samt bör leda till ökad hastighetsefterlevnad. Från nya vägens början i Dicka föreslås en sänkning till 80 km/h vilket inte bidrar till självförklarande system och det är tveksamt om acceptans av trafikanterna kommer att finnas. Den nya sträckningen är byggd med god sikt, rak sträckning, inga korsningar mm. Acceptans för 80 km/h är svår att uppnå och kan leda till ökade omkörningar, hastighetsöverträdelser, längre restider mm. Även fortsatt sträcka fram till Horndal är relativt nybyggd och har hög standard varför samma argument att bibehålla 90 km/h gäller för denna del. Norr om Horndal föreslås bibehållande av 90 km/h vilket även understöder att sträckan Dicka Horndal bör ha 90 km/h. Övrigt I Gästrikland (norr Horndal) föreslås bibehållande av 90 km/h. Ev investeringar alt hastighetsänkning sker i framtiden ytterligare ett argument för att bibehålla 90 km/h på sträckan Dicka Horndal. Ev investeringar alt. hastighetsförändringar i Dalarna bör samordnas med Gästrikland utifrån stråkperspektivet, acceptans samt ambitionen med självförklarande system. Näringslivssekreterarens förslag: - Plan- och näringslivsutskottet beslutar anta näringslivssekreterarens tjänsteskrivelse som sitt eget yttrande. Plan- och näringslivsutskottets beslut - Näringslivssekreterarens tjänsteskrivelse antas som Avesta kommuns yttrande. Trafikverket Tillväxt Avesta

15 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Medel till undersökning av förorenad mark för bostadsplanering Dnr KK16/ Miljö- och byggnadschef Arne Hjorth anför följande: Planering för ny bostadsbebyggelse är högt prioriterat i såväl Avesta kommun som större delen av landet. För Avestas del särskilt i attraktiva lägen. Med anledning av förändrade regler för statliga bidrag rörande sanering av förorenad mark har förvaltningen undersökt möjligheterna för sådana åtgärder inom Avesta kommun. Av fastighetsjuridiska skäl är det särskilt lämpligt att fördjupa sig i fastigheter där Avesta kommun är fastighetsägare, även om samverkan till ömsesidig nytta med andra fastighetsägare är fullt möjlig. För områden där statligt stöd kan erhållas utgör detta i princip hela saneringskostnaden. Enligt tidigare anvisningar utgick endast stöd för sanering till MKM-nivå (mindre känslig markanvändning), men efter en ändring i slutet av april kan nu ersättning ges även till KMnivå (krav för bostadsbebyggelse). Tidigare begränsning av lägenhetsytor togs samtidigt bort. Ett snabbt resultat är viktigt. Därför bedömer förvaltningen att två fastigheter är särskilt intressanta, var och en med olika förutsättningar. Det fördjupningsarbete som är aktuellt innan formellt planuppdrag (se nedan) är, förutom ett viktigt underlag för beslut om planuppdrag, ett nödvändigt underlag för själva planerna. 1. Den nordöstra delen av Koppardalen, del av Avesta 2:43. C:a m². Idag bebyggd med två industrifastigheter varav en är i mycket dåligt skick. Avesta kommun är via Avesta Industristad AB markägare. Området torde efter sanering kunna planläggas för minst 200 lägenheter samt allmän platsmark. Området består i huvudsak av utfylld mark (hyttslagg). Fyllningen kan i sig innebära föroreningar, likaså rester av den industriverksamhet som här förekommit. Vissa undersökningar har tidigare gjorts, men har inte sådan detaljering eller kvalitet att säkra slutsatser kan dras. Enligt förvaltningens bedömning (i samråd med Länsstyrelsen) kan hela arealen samt tillhörande byggnader (i det fall de är förorenade) omfattas av statligt stöd för sanering till nivå MKM alt. KM.

16 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) För att statligt stöd skall komma ifråga krävs att detaljplanearbete har påbörjats. Som underlag för beslut om igångsättning av detta arbete önskar förvaltningen av konsult beställa en fördjupad markundersökning och saneringskalkyl. Dels med fokus på sanering till MKM respektive KM-nivå. På så sätt kan också en heltäckande kostnadskalkyl utvinnas, omfattande såväl statligt stöd som exploateringskostnader. Ramavtalad konsult har på förfrågan angivit en kostnadsuppskattning på 567 tkr för markundersökning och 450 tkr för undersökning av byggnader. Förvaltningen föreslår att ett anslag på 600 tkr beviljas för i första hand undersökning av markförhållandena. Om resultatet visar sig vara positivt för fortsatt planprojekt kan även undersökning av byggnaderna vara aktuellt. 2. Det område i Krylbo som brukar benämnas Sågplan, Åvestrand 2. C:a m². Idag obebyggt, men tidigare hysande trävaruindustri. Tomten har ett mycket attraktivt läge invid Dalälven och har goda förutsättningar att hysa efterfrågade bostäder. Avesta kommun är markägare. I Program för Krylbo, antaget , anges en möjlig exploatering på c:a 140 mindre lägenheter på området. Vid inventering av skriftligt material har det konstaterats att föroreningstrycket, tvärt emot vad som tidigare antagits, sannolikt är relativt lågt. För att säkerställa detta inför planläggning måste dock en fördjupande undersökning göras med fokus på ev. sanering till KM-nivå. Vår konsult har här angivit undersökningskostnaden till c:a 150 tkr. Förvaltningen föreslår att ett anslag på detta belopp beviljas. Miljö- och byggnadschefens förslag: Kommunstyrelsen anslår Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning tkr för markundersökning (konsultkostnad) avseende föroreningar i mark på del av Avesta 2:43, nordöstra Koppardalen tkr för markundersökning (konsultkostnad) avseende föroreningar i mark på Åvestrand 2, Sågplan i Krylbo.

17 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Beredning - Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings skrivelse 10 maj Länsstyrelsen Västmanlands läns skrivelse 12 maj Vid plan- och näringslivsutskottets beredning av ärendet utdelas skrivelse från Länsstyrelsen i Västmanlands län ang Naturvårdsverkets ändrade förutsättningar för statsstöd för uppförandse av byggnader på förorenade områden. Förslag till kommunstyrelsen kronor anslås till Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning för markundersökning (konsultkostnad) avseende föroreningar på fastigheten Åvestrand 2, Sågplan i Krylbo. - Ansökan om medel för markundersökning avseende föroreningar i mark i Koppardalen återremitteras till Västmanland- Dalarna miljö- och byggförvaltning för vidare utredning. - Anslaget finansieras inom kommunstyrelsens ram.

18 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Godkännande av handlingen Överklagan av länsstyrelsens beslut att upphäva kommunstyrelsens antagandebeslut för Detaljplan för kv Länsen m fl, Avesta Bruksklubb (Dnr ) Dnr KK09/ Erika Flygare, planarkitekt/landskapsarkitekt anför följande: Avesta kommun har den 3 november 2015 överklagat Länsstyrelsen i Dalarnas beslut att upphäva kommunstyrelsens antagande av rubricerad detaljplan. Skrivelsen undertecknades av kommundirektör Anders Friberg. Regeringen/Näringsdepartementet har nu uttryckt önskemål om att kommunstyrelsen i efterhand, som ren formalia, ska fatta beslut om godkännande av överklagandet. Bakgrund Rubricerad detaljplan antogs av kommunstyrelsen i Avesta den 21 juni 2010, varefter länsstyrelsen den 28 juni 2010 beslutade att överpröva planen, med hänvisning till höga bullernivåer från närliggande järnväg. Exploatören, Gamla Byn AB, utredde därefter möjligheten att sätta upp ett ljudabsorberande bullerplank för att minska bullernivåerna, vilket dock enligt deras bedömning skulle bli en mycket kostsam åtgärd i förhållande till antalet tilltänkta bostäder. När delbetänkandet Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet (SOU 2013:57) kom år 2013 beslöt länsstyrelsen, efter samråd med Avesta kommun, att invänta den nya lagstiftningen. Anledningen var att delbetänkandet föreslog bullerriktvärden som gick i linje med detaljplanens bestämmelser kring buller. Riksdagens bullerriktvärden utfärdades till slut den 9 april 2015 men länsstyrelsen beslutade ändå, den 13 oktober 2015, att upphäva kommunens antagandebeslut. Avesta kommun tog del av länsstyrelsens beslut den 15 oktober 2015 och överklagade detta till Regeringen den 3 november Överklagan skickades, i enlighet med reglerna, till länsstyrelsen, som i sin tur ska skicka handlingarna vidare till Regeringen/Näringsdepartementet, om man inte väljer att ändra sitt beslut. Länsstyrelsen gjorde dock en miss och glömde att vidarebefordra handlingarna till Regeringen, vilket uppdagades och åtgärdades i april 2016.

19 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) När kommunens överklagan skulle undertecknas var kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande bortresta och undertecknandet gjordes därför, i enlighet med delegationsordning, av kommundirektören Anders Friberg. Regeringen/Näringsdepartementet har inga synpunkter på detta men har uttryckt önskemål om att kommunstyrelsen i efterhand, som ren formalia, ska fatta beslut om godkännande av överklagandet. Planarkitektens/landskapsarkitektens förslag: - Kommunstyrelsen i Avesta godkänner handlingen Överklagan av länsstyrelsens beslut att upphäva kommunstyrelsens antagandebeslut för Detaljplan för kv Länsen m fl, Avesta Bruksklubb (Dnr ), daterad den 3 november 2015 och undertecknad av kommundirektör Anders Friberg. Beredning - Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings skrivelse 20 maj Vid plan- och näringslivsutskottets beredning av ärendet utdelas handlingen från Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning. Vid plan- och näringslivsutskottets beredning av ärendet medverkar planarkitekt/landskapsarkitekt Erika Flygare och informerar om ärendet. Förslag till kommunstyrelsen - Handlingen Överklagan av länsstyrelsens beslut att upphäva kommunstyrelsens antagandebeslut för Detaljplan för kv Länsen m fl, Avesta Bruksklubb (Dnr ), daterad den 3 november 2015 och undertecknad av kommundirektör Anders Friberg, godkänns.

20 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Delgivningar & politiken/offentliga handlingar/protokoll samt i pärm vid sammanträdet. 1. Dnr KK14/ Riksantikvarieämbetets yttrande till Trafikverket ang förslag till förklaring av den gamla järnvägsbron i Krylbo som statligt byggnadsminne (TRV2014/19204).