Beslut för gymnasieskola och gymnasiesärskola

Transkript

1 I Beslut Skolinspektionen Uppsala kommun Rektom vid Fyrisskolan Beslut för gymnasieskola och gymnasiesärskola efter tillsyn av Fyrisskolan i Uppsala kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2(11) Tillsyn i Fyrisskolan Skolinspektionen genomför tillsyn i Uppsala kommun under Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Fyrisskolan besöktes av Skolinspektionen den 15 och 16 maj Fakta om skolan Fyrisskolan är Uppsala kommuns största gymnasieskola med drygt elever. Verksamheten omfattar följande gymnasieprogram: ekonomiprogrammet, energiprogrammet, hantverksprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet, WS- och fastighetsprogrammet samt introduktionsprogram. Inom ramen för Fyrisskolans gymnasiesärskola erbjuds handels- och administrationsprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet, medieprograrrrmet och individuellt program. Eleverna kommer främst från Uppsala kommun, men även från närliggande kommuner. Organisatoriskt är skolan en skolenhet som leds av en rektor (nedan kallade enhetsrektorn) och fyra programrektorer med ansvar för undervisningen vid respektive program samt gymnasiesärskolan. Till ledningsgruppen hör även en administrativ chef och en biträdande rektor med ansvar för schema, poängplaner och tjänsteplanering. Lärarna är indelade i programarbetslag som leds av respektive programrektor. Under programarbetslagen finns så kallade klassarbetslag, som delvis omfattar lärare som hör till andra programarbetslag. Under respektive programrektor hör även ämneslag som också benämns sektorslag. Elevhälsoteamet leds av rektorn. Skolan har en rad internationella aktiviteter och kontakter med utbytesprojekt inom flera världsdelar utöver aktiviteter inom EU:s olika ramprogram för skolväsendet. Kunskapsresultat Skolan uppvisar sammantaget för alla program en positiv trend de senaste tre åren räknat från 2010 eftersom den genomsnittliga betygspoängen ökat från 14,0 till 14,3. Av den nationella statistiken framgår dock att de elever som avslutade sina studier på Fyrisskolan vårterminen 2012 på ett nationellt program, i genomsnitt

3 3(11) hade 0,7 lägre betygspoäng än genomsnittet för Uppsala kommun och 0,3 lägre än genomsnittet för riket. Högst genomsnittlig betygspoäng bland programmen på Fyrisskolan hade flickorna på samhällsvetenskapsprogrammet med 15,2. Eleverna på naturvetenskapsprogrammet hade 15,0 i betygspoäng. Motsvarande siffror för riket var 15,2 respektive 16,0. Närmast programgenomsnittet för riket låg teknikprogrammet med 0,4 poäng högre än riksgenomsnittet (14,1) och på samma nivå som genomsnittet för eleverna i Uppsala kommun. Samhällsvetenskapsprogrammet låg 0,2 betygspoäng lägre än genomsnittet för riket (14,6) och kommunen. Hantverksprogrammet och energiprogrammet hade samma genomsnittliga betygspoäng -13,5 respektive 11,8 - som kommunen men låg båda under riksgenomsnittet på 14,0 respektive 12,5. Flest behöriga till universitet och högskola hade naturvetenskapsprogrammet med 99 procent behöriga elever, följt av samliällsvetenskapsprogrammet med behörighet på 93 procent. Motsvarande siffror för samtliga nationella program i riket var 92 procent.

4 4(11) Helhetsbedömning Fyrisskolan bedöms i huvudsak fungera väl i förhållande till de områden Skolinspektionen granskat. Skolan präglas av en mångfald av program och av en engagerad skolledning som är väl förtrogen med verksamheten i alla dess delar. Omfattande uppmärksamhet ägnas åt att organisera och införa rutiner för att fortsätta förbättra verksamheten. Arbetet med att ge eleverna bättre förutsättningar för att nå målen står i fokus. I detta syfte anordnas både sommarskola och lördagsskola och skolan tillhandahåller även elevcoacher som hjälper elever att strukturera skolvardagen. Planen mot kränkande behandling måste dock förbättras så att den även omfattar gymnasiesärskolan. I skolans arbete med särskilt stöd måste större uppmärksamhet ägnas åt åtgärdsprogrammens utformning och innehåll samt åt möjligheterna att ge studiehandledning på modersmålet för de elever som har behov av det. Kvalitetsarbetet måste stärkas genom förbättrad dokumentation. Arbetet med att se till att lärania har utbildning för den undervisning de bedriver måste fullföljas. Skolinspektionen pekar i demia tillsyn på ett antal brister som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra eleverna måluppfyllelse och uppfylla författningamas krav.

5 5(11) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Uppsala kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 1 oktober 2013 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Se till att det för varje skolenhet finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever och att varje verksamhet årligen upprättar en plan för hur arbetet ska bedrivas. Det ska för varje skolenhet/verksamhet finnas en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vid studier av dokumentet "Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan för likabehandling Fyrisskolan " framgår att planen inte innehåller någon uppföljning av föregående års planerade åtgärder. Vidare står det klart att det inte finns något särskilt avsnitt som specifikt berör eleverna vid gymnasiesärskolan. Det finns således inte någon redogörelse för vilka åtgärder som ska vidtas för att förebygga kränkande behandling vid gymnasiesärskolan. Rektorn och skouedningen uppger i intervju att de genom detta inkluderande synsätt velat markera att det inte finns någon skillnad mellan verksamheterna. Skolinspektionen konstaterar dock att eleverna vid gymnasiesärskolan läser delvis andra program och deltar i olika former av undervisning. Vidare bedrivs undervisningen i flera fall i andra lokaler och i flera fall långt från Fyrisskolans huvudbyggnader, vilket i sig kan medföra andra behov av åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Sarnmanfatniingsvis framgår av utredningen att det finns brister vad avser skolans plan mot kränkande behandling. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen.

6 6(11) Författning 6 kap. 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Motivering Se till att studiehandledning på modersmålet erbjuds elever som har behov av det. Se till att åtgärdsprogram utarbetas och motsvarar författningarnas krav och att de anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Studiehandledning på modersmålet Enligt gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Av dokumentstudierna framgår att de gymnasieelever som studerar vid Fyrisskolan ofta har relativt låga studieresultat. Av intervjuer med skolledningen, lärare, elever och representanter för elevhälsan framgår att skolan inte regelmässigt beaktar möjligheten att ge studiehandledning på modersmålet då en elevs behov av stödinsatser prövas. Skolinspektionen konstaterar att i utredningar gällande särskilt stöd övervägs i låg utsträckning möjligheten att ge studiehandledning på modersmålet. Åtgärdsprogram I skollagen anges att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller uppvisar andra svårigheter i sin situation på skolan, ska rektor se till att behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska eleven ges sådant stöd. Åtgärdsprogrammen ska ange vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. På Fyrisskolan skrivs åtgärdsprogram utifrån en mall som tillhandahålls av huvudmannen. Programrektorerna beslutar i normalfallet om åtgärdsprogram för de elever som de ansvarar för. På gymnasiesärskolan skrivs åtgärdsprogram endast i undantagsfall och personalen uttrycker uppfattningen att gymnasiesärskolan i sig kan betraktas som ett åtgärdsprogram.

7 7(11) Skolmspektionen har tagit del av ett antal åtgärdsprogram som utarbetats under de senaste terminerna vid Fyrisskolan. I flera av åtgärdsprogrammen går det inte tydligt att utläsa elevens behov. Dessutom är det inte alltid tydligt hur åtgärderna som ska vidtas kan kopplas till elevens behov av stöd. Vidare är kopplingen mellan åtgärder, nationella mål och kunskapskrav låg i flera åtgärdsprogram. Exempelvis anges som åtgärder att uppgifter ska lämnas in utan att det anges vad syftet med uppgifterna är. Som mål anges kunskapskrav utan kunskapshmehåll/kriterier. Av åtgärdsprogrammen framgår det oftast inte heller hur, utan bara när uppföljnmg och utvärdering ska göras. Overklagandehänvisning saknas i flera av de åtgärdsprogram program Skolinspektionen har tagit del av. Sammanfattningsvis framgår av utredningen att det fimis brister i arbetet med särskilt stöd vad gäller studiehandledning på modersmålet och åtgärdsprogrammen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 3 kap. 8 skollagen, 9 kap års gymnasieförordning/8 kap års gymn asief öror dning Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsoinrådet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbudningen. Säkerställa att rektorn tar ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat. Motivering Av skollagen framgår att det både på huvudmanna- och enhetsnivå ska bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet ska under rektors ledning genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever samt vara dokumenterat. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att uppfylla de nationella målen som finns för utbildningen i skollagen och i andra författningar. Skolinspektionen kunde i samband med tillsynen konstatera att enhetsrektorn vid Fyrisskolan är väl förtrogen med verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet är dock inte dokumenterat. Skolans ledning har därför inte en samlad dokumentation som ger en tillräckligt heltäckande bild som underlag för att vidta åtgärder i resultatförbättrande syfte.

8 8(11) Sarrvmanfattningsvis visar utredningen att det finns brister vad avser dokumentationen av skolans samlade resultat. Verksambeten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att avhjälpa bristerna. Författning 4 kap. 6-7 skollagen Personalkompetens Bedömning Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Personalkompetens. Se till att den personal som används vid skolan har utbildning för den undervisning de ska bedriva. Motivering Enligt skollagen ska de lärare som anställts efter den 1 juli 2011 ha utbildrving för den undervisning de ska bedriva. För de lärare som är anställda före den 1 juli 2011 ska, enligt lagen om införande av skollagen, 1985 års skollag tillämpas fram till och med juni Enligt 1985 års skollag ska lärarna ha utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolinspektionen har tagit del av en sammanställning av lärarnas utbildning, anställningsdatum och anstämiingsform. I några fall står det klart att lärare saknar utbndning för den undervisning de bedriver. Rektorn medger att så är fallet.

9 9(11) Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister vad avser lärarnas utbildning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen tilldelas en anmärkning. Författning 2 kap och skollagen, 2 kap års skollag, 33 lagen om införande av skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Lena Rostock. På Skolinspektionens vägnar Maria Caryll Enhetschef Erica Sahlin Föredragande Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Skolinspektionen Bilaga (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som fmns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättnrngar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamlieten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedörnningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommmibeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskiiingstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmaimen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller forskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med

11 Skolinspektionen Bilaga (11) anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (