Tema: Klimat, energi och grön tillväxt

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (4) Datum Regionala partnerskapet (RP) Norrbotten Tid Tisdag 16 juni 2015 Kl Plats Sessionssalen, Länsstyrelsen Tema: Klimat, energi och grön tillväxt Ledamöter: Sven-Erik Österberg Anders Josefsson Anders Öberg Andreas Lind Britta Flinkfeldt Jansson Ellinor Söderlund Eva Furmark Glen Berggård Göran Nilsson Inger Edlund Pedersen Jeanette Wäppling Kurt Wennberg Niklas Nordström Nils Harnesk Ola Leander Ledamöter med förhinder: Ingrid Inga Krister Johansson Tjänstemän/föredragande: Tina Norgren Anna Lindberg Anita Lindfors Carola Medelid Elisabeth Johansson Englund John Kostet Katarina Delsing Katarina Ljunggren Kenneth Sjaunja Lars Roth Marcus Öhman Per-Erik Andersson Staffan Landström Ylva Sardén Landshövding, Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Trafikverket Norrbottens läns landsting Arbetsförmedlingen Handelskammaren Kommunförbundet Norrbotten Företagarna Kommunförbundet Norrbotten SACO TCO Sametinget LO Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Nenet Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Arbetsförmedlingen Luleå tekniska universitet Länsstyrelsen i Norrbotten Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen i Norrbotten POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet Luleå Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 DAGORDNING 2 (4) Datum Diarienummer 1. Inledning Landshövding Sven-Erik Österberg hälsar alla välkommen och öppnar mötet. 2. Upprop Tina Norgren förrättar upprop. 3. Godkännande av dagordning Regionala partnerskapet godkänner dagordningen med tillägg av punkten 8a Regional digital agenda. 4. Korta rapporter: a. Tillväxtutskottet (TU) Katarina Ljunggren informerar om Tillväxtutskottets senaste möte 26 maj då bland annat delfinansiering till strukturfonderna diskuterades. b. Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) Göran Nilsson informerar om kompetensförsörjningsutskottets senaste sammanträde. Utskottet har genomfört ett dialogmöte den 2 juni under temat Integration skapar tillväxt. Den 27 oktober genomförs nästa dialogmöte med temat Finansieringsmöjligheter kompetensförsörjning. c. Green Summit i New York Tina Norgren informerar om att landshövdingen fått en inbjudan från Svenska Handelskammaren i New York till Norrbotten om att delta i konferensen Green Summit i New York. Ytterligare information angående detta skickas ut till ledamöterna. d. Arktis Punkten utgår. e. Aktuellt landsbygdsprogrammet Andreas Lind berättar att det nationella programmet är godkänt och att arbetet pågår med att färdigställa den regionala handlingsplanen. f. OECD studie (bil. 1) John Kostet informerar om arbetet med att ta fram en OECD studie för de fyra nordligaste länen samt Finland och Norge. Norrbotten har svarat på ett frågeformulär som nu skickats in till OECD. Frågeformuläret kan kompletteras efterhand vid

3 DAGORDNING 3 (4) Datum Diarienummer eventuella synpunkter. Tre studieresor kommer att genomföras, den februari 2016 kommer OECD att göra en studieresa till Sverige. Andra kvartalet 2016 kommer preliminärt ett första utkast på rapporten från OECD. Rapporten i sin helhet förväntas bli klar årsskiftet 2016/2017. g. Regionalt tillväxtarbete och finansiering (bil. 2) Katarina Ljunggren informerar om processen kring det regionala tillväxtarbetet. 5. Tema: Klimat, energi och grön tillväxt a. Nuläge, omvärldsanalys (bil. 3) Marcus Öhman informerar om nuläget angående klimat, energi och grön tillväxt samt scenarier för Sverige och möjligheter för Norrbotten. b. Miljö, energi och klimat (bil. 4) Katarina Delsing berättar om Nenets verksamhet och framtida möjligheter i länet kopplat till miljö, klimat och energi. Nenet arbetar på uppdrag av sina ägare, bland annat med att hjälpa kommunerna att implementera Borgmästaravtalet. Borgmästaravtalet innebär att kommunen åtar sig att gå längre än EU:s 2020-mål i sitt arbete med utsläppsminskande åtgärder. c. Klimat- och energistrategin revidering (bil. 5) Ylva Sardèn informerar om arbetet med att uppdatera länets klimat- och energistrategi och de workshops som genomförts under våren De tre inriktningar som man arbetar efter just nu är: ökat systemtänkande, infrastruktur för hållbar utveckling samt integrera system och bryta gränser. d. Vad möjliggörs i programmen (bil. 6) Per-Erik Andersson berättar om vilka insatser som möjliggörs inom energiområdet inom de olika EU-programmen. e. Gemensam dialog utmaningar och möjligheter Regionala partnerskapet diskuterade länets utmaningar och möjligheter inom området klimat, energi och grön tillväxt. 6. Hit gick pengarna (bil. 7, 8) Carola Medelid, Elisabeth Johansson Englund och Kenneth Sjaunja informerade om fördelningen av beviljade medel till utvecklingsprojekt och företagