MT] SOLLENTUNA KOMMUN Miljö- och byggnadskontoret

Transkript

1 MT] SOLLENTUNA KOMMUN Miljö- och byggnadskontoret Lena Johansson Tjänsteutlåtande Sidan 1 av Dnr 2014/0002 MBN-4 Diariekod: 039 Miljö- och byggnadsnämnden Meddelanden Förslag till beslut Meddelandena läggs till handlingarna. Sammanfattning Sollentuna kommun 1. Miljö- och byggnadsnämnden - Ekonomisk rapport per mars 2014 (2014/0004 MBN.104) Länsstyrelsen, domstolar m.fl. myndigheter 2. Länsstyrelsen Stockholm - Beslut Överklagande av ett beslut om bygglov for uppförande av teletorn och teknikbod inom fastigheten Tureberg 25:3 i Sollentuna kommun (2013/0087 MBN 222) 3. Länsstyrelsen Stockholm - Beslut Anmälan om vattenverksamhet, utbyggnad av brygga, Tureberg 29:53 i Sollentuna kommun 4. Länsstyrelsen Stockholm - Beslut Överklagande av beslut om bygglov för tillbyggnad och ändring av enbostadshus till flerbo stadshus på fastigheten Tennbrickan 2 i Sollentuna kommun Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Tu re bergs huset Turebergs torg Sollentuna

2 »ST nr / "! ' " V : i Månadsrapport Mars 2014 i Miljö- och byggnadsnämnden

3 1 Ekonomisk uppföljning 1.1 Helårsprognos samt avvikelse mot budget W1& lomriide i tifåv _ ' Nämnd Ipvv 0 mars t f Kansli Bygglov Mät- o kartteknisk verksamhet Miljö- o hälsoskyddsverksamhet Total Underskott (-) överskott(+) Mrsb '** ;. " { {!';, A.viLc: - c -2,0-0,9 1 Miljö- och byggnadsnämnden gör i nuläget bedömningen att verksamheterna totalt sett gör ett nollresultat för helåret Det är ännu för tidigt på aret för att kunna se trender och tendenser för t ex intäkter inom mät- och kart och bygglovsverksamheten, som är konjunkturkänsliga. Planerade investeringar av partikelmätare har ännu inte aktiverats. Kommentarer till prognosawikelser 1.2 Planerade åtgärder vid eventuella underskott 1.3 Eventuell omdisponering 1.4 Viktiga händelser samt viktiga avvikelser i övrigt Miljö- och byggnadsnämnden, Månadsrapport 2(2)

4 Länsstyrelsen Stockholm BESLUT Enheten för överklaganden Jörgen Warstrand SOLLENTUNA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden DtARlENR 20tt Klagande Brf Takten Ombud: Law & Solution, Karin Lycke Larsson Box STOCKHOLM Motpart TeliaSonera Mobile Networks AB Att: Birgitta MÖkjas FARSTA Överklagande av ett beslut om bygglov för uppförande av teletorn och teknikbod inom fastigheten Tureberg 25:3 i Sollentuna kommun Beslut Länsstyrelsen avslår överklagandet. Bakgrund Miljö- och byggnadsnämndens arbetsutskott beslutade den 10 oktober 2013, 26/2013, att bevilja TeliaSonera bygglov för uppförande av ett teletorn med en totalhöjd på 20 meter och telcnikbod inom fastigheten Tureberg 25:3 vid Bygatan. I beslutet anfördes bl.a. följande. På tornet placeras en belysmngsarmatux. Avståndet från tornets föreslagna placering till närmaste bostadshus är ca 30 meter. Negativa synpunkter har inkommit från intilliggande bostadsrättsföreningar. Åtgärden avviker från detaljplanens bestämmelser eftersom torn och telcnikbod placeras på mark för park och plantering. Det starka allmänintresset för utbyggnad av mobilnätet gör att avvikelsen bedöms vara en liten avvikelse enligt 9 kap. 31b plan- och bygglagen. Bostadsrättsföreningen Takten, ägare av den i öster angränsande fastigheten Tangenten 1, har överklagat beslutet och yrkar att Länsstyrelsen ska upphäva bygglovet. Som grund för överklagandet anförs bl.a. följande. Fastigheten på vilken den planerade åtgärden ska uppföras omfattas av detaljplan 143 och är avsedd att tjäna som allmän platsmark. Åtgärden avviker således mot planen. Nämnden har bedömt att avvikelsen är att betrakta som liten och grundar den bedömningen på att det skulle föreligga ett starlct allmänintresse för utbyggnad av mobilnätet i området-som berörs. Vid en prövning av bygglov ska en intresseavvägning av det allmännas intresse och det enskildas intresse göras och vid avvägningen ska den så kallade proportionalitetsprincipen beaktas. Principen innebär ett krav på att det alltid ska finnas en balans mellan nyttan av beslut i en Postadress Besöksadress Länsstyrelsen Stockholm Hantverkargatan 29 Box STOCKHOLM Telefon E-post/webbplats stockholm@lansstyrelsen.se F ax

5 2(9) fråga och de konsekvenser som beslutet fårför motstående enskilda intressen. När det gäller huruvida en åtgärd är att betrakta som liten ska vissa omständigheter beaktas. Om en åtgärd har intresse för en bredare allmänhet eller en vidare krets än de kända sakägarna, torde det inte vara fråga om en liten avvikelse. Uppförandet av anläggningen strider dessutom mot hänsynsreglerna och försiktighetsprincipen i miljöbalken. Den aktuella mobilbasstationen är avsedd att förbättra täckningen vad avser 4G nätet i området. Den effekt man kan uppnå genom att förbättra nätet med en basstation för 4G är ökad hastighet vilket påverkar möjligheten att streama högupplöst video, spela onlinespel, ladda upp ' och ned tunga filer samt surfa upp till 10 gånger snabbare. Ett starlct 4G nät är bra vid arbetsplatser och för foretag vars hantering av dokument och streanaing av video kräver ett starkt och snabbt nät. Det berörda området är ett bostadsområde med flerfamiljshus, radhus och villor. Endast ett fåtal mindre kommersiella aktörer finns i området och de utgörs främst av snabbmatsrestauranger. I princip är hela områdets alla bostäder och lokaler anslutna till Sollentuna stadsnät som har mycket hög kapacitet och som förmedelar tjänster såsom internet, TV och telefoni. Stadsnätet ger möjlighet att erbjuda detsamma som en operatörs 4G nät. Stadsnätet har under sommaren uppgraderats och byggts om och det innebär bland annat art boende i området erbjuds högre hastighet på nätet. Således har allmänheten och de enskilda i det berörda området redan tillgång till ett starkt nät med hög kapacitet. Sammanfattningsvis saknas det ett behov hos allmänheten och de omkringboende av förbättrad täclcning i det aktuella området då de redan har tillgång till ett starkt och driftsäkert nät. Det allmänna intresset för utbyggnaden kan därför inte anses vara så starkt som påstås. Allmänheten som tillfälligtvis vistas i området och passerar den tänkta anläggningen till fots, i bil eller i annat färdmedel kan ej anses ha ett så stort behov av ytterligare en 4G basstation att en avvikelse från detaljplanen kan anses motiverad eftersom täckningsgraden redan är mer än 90 % i 2G 3 3G och 4G nätet. Mobilbasstationer omfattas av miljöbalkens definition på miljöfarlig verksamhet då antennerna i basstationen sänder ut icke-j omserande strålning och att det därigenom kan ge upphov till psykisk oro hos närboende. Försiktighetsprincipen ska tillämpas vid uppförandet av en miljöfarlig anläggning och så långt som det är möjligt ska den som avser att uppföra en miljöfarlig anläggning göra det på en plats där allmänheten och närboende inte störs och eller skadas eller där det på annat sätt inte uppstår en olägenhet. I enlighet med en dom från Miljö överdomstolen den 2 oktober 2005, M , räcker det att närboende känner oro, för att en mobilbasstation ska anses vara en olägenhet. Vid prövning av frågor enligt plan- och bygglagen ska hänsyn tas till det allmänna och enskilda intresset och enligt 2 kap. 5 plan- och bygglagen ska byggnationer lokaliseras till mark som lämpas för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Det allmännas intresse av en utbyggnad av det mobila nätet och de enskildas intresse mot en utbyggnad ska vägas mot varandra och hänsyn ska självklart tas till båda parters intressen. Lämplighetsprövrringen som måste ske kan beskrivas som en noggrann awägmng mellan de intressen som talar för åtgärden och de motstående enskilda och andra intressen som skyddas av plan- och bygglagen och annan lagstiftning. Eftersom täcitningsgraden redan är mer än 90 %'i området och allmänheten redan har

6 3(9) tillgång till ett starkt nät måste de enskilda som är emot utbyggnaden och deras intressen väga över. Lämplighetsprövningen leder således till att en utbyggnation av 4G nätet inte är försvarbar. Bygglovet innebär att anläggningen kommer att placeras 30 meter från ett flerfamiljhus där de boende har uttryckt stark oro för strålningen. Bygglovet strider således mot reglerna i plan- och bygglagen och miljöbalken. Miljö- och byggnadskontoret har i ett tjänsteutlåtande hänvisat till tre domar från Regeringsrätten, mål nr , och Hänvisningen till de tre domarna synes motivera ett beviljande av bygglov för mobilmast nära bostadshus. Av domarna framgår att ett beviljande av bygglov nära ett bostadshus var motiverat på grund av ett det förelåg ett starkt allmänintresse att bygga ut infrastrukturen och att en enskild person fick nöja sig med att den direkta bostadsmiljön påverkades negativt. Det framhölls i domarna art allmänhetens intresse och svårigheten med att finna en lämpligare plats motiverade ett beviljade av byggloven. På de platser det handlade om i domarna var täckningsgraden mycket låg vid uppförandet av anläggningarna och de var därför nödvändiga ur ett allmänt infiastrukturellt hänseende. Dessutom var det endast ett fåtal personer som blev berörda av de beviljade byggloven. Det bygglov som nu är aktuellt är inte motiverat av de skäl som ligger till grund för ett beviljande. Det saknas ett starkt allmänt intresse då täckningen redan är mer än 90 % i området. Vidare är placeringen av masten illa vald då den direkt påverkar ett stort antal bostadsrättinnehavare då Brf Takten består av 234 lägenheter. Till överklagandet har fogats kartor över täckningen i området. TeliaSonera har beretts möjlighet att yttra sig i ärendet och anför därvid bl.a. följande. Användningen av mobilt elektroniskt kommvrnikationsnät växer extremt snabbt. Datatrafiken i mobilnäten Ökade med 68 procent under första halvåret 2013 jämfört med det första halvåret De mobila elektroniska kommunikationsnäten måste därför byggas ut för att kunna möta den ökade efterfrågan på kapacitet som skapas genom bl.a. smartphones, surfplattor och bärbara datorer där mobil uppkoppling mot elektroniskt kommunikationsnät används. I tätbebyggda områden där det finns höga byggnader, kan efter överenskommelse med fastighetsägare, byggnaderna utnyttjas för placering av mobilteleantenner på tak eller fasad och ett mindre utrymme hyras för nödvändig teleteknisk utmatning. I det aktuella fallet har en sådan överenskommelse inte gått att nå med ägaren till de höga flerbo stadshus som finns i närheten. Bygglov söks därför för att uppföra ett "torn" som kan bära upp antennerna. Det "torn" för vilken bygglov söks, ska placeras på samma plats som en befintlig belysningsstolpe. Tornet kommer ha dubbel funktion. Den kommer fortsatt att användas för belysning men dessutom som bärare av mobilteleantenner. Belysningsstolpar torde inte kräva bygglov vilket krävs för byggnation av mast och tom. Belysningsstolpen/tomet kommer att vara lite högre och något grövre än den nuvarande belysningsstolpen. Antennerna placeras inne i tornet. Belysningsstolpen står vid asfaltkant vid en vändplan nära nedfarten till ett parkeringsgarage. Gräsremsan som skiljer den trafikerade genomfartsleden Bagarbyvägen från Bygatan är inte bredare än 6-9 meter. Gräsremsan används sannolikt inte för "parkändamål" utan som avskiljare och barriär mellan

7 4(9) genomfartstrafiken på Bagarbyvägen och bostadshusen vid Bygatan. Det "teknikskåp" där utrustningen ska placeras, är 1,5 meter brett, 0,85 meter djupt och två meter högt. Ett sådant skåp torde inte anses vara en byggnad för vilken bygglov krävs. Skåpet ska placeras på gräset bakom belysningsstolpen/tomet. På de till skrivelsen fogade bilderna från platsen syns gavlarna på husen som sannolikt tillhör den klagande bostadsrättsföreningen. Vid gavlarna finns uppvuxna träd som är lika höga som husen. De fönster som kan anas på bilderna är sannolikt inte fönster i bostadsrum. Belysningsstolpen och teknikboden får därför antas bli begränsat synliga från bostäderna i bostadsrättföreningen. Klagandens argument att det redan finns tillräcklig täckning saknar relevans då det utöver täckning också behövs tillräcklig kapacitet för att tillgodose allmänhetens behov av mobila elektroniska kommunikationstjänster. Anläggningen behövs för att möta dagens och den ökande efterfrågan av moderna elektroniska kommunikationstjänster som genereras av olika mobila terminaler såsom ovan nämnda smartphones m.m. Teletrafiken genereras inte bara från de boende och foretag i området utan också från biltrafiken på Bagarbyvägen. Argumentet att det skulle vara tillräckligt att få tillgång till elektronisk kommunikation genom att ansluta till en fast anslutningspunkt för att därigenom kunna få tillgång till högre överföringshastigheter och större bandbredd från Sollentuna stadsnät sakar därför relevans. Förekomsten av tillgång till fast anslutaingspunlct är inte substituerbart med tillgång till snabb mobil elektronisk kommunikation. Uppförande.av mobilteleanläggningar är inte tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Det får numera anses vara stadgad praxis att allmän oro för strålning från mobilteleanläggningar inte är ett hinder mot att bevilja bygglov. Den dom i mål M som nämns av klaganden, handlade inte om bygglov för uppförande av en mobilteleanläggning utan huruvida teleoperatörer kunde föreläggas enligt miljöbalken att lämna ut uppgifter om var samtliga mobilteleanläggningar inom en kommun var lokaliserade. Domen har ingen relevans för tillämpningen av plan och bygglagen. Det är särskilt svårt att i tätbebyggda områden hitta platser som ur radiosynpunkt är godtagbara utan att de samtidigt innebär olägenheter från de boendes synpunkt. Regeringsrätten har i mål 2010:62 uttalat att det är ett så starkt allmänt intresse att fa tillgång till modem mobil elektronisk kommunikation att omkringboende måste tåla de olägenheter som förekomsten av sådana anläggningar kan innebära. Kammarrätten i Stockholm har i dom den 14 juni 2012 prövat och bifallit bygglov för en belysningsstolpe med dubbel användning som mobilmast, där det liksom i det här fallet, är svårt att hitta en annan lämplig plats. Marken används inte som park för rekreation eller annat liknande ändamål. Det är ett starkt allmänt intresse att det finns god tillgång till mobil elektronisk kommunikation. Anläggningen är mycket diskret och dess placering hindrar inte eller försvårar markens ändamålsenliga användning. Till skrivelsen har bl.a. fogats fotografier av den aktuella platsen. Bostadsrättsföreningen Takten har därefter inkommit med ytterligare en skrivelse och anför bl.a. följande. Som tidigare anförts är den avsedda platsen enligt den gällande detaljplanen allmän platsmark. Med allmän plats avses i plan-

8 5(9) och bygglagen en gata, en väg, en park eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett for gemensamt behov. Alldeles oavsett vad den aktuella marken används till är den enligt plan- och bygglagen en allmän plats. TeliaSonera anför att en överenskommelse inte gått att nå med ägaren till de höga flerbostadshus som finns i närheten. Detta stämmer inte. Fastighetsägare till merparten av de höga hus i närheten är Sollentuna Hem AB som ägs till 100 % av Sollentuna Kommun. Kommunen har erbjudit sig att projektera in den aktuella anläggningen i den kommande bebyggelsen av höga hus som planeras ca meter från tänkt placering. Det finns således en partsvilja hos Sollentuna kommun - % att bereda plats för anläggningen på deras hus. TeliaSonera har dock avböjt och J istället ansökt om bygglov för den aktuella anläggningen. Det torn som TeliaSonera avser att uppföra mäter 20 meter över mark och kommer därmed inte att vara lite högre på det sätt TeliaSonera anför, utan 7 meter högre vilket är betydligt högre än stolpen är idag. Tornet kommer att ha en diameter på ca 24 cm ) vilket inte är lite grövre än dagens diameter på ca 10 cm. Antennerna kommer enligt bygglovet inte att placeras inne i tornet som anförs. Antennerna kommer att placeras i toppen av tornet på ett maströr som mäter 2 meter. Antennerna kommer således att vara mycket synliga. Tornet går inte att jämföra med en vanlig belysningsstolpe även om det kommer att finnas belysning i det. Torn av den sort som ska uppföras kräver bygglov. När det gäller teknikskåpet tillhör det tornet och omfattas således av bygglovet. Byggnadsverk som ska uppföras ska ha en god form och vara färganpassade till omgivningen. Själva formen på teknikskåpet går det säkerligen inte att påverka men färgen avviker med bestämdhet mot omgivningen. De bilder som TeliaSonera har bifogat är tagna under den period av året då träden är lövbeklädda. Alltså mellan maj och oktober. Resterande sex månader är träden utan löv och då förändrar sig området. Enligt till skrivelsen bifogade bilder tagna under vinterhalvåret framgår det att tornet blir synligt från kök, sovrum, vardagsrum och balkonger samt från tre WC-fönster för samtliga boende på Bygatan 2-12 där 36 lägenheter berörs, på Bygatan där 18 lägenheter berörs, på Bygatan där 18 lägenheter berörs och på Bygatan där 18 lägenheter berörs. Bilderna visar även övriga privatbostäder från vilka de boende kommer att se tornet. Totalt sett kommer således mellan hushåll att drabbas av tornet. Enligt plan- och bygglagen ska-det allmänas intresse ) av en utbyggnad av det mobila nätet och de enskildas intresse mot en utbyggnad vägas mot varandra. Eftersom det allmänna intresset måste vara mycket lågt för en utbyggnad av det mobila nätet i området, då täckningsgraden redan är tillräcklig både vad gäller det mobila nätet och det fasta stadsnätet, är det' synnerligen relevant att det redan finns tillräcklig täclcning. Detta ger vid. handen att det saknas ett allmänt behov av ytterligare en antenn i det mobila datanätet. Bagarbyvägen är en lokalgata som ska få en mer stadslik karaktär i framtiden. Enligt 4 kap. 10 e trafikförordningen (1998:1276) är det förbjudet att använda mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning såsom surfplattor, bärbara datorer m.m. om det inverkar menligt på framförandet av fordonet. Stort fokus vid tillämpning av lagen har lagts vid att det är själva inverkan på uppmärksamheten på trafiken som ska vara avgörande vid bedömningen'. Att sända sms, ägna sig åt sociala medier såsom Facebook, titta på film, stréama musik, spela spel eller söka

9 efter information via nätet är typiska aktiviteter som inverkar menligt på framförandet då uppmärksamheten på trafiken berörs. Mot bakgrund av den nya lagstiftningen saknar således bilister på Bagarbyvägen behov av anläggningen. De som rör sig i området och som inte har tillgång till Sollentunas fastanät har redan tillgång till ett fullgott mobilt nät eftersom det enligt TeliaSoneras egna täckningskartor är 100 % täckning av 4G i området. Alla mobilbasstationer inom vilka det finns antenner som sänder ut icke-joniserad strålning omfattas av miljöbalkens definition av miljöfarlig verksamhet. Alla som bedriver verksamhet och i synnerhet miljöfarlig sådan omfattas av 2 kap. 3 miljöbalken. Av sistnämnda paragraf framgår att försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet kan medföra olägenhet. Eftersom TeliaSonera mycket väl känner till att det föreligger oro för strålning, olägenhet, när det gäller uppförande av mobilbasstationer ska TeliaSonera vidta de försiktighetsmått som kan krävas. När det gäller problem med att finna platser för mobilbasstationer är resonemanget inte relevant i det här fallet då Sollentuna kommun har erbjudit TeliaSonera att placera anläggningen på de huskroppar som ska byggas i den direkta närheten till den plats som härom handlar. Att uppfora anläggningen högt uppe på ett tak gör att anläggningen inte på samma sätt blir lika nära och synlig för de omkringboende. Även om den blir synlig så är det mer vedertaget och vanligt att det finns mobilbasstationer på tak än på ett torn mitt i ett bostadsområde. Marken är en liten del av den gröna lunga som finns i anslutning till Bagarbyvägen. Den används idag som snöupplag och under barmarksäsong rör sig hundägare på den aktuella gräsremsan. Barn leker i snöhögarna och på sommaren ställer boende ut bord och stolar på gräsytorna vid vändplanen. De boende i området anser att de få gräsområden som finns i området torde kunna få vara fria från byggnationer som dessutom förfular området. Motivering Bestämmelser om byggande och bygglov m.m. finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Enligt 9 kap. 2 PBL framgår att bygglov krävs bl.a. för nybyggnad. Enligt 6 kap. 1 5 PBF krävs i fråga om andra anläggningar *än byggnader bygglov bl.a. för att uppföra radio- eller telemaster eller torn. Föratsätmingar för att meddela bygglov inom planlagda områden anges i 9 kap. 30 PBL. Enligt bestämmelsen ska bygglov ges bl.a. om åtgärden inte strider mot detaljplanen och åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 första stycket 1 och 5, 6 tredje stycket, 8 och 9 och 8 kap. 1-3, 6, 7, 9-13,17 och 18. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen har endast att pröva det nu överklagade beslutet, dvs. beslut om lov enligt plan- och bygglagen. Eventuella olägenheter till följd av den aktuella åtgärden ingår i denna bedömning, se nedan under rubriken Omgivningskravet. Någon prövning enligt miljöbalken görs emellertid inte.

10 Åtgärdens planenlighet För det aktuella området gäller en stadsplan fastställd den 29 april Enligt 5 punkten övergångsbestämmelserna till PBL följer att en sådan äldre plan ska gälla som detaljplan. Platsen för den planerade åtgärder är på plankartan grönmarkerad vilket enligt planbestämmelsema innebär att marken är avsedd för park, plantering. Enligt 9 kap. 31 b PBL framgår bl.a. att trots 30 första stycket får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Det sökta bygglovet rör åtgärder som ska utföras på mark som enligt den gällande planen är avsedd för park, plantering. Åtgärden är därmed planstridig och fråga är om den kan godtas som en sådan liten avvikelse som avses i 9 kap. 31 b PBL. I förarbetena till den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL anfördes att bestämmelsen om mindre avvikelse inte kan användas om någon vill använda mark för ett i planen icke avsett ändamål (prop. 1985/86:1 s. 714). I förarbetena till en ändring av ÄPBL anfördes bl.a. att frågan huruvida avvikelser ska betraktas som mindre bör inte bedömas i absolut bemärkelse. Avvikelsens art och storlek måste bl. a. relateras till skalan och karaktären hos miljön. Miljöns karaktär far inte förändras. Utplacering av byggnader för att tillgodose den allmänna nyttan, t.ex. transformatorer och toaletter, bör i många fall kunna bedömas som mindre avvikelser, såvida inte läget är så känsligt att en planändring behövs (prop. 1989/90:37 s 51 fif). Regeringsrätten har i ett rättsfall (RÅ 2002 ref. 63) godtagit att en 36 meter hög radiomast och två teknikbodar för mobiltelefoni placerad i ett parkområde kan vara en sådan allmännyttig åtgärd som med stöd av den senast angivna propositionen skulle lcunna godtas som en sådan mindre avvikelse. Den då aktuella åtgärden skulle emellertid utföras inom ett naturp arksområde som nyttjades för rekreationsområde. Regeringsrätten att åtgärderna var av en sådan omfattning och betydelse att för de boende inom planområdet att de inte kunde godtas på mark som var avsatt för parkändamål. Mark- och miljödomstolen har i ett mål rörande bygglov för en tryckölcningsstation om 46 m 2 kommit till ett liknande slut (mål P den 22 november 2013). Enligt domstolen är en sådan station en sådan allmännyttig åtgärd som skulle kunna godtas som en liten avvikelse trots att den är placerad på mark avsedd för allmän platsmark. Emellertid skulle den alctuella stationen genom sin storlek och placering bli väl synlig i omgivningen samt påverka möjligheten att använda marken för det planenliga ändamålet i en icke obetydlig omfattning. Placeringen kunde därmed inte godtas som en liten avvikelse. Länsstyrelsen konstaterar att den planerade masten ska placeras på en plats där det idag är beläget en lyktstolpe. Masten kommer att få en höjd om 20 meter. Bredvid masten ska ett teknikskåp placeras med en area om ca 1,3 m 2 och en höjd av ca två meter. Det område som på platsen är avsedd för park och plantering har, enligt

11 (9) plankartan, en bredd av fem till tio meter. Området sträcker sig mellan Bygatan och Bagarbyvägen. Med avseende på teknikskåpets begränsade storlek samt det förhållandet att det redan idag är placerat en lyktstolpe på platsen finner Länsstyrelsen att den planerade åtgärden inte i någon nämnvärd omfattning kan komma att påverka områdets planenliga användning. Mot bakgrund av detta samt ändamålet med åtgärden finner Länsstyrelsen att den planerade åtgärden är en sådan allmännyttig åtgärd vars placering kan godtas som en liten avvikelse enligt 9 kap. 31 b PBL. Omgivningskravet Av 2 kap. 9 PBL följer bl.a. att lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk enligt denna lag inte får ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Regeringsrätten har 2010 (RÅ 2010 ref. 62) i tre olika fall prövat fömtsättningarna för bygglov för mobilmaster i närheten av bostadshus. I det första fallet var det fråga om en 48 meter hög fackverksmast som skulle uppföras 49 meter från närmaste bostadsbyggnad. Masten skulle omges av träd och buskar och låg inom ett område med i huvudsak jordbruksmark. Det andra fallet rörde ett 36 meter högt radiotom av fackverkskonstruktion som hade placerats 35 meter från en huvudbyggnad och 30 meter från en mindre bostadsbyggnad. Anläggningen var uppföd på en höjd i ett skogsområde med höga träd. Det tredje fallet rörde en 36 meter hög fackverksmast som hade placerats 55 meter från närmaste bostadsbyggnad i ett skogsområde med höga träd. I samtliga fall godkände regeringsrätten placeringarna. I likartade motiveringar anförde rätten i de tre fallen bl.a. följande. Det står i och för sig klart att masten står nära den angränsande fastighetens bostadshus. Vid den avvägning som då måste göras mot enskilda intressen kan emellertid avståndet till masten från en fastighets huvudbyggnad inte ensamt få avgöra ömmasten likväl ska tillåtas. Även om masten upplevs som påträngande, finner Regeringsrätten att allmänintresset - och den generella svårigheten att finna för ändamålet lämpliga platser som inte i stället stör någon annan - gör att klagandena far tåla den olägenhet som masten innebär. Mastens placering och utformriing medför alltså inte sådana olägenheter for omgivningen att den inte ska tillåtas. Länsstyrelsen konstaterar att den aktuella åtgärden ska utföras på ett avstånd om ca 30 meter från de två närmast belägna flerbostadshusen på klagandens fastighet Tangenten 1. Dessa hus är placerade med gaveln mot platsen för åtgärden vilket innebär att den huvudsakliga utsikten från lägenheterna inte är riktad mot detta håll. Åtgärden kommer dock att vara synlig från ett antal av lägenheterna i dessa hus samt från andra hus på fastigheten. Till skillnad från de ovan redovisade rättsfallen är det i detta ärende inte fråga om en fackverksmast utan om en stolpe

12 med en diameter av som mest 25 cm. Den kommer således att göra ett mindre iögonfallande intryck. Höjden är även lägre. Vid en samlad bedömning finner Länsstyrelsen att den planerade åtgärden inte kan medföra fara för människors hälsa eller anses medföra sådana betydande olägenheter som avses i 2 kap. 9 PBL. Anpassningskravet Av 2 kap. 6 första stycket 1 PBL följer att vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan. Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska,, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Detta framgår av tredje stycket. Enligt 8 kap. 1 PBL ska en byggnad bl.a. vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan. Som ovan nämnts kommer det planerade tornet att uppföras på samma plats som en befintlig lyktstolpe. Det kommer dock att bli betydligt högre än den befintliga stolpen samt högre än den närmast omkringliggande bebyggelsen. Tornet kommer därmed att bli väl synligt i stadsbilden. Det aktuella området är emellertid tätbebyggt och omfattas inte av några skyddsbestämmelser. Sammantaget finner Länsstyrelsen att tornet inte strider mot bestämmelserna i 2 kap. 6 och 8 kap. 1 PBL. Vad gäller teknikskåpet anser Länsstyrelsen inte att det kan anses påverka stadsbilden negativt eller vara utformat så att det strider mot 8 kap. 1 PBL. Sammanfattning Sarnmanfattningsvis finner Länsstyrelsen att miljö- och byggnadsnämndens arbetsutskott har haft fog för sitt beslut att medge bygglov för uppförande av ett teletorn med tillhörande teknikbod. Vad klaganden anför leder inte till någon annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås. Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Jörgen Warstrand länsassessor Kopia till: Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun, SOLLENTUNA

13 Länsstyrelsen Stockholm Enheten för Miljöskydd Urban Pettersson Ml ml HW 0 j BESLUT Turebergs BåtklupÄRiENR Box Sollentuna Mäimdi nr SOLLENTUNA KOMMUN... Miljö-och byggnadsnämnden 20K k 1(2) Anmälan om vattenverksamhet, utbyggnad av brygga, Tureberg 29:53 i Sollentuna kommun Beslut Länsstyrelsen förelägger Turebergs Båtklubb, med stöd av 11 kap 9a miljöbalken (1998:808, MB) och 26 kap 9 MB, att för det fall man avser att genomföra åtgärderna i enlighet med inlämnade handlingar, söka tillstånd för detta hos Mark och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt enligt 11 kap 9 MB. Upplysningar Dispens från strandskyddsbestämmelserna kan prövas i samma mål i Mark och miljödomstolen om det framförs önskemål om detta.»...j Redogörelse för ärendet Turebergs Båtklubb har den 27 januari 2014 irikommif med 6n anmälan om vattenverksamhet gällande utbyggnad av en brygga på fastigheten Tureberg 29:35, Sollentuna kommun. Syftet är att erbjuda fler båtplatser då båtklubben får många förfrågningar. I dagsläget har den sk "j ollebryggan" plats för 4 små båtplatser. Planerad brygga bedöms ha plats för 16 mindre båtar. Bryggans storlek uppgår till 24 x 3,5 meter och ska fastas med betongankare i varje hörn. Sökanden gör bedörriningen att åtgärden ej har någon negativ inverkan på natur- och lculturmiljö. Friluftslivet kommer att påverkas positivt då verksamheten utökar. Åtgärden planeras under hösten. Lagstiftning Uppförande av en brygga eller annan anläggning i ett vattenområde utgör vattenverksamhet enligt 11 kap 2 MB. Enligt 11 kap. 9 MB krävs tillstånd för vattenverksamhet om inget annat framgår av kapitlets bestämmelser. Tillstånd för vattenverksamhet söks hos Mark och miljödomstolen. Enligt 11 kap 9 a MB får regeringen meddela föreskrifter om att det för vissa vattenverksarnheter istället för tillstånd ska krävas att verksamheterna anmäls innan de påbörjas. Även om anmälningsplikt har föreskrivits får tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet förelägga en verksamhetsutövare att söka om tillstånd. 119 förordningen (1998:1388) om vattenverksarnheter mm listas vad som kan anmälas som en vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a MB. Av listans tredje punkt framgår att uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i annat vattenområde än vattendrag, om bottenytan som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår högst till kvm, kan anmälas till Länsstyrelsen. Postadress Besöksadress Länsstyrelsen Stockholm Hantverkargatan 29 Box STOCKHOLM Telefon E-post/webbplats stockholm@lansstyrelsen.se F ax

14 BESLUT Oberoende av om den befintliga verksamheten är anmäld sedan tidigare eller ej, är nämnda arealbegränsning tillämplig, eftersom en samlad bedömning ska ske av hela verksamheten varje gång en ändring anmäls (prop 2004/05:129 s. 71) Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattenverksamheter. Tillsynsmyndigheten får enligt 26 kap 9 MB meddela de förelägganden, domar och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som meddelats med stöd av balken ska efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som är nödvändigt i det enskilda fallet får inte tillgripas. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen har bedömt anmälan om vattenverksamhet och beräknat nuvarande storlek på hamnanläggningen enligt följande: Respektive brygga A, B, C och D upptar en yta av ca 100 x 20 meter, brygga E upptar en yta av ca 60 x 10 meter (bilaga 1). Hamnanläggningen beräknas därmed uppta en sammanlagd yta av ca 8600 kvm före inkommen anmälan. Med anmälningsplikten för vattenverksamhet har lagstiftningen dragit en övre gräns för vad som kan hanteras inom ramen för anmälningsförfarandet. Om gränsen överskrids blir verksamheten tillståndspliktig. Mot bakgrund av ovanstående ska sökanden föreläggas att, för det fall man avser att utföra arbetena i enlighet med inlämnade handlingar, söka tillstånd för motsvarande hos miljödomstolen enligt 11 kap. 9 MB. Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen, se bilaga 2. Lena Pettersson Milj Öskyddschef n Urban Pettersson Milj Öhandläggare Bilaga: 1. Underlagskarta 2. Hur man Överklagar till Mark- och miljödomstolen Kopia till: Sollentuna kommun, Plan- och exploatering, Sollentuna Akten

15 Länsstyrelserna rr-*n'riet«n TjHhör Länsstyrelsens ärende dnr Q14 (bilaga 1) Länsstyrelsen, Lantmäterjet, NVDB, ESRI Inc, RAÄ, SGU, Sjöfartsverket, SMHI, SVO, SCB, S)V, FM, Bergsstaten, SLU Skala 1:1500

16 Länsstyrelsen Stockholm BESLUT 1(5) Enheten för överklaganden Anders Gullberg Gunnar Brolin Valkyrievägen Sollentuna Helena och Ulf Durling DEARIENR Åsgårdsvägen Sollentuna SOLLENTUNA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Överklagande av beslut om bygglov för tillbyggnad och ändring av enbostadshus till flerbostadshus på fastigheten Tennbrickan 2 i Sollentuna kommun Beslut Länsstyrelsen avslår övertagandena. Bakgrund Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun beslutade den 26 februari 2014, D 156, dnr (delegationsbeslut), att bl.a. bevilja bygglov för tillbyggnad och ändring av enbostadshus till flerbostadshus samt nybyggnad av gemensamhetslokal enligt 9 kap. 30 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Tillkommande byggnadsarea är ca 75 kvm och tillkommande bruttoarea ca 135 kvm. Gemensamhetslokalen har en byggnadsarea om ca 30 kvm, berörd bruttoarea för ändringen till flerbostadshus är ca 171 kvm. Tillkommen öppenarea är ca 80 kvm. Som skäl för beslutet angavs bl:a. följande. Föreslagen'åtgärd stämmer överens med detaljplanebestämmelsema och uppfyller kraven i 2 och 8 kap. PBL. Åtgärden är inte heller till nackdel för stads- och landskapsbilden eller till betydande olägenhet för några grannar. Gunnar Brolin, som äger del i grannfastigheten Tennbrickan 15, har överklagat beslutet och bl.a. yrkat att byggplanema beläggs med inhibition. Till stöd för talan anför han bl.a. följande. Den nytillkomna detaljplanen tillåter inte källarplan för uthus. Därför anser han att källarplanet till uthuset bör ogillas i sin helhet. Källaren är också mycket olycklig med hänsyn till rådande markförhållanden i området, vilka är minst sagt sårbara och huvudsakligen utgörs av gammal sj öbotten. Därför anser han att en källarvåning så nära tomtgränsen är högst olämplig och riskfylld, då schaktningsarbete samt packning av grunden mycket sannolikt kommer att orsaka skador på hans fastighet Tennbrickan 15 och Tennbrickan 3. Vidare fastslår detaljplanen att uthus icke får användas till bostadsändamål. Därför motsätter han sig även att uthuset förses med avlopp, kök och badrum vilket man kan förvänta sig att en gemensamhetslokal/poolhus kan komma att innehålla. Detaljplanen berättigar till endast 50 kvm uthus/biyta, källarplanet tillsammans med bottenvåning på uthuset Överstiger detta. Det känns även väldigt konstlat med fullståhöjdskällare på ett uthus. Han uppfattar det mer som ett listigt sätt att kringgå förbudet mot bostadsändamål i uthus. Han motsätter sig även det planerade trädäcket i direkt anslutning mot tomtgräns mot Postadress Besöksadress Länsstyrelsen i Stockholms iän Hantverkargatan 29 Box M\A n DTAi-^i/uri! ns Telefon E-post/webbpIats stockhoim@lansstyreisen.se Fax

17 BESLUT Termbrickan 1 och Tennbrickan 15. Däcket har inte kontakt med vare sig huvudbyggnaden eller någon annan byggnad på fastigheten. Eftersom det planeras på en höjd av 80 cm ovanför anliggande tomters marknivå finner han det extra arrmärkmngsvärt att det beviljas i direkt anslutiiing till respektive tomtgränser, då detta kommer att orsaka onödigt generande insyn. Man kan också argumentera att de 20 procent av tomtarealen som får bebyggas överskrids rejält om man räknar in däcjming/urschaktningar. Eftersom det rör sig om en omvandling från villa till flerbostadshus bör man visa de närmaste grannarna lite extra hänsyn. Bygglovet visar prov på motsatsen när man väljer att placera uthus med källare och källartrappa/ingång mycket nära Tennbrickan 3, källarbostadsingång mycket nära Tennbrickan 1 samt trädäck betydligt högre än rådande marknivå och direkt angränsande mot både Tennbrickan 1 och 15. Anläggandet av den nya källarbostadsdelen till huvudbyggnaden utgör ett betydande hot mot Tennbrickan 15 vilken har en konstruktion som är mycket sårbar för vibrationer i mark, vilket garanterat kommer att uppstå i samband med schaktning-- och packningsarbetet för grunden. Naturligtvis hotas även Tennbrickan 1 och 3 av detta.. Om bygglovet beviljas kräver han att byggherren föreläggs att i hela markarbetsprocessen använda den mest försiktiga och skonsamma byggtekniken. Dessutom förse samtliga intilliggande fastigheter med vibrationsmätare, när det pågår vibrationsalstrande verksamhet och även genomföra protokollförda besiktningar med oberoende besiktningsman av berörda fastigheter. Alla uppkomna kostnader i samband med detta ska naturligtvis bäras av byggherren. Skulle det dessutom visa sig att man måste spränga hävdar han med hänsyn till kringliggande fastigheters säkerhet att sprängning inte får komma i fråga, och därför bör under sådana omständigheter betydligt försiktigare metoder användas. Alternativt bör man helt avstå ytterligare byggnationer under mark. Slutligen är det rimligt att byggplanema beläggs med mhibition tills kringliggande fastigheters säkerhet kan garanteras och frågan om källarplan till uthus är fullt utredd. Även Helena och Ulf Durling, ägare av grannfastigheten Tennbrickan 3, har överklagat beslutet. De anför bl.a. följande. Deras formella överklagande avser endast det s.k. foolhuset. Helt nyligen informerades de om att denna byggnad ska ha en mycket rymlig souterrängvåning, vilket bl.a. förutsätter ett avsevärt grävarbete - eventuellt även sprängningar - för att man ska kunna nå det önskvärda djupet. Då man inte känner markens beskaffenhet är de starlct oroade för påverkansriskerna på deras närliggande bostadshus, Tennbrickan 3, som vilar - på en betongplatta. De har underrättats om att påfyllnad och packning av bärlag i den instabila grunden kan medföra förskjuming av underliggande jordmassor till allvarligt förfång för dem. De kräver därför en i förväg gjord kontroll av deras hus och en noggrann utredning av förutsättningarna för arbetet, utförd av en licensierad besiktningsman från SBR. Först när detta skett och resulterat i för dem betryggande besked är de beredda att dra tillbalca överklagandet. Syftet med dessa begärda åtgärder är att de i ett senare skede ska slippa för båda parter påfrestande skadeståndsdiskussioner och kunna inrikta sig på en respektfull och vänskaplig samexistens.

18 BESLUT 3(5) Motivering Tillämpliga lagrum m.m. För fastigheten Tennbrickan 2 gäller detaljplan 628 som vann laga kraft den 23 augusti Av plankartan framgår att fastigheten omfattas av bl.a. följande bestämmelser. Största byggnadsarea i kvm för uthus uppgår till 30 kvm. Uthusbyggnad får inte inredas till bostad. Bostadsbyggnad ska placeras minst 4,5 m från fastighetsgräns. Fristående uthus ska placeras minst 2,5 m från fastighetsgräns. Högsta byggnadshöjd för uthus får vara 2,7 m och högsta nockhöjd 4 m. Enligt 9 kap. 30 första stycket PBL följer bl.a. att bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan om åtgärden inte strider mot detaljplanen samt uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 första stycket 1 och 5, 6 tredje stycket, 8 och 9 och 8 kap. 1-3, 6, 7, 9-13, 17 och kap. 9 PBL anges bl.a. att placering och utformning av byggnadsverk enligt denna lag inte får ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Av 29 förvaltningslagen (1986:223) framgår att en myndighet som ska pröva ett överklagande får bestämma att det Överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla (inhibition). Länsstyrelsens bedömning Gunnar Brolin har yrkat att byggplanema beläggs med inhibition. Länsstyrelsen prövar dock ärendet slutligt varför yrkandet om inhibition inte föranleder något särskilt beslut. Inledningsvis konstateras att länsstyrelsens prövning endast omfattar det överklagade beslutet inklusive de bygglovshandlingar som lagts till grund för detta. Prövningen i detta ärende omfattar således inte något ställningstagande till åtgärder som inte omfattas av det överklagade beslutet eller alternativa placeringar eller utformningar av åtgärderna och inte heller frågor som rör med vilken teknik åtgärderna ska utföras eller vilka försiktighetsmått som ska vidtas i samband därmed. De senare frågorna behandlas istället i samband med tekniskt samråd. Gunnar Brolins yrkande om att byggherren ska föreläggas att använda en försiktig och skonsam byggteknik föranleder således inte någon särskild prövning. Av samma skäl saknas det grund för att ta ställning till Helena och Ulf Durlings krav på kontroll och utredning av deras hus. Utifall att klagandena är av uppfattningen att det vidtagits åtgärder på platsen på ett sätt som inte är förenligt med PBL har de att anmäla detta till nämnden för prövning enligt 11 kap.

19 BESLUT 4(5) Vad gäller överklagandet i sak får länsstyrelsen anföra följande. De aktuella åtgärdema innebär att enb ostadshuset på fastigheten Terrnbrickan 2 ska byggas till och ändras till flerbostadshus med fyra lägenheter samt att en gemensamhetslokal ska uppföras i två plan, varav ett under marknivån. Klagandena har bl.a. invänt att den planerade gemensamhetslokalen inte är förenlig med detaljplanen då den har ett källarplan, att dess byggnadsarea Överskrider det tillåtna, att den kommer användas till bostadsändamål samt att den är placerad för nära fastigheten Tennbrickan 3. Vad gäller planenligheten för det nedre planet konstaterar länsstyrelsen att detaljplanen inte innehåller någon bestämmelse som hindrar att byggnaden förses med källare. Enligt länsstyrelsens beräkningar ryms uthusets byggnadshöjd inom de 2,7 m som planen medger och det upptar en area på marken om ca 30 kvm. Av de till bygglovet hörande ritnmgarna framgår att källarvåningen till övervägande delen är placerad under marknivån. Källaren inverkar inte på den ovanliggande marknivån på ett sådant sätt att uthuset därför upptar någon ytterligare byggnadsarea. Vidare konstateras att det överklagade beslutet inte medger att uthuset används som bostad. Uthuset har också placerats längre från tomtgräns än de 2,5 m som planen kräver. Utfonnningen och placeringen av det aktuella uthuset är således förenlig med detaljplanen. Klagandena har därutöver också invänt att åtgärderna inte tar hänsyn till grannarna då uthuset placeras mycket nära fastigheten Tennbrickan 3 och källarbostadsingången placeras mycketnära fastigheten Tennbrickan 1. Vad som ska ses som en betydande olägenhet i den mening som avses i 2 kap. 9 PBL måste bedömas bl.a. med utgångspunkt i ett områdes karaktär och forhållandena på orten. Länsstyrelsen konstaterar att avståndet till tomtgräns för de aktuella byggnaderna omfattas av bestämmelser i den gällande planen och att byggnadernas placering är förenlig med dessa bestämmelser. De berörda fastigheterna är också belägna i ett väl utbyggt småhusområde. Enligt länsstyrelsens bedörnning har det inte framkommit sådana uppgifter som medför att det finns anledning anta att åtgärderna kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Vad klagandena anfört föranleder ingen annan bedömning. Sammantaget finner länsstyrelsen att åtgärderna uppfyller de krav som ställs i 9 kap. 30 PBL för att bygglov ska ges. Nämnden har därför haft fog för sitt beslut. Överklagandena ska således avslås.

20 BESLUT Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt enligt bilaga. Beslut i detta ärende har fattats av länsassessor Anders GuUberg. I handläggningen har även deltagit planhandläggare Daniel Sjöborg. Anders GuUberg Kopia till: Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun Margareta Althin, Lillhersbyvägen 10 B, Sollentuna