Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Beslut Stockholms kommun Rektorerna vid Frans Schartaus gymnasium Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Frans Schartaus gymnasium i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (17) Tillsyn i Frans Schartaus gymnasium Skolinspektionen genomför tillsyn i Stockholms kommun under kalenderåret Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Frans Schartaus gymnasium besöktes av Skolinspektionen 4 7 december Fakta om skolan Frans Schartaus gymnasium är en kommunal gymnasieskola belägen i stadsdelen Södermalm i Stockholms kommun. Skolan består av två enheter med en rektor per enhet. Vid tillsynen hade skolan 448 elever. Den första enheten, av skolans benämnd för enhet 1, bedriver i årskurserna 1 och 2 undervisning på ekonomiprogrammet. I årskurs 3 bedrivs undervisning på samhällsvetenskapsprogrammet enligt den gamla gymnasieskolans struktur. Rektorn för enhet 1 ansvarar även för elevhälsan som är gemensam för hela Frans Schartaus gymnasium. Den andra enheten, av skolans benämnd för enhet 2, bedriver i årskurserna 1 och 2 undervisning på handels- och administrationsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet samt introduktionsprogrammen preparandutbildning, programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion. Preparandutbildningen är förlagd till den närliggande Eriksdalsskolan som även genomför utbildningen på uppdrag av Frans Schartaus gymnasium. I årskurs 3 bedrivs undervisning på handels- och administrationsprogrammet, individuella programmet och samhällsvetenskapsprogrammet enligt den gamla gymnasieskolans struktur. Frans Schartaus gymnasium tar emot elever från hela Stockholms kommun och flera kranskommuner, framförallt Huddinge kommun, Värmdö kommun, Botkyrka kommun, Nacka kommun och Sundbybergs kommun. Stockholms kommuns gymnasieskolor är uppdelade i tio gymnasieområden. Tillsammans med IB School South och Kärrtorps gymnasium bildar Frans Schartaus gymnasium gymnasieområde 9 under en gemensam gymnasiechef. I gymnasieområdet finns även en gemensam administrativ chef.

3 3 (17) Kunskapsresultat Av Skolverkets nationella statistik för läsåret 2011/2012 framgår att andelen elever i Frans Schartaus gymnasium som fullföljer sin utbildning inom fyra år är cirka 68 procent. Motsvarande andel för riket är cirka 77 procent. Redovisat per program visar statistiken cirka 84 procent för handels- och administrationsprogrammet och 81 procent för samhällsvetenskapsprogrammet. Enligt den nationella statistiken är den genomsnittliga betygspoängen för skolan 13,6 för de elever som avslutade sin utbildning Motsvarande betygspoäng för riket är 14,0. Vid en jämförelse över tid framgår att skolans genomsnittliga betygspoäng är något nedåtgående. Andelen elever i Frans Schartaus gymnasium med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är cirka 82 procent, att jämföra med motsvarande andel för riket som är cirka 87 procent. Vad gäller fördelning av kursbetyg och betyg på projektarbetet visar Skolverkets nationella statistik att det är kursen Svenska B som uppvisar lägst andel slutbetyg, cirka 91 procent av eleverna uppnår minst betyget Godkänt i den kursen. I projektarbete uppnår cirka 92 procent av eleverna minst betyget Godkänt. Helhetsbedömning Kunskapsresultaten för eleverna på Frans Schartaus gymnasium ligger något under genomsnittet för riket och har varit stabila över tid. Av tillsynen framgår att skolan bedriver ett omfattande arbete för elever som riskerar att inte uppnå målen för utbildningen. Skolan har ett tydligt fokus på att eleverna ska klara sin utbildning. Dock behöver arbetet med elever i behov av särskilt stöd förbättras så att studiehandledning på modersmålet ges till elever i behov av det och att åtgärdsprogrammen tydligare anger skolenheternas åtgärder för att möta de behov som utredningen visar att eleverna har. Tillsynen visar att det råder skillnader mellan olika ämnen och lärare avseende den studiero som råder på lektioner. Skolans båda enheter behöver öka ansträngningarna för att komma till rätta med elevernas frånvaro samt se till att utarbeta och förankra ordningsregler under medverkan av eleverna. Vidare behöver anpassning av och elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen utvecklas så att undervisningen upplevs mer motiverande och meningsfull för eleverna. Skolan behöver även se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen.

4 4 (17) Vid Frans Schartaus gymnasium enhet 2 bedrivs utbildning på introduktionsprogrammen preparandutbildning, programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion. Av tillsynen framgår att rektorn för enhet 2 saknar kunskap om det inre arbetet i preparandutbildningen, att eleverna på denna utbildning inte har en rektor som, såväl formellt som i praktiken, är tydligt ansvarig för deras utbildning och att något systematiskt arbete som består i planering, uppföljning och utveckling av denna utbildning inte genomförs. Vidare behöver det för varje introduktionsprogram finnas en plan för utbildningen som ska innehålla utbildningens syfte, längd och huvudsakliga innehåll. Av tillsynen framgår att det i skolan bedrivs ett omfattande förebyggande och hälsofrämjande arbete. Skolans elevhälsa är en integrerad del av verksamheten och stödjer genom sitt arbete elevernas utveckling mot utbildningens mål. Mot bakgrund av detta fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Stockholms kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 22 april 2013 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. - Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen. - Se till att lärarna anpassar undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Motivering Enligt läroplanen ska lärarna samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen/programmålen. Vidare anger skollagen och läroplanen att läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

5 5 (17) Såväl elever, lärare som rektorerna från skolans båda enheter redogör för att det förekommer att lärarna i olika ämnen och kurser samverkar med varandra, exempelvis genom ämnesövergripande projekt. Eleverna menar dock att detta varierar beroende på vilken lärare de har och berättar att de upplever att det finns lärare som sällan eller aldrig samverkar med andra lärare. Att så är fallet bekräftas vid intervjuerna med lärarna. Enligt dem finns det organisatoriska förutsättningar i skolan för samverkan och målsättningen i skolan är att så ska ske men att engagemanget för detta kan vara personberoende, något som bekräftas vid intervjuerna med rektorerna. Sammanfattningsvis uttrycker såväl elever, lärare som rektorerna från skolans båda enheter att samverkan mellan lärarna varierar och att detta kan utvecklas. Det framkommer även i intervjuer och samtal med elever från skolans båda enheter att anpassningen av undervisningen varierar mellan ämnen och lärare. Eleverna ger uttryck för att de upplever att undervisningen i vissa ämnen inte anpassas till deras intressen och att undervisningen därför inte alltid känns meningsfull. Att så är fallet bekräftas av de verksamhetsbesök som Skolinspektionen har genomfört i samband med tillsynen, där det i varierande grad framgår exempel på hur undervisningen anpassas till elevernas intressen, exempelvis genom så kallad programinfärgning. Att undervisningen inte upplevs som tillräckligt stimulerande och meningsfull för eleverna bekräftas av resultatet i skolans brukarundersökning som genomförts i årskurs 2. Resultatet av denna visar att 60 procent av eleverna svarar neutralt eller negativt på påståendet Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera. Med anledning av att kunskapsresultaten i skolan behöver förbättras är det angeläget att lärarna samverkar med varandra och att skolan utvecklar arbetet för att undervisningen ska upplevas mer motiverande och meningsfull för eleverna. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom skolans båda enheter finns brister inom området undervisning och lärande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 1 kap. 4 skollagen samt Lgy 11 avsnitt 2.1 Kunskaper/Lpf 94 avsnitt 1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna och avsnitt 2.1 Kunskaper

6 6 (17) Grundläggande värden och inflytande Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. - Se till att eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålls informerade i frågor som rör dem. Motivering Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Vidare anger läroplanen att läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Av tillsynen framgår att elevernas inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer varierar mellan lärare och ämnen. Vid intervjuer och samtal med elever från skolans båda enheter redogör eleverna för att vissa lärare visar att de är intresserade av elevernas synpunkter och gärna med olika metoder bjuder in dem till ansvar och delaktighet, men att det finns andra lärare som inte gör det. Vidare redogör eleverna för att de upplever att det i flera ämnen saknas ett systematiserat sätt, genom exempelvis utvärderingar, att ge dem möjlighet till aktivt inflytande över undervisningen. Flera av eleverna ger dock uttryck för att de är nöjda med att lärarna på egen hand planerar undervisningens innehåll och arbetsformer, något som bekräftas vid intervjuerna med lärare från dessa enheter. I intervjuerna redogör flera av lärarna för att de gärna bjuder in eleverna till inflytande men att de upplever att det kan vara svårt med anledning av att eleverna inte alltid är intresserade av det och dessutom verkar vara nöjda med att lärarna ansvarar för undervisningen. Att elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer varierar bekräftas av resultatet av brukarundersökningen som redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Av denna framgår att 33 procent upplever sig få vara med och påverka hur lektionerna ser ut, 32 procent känner påverkan på hur undervisningen i stort ser ut och 28 procent tycker att deras synpunkter tas tillvara. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom skolans båda enheter finns brister avseende elevernas möjligheter att utöva inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att avhjälpa bristerna.

