Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348

Transkript

1 UV RAPPORT 2013:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348 Småland Nässjö kommun och socken Sticket RAÄ 241 och RAÄ 348 Dnr Britt Ajneborn

2 UV RAPPORT 2013:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348 Småland Nässjö kommun och socken Sticket RAÄ 241 och RAÄ 348 Dnr Britt Ajneborn Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348 1

3 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:46 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriet. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Britt Ajneborn Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2013 Omslagsbild Arbetsbild från området. Foto Britt Ajneborn. 2 Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348

4 Innehåll Bakgrund 5 Undersökningens förutsättningar 6 Fornlämningsmiljö 6 Metod och resultat 7 A200 röjningsröse 7 A219 markfast block 7 A229 stensträng 7 Anläggningsbeskrivningar 8 Sammanfattande tolkning 10 Referenser 11 Litteratur 11 Övriga referenser 11 Administrativa uppgifter 11 Bilaga 1. Karta över undersökningsområdet 12 Bilaga 2. Anläggningskarta 13 Tranås Mullsjö Habo Huskvarna Västervik Jönköping Nässjö Eksjö Vimmerby Jönköpings län Vetlanda Hultsfred Gislaved Sävsjö Oskarshamn Värnamo Kronobergs län Kalmar län Ljungby Växjö Nybro Kalmar Borgholm Markaryd Älmhult Fig 1. Karta över Småland med förundersökningsplatsen markerad. Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348 3

5 Jönköping Öggestorp Solberga Tenhult Forserum Äng Anneberg Taberg Nässjö Ormar Fredriksdal Malmbäck Vaggeryd Hok Bodafors Skillingaryd Sävsjö L rstorp Vrigstad Stockaryd Rörvik Värnamo ± Tånnö Bor 0 10 Km Skala 1: Fig 2. Utdrag ur Röda kartan med förundersökningsområdet markerat. 4 Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348

6 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348 Bakgrund I samband med Svenska Kraftnäts utbyggnad av kraftledning, Sydvästlänken bygger Vattenfall Eldistribution AB om den befintliga 130 kv ledningen BL6S9 på sträckan Nässjö- Barkeryd. Den ombyggda ledningen kommer uppföras i samma stolpar som en ny 130 kv ledning tillhörande Eon Elnät. En av luftledningens stolpar kommer att placeras inom fornlämning RAÄ 241 (fossil åker) där delar tidigare förundersökts för markkabel. Länsstyrelsen har bedömt att även stolpplatsen för stolpe nr 216 ska bli föremål för en arkeologisk förundersökning. Sweco har, genom Svante Skeppström, ansökt om en förundersökning av ovan angivna fornlämning, med anledning av de planerade åtgärderna inom de delar av kraftledningen i Jönköpings län som utgörs av luftkabel. Beslut i ärendet fattades den 4/ av Länsstyrelsen i Jönköping (dnr ). RAÄ 241 ligger vid Sticket intill Nässjö golfbana. Området är kuperat, och ligger i en västsluttning ner från befintlig väg i öster. Marken är mestadels välröjd, åtminstone i områdets östra del, vilket tyder på odling. Marken i den västra delen är kuperad, vilket gör att det bildas naturliga terrasser inom området. Den södra delen består av ställvis sanka partier. Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348 5

7 Undersökningens förutsättningar Riksantikvarieämbetet, UV Öst genomförde under våren 2012 en arkeologisk förundersökning för Svenska Kraftnäts markkabel inom delar av RAÄ 241. Då undersöktes en korridor på 20 meters bredd i den västra delen av området (Ajneborn i manus). Inom RAÄ 241, som är en fossil åker, finns röjningsrösen, röjda ytor samt stensträngar. De röjningsrösen som kom i konflikt med arbetet för markkabeln, undersöktes och dokumenterades. Tre rösen snittades för att utesluta att de även innehöll gravar. Två sedan tidigare registrerade stensättningar ligger endast ca 50 meter sydväst om fornlämningsområdet. Ingenting hittades av intresse, men i fyllningen till ett av röjningsrösena hittades tre små fragment av brända ben. Osteologerna Caroline Arcini och Ola Magnell på Riksantikvarieämbetet, UV Syd analyserade benen, som visade sig uteslutande vara djurben, men på grund av de små fragmenten kunde benen inte artbestämmas. Benen kom i en nedgrävning under röset. Kol från nedgrävningen skickades på 14 C-analys, det gav en datering till e Kr. Dateringen låser även dateringen på röset, eftersom röset var anlagt ovanpå nedgrävningen. Kol från ytterligare ett röse skickades för 14 C-analys, det gav en datering till romersk järnålder e Kr. Dateringen av de två rösena är intressant, främst med tanke på att rösena ligger geografiskt nära varandra, men trots detta skiljer det drygt 800 år i tid mellan dem. Den tidigaste fasen ligger i romersk järnålder som räknas till år e Kr, den andra fasen ligger i medeltid ca e Kr. Alla röjningsrösen som ligger i eller alldeles i anslutning till ledningsgatan karterades, i samband med arbetet för markkabeln. Ett röse och en stensträng inom de fossila åkrarna RAÄ 241 och RAÄ 348 förundersöktes nu i samband med arbete vid stolpplatsen för stolpe 126. Fornlämningsmiljö Den fossila åkern Nässjö RAÄ 241 upptäcktes och registrerades i samband med det stora inventeringsprojektet Skog och historia, som genomfördes i området Inga arkeologiska undersökningar har förut gjorts i området. Men i närområdet har det gjorts ett mindre antal arkeologiska undersökningar. Inom Nässjö RAÄ 169:1, som ligger ca 200 meter öster om RAÄ 241 gjorde Jönköpings läns museum en särskild arkeologisk utredning 1992 (Vestböe & Nordström 1993), av fyra gravlika röjningsrösen, där två undersöktes. De bedömdes efter undersökning som röjningsrösen, men i ett av dem påträffades spritt i hela röset 2 kg järnslagg av yngre karaktär. Inför anläggandet av Nässjö golfbana, genomförde Jönköpings läns museum en inventering och en arkeologisk undersökning området, som visade sig bestå av en fossil åker, (Nässjö RAÄ 641) En kompletterande kartering av röjningsrösena skedde 1989 (Vestbö-Franzén 2010). RAÄ 241 överlappas i norr av Nässjö RAÄ 348, fossil åker som löper öst-väst över området. RAÄ 348 är bedömd övrig kulturhistorsik lämning ( Jansson 2000), och består av sentida odlingsspår som kan sammankopplas med torpet Hängslen (Nässjö RAÄ 97:1). Enligt tradition var det en gubbe som hängde sig i sina hängslen här. Därav namnet Hängslen. Varje gång någon passerade torpet skyggade hästarna och det var som om något tog i (Fmis). 6 Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348

8 Metod och resultat Den nya stolpplatsen ligger endast ett par meter öster om en mindre grusväg som korsar RAÄ 241. Den nya stolpplatsen ligger även inom RAÄ 348, en fossil åker som sedan tidigare bedömts utgöra sentida odlingsspår (se ovan), vilken överlappar RAÄ 241. Det innebär att området vid den nya stolpplatsen kan höra till både fornlämningsområde RAÄ 241 och/eller RAÄ 348 (se bilaga 1). Ett röse kom att påverkas av stolpens nya placering. A200 röjningsröse A200, röjningsröse, 6 meter i diameter och 0,50 meter högt. Rösets norra del är överkört sedan tidigare och skadat, sten har rasat ut och spruckit sönder. Röset banades av från vegetationen innan det snittades med maskin på mitten. Den södra halvan togs bort. Efter avbaning plockades stenarna bort för hand och profilen handrensades. Fyllningen bestod av ett blandat stenmaterial, mellan 0,1 och 0,6 meter stora stenar, varav en hel del kantiga och vassa, av en stenart som är mycket skör men som lätt blir mycket vass. I rösets mitt fanns ett stort markfast block som låg 0,80 meter ner i marken. Det visade sig att odlingssten fanns så långt ner, vilket tyder på att rösets mitt är nedgrävd. Ett jordprov togs i botten för att få fram daterbart kol. Det gav en datering till Vedartsanalysen visar att det fanns rester av al, gran och tall. Al är intressant då den trivs i sanka och blöta marker. Röset blev grundare längre ut mot kanterna, för att längst ut inte alls vara nedgrävt. Det kan tolkas som att röset innehåller spår efter två brukningsfaser. Vi noterade också att vid den delen av röset som inte är nedgrävd, där fanns ett tunt skikt med sot och kol i botten. Tolkningen av röset är att först anläggs ett mindre odlingsröse runt det markfasta blocket, som också grävs ner i marken. Senare kommer marken runt röset att svedjas, efter det bryter man ny mark och bygger på röset. A219 markfast block A219, ett markfast block med påförd odlingssten, i vägkant, som möjligen kommer att påverkas av arbetet med den nya stolpen. Blocket banades av med maskin. Röset med blocket var 4 meter i diameter och 0,80 meter högt. Det innehöll ett ojämnt stenmaterial, mellan 0,10 0,50 meter stora stenar. Då det inte fanns något egentligt röse utan endast påförd sten som rasat ut längst blockets sidor, gjordes inga ytterligare undersökningar. A229 stensträng A229, en stensträng, hittades vid karteringen inför SVK:s markkabel, karterades om och fick nu ett nytt Id. Stensträngens norra del ligger intill den nya stolpplatsen, därför banades en sektion fram med maskin, och snittades. Därefter plockades stenarna för hand och profilen handrensades. Stensträngen var en skalmur som innehöll en stor mängd sten, med större stenar och block i kanterna och knytnävsstora stenar i strängens mitt. (En skalmur består av en inre och en yttre mur med en fyllning av sten, jord eller sand. Stenarna i murverket kan ligga löst på varandra, en s k kallmurning eller blandas med kalkbruk.) Stensträngen var nedgrävd, ca 0,60 meter, hela höjden blir 0,80 meter, då en liten del stack upp ur marken. Strängen är cirka 50 meter lång och mellan 1 1,5 m bred och löper östväst. Stensträngen utgör en gräns mot ett sankområde i syd och sydöst. Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348 7

9 Möjligen finns två brukningsfaser, då den äldsta delen består av ett större stenmaterial mellan 0,20 0,40 meter stora, på de stenarna finns ett kol/sotlager som vi noterat tidigare i området. På det ligger lagret med de knytnävsstora stenarna, detta lager är ca 0,40 meter tjockt. En påse med jord togs för att få fram daterbart material. Ett kolprov skickades på åldersanalys och det gav en datering till Vedartsanalysen visar spår av gran, tall och även bärris. Stensträngen innehåller så mycket sten utan jordfyllning, att den till strukturen påminner om ett röjningsröse (fig 3 och 4). En yta banades av mellan stensträngen A229 och röset A200, den visade att marken var välröjd. Ett tunt lager sot/kol finns direkt under torven. Ingen matjord noterades, utan under det kolbemängda lagret är den ljusbruna siltiga sterilen. Sot/kollagret är en indikation på att marken vid något tillfälle troligen svedjats. Att matjord saknades betyder inte att man inte kan ha odlat jorden, avsaknaden kan bero på att jorden urlakats över tid (se bilaga 2). Vad är en stensträng? Stensträng, en linjär ansamling av stenar, anordnad under äldre tider och svarade mot olika funktioner. En stensträng ser ofta ut som en linje med utströdda stenar som helt eller delvis är övertorvad och ligger lågt i markyta, eller som en linje av större stenar eller block. En stensträng är ofta en ruin av en hägnad, dvs en kollapsad mur. En stensträng kan också ha varit en begränsning (Ericsson & Franzén 2005:131utdrag ur). Anläggningsbeskrivningar Anl nr Lämningstyp Form Storlek m Höjd m Beskrivning 200 Röjningsröse Rund 6 0,5 Fyllning av blandat stenmaterial 0,1 0,6 m stora. Markfast block i rösets mitt. Daterad till Markfast block med påförd odlingssten Rund 4 0,8 Ojämnt stenmaterial 0,1 0,5 m stora stenar. 229 Stensträng Avlång 50x1 1,5 0,8 Fyllning av mycket sten från stora stenar/block till knytnävsstora stenar, i skalmursteknik. Ingen jordfyllning, samma struktur som ett röjningsröse. Daterad till Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348

10 Fig 3. Stensträngen innan avbaning. foto britt ajneborn. Fig 4. Stenstängen under framrensning. foto britt ajneborn. Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348 9

11 Sammanfattande tolkning Mycket talar för att odlandet i området skett extensivt, man har brukat jorden under en kort tid, då avsätts inte så mycket matjord, och den urlakas lättare. Marken består av silt, som är väldränerande. Vid något tillfälle har man svedjat, brutit ny mark, röjt marken från sten och odlat, troligen byggdes stensträngen samtidigt på, som ett skydd från sankpartiet i sydöst. Stensträngen har utgjort en gräns mellan brukad mark och sankparti. Man ville hindra den odlade jorden från att kasa ner i slänt mot våtmark samtidigt som man i viss mån höll vattnet från sankpartiet borta från den odlade jorden. Det undersökta röjningsröset A200 ligger norr om stensträngen, dvs på odlingsjorden. Dateringar från förundersökningarna i området, dels i samband med SVK:s nedläggning av markkabel i området och dels Sweco:s arbete vid stolpe 126, visar att det finns en lång kontinuitet av brukning i området. Dateringarna visar aktivitet i området under romersk järnålder dvs , tidigmedeltid och medeltid och Platsen för stolpe 126 är nu dokumenterad och stolpen bedöms kunna resas utan fortsatta åtgärder. De fossila åkrarna RAÄ 241 och RAÄ 348 fortsätter åt alla väderstreck, utom mot sydöst, där området begränsas av en mindre våtmark. Om fler ingrepp eller vid ändrat exploateringsområde, kan fornlämningen komma att beröras. Ansökan om tillstånd enligt lagen om kulturminnen m m, ställs till Länsstyrelsen som fattar beslut i ärendet och avgör om fortsatta åtgärder krävs. Linköping i februari 2013 Britt Ajneborn 10 Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348

12 Referenser Litteratur Ajneborn, B. I manus. Eriksson, A. & Franzén, G Hägnadsmurar och rydskogar. Stensträngsområdet söder om Väderstad samhälle, delområde 1, 2, 3, 4 & 6. Riksantikvarieämbetet, UV Öst rapport 2005:70. Jansson, K Arkeologisk utredning. Hög spänning i kulturlandskapet del 2, inför dragning av 130 kv luftledning mellan Nässjö och Norrköping, delen Jönköpings län. Jönköpings läns museum rapport 2000:5. Vestbö, Å. & Nordström, M Arkeologisk utredning av planerad vägsträckning inom stg 2, 11, 68 och 81. Nässjö stad och kommun. Arkeologisk rapport 1993:12. Jönköpings läns museum. Vestbö Franzén, Å Nässjö golfbana. Arkeologisk undersökning av fossil åkermark inför anläggandet av golfbana inom fastigheten 5:1 och 6:1 Nässjö socken och kommun. Arkeologisk rapport 2010:01. Jönköpings läns museum. Övriga referenser Fornminnesregistret (Fmis) Administrativa uppgifter Län: Jönköping Landskap: Småland Kommun: Nässjö Plats: Sticket, Nässjö golfbana Fornlämning: RAÄ 241 Undersökningens mittpunkt: X Y Koordinatsystem: Sweeref 99 Höjdsystem: RH00 Riksantikvarieämbetets diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer: Länsstyrelsens beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: UV2012:157 Rapportnummer: 2013:46 Ansvarig arkeolog: Britt Ajneborn Personal: Marita Sjölin Beställare: Länsstyrelsen Jönköping Kostnadsansvarig: Vattenfall, Sweco Undersökningstid: 4 dv Undersökningsområde: Ny stolpplats, ca 900 m 2 Arkivhandlingar: Förvaras på ATA i Stockholm Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ

13 ! Bilaga 1. Karta över undersökningsområdet ± X Y " Nässjö 275 # # Nässjö 280 # Nässjö 276 # Nässjö 264 Nässjö 243!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Nässjö 242!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Nässjö 241!!!!!!!!!!!!!! Nässjö 348 Nässjö 243 Y Nässjö 244 X Nässjö 244!!!!!!!!!!!!!!!! " Stolpplats Schakt Röjningsröse Arkeologiskt objekt Stensträng Sektion m Skala 1: 2000!! 12 Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ 348

14 Bilaga 2. Anläggningskarta!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ± Y X !!!!!!!!!!!!!!!!!!! " Nässjö 348!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Nässjö 241 X Y " Stolpplats Schakt Röjningsröse Arkeologiskt objekt Stensträng Sektion 0 20 m Skala 1: 500 Inför ny stolpplats inom del av RAÄ 241 och RAÄ