Sydvästlänken Delsträckan Barkeryd Värnamo Tio nya stolpplatser

Transkript

1 UV RAPPORT 2014:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UTREDNING Sydvästlänken Delsträckan Barkeryd Värnamo Tio nya stolpplatser Nio arkeologiska förundersökningar och en utredning inför utbyggnad av kraftledning Sydvästlänken genom Jönköpings län Småland Tranås, Nässjö och Aneby kommuner Linderås, Lommaryd och Flisby socknar Id 1024 i Linderås socken, Tranås kommun, RAÄ 136:1, RAÄ 207:1 Id 1007, Id 1012, Id 1013 och Id 1016 i Lommaryd socken, Aneby kommun, RAÄ 238:1 Id 1546 i Flisby socken, Nässjö kommun Dnr Britt Ajneborn

2

3 UV RAPPORT 2014:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UTREDNING Sydvästlänken Delsträckan Barkeryd Värnamo Tio nya stolpplatser Nio arkeologiska förundersökningar och en utredning inför utbyggnad av kraftledning Sydvästlänken genom Jönköpings län Småland Tranås, Nässjö och Aneby kommuner Linderås, Lommaryd och Flisby socknar Id 1024 i Linderås socken, Tranås kommun, RAÄ 136:1, RAÄ 207:1 Id 1007, Id 1012, Id 1013 och Id 1016 i Lommaryd socken, Aneby kommun, RAÄ 238:1 Id 1546 i Flisby socken, Nässjö kommun Dnr Britt Ajneborn Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 1

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:2 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Britt Ajneborn Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014 Omslagsbild Framsida: Utsikt mot norr från Område Foto Britt Ajneborn. Baksida: Kopparorm som solar sig i mossan på ett röse. Foto Britt Ajneborn. 2 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

5 Innehåll Bakgrund och sammanfattning 5 Målsättning 6 Metod 6 Kort om förutsättningarna 7 Fossila åkrar 7 Svedjebruk 8 Resultat 8 Linderås socken, Aneby kommun 9 Id 1024, fossil åker 9 Lommaryd socken, Aneby kommun 11 Id 1016, fossil åker 11 Id 1012, fossil åker 13 Id 1013, rest sten 13 RAÄ 136:1, fossil åker 15 Id 1007, fossil åker 16 RAÄ 207:7, fossil åker 18 Flisby socken, Aneby kommun 23 RAÄ 238:1, stensättning 23 Id 1546, fossil åker 25 Sammanfattande diskussion 31 Referenser 33 Litteratur 33 Administrativa uppgifter 34 Mullsjö Habo Tranås Huskvarna Västervik Jönköping Nässjö Eksjö Vimmerby Jönköpings län Vetlanda Hultsfred Gislaved Sävsjö Oskarshamn Värnamo Kronobergs län Kalmar län Ljungby Växjö Nybro Kalmar Borgholm Fig 1. Karta över Småland med undersökningsområdet markerat. Markaryd Älmhult Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 3

6 ± Tranås Örserum Gripenberg Frinnaryd Sundhultsbrunn Aneby Flisby Solberga m Skala 1: Fig 2. Undersökningsområdena markerade längs hela utredningsområdet. 4 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

7 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning och utredning Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo Tio nya stolpplatser Bakgrund och sammanfattning Svenska Kraftnät har för avsikt att i samband med utbyggnad av kraftledning Sydvästlänken, anlägga ny luftledning inom delar av ledningssträckan genom Jönköpings län. Svenska Kraftnät har under hösten år 2011 fått en särskild utredning utförd i Jönköpings län inför den nya kraftledningen Sydvästlänken (Ajneborn 2012:126). Tidigare har delsträckor för SydVästlänken genom Jönköpings län förundersökts genom Nässjö, Vaggeryds och Värnamos kommuner, se Länsstyrelsens beslut med dnr (luftledning) och (markkabel). Det nu aktuella uppdraget gäller tio stolpplatser norr om Nässjö, se tabell nedan. Nio av platserna kommer i konflikt med lagskyddade fornlämningar, och för dessa har Länsstyrelsen beslutat om att arkeologisk förundersökning (FU) ska ske. Ytterligare ett område berörs, här skedde en arkeologisk utredning (AU) att ske för att fastställa områdets fornlämningsstatus. Kommun Socken Id/RAÄ Stolpe nr Typ Åtgärd Tranås Linderås Fossil åker FU Aneby Lommaryd Fossil åker FU Aneby Lommaryd Rest sten FU Aneby Lommaryd Fossil åker FU Aneby Lommaryd 136:1 699 Fossil åker FU Aneby Lommaryd Fossil åker FU Aneby Lommaryd 207:1 706 Fossil åker AU Nässjö Flisby 238:1 731 Stensättning FU Nässjö Flisby Fossil åker FU Nässjö Flisby Fossil åker FU Inom alla områden har kartering genomförts av synliga lämningar i ledningsgatan. Det rör sig främst om fossila åkerområden med röjningsrösen. Under fältarbetet har dessutom nypåträffade, ovan mark synliga, lämningar karterats i ledningsgatan. Dokumentationen har bearbetats och lagrats i RAÄ:s informationssystem Intrasis. 1 Id 1546 i tabellen ovan berörs av två stolpplatser. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 5

8 I dateringssyfte har 14 C-prov analyserats vid Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet. Kolproverna kommer företrädesvis från röjningsrösen i fossila åkrar. Även vedartsbestämning har gjorts på samtliga prover som kunde åldersbestämmas. Analysen utfördes av Ulf Strucke, UV Mitt, Stockholm. Samtliga nio förundersökta fornlämningar och den utredda lämningen (senare förundersökta, Länsstyrelsens tilläggsbeslut ( ) är nu tillgängliga inom de arbetsområden uppdraget omfattat. I de fall ytterligare arbeten tillkommer utanför dessa arbetsområden, behövs ny ansökan till Länsstyrelsen och fortsatta arkeologiska åtgärder. UV Öst har samrått med länsstyrelsen om resultaten och behovet av ytterligare åtgärder. Fältarbetet utfördes av två arkeologer vid RAÄ, UV Öst; Britt Ajneborn och Marita Sjölin. Grävmaskinsförare under fältarbetet var Joakim Björnqvist. Björnqvist entreprenad AB Bor, Värnamo. Målsättning Vid de arkeologiska förundersökningarna, som nu utförts var målsättningen att fastställa de fasta fornlämningarnas karaktär, utbredning, komplexitet och datering. De samlade resultaten avser att utgöra ett fullgott underlag i Länsstyrelsens fortsatta besluts- och planeringsprocess samt för Svenska Kraftnäts fortsatta planering. Arbetsområdet för de nya stolpplatserna är ca 40x30 meter. Syftet med förundersökningarna var att inom arbetsområdet avgränsa och dokumentera fornlämningarna inom stolpplatserna, i de fall dessa berör lagskyddad fornlämning. Fornlämningen skall även där det är möjligt, dateras. Förundersökningen ska även visa om det finns möjlighet att anlägga körväg så att ingrepp i fornlämningen minimeras eller undviks. För gravarna (stensättning RAÄ 238:1 och rest sten Id 1013) var målsättningen att i möjligaste mån undvika att de skadas av exploateringen. Förundersökningen skulle därför koncentreras till ytor kring gravarna, för att avgöra om det inom arbetsområdet i anslutning till gravarna fanns t ex boplatser eller omarkerade gravar. Det rumsliga sambandet mellan förhistoriska gravar och odlingsrösen har varit känt sedan 1980-talet. De vanligast förekommande gravarna är rösen, stensättningar och hällkistor, vilka ofta antas vara samtida med odlingsmarken, eller spegla platsens långa brukningskontinuitet. Utöver dessa förekommer också stenkretsar, gravar markerade med sten eller block samt högar (Alering 2010). För utredningsområdet, RAÄ 207:1, fossil åker, var målsättningen att avgöra om lämningen utgjorde lagskyddad fornlämning eller ej. Metod Eftersom den övervägande delen av fornlämningsområdena utgörs av fossil åker har metoden i de olika områdena i huvudsak varit densamma. Med hjälp av bandburen grävmaskin har ett urval av de röjningsrösen som låg inom arbetsområdet snittats med maskin, samt handplockats. Detta i syfte att konstatera om det fanns gravar bland röjningsrösena, vilket inte är en ovanlig företeelse. För att se eventuella konstruktioner i rösena som kan indikera på gravar handplockades halva rösena mestadels för hand men med hjälp av maskin när så krävdes. Att gräva skiktvis enligt singel context-metoden har visat sig vara framgångsrikt för att hitta konstruktionsdetaljer som annars är svåra att urskilja. Rösena dokumenterades och fotograferades, samt provtogs för åldersdatering om daterbart material hittades. Inom arbetsområdet togs även sökschakt upp med maskin, där torv 6 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

9 eller matjord skiktvis togs bort ned till den nivå där anläggningar synliggjorts eller orörd mark framkommit, i syfte att avgränsa dolda lämningar under mark. Därefter har handredskap använts för noggrannare framrensning. Rösen och schakt mättes in med nätverks-rtk. Vid den resta stenen Id 1013 och stensättningen RAÄ 238:1 schaktades marken av intill och runt om lämningarna skiktvis ner till orörd mark för att konstatera om det fanns andra typer av lämningar som t ex boplatser eller omarkerade gravar intill lämningarna. Kort om förutsättningarna De topografiska variationerna i länet är stora. Rasbranter och odlingslandskap i norra delen växlar via tallskogar över till höglandets gran- och blandskogar. Öster om Gränna ligger Vätterbranterna, som är ett område med en blandning av hävdade och igenväxande odlingsmarker. Aneby ligger på det småländska höglandet. I Aneby bildar Svartån södra Sveriges högsta vattenfall, Stalpet. Tranås ligger i norra Småland, beläget vid sjön Sommen. I närheten går södra stambanan och riksväg 32. Det sydsvenska höglandet ses ofta som en marginell och sent koloniserad bygd, med dåliga förutsättningar för jordbruk. Relativt näringsfattiga moränjordar dominerar och moränen är på många håll rik på sten och block. Men eftersom området till största delen ligger ovanför högsta kustlinjen är moränen inte svallad, och bland sten och block finns därför även mo och mjäla kvar. Det gör att man till och med på moränens krön ofta hittar bra odlingsjordar (Pedersen & Widgren 1998 s 282). Fossila åkrar Vad som ses som fornlämning har förändrats över tid. För 50 år sedan var det i huvudsak gravar som betraktades som fornlämningar, men idag har fornlämningsbegreppet utökats väsentligt. Nu ingår exempelvis lämningar efter kolning och övergivna, fossila åkrar. Det gör att fornlämningar finns överallt i markerna. Alla behöver naturligtvis inte undersökas med samma höga ambitionsnivå, här görs en bedömning från fall till fall. Men det är viktigt att se möjligheter till ny kunskap genom undersökning. Ibland kan det givetvis vara svårt att förstå hur den lilla enskilda undersökningsplatsen kan bidra med något väsentligt, men lika ofta slås man över hur dessa små enstaka pusselbitar visar sig ingå i en större helhet (Gustafsson & Nordström 2007). Många fornlämningar utmed sträckan för den nya kraftledningsgatan utgörs av fossil åker. De för länet kännetecknande, ofta stora, områdena med fossil åkermark kan omfatta lämningar av olika ålder och sammanhang. Fossil åkermark är ett begrepp som avser mark som tidigare varit uppodlad, men nu varaktigt övergivits. Odlingen ska också ha skett med ålderdomliga metoder, vanligen hackbruk eller årder. Den fossila åkermarken i Jönköpings län utgörs vanligen av röjningsröseområden. Dessa områden innehåller ofta mängder med rösen, som är resultatet av att den kringliggande marken röjts på sten och odlats under lång tid. Det är ofta själva rösena som undersöks arkeologiskt, men det är ytan mellan röjningsrösena som utgör den egentliga fossila åkermarken. Dessa ytor kan innehålla mycket information om äldre odling, men det är de ytor som slits mest och ibland förstörs helt av skogsbrukets maskiner. Ibland har det fossila åkerområdet omgärdats av låga stenmurar, eller stensträngar. Innan man kunde börja odla marken röjdes och bearbetades den med hjälp av yxa och eld. Efter det kunde man börja röja bort sten. De mindre stenarna kastades upp i små Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 7

10 rösen medan de större stenarna fick ligga kvar. Först därefter såddes marken. Man bodde under de flesta tider nära sin åkermark. Bebyggelsen flyttades sannolikt i takt med att man röjde ny mark. Antagligen röjde man ibland mark som tidigare varit en boplats. De övergivna boplatserna med näringsrikt avfall fungerade bra som ny åkermark. Den fossila åkern är en komplex och sammansatt fornlämning, som kan innehålla olika typer av lämningar. Därför räknas inte bara själva röjningsrösena som fornlämning, utan även marken mellan rösena (Smålands museum 1996). Att vissa röjningsröseområden är stora brukar traditionellt förklaras med att endast mindre partier odlats upp åt gången, och sedan lämnats i långa perioder för igenväxning och återhämtning (se t ex Bebyggelse och kulturlandskap 1988, s 39f ). I senare forskning ifrågasätts detta, eftersom en stenröjning för korttidsbruk efter inledande svedjning varken är ekonomisk eller nödvändig. Om åkrarna brukades permanent, med avbrott för användning som ängsmark, var det däremot värt att efter hand röja marken från sten. Sammantaget visar de småländska skogarnas röjningsröseområden på en dynamisk och varierad markanvändning. Den första odlingen skedde under yngre stenåldern, men metoden att röja marken på sten inleddes under bronsåldern (Vestbö Franzén 2004, s 40f och där anförd litteratur). I anslutning till den fossila åkermarken kan förhistoriska grav- eller boplatser finnas. Svedjebruk På flera av de undersökta platserna, har vi kunnat konstatera att marken i områdena någon gång har svedjats. Men vad är då svedjning? Kort kan man sammanfatta det med att skog fälls, torkar och avbränns, varefter markytan bearbetas, för att på så sätt få odlingsbar jord. Den brända ytan sås vanligen med råg, och får efter ett par skördar gräsbinda sig. Det var under 1600-talet som svedjebruket expanderade, men även innan hade man svedjat, fast med något olika metoder. Svedjebruket kom i gång på allvar i samband med granens invandring. Gran sänker ph-halten i jorden och ackumulerar därmed humusen. Genom svedjet höjdes ph-halten i marken tillfälligt och de viktiga mineralerna kunde på så sätt tas tillvara (Häggström 2005). Nackdelen med svedjebruk är att just att näringen i jorden tar slut efter några års odling, då blev man tvungen att fälla och röja ny mark eftersom den svedjade marken saknade nya träd att fälla och bränna. Men med skogens ökande värde har svedjebruket så gott som upphört i Sverige. När man inte odlade längre inom området, kunde man använda marken till bete ytterligare några år. I de stora skogarna var det inte ovanligt med okontrollerade betesbränder. Det finns förmodligen flera olika varianter och anledningar till att man svedjade, men principen bakom allt eldande är att man för det första ville minska konkurrensen från den befintliga vegetationen och för det andra tillgodogöra sig den mineralnäring som fanns lagrad i denna vegetation och i förnan (Kardell, Dehlén, Andersson 1980). Resultat Resultaten redovisas nedan, från norr till söder. Vissa av platserna redovisas tillsammans där det föreligger ett nära geografiskt samband. Under varje platsbeskrivning finns dels en underrubrik Områdesbeskrivning, dels en underrubrik, Resultat, med redogörelse för vilka åtgärder som utförts, och resultatet av dessa. Separata kartor finns över de flesta områden, de redovisas tillsammans med foto och anläggningsbeskrivningar för varje område. 8 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

11 Linderås socken, Aneby kommun Id 1024, fossil åker Gödeberga 1:18 Områdesbeskrivning Fossil åker 175x80 meter (N-S). Området består av en flack beteshage. En grusväg korsar området (Ö-V). På den norra sidan av vägen finns ansamlingar av större stenar och block, där marken inte är särskilt välröjd. Inom området, söder om grusvägen, kommer en ny stolpe att placeras. Där finns ett mindre antal röjningsrösen och stenansamlingar samt en stentipp. En stensträng av större stenar, cirka 25 meter lång (N-S), två meter bred och lika hög som stenarnas höjd, ca 0,20 0,30, finns utanför ledningsgatans södra del. Strängen slutar i ett mindre röse, fyra meter i diameter och 0,30 meter högt, av 0,20 0,50 meter stora stenar. Området är bevuxet med gräs, hasselbuskar, körsbärsträd, ekar och björk. Inom området växer olika arter av sällsynta växter vilket gör att delar av området har naturhänsynsskydd. Arbetet vid den nya stolpplatsen kommer inte i konflikt med några rösen, däremot finns ett potentiellt bra boplatsläge. Resultat Tolv röjningsrösen/stenansamlingar av likartad karaktär karterades i ledningsgatan. De var delvis övermossade, runda till ovala, mellan två och åtta meter i diameter och 0,30 1,0 meter höga, med en fyllning av 0,10 0,60 meter stora stenar. En stentipp 15x7 meter stor och 1,0 meter hög karterades. Stentippen hade en fyllning av stora stenar och block och var delvis gräsöverväxt. I ett av sökschakten noterades ett stolphål 0,25 meter i diameter efter en sentida stängselstolpe. Inga rösen kom i konflikt med den nya stolpplatsen, men två sökschakt drogs för att konstatera om det fanns dolda lämningar under mark. Marken består av matjord blandad med morän, som vid 0,20 0,30 meter övergår i sterilt, järnhaltigt grus, med mycket konglomerat. Platsen för den nya stolpen är undersökt, inga ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås. Den fossila åkern ligger kvar. Om ytterligare arbeten planeras utanför den undersökta ytan krävs ny ansökan till Länsstyrelsen, och fortsatta arkeologiska insatser. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 9

12 X !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Y !( Undersökningsområde Schackt Röjningsröse Stensträng 0 50 m Skala 1: 1500 Y ± X Id 1024/fossil åker Gödeberga 1:18 Fig 3. Områdeskarta. 10 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

13 Lommaryd socken, Aneby kommun Id 1016, fossil åker Noby 7:3 Områdesbeskrivning Fossil åker 220x75 meter (N-S). Området sluttar kraftigt mot norr, och är bevuxet med gräs, björksly, ormbunkar och enar. I den östra delen fortsätter den fossila åkern in i skogsmark. Röjningsrösena varierar i storlek och form varav en del av ger ett ostrukturerat intryck. Vissa är lagda mot berg i dagen och andra mot större block. Inom området finns en stentipp. Två kategorier av röjningsrösen finns inom den fossila åkern. Några är stora och toppiga med ett ojämnt stenmaterial medan andra rösen är mindre och något nedsjunkna. Ett par terrasskanter/åkerhak samt ett par stensträngar/röjstensvallar finns inom området. En av dessa kan komma i konflikt med arbetet då den löper tvärs över ledningsgatan vid platsen för en ny stolpe. Stensträngen/röjstensvallen A472, som är cirka 75 meter lång, 1 3 meter bred och 0,10 0,20 meter hög är belägen i områdets södra del. Resultat Ett parti på ungefär två meter av stensträngen/röjstensvallen banades av med maskin, för att få en profil av hur den är uppbyggd. Anläggningen banades av skiktvis, den visade sig bestå av två skikt av stenar, 0,10 0,50 meter stora. Fyllningen mellan stenarna bestod av jord och nedrasad humus. Undergrunden är sandblandad lerjord. Strängen är något nedsjunken i marken. Inget kol för datering hittades men en påse jord från strängens fyllning samlades in för att vattensållades, då hittades daterbart kol som efter analys visade sig vara från barrträd. Kolet daterades till tidsintervallet e Kr. Alla anläggningar i ledningsgatan karterades. Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 472 Id 1016 Stensträng/ Avlång röjstensvall 75 m lång, 1 3 m bred och 0,10 0,20 m hög Består av två skikt sten 0,10 0,50 m stora, med fyllning av jord Platsen för den nya stolpen är undersökt, inga ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås. Den fossila åkern ligger kvar. Om ytterligare arbeten planeras utanför den undersökta ytan krävs ny ansökan till Länsstyrelsen, och fortsatta arkeologiska insatser. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 11

14 Y X !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Undersökningsområde Åkeryta Röjningsröse Åkerhak Stensträng 0 50 m Skala 1: 2000 ± Id 1016/fossil åker Noby 7:3 X Y Fig 4. Områdeskarta. 12 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

15 Lommaryd socken, Aneby kommun Id 1012, fossil åker Barkäng 1:9 Områdesbeskrivning Fossil åker 230x70 meter (N-S), i betesmark, längs med ledningsgatan. Inom beteshagen växer björksly och hassel. Området sluttar svagt åt norr. Marken är ställvis stenbunden av stora stenar och block. Inga synliga röjningsrösen kunde ses, endast markstenar nedsjunkna i marken. En stor stentipp i områdets östra kant ligger utanför ledningsgatan. Då det inte kunde konstateras någon fossil åker inom området föreslås att lagskyddet tas bort. Mitt i området finns en rest sten Id Id 1013, rest sten Barkäng 1:9 Resultat Rest sten, av granit, 0,80 meter hög, 0,60 meter tjock och 0,70 meter bred, något avsmalnande mot toppen. Ytor banades av runt stenen, för att konstatera om det fanns dolda lämningar såsom gravar under mark. Marken bestod av 0,30 meter tjock matjord, därunder kom ljusbrun siltig steril. Enstaka stenar fanns men dessa bildade inga formationer. En liten hästsko, tegelbitar, en harvpinne i järn och en glasbit påträffades vid avbaning. Fynden tyder på att området odlats under senare tid. Stenen är tydligt upprest men inga anläggningar eller fynd kunde vare sig påvisa eller utesluta att det rör sig om en grav, Det är känt att det finns gravmarkeringar som endast utgörs av en rest sten, där ingen grav kunnat konstateras, det förs diskussioner om tomma gravar. Det är också möjligt att stenen inte längre står på ursprunglig plats. Platsen för den nya stolpen är undersökt, inga ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås. Den resta stenen står kvar. Om ytterligare arbeten planeras utanför den undersökta ytan krävs ny ansökan till Länsstyrelsen, och fortsatta arkeologiska insatser. Fig 5. Den resta stenen Id FOTO BRITT AJNEBORN. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 13

16 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ± X !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Y !!!!!!!!!!!!!! #* Id 1013/rest sten Barkäng 1:9!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! X Undersökningsområde Schackt Röjningsröse Åkerhak Rest sten #* Fyndenhet (Punkt) 0 50 m Skala 1: 1500 Y Fig 6. Områdeskarta. 14 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

17 Lommaryd socken, Aneby kommun RAÄ 136:1, fossil åker Barkäng S:1 Områdesbeskrivning Fossil åker 100x60 meter (N-S). Den nya stolpplatsen berör inte fornlämningsområdet. Den fossila åkern ligger ca 50 meter öster om ledningsgatan. En välröjd yta men inga röjningsrösen låg i kanten av den fossila åker som tangerar ledningsgatan. Enligt fornminnesregistret (Fmis), består RAÄ 136:1 av tre mindre områden med fossil åker, som begränsas av terrasser och åkerhak. Åkrarna är stenröjda så när som på ställvis förekommande stenar och block. Då inga synliga lämningar fanns i ledningsgatan gjordes inga undersökningar och heller ingen kartering. Därför saknas karta över området. Den fossila åkern öster om ledningsgatan ligger kvar. Om ytterligare arbeten planeras utanför den nu aktuella ytan krävs ny ansökan till Länsstyrelsen, och eventuellt fortsatta arkeologiska insatser. Fig 7. Bild från den täta vegetationen i område RAÄ 136:1. FOTO BRITT AJNEBORN. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 15

18 Lommaryd socken, Aneby kommun Id 1007, fossil åker Nässjö Hökhult 3:1 Områdesbeskrivning Fossil åker 100x50 meter (N-S). Den nya stolpplatsen ligger utanför den fossila åkern vilket innebär att fornlämningen inte berörs av det kommande arbetet. Området ligger i en nord-nordöstsluttning, som idag är betesmark, och inte särskilt välröjd. Ett par mindre partier med röjda ytor finns, i övrigt är marken är stenbunden av sten och större block. Växtligheten i området består av enbuskar och björkar. En stentipp belägen på berg i dagen finns i områdets norra del. Resultat Två ansamlingar med odlingssten karterades inom ledningsgatan. Om ytterligare arbeten planeras utanför den nu aktuella ytan krävs ny ansökan till Länsstyrelsen, och eventuellt fortsatta arkeologiska insatser. Fornlämning Id 1007 berörs ej av stolpplatsen. Fornlämningen ligger kvar. Fig 8. Foto mot norr med stentipp i förgrunden Id FOTO BRITT AJNEBORN. 16 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

19 ! X Y !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Undersökning (Polygon) Röjningsröse 0 50 m Skala 1: 2000!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Id 1007/fossil åker Nässjö Hökhult 3:1 ± X Y Fig 9. Områdeskarta. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 17

20 Lommaryd socken, Aneby kommun RAÄ 207:7, fossil åker Gynge 1:1 Områdesbeskrivning Fossil åker 240x meter (Ö-V). Området var klassat som övrig kulturhistorisk lämning, och en arkeologisk utredning gjordes i syfte att avgöra objektets fornlämningsstatus. Området ligger i en beteshage, som är bevuxen med gräs, bärris, enbuskar och lövträd. I den östra delen sträcker sig fornlämningsområdet in i skogsmark utanför ledningsgatan. Halva fornlämningsområdet berör ledningsgatan. Området ligger på en flack sandplatå som sluttar svagt åt väst och nordväst. Inom RAÄ 207:1 finns cirka 250 registrerade röjningsrösen, varav en tredjedel ligger i eller i närheten av ledningsgatan. Två olika kategorier av rösen verkar finnas inom området. En kategori som består av nedsjunkna rösen, vilka ger ett ålderdomligt utseende. Rösena har en ram av större stenar i ytterkant. Fyllningen utgörs av ett mindre stenmaterial. Det kan tolkas som en struktur där odlingsytorna på förhand hade ett bestämt utseende. Den andra kategorin av rösen består av toppigare rösen med större stora stenar i fyllningen. Inom området, främst i den västra delen finns tydliga terrasskanter/åkerhak och röjda ytor, som omges av rösen. Resultat Inom området finns en ny stolpplats. Arbetet där kommer i konflikt med tre rösen som alla snittades med maskin. Fyra sökschakt drogs, men inga anläggningar eller fynd hittades. Marken består av 0,20 meter tjock matjord, med enstaka skörbrända stenar ner mot den sandiga sterilen. Fläckar och flammiga partier av kol konstaterades, de kan indikera att marken vid något tillfälle svedjats. De små enstaka förekommande skörbrända stenarna, kan tyda på att en förhistorisk boplats finns i områdets närhet. Lite skörbränd sten fanns också i fyllningen till de snittade rösena. Röjningsröse A856 var fyra meter i diameter och 0,30 meter högt, toppigt, övermossat. Vid snittning konstaterades att röset var en meter djupt. Det var uppbyggt mot tre större stenar/block. Den understa fyllningen består av ett mindre stenmaterial, ca 0,30 meter stora stenar med större stenar ovanpå. Tyvärr fanns inget kol från det översta skiktet, men kol taget i botten gav en datering till , kolet kom från gran. En yta avbanades runt röset, det visar att marken var mycket välröjd. Ganska rikligt med kol i marken, kan tyda på svedjebruk. Noterbart är att någon kollins inte fanns i det undersökta röset. Det kan förklaras av att röset antingen är nedgrävt genom det svedjade skiktet. Då är rösets äldsta del yngre än svedjan. Eller så var marken inte svedjad när röset anlades. Röjningsröse A865 var fem meter i diameter och 0,20 meter högt, nedsjunket. Vid snittning visade det sig att röset var 0,50 meter djupt, men inte nedgrävt, utan troligen har det sjunkit ner i marken naturligt. Det består av en ram av större stenar i kanterna, och mindre sten i mitten. I fyllningen fanns enstaka skörbrända stenar. Två kolprov togs. Proverna visar att röset har flera brukningsfaser, eller en kontinuitet av långvarig brukning. Prov taget i botten av rösets mitt gav en datering till dvs romersk järnålder och kom från björk. Den andra dateringen togs i en kant i rösets botten, där blev dateringen , med övervikt på och kolet kom från gran. En yta avbanades runt röset, det visade att matjorden var 0,20 meter tjock, med kol i marken ner mot den underliggande ljusbrunt sandiga sterilen. Marken var mycket välröjd. 18 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

21 Även här saknades kollins i rösets fyllning. Det här röset ingår i den grupp av rösen som ger ett nedsjunket intryck med en ram av stenar. Dateringen av röset är intressant, då kärnröset daterades till romersk järnålder, och det andra provet gav en sentida datering i rösets ytterkant. Man kan fundera på under vilket skede röset fick sin ram av sten. Utifrån dateringarna verkar det mest troligt att det är under 1700-talet. Kanske hade man då ett behov att strukturera upp sina odlingsytor, då fick man även ta hänsyn till de rösen som redan fanns på plats. Man anlägger en ram av sten som markerar hur stort varje röse fick bli för att på så sätt frigöra mer mark för odling inom ett på förhand bestämt mönster. Röjningsröse A1426 var 4x3 meter stort och 0,20 meter högt, nedsjunket och övervuxet av gräs och mossa. Vid snittning visade det sig att rösets östra del var nedgrävd till 0,80 meters djup, medan rösets västra del låg direkt på den underliggande sterilen. Den östra delen innehöll mer sten i fyllningen, medan den västra hade mer matjord mellan stenarna. Kolprov taget i den östra, nedgrävda delen gav en datering till , kolet kom från björk. Inom området finns två terrasskanter, som avgränsar den fossila åkern mot väster. De är cirka 50 meter långa. I den norra delen av området finns ytterligare två terrasskanter, varav en är svagt bananformad. De är cirka 20 och 75 meter långa (öst-väst), och avgränsar åkern mot norr. Terrasskanterna bildar näst intill en sammanhängande konstruktion. 42 röjningsrösen i ledningsgatan karterades. Rösena är delvis övermossade, till formen runda och ovala med fyllning av stenar mellan 0,10 och 0,60 meter stora,. Rösena är mellan 2 och 6 meter i diameter samt 0,10 0,50 meter höga. Inom området kunde flera brukningsfaser eller en längre kontinuitet av brukning, från järnålder och framåt, konstateras vilket gör att Lommaryd 207:1 utgör en fast fornlämning. Kontakt med Länsstyrelsen i Jönköping gjordes efter fältarbetets slut, för att få ett tilläggsbeslut om förundersökning av detta objekt (Dnr ). Den arkeologiska förundersökningen genomfördes under våren 2013 (Ajneborn manus). Platsen för den nya stolpen är undersökt, inga ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås. Den fossila åkern ligger kvar. Om ytterligare arbeten planeras utanför den undersökta ytan krävs ny ansökan till Länsstyrelsen, och fortsatta arkeologiska insatser. Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 856 RAÄ 207:1 Röjningsröse Rund 4 m i diameter och 0,30 m högt 865 RAÄ 207:1 Röjningsröse Rund 5 m i diameter och 0,20 m högt 1426 RAÄ 207:1 Röjningsröse Oval 4x3 m stort och 0,20 m högt ,0 m djupt, uppbyggt mot större stenar/block och Fyllning av enstaka skörbrända stenar Rösets östra del var nedgrävd, den västra låg direkt på sterilen Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 19

22 Fig 10. A856 under framrensning. FOTO BRITT AJNEBORN. Fig 11. A1426 under framrensning. FOTO BRITT AJNEBORN. 20 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

23 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! X Y !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ± Undersökning (Polygon) Område (Polygon)schakt Röjningsröse Sektion (Linje) Åkerhak Stensträng Terrasskant Prov 0 50 m Skala 1: 2000!!!!!!!!!!! X !!!!!!!!! Y !!!!! RAÄ 207:7/fossil åker Gynge 1:1!!!! Fig 12. Områdeskarta. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 21

24 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! X Y !!!! A865 A856!!!! A1426!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ± Rösen nedsjunkna i marken med en ram av stenar Prov A856, från gran A865, från gran och från björk A1426, från björk m Skala 1: 2000!!!!!!!!!!! X !!!!!!!!! Y !!!!! RAÄ 207:7/fossil åker Gynge 1:1!!!! Fig 13. Anläggningskarta med dateringar och alla rösen med en ram av stenar. 22 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

25 Flisby socken, Aneby kommun RAÄ 238:1, stensättning Torrsjö 5:1 Områdesbeskrivning RAÄ 238:1. Stensättning, nio meter i diameter och 0,50 meter hög. Stenmaterialet består av 0,20 0,40 meter stora stenar. Runt stensättningen finns en kantkedja. I mitten är en grop 2,50x1,20 meter stor (nord-syd) och 0,50 meter djup. Gropen är bevuxen med sly och hallon. Stensättningen är något ojämn och delvis omplockad. I den södra delen finns ett utrasat parti cirka 1,0x0,50 meter stort. Stensättningen ligger i ledningsgatan, cirka 15 meter från ny stolpplats, på krönet av en mindre moränhöjd. Resultat Inom ramen för förundersökningen banades ytor av runt stensättningen, för att konstatera om det fanns konstruktioner eller lämningar under mark. Avbaningen visade att stensättningen är välavgränsad, och att den har en tydlig kantkedja av större stenar, mellan 0,30 0,40 meter stora. Marken runt lämningen saknar matjord, under torven är steril något lerig silt. Marken består av stora markfasta block och stenar och är inte särskilt välröjd. Fornlämningen låg kvar efter den arkeologiska förundersökningen, men undersöktes, dokumenterades och togs bort under våren 2013 efter ett tilläggsbeslut av Länsstyrelsen, dnr , (Ajneborn i manus). Fig 14. Stensättningen RAÄ 238:1 från söder. FOTO BRITT AJNEBORN. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 23

26 Y X Område (Polygon)schakt Grav 0 50 m Skala 1: 1000!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ± Y X RAÄ 238:1/stensättning Torrsjö 5:1 Fig 15. Områdeskarta. 24 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

27 Flisby socken, Aneby kommun Id 1546, fossil åker Täringstorp 1:3 Områdesbeskrivning Fossil åker 350x50 (N-S). Två nya stolpplatser finns inom området. Områdets västra del består av mossbeväxt blandskog, den östra delen sluttar kraftigt ner mot en mindre bäck, Majebäcken. Området planar ut något i den västra delen där området också genomkorsas av en mindre grusväg. Ledningsgatan är kraftigt igenvuxen av höga ormbunkar och björksly, vilket gör besiktningsförhållandena svåra. Generellt för området är att det finns odlingssten uppslängt mot slänter och berg i dagen, troligen finns röjda mindre ytor i slänterna, vilket var svårt att se. En liten platå innehåller ett mindre antal rösen av något ålderdomlig karaktär men den kommer inte att beröras av arbetsföretaget. Fornlämningsområdet fortsätter i öster utanför ledningsgatan. Resultat Inom området finns två stolpplatser, där främst den södra kommer i konflikt med fornlämningen. Fyra röjningsrösen eller stenansamlingar och en grop undersöktes vid den södra stolpplatsen, medan endast ett röjningsröse undersöktes vid platsen för den norra stolpen. Rösena banades av och snittades med maskin, men handplockades samtidigt för hand. Då marken i området sluttar kraftigt åt öster samt är kraftigt beväxt med sly, koncent rerades arbetet till att undersöka röjningsrösena, de eventuellt röjda ytor som fanns gick inte att se. A1100 röjningsröse, fem meter i diameter och 0,50 meter högt. Delvis överkört och något skadat. Fyllningen i röset består av ett blandat stenmaterial, mellan 0,05 och 0,50 meter stora stenar, varav några liknade sprängstenar.i rösets mitt fanns en koncentration cirka 0,50 0,30 meter stor som innehöll sot och kol, men inget i röset indikerar på annat än att det är ett röjningsröse. A1087 stenansamling, som innehöll mycket sten av ett blandat stenmaterial. En yta banades av runt ansamlingen och den visade att marken öster om var svart och sotig med inslag av kol. Även i stenansamlingen fanns ett parti främst i den södra delen som innehöll samma svarta och sotiga material. Marken under stenansamlingen består av grå kompakt lera som inte släppt igenom regnvatten, vilket gör att botten var blöt. Ansamlingen ligger i en östslänt, med en röjd yta öster om. Kolprov från botten gav en datering till , kolet kom från gran. A1879 en grop 3x2 meter stor och 0,30 meter djup med antydan till vall 0,60 meter bred och 0,10 meter hög. Det fanns inget kol, som kunde tolkat gropen som en kolningsgrop, troligen rör det sig om en förvaringsgrop. A1241 röjningsröse 10 meter i diameter och 0,40 meter högt som består av ett blandat stenmaterial mellan 0,10 0,30 meter stora stenar. Röset ligger i en östslänt och verkar tippat i slänten. Lite sot och kol fanns i marken under röset. Kolprov från botten gav en datering till , kolet kom från tall. A984 röjningsröse, 5x3 meter stort och 0,40 meter högt. Fyllning av ett blandat stenmaterial mellan 0,10 0,40 meter stora stenar, relativt jämn och tät packning. Ingen jord i fyllningen, men mot botten fanns sot och kol. Röset är upplagt mot ett större block. Två sökschakt drogs öster och väster om röset, de visade att direkt under torven fanns den sterila sanden utan matjord, troligen har matjorden urlakats. Lite sot och kol i marken kan tyda på svedje. Kolprov från botten gav en datering till , kolet kom från tall. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 25

28 A954 röjningsröse vid den norra nya stolpplatsen, 4x3 meter i stort och 0,50 meter högt. Fyllningen består av ett blandat stenmaterial mellan 0,10 och 0,50 meter stora stenar. Röset är överkört och skadat eftersom det ligger mitt i en gammal körväg. Röset ger intryck av en stenansamling uppslängt mot större block. Undergrunden består av något lerig silt. Alla röjningsrösen i ledningsgatan karterades. Stolpplatserna är undersökta och för dessa föreslås inga fler arkeologiska åtgärder men fornlämningen ligger kvar. Om ytterligare arbeten planeras utanför den undersökta ytan krävs ny ansökan till Länsstyrelsen, och fortsatta arkeologiska insatser. Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek m Datering Beskrivning 1100 Id 1546 Röjningsröse Rund 5 m i diameter 0,05 0,5 m stora stenar och 0,50 m högt 1087 Id 1546 Röjningsröse Rund 6 m i diameter och 0,40 m högt 1879 Id 1546 Grop Oval 3x2 m stor och 0,30 m djup 1241 Id 1546 Röjningsröse Rund 10 m i diameter och 0,40 m hög 984 Id 1546 Röjningsröse Oval 5x3 m stort och 0,40 m högt 954 Id 1546 Röjningsröse Oval 4x3 m stort och 0,50 m högt Mycket sten i fyllningen av ett blandat stenmaterial Saknar kol, möjlig förvaringsgrop ,10 0,30 meter stora stenar Fyllning av 0,10 0,40 meter stora stenar Fyllning av 0,10 0,50 meter stora stenar Fig 16. A954 under framrensning Id FOTO BRITT AJNEBORN. 26 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

29 Fig 17. A984 under framrensning Id FOTO BRITT AJNEBORN Fig 18. A1241 under framrensning Id FOTO BRITT AJNEBORN. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 27

30 Fig 19. A1087 under framrensning Id FOTO BRITT AJNEBORN. Fig 20. A1100 under framrensning Id FOTO BRITT AJNEBORN. 28 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

31 !!!! Y Fångstgrop X !( Undersökning Schakt Röjningsröse Grop Sektion Husgrund Prov 0 50 m Skala 1: 2000!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Y ± X Id 1546/fossil åker Täringstorp 1:3!! Fig 21. Områdeskarta. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 29

32 !!!! Y Fångstgrop X !( A984 A1241 A1087 Prov A984, från tall A1241, från tall A1087, från gran 0 50 m Skala 1: 2000!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Y ± X Id 1546/fossil åker Täringstorp 1:3!! Fig 22. Anläggningskarta med dateringar. 30 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

33 Fig 23. Id 1546 Tärningstorp visar markvegetationen i området. FOTO BRITT AJNEBORN. Sammanfattande diskussion Denna förundersökning gäller Svenska Kraftnäts luftdel av Sydvästlänken, och är en komplettering till den delen av luftledningen som går mellan Nässjö och Värnamo. Undersökning gäller den norra delen av Jönköpings län i Tranås och Aneby kommuner. Att denna del redovisas separat från den andra delen beror på att kompletteringen tillkom medan arbetet mellan Nässjö och Värnamo pågick. Sammanfattningsvis kan man konstatera att inom de flesta områden som undersökts finns områden med fossil åker, mestadels i form av röjningsröseområden. Områdena varierar i storlek och utformning, och även markförhållandena varierar. För Jönköpings län visar tidigare undersökningar och forskning att just under framförallt talen sker en agrar omstrukturering i norra och östra Småland. Ett odlingssystem utan regelbunden träda ersattes av ett annat där en tredjedel av åkermarken årligen trädades. Det sker under en period som sträcker sig från senmedeltid fram till tidigmodern tid, en period som tidsmässigt spänner en bro mellan återhämtningen efter den senmedeltida agrarkrisen och det sena 1600-talets åtstramningar och reduktioner. Övergången till ett nytt trädessystem påverkade landskapets utformning under just den perioden. Ådel Vestbö-Franzén diskuterar detta i sin avhandling Råg och Rön (Vestbö-Franzén 2004 s 9f ). Kvartärgeologen och arkeologen Per Lagerås har gjort en sammanställning av pollenanalyser från sydsvenska höglandet, och den visar att en avskognings- och odlingsexpansion inträffar kring övergången bronsålder- äldre järnålder det vill säga cirka 500 f Kr 400 e Kr. Man kan man se indikationer på en första odlingsfas under romersk järnålder ( talen) i Gynge RAÄ 207:1. Denna expansion kan även ses på andra områden under motsvarande tid, innan odlingen går ned under 600-talet. Därefter kommer nästa odlingsfas under högmedeltid och talen, dateringar från den perioden återfinns i Täringstorp Id Även denna period är synlig som en expansion på andra platser innan marken ödeläggs i samband med den medeltida agrarkrisen under tiden Därefter sker en nyetablering av gårdar och en agrar expansion under talen. Både Gynge RAÄ 207:1 och Täringstorp Id 1546 har dateringar från det skedet. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 31

34 Stensträngen i Noby Id 1016 är intressant. Stensträngar är egentligen den arkeologiska benämningen på en raserad stenmur. Termen stensträng syftar på lämningens utseende, en sträng eller rad av stenar. Stensträngar och stensträngssystem har under de sista trettio åren betraktats som typiska för romersk järnålder och folkvandringstid dvs tiden från Kristi födelse och fram till cirka 500 e Kr. Övergivandet av stensträngssystemen, menar man, hänger samman med övergivandet av äldre järnålderns bebyggelse under yngre järnålderns första århundrade. Stensträng/stensträngssystemens funktion har diskuterats, vissa menar att de representerar ett forntida markanvändningssystem, där det funnits inhägnade ytor för bete, slåtter och åker, där har stensträngarna tjänat till att inhägna/utestänga tamdjuren (Petersson 2006, 187ff). Alf Ericsson som studerat hägnadsmurar och rydskogar i västra Östergötland, vid Väderstad, för en diskussion där han belyser att stensträngar och stensträngssystem varit i bruk långt senare, ända upp i historisk tid, men att stensträngarna och hägnadssystemen haft olika funktion under olika tider. De är en del i den agrara utvecklingen (Eriksson & Franzén 2005). Vissa stensträngar ligger möjligen på äldre gränser ägogränser likväl som gränser mellan olika jordarter. Datering av stensträngar är ganska komplicerat, det finns olika metoder och flera olika aspekter att ta hänsyn till. I fallet med stensträngen i Noby (med datering ) är det svårt att sätta in strängen i ett sammanhang, då endast stensträngen undersöktes arkeologiskt. Stensträngen ligger inom en fossil åker med röjningsrösen och röjda ytor, och har troligen sitt samband med brukandet inom området. Dateringen är intressant, då den påvisar att stensträngar förekommer i området långt efter romersk järnålder och folkvandringstid, även om det givetvis finns belägg från främst Östergötland att stensträngar används från medeltid ända in i modern tid. Dateringen från Noby är en pusselbit till forskningen kring stensträngar och stensträngssystem. Den här rapporten är den fjärde (Ajneborn 2012:126, 2013:37, 2013:54) över arbetet med den nya kraftledningen, Sydvästlänken, genom Jönköpings län där merparten av lämningarna berör fossil åker. Det innebär att vi fått tillfälle att undersöka ett tvärsnitt på 15 mil genom länet främst genom skogsmark, i vad som vi idag ser som riktiga tassemarker. Man finner spår efter människors liv nästan överallt. Arbetet med de nya stolpplatserna och även arbetet för markkabel innebär att små delar av större områden undersökts, varför resultaten inte ger en helhetsbild av hur de fossila åkrarna nyttjats och brukats, men vi har fått chansen att datera delar av dessa. Resultaten visar att brukningen följer ett mönster som går igen och som beror på att samhällsstrukturen ändrats över tid beroende på agrara kriser och expansioner. Vi har noterat vissa särdrag under resans gång och det främsta är att det är svårt och högst osäkert att okulärt bedöma en fossil åker eller röjningsrösen. Det har visat sig att de slarvigaste rösena med stenar som ligger ostrukturerat slängt i vad som mer påminner om stenansamlingar än rösen och som med blotta ögat verkar vara av sentida slag, tvärtemot fått de äldsta dateringarna. På de allra flesta platser har vi sett att det finns kol och sot i marken vilket kan tyda på att man svedjat när man brutit ny odlingsjord. Det behöver inte nödvändigtvis vara så, det kan vara rester efter påförd hushållsaska eller det kan ha brunnit av helt naturliga orsaker. Vi har också sett att det finns insprängda gravar i den fossila åkern, detta är förvisso ett välkänt fenomen. Med detta vill jag bara sluta med att konstatera att fossila åkrar är en mycket komplex och intressant fornlämning. Linköping i december 2013 Britt Ajneborn 32 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

35 Referenser Litteratur Ajneborn, B Sydvästlänken. Delsträckan Barkeryd-Värnamo. Särskild arkeologis utredning genom Jönköpings län. Riksantikvarieämbetet rapport 2012:126. Ajneborn, B Sydvästlänken. Delsträckan Barkeryd-Värnamo. Arkeologiska förundersökningar genom södra och norra delarna av Jönköpings län. Riksantikvarieämbetet, UV Rapport 2013:37. Ajneborn, B Sydvästlänken. Delsträckan Barkeryd-Värnamo. Arkeologiska förundersökningar inför utbyggnad av kraftledniing Sydvästlänken genom Jönköpings län. Riksantikvarieämbetet, UV Rapport 2013:54. Alering, Å Fossilt landskap i modern tid fornlämningsmiljöer i småländsk skogsmark. Smålands museum rapport 2010:15. Bebyggelse och kulturlandskap. Småländska kulturbilder Meddelanden från Jönköpings hembygdsförbund och stiftelsen Jönköpings läns museum. Jönköping Ericsson, A. & Franzén, G Hägnadsmurar och rydskogar. Stensträngsområde söder om Väderstad samhälle, delområde 1, 2, 3, 4 & 6. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2005:70. Häggström, L Landskapsutnyttjande, bete och odling på Sydsvenska höglandet under äldre järnålder. Exemplet Öggestorp. Jönköpings läns museum Kardell, L., Dehlén, R., Andersson, B Svedjebruk förr och nu. Avdelningen för landskapsvård Sveriges lantbruksuniversitet Rapport Liv och död vid lagastigen. Om arkeologi i Torsviksområdet. Jörgen Gustafsson & Mikael Nordström (red). Jönköpings läns museum Pedersen, A.E. & Widgren, M Jordbrukets första femtusen år e.kr. Det svenska jordbrukets historia. Natur och Kultur/LTs förlag Petersson, M Djurhållning och betesdrift. Djur människor och landskap i västra Östergötland under yngre bronsålder och äldre järnålder. Riksantikvarieämbetet och Uppsala Universitet. På spaning med arkeologen: Smålands museum Växjö. Odlingslandslkapet en lång markanvändningshistoria, Riksantikvarieämbetet Ternström, C Arkeologisk inventering, Sydvästlänken. Delsträckorna Hallsberg-Östansjö- Barkeryd och Barkeryd-Hurva Jönköpings län. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2010:30. Vestbö Franzén, Å. (2004). Råg och rön om mat, människor och landskapsförändringar i norra Småland, ca Avhandling, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. Jönköpings läns museum. Fornminnesregistret (Fmis). Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser 33

36 Administrativa uppgifter Län: Jönköpings län Landskap: Småland Kommun: Tranås Socken: Linderås Kommun: Aneby Socken: Lommaryd Kommun: Nässjö Socken: Flisby Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Höjdsystem: RH00 Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: UV2012:107 Rapportnummer: 2014:2 Ansvarig arkeolog: Britt Ajneborn Personal: Marita Sjölin Beställare: Länsstyrelsen Jönköpings län Kostnadsansvarig: Svenska Kraftnät Undersökningstid: Sommaren 2012/våren 2013 Undersökningsområde: Jönköpings län Arkivhandlningar: Förvaras på Antikvarisk-topografiskt arkivet, ATA 34 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd Värnamo, tio nya stolpplatser

37

38