7 7 (17) Författning 4 kap. 9 skollagen samt Lgy 11 avsnitt 2.3 Elevernas inflytande och ansvar/lpf 94 avsnitt 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Trygghet och studiero Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Se till att ordningsregler finns, har utarbetats under medverkan av eleverna och följs upp vid skolenheten. - Se till att beslut om disciplinära åtgärder fattas och dokumenteras i enlighet med författningarnas krav. - Se till att skolan har rutiner för hur signaler om kränkande behandling ska rapporteras till huvudmannen. - Se till att det finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering Enligt skollagen ska det finnas ordningsregler. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Ordningsreglerna måste även vara förenliga med de befogenheter gällande disciplinära och andra särskilda åtgärder som rektorn och lärare har enligt femte kapitlet i skollagen. Vidare stadgas i skollagen att rektorn och lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att bland annat tillförsäkra eleverna trygghet och studiero och att beslut om disciplinära åtgärder ska dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. Med omedelbara och tillfälliga åtgärder avses ingripanden under en kort och begränsad tid och som syftar till att komma till rätta med en akut situation (prop. 2009/10:165 s ). I skollagen anges även i vilka situationer en elev få utvisas ur klassrummet. Eftersom utvisning är en ingripande åtgärd har lagstiftaren valt att särskilt reglera under vilka förutsättningar det får ske. Åtgärder som rektorn eller läraren vidtar måste stå i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Av tillsynen framgår att det vid Frans Schartaus gymnasium finns ordningsregler, av skolan benämnt trivselregler, som gäller för skolans båda enheter. Vid intervjuerna redogör rektorerna för att skolans trivselregler funnits i några år men att de har avhandlats och till viss del även uppdaterats vid skolkonferensen läsåret 2011/2012. Av de samtal och intervjuer med såväl elever som lärare

8 8 (17) från skolans båda enheter uttrycker de dock att trivselreglerna i dess nuvarande form inte aktualiserats på några år. Vidare framgår att den elevgrupp som för närvarande studerar i skolan inte upplever sig ha medverkat i framtagandet av trivselreglerna. Något som bekräftas vid intervjuerna med rektorerna där de berättar att trivselreglerna inte sedan föregående läsår har varit, som det uttrycks, ute på remiss bland eleverna. I trivselreglerna står bland annat följande att läsa, Tidsanpassning: Lektioner och möten börjar och slutar på utsatt tid. Inget efterinsläpp sker. Av tillsynen framgår att regeln innebär att läraren ska låsa dörren till lektionssalen en minut efter utsatt tid för lektionsstart. De elever som kommer efter denna tid utestängs från resterande del av lektionen. Enligt elever, lärare och rektorerna från skolans båda enheter uppmanar skolan utestängda elever att efter lektionen söka upp ansvarig lärare för att informera sig om vad klassen arbetat med. Av tillsynen framgår att regeln är känd av elever och lärare men att den inte har tagits fram i samverkan med elever. Även om läraren inom den allmänna befogenheten, med hänsyn till exempelvis övriga elevers studiero, har möjlighet att be en elev vänta utanför klassrummet under exempelvis en genomgång, så kan skolans generella ordningsregel inte anses falla inom denna befogenhet. Regeln som innebär att stängas ute för resterande del av undervisningspasset kan för eleven likställas med att rektorn eller läraren fattar beslut om utvisning ur undervisningslokalen. Som nämnts ovan får sådant beslut endast fattas under särskilt angivna förutsättningar. Att elever stängs ute från resterande del av undervisningspasset står även i strid med den proportionalitetsprincip som uttrycks i 5 kapitlet 6 tredje stycket skollagen. Förutom att låsa dörren framgår det vid intervjuerna med såväl elever, lärare som rektorerna från skolans båda enheter att det i skolan även finns lärare som, för att komma tillrätta med bristande studiero, uppmanar elever att lämna klassrummet för resterande tid av lektionen. Eller som det uttrycks av eleverna, slänga ut elever från lektionen. Såväl vid intervjuerna med lärare som med rektorerna från skolans båda enheter framkommer att så sker men att detta, i strid mot vad som anges i skollagen, inte dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. Enligt skollagen är en rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Vidare anger skollagen att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och

9 9 (17) elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Av den dokumentation från Frans Schartaus gymnasium som Skolinspektionen har tagit del av framgår att Vid kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling mellan elever ska likabehandlingsgruppen informeras och Vid kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling mellan personal och elev överlämnas ärendet till rektor. Vid de intervjuer som genomförts med rektorerna framkommer att det förekommit fall på skolan där elev upplevt sig kränkt och att likabehandlingsgruppen, som rektorerna är delaktiga i, då följt upp ärendet och genomfört en utredning. Rektorerna redogör även för att rutinerna vid eventuell kränkning innebär att händelsen dokumenteras men att de inte har som rutin att rapportera eventuell kränkning till huvudmannen. Skolinspektionen har tagit del av skolans plan mot kränkande behandling kallad Frans Schartaus Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Av planen kan utläsas att skolan genomfört en översyn över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Vidare framgår av planen vilka åtgärder som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen saknar dock en redogörelse för hur de planerade åtgärderna från föregående års plan har genomförts. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom skolans båda enheter finns brister inom området trygghet och studiero. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 5 kap. 5, 6 andra stycket och 24 samt 6 kap. 8 och 10 första stycket skollagen

10 10 (17) Särskilt stöd Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. - Se till att skolan ger studiehandledning på modersmålet till elever som har behov av det. - Se till att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering Enligt gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Vid intervjuerna med representanter för elevhälsan samt lärare och rektorerna från skolans båda enheter framkommer att det i skolan finns elever med behov av studiehandledning på sitt modersmål men att de inte erbjuds detta. Någon lärare berättar i intervjun att studiehandledning på modersmål, som det uttrycks, fanns förr på Frans men att det blev för dyrt. Mot bakgrund av skolans kunskapsresultat vill Skolinspektionen understryka att studiehandledning på modersmålet är en form av särskilt stöd som skolan är skyldig att ge till elever som har behov av det. Enligt skollagen ska åtgärdsprogram utarbetas för elev som ska ges särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammen ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammen beslutas av rektorn. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd ska rektorn, eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till, istället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. I samband med den tillsyn som Skolinspektionen har genomfört har exempel på åtgärdsprogram granskats. Skolinspektionen konstaterar att de varierar i kvalitet. Av åtgärdsprogrammen framgår inte alltid tydligt vilka behov eleven har och hur de ska tillgodoses av skolan. Det framgår inte heller alltid när och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom skolans båda enheter finns brister inom området särskilt stöd. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs därmed att avhjälpa bristerna.

11 11 (17) Författning 3 kap. 9 skollagen, 9 kap. 9 gymnasieförordningen/8 kap års gymnasieförordning Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Se till att rektorn har god kunskap om det inre arbetet i skolans alla utbildningar och verkar särskilt för att dessa planeras och utvecklas med inriktning att uppfylla de nationella målen för utbildningen. - Se till att den pedagogiska personalen arbetar utifrån de nationella styrdokumenten. - Se till att alla lärare får kontinuerlig pedagogisk ledning i syfte att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. - Se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. - Se till att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. - Se till att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Motivering Enligt skollagen och läroplanen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Vidare anger skollagen att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbetet vid skolenheten genomförs. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.

12 12 (17) Vid Frans Schartaus gymnasium enhet 2 bedrivs utbildning på introduktionsprogrammen preparandutbildning, programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion. Inför tillsynen har rektorn för enhet 2 meddelat Skolinspektionen att verksamheten på preparandutbildningen är förlagd till Eriksdalsskolan, cirka 15 minuters promenad från Frans Schartaus gymnasium. I samband med intervjun med lärare från skolans introduktionsprogram berättar de lärare som undervisar på introduktionsprogrammet preparandutbildning att de är anställda av Eriksdalsskolan och att de inte känner till vem rektorn för enhet 2 på Frans Schartaus gymnasium är. Av detta framgår indirekt att rektorn för enhet 2 inte är pedagogisk ledare för lärarna på preparandutbildningen och därmed inte tar ansvar för att de arbetar utifrån de nationella styrdokumenten. Även eleverna som läser introduktionsprogrammet preparandutbildning säger sig vid intervjun inte känna till någon annan rektor än rektorn vid Eriksdalsskolan. Vid intervjun med rektorn för enhet 2 bekräftar han att lärarna är anställda av Eriksdalsskolan och att Frans Schartaus gymnasium köper tjänsten av dem. Vidare framkommer vid intervjun med såväl lärarna på preparandutbildningen som rektorn för enhet 2 att något systematiskt arbete som består i planering, uppföljning och utveckling av preparandutbildningen inte genomförs. I intervjun med rektorn för enhet 2 redogör han för att detta kan härledas till att organisationen avseende introduktionsprogrammen varit otydlig från Stockholms kommun. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom enhet 2 vid Frans Schartaus gymnasium finns brister inom området pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 2 kap. 9 första stycket och 4 kap. 4, 5, 6 och 7 skollagen, Lgy 11 avsnitt 2.6 Rektorns ansvar/lpf 94 avsnitt 2.6 Rektors ansvar Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Ledningsstruktur och organisering av utbildningen. - Se till att rektorn har beslutat om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut som följer författningarna.

13 13 (17) Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Av tillsynen framgår att verksamheten på introduktionsprogrammet preparandutbildning är förlagd till den närliggande Eriksdalsskolan, som även genomför utbildningen på uppdrag av Frans Schartaus gymnasium. Vid intervjun med lärare från skolans introduktionsprogram berättar de lärare som undervisar på introduktionsprogrammet preparandutbildning att de är anställda av Eriksdalsskolan och att de inte känner till vem rektorn för enhet 2 på Frans Schartaus gymnasium är. Även eleverna som läser introduktionsprogrammet preparandutbildning säger sig vid intervjun inte känna till någon annan rektor än rektorn vid Eriksdalsskolan. Vid intervjun med rektorn för enhet 2 bekräftar han att lärarna är anställda av Eriksdalsskolan, att Frans Schartaus gymnasium köper tjänsten av dem och att detta sker i enlighet med den organisation för utbildningen som Stockholms kommun har beslutat om. Skolinspektionen konstaterar att detta i praktiken innebär att det är rektorn för Eriksdalsskolan som, för eleverna på preparandutbildningen, har fått ansvaret av kommunen att fatta de beslut som följer av författningarna. Som exempel kan detta innebära att ta beslut om eventuellt utarbetande av åtgärdsprogram för elev i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom enhet 2 vid Frans Schartaus gymnasium finns brister inom området ledningsstruktur och organisering av utbildningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 2 kap. 9 och 10 första stycket skollagen Erbjudande av utbildning Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning. - Se till att skolan har rutiner för närvarokontroll och rektorn ser till att vårdnadshavare kontaktas vid ogiltig frånvaro.

14 14 (17) Motivering Skollagen anger att om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Vid de intervjuer som Skolinspektionen har genomfört med elever från skolans båda enheter framkommer att ogiltig frånvaro inte rapporteras till vårdnadshavarna samma dag som eleven varit frånvarande. Enligt eleverna kontaktas vårdnadshavare vanligen efter att en elev uppnått en frånvaro som närmar sig tio procent, vilket innebär att det kan dröja flera dagar eller veckor innan vårdnadshavare informeras om elevens frånvaro. Att detta generellt är skolans rutiner bekräftas vid intervjuerna med lärarna och rektorerna. Vidare framkommer vid intervjuerna med såväl elever, lärare som rektorerna från skolans båda enheter att det digitala frånvarorapporteringssystem som skolan använder inte har någon teknisk funktion som möjliggör att vårdnadshavare erhåller ett meddelande om sitt barns eventuella frånvaro. Enligt rektorerna från skolans båda enheter kommer skolan inom en inte alltför lång framtid se till att denna funktion är möjlig. Med anledning av att skolan har identifierat närvaro som ett utvecklingsområde konstaterar Skolinspektionen att det är angeläget att skolan utvecklar rutinerna för närvarokontroll så att de motsvarar kraven i författningarna. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom skolans båda enheter finns brister avseende att rutiner för närvarokontroll och att skolan inte ser till att vårdnadshavare kontaktas vid ogiltig frånvaro. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 15 kap. 16 skollagen samt 12 kap. 1-2 gymnasieförordningen/6 kap. 19, 20 och 20 a 1992 års gymnasieförordning Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Omfattning, innehåll och resurstillgång. - Se till att det på varje introduktionsprogram finns en plan för utbildningen som visar på utbildningens innehåll.

15 15 (17) Motivering Skollagen anger att utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Planen ska innehålla utbildningens syfte, längd och huvudsakliga innehåll. Av den dokumentation från Frans Schartaus gymnasium som Skolinspektionen har tagit del av inför tillsynen framgår inte att det finns någon plan för utbildningen för eleverna på introduktionsprogrammen. Detta bekräftas i samband med intervjun med rektorn för enhet 2, som ansvarar för introduktionsprogrammen preparandutbildning, programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion. Rektorn redogör för att det inte finns en plan för utbildningen och att han inte har någon kännedom huruvida uppdraget att formulera en sådan är delegerat från huvudmannen. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom enhet 2 finns brister avseende plan för utbildningen för eleverna på introduktionsprogrammen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 17 kap. 7 skollagen På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Enhetschef Johan Pellberg Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

16 Skolinspektionen Bilaga (17) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen.

17 Skolinspektionen Bilaga (17) Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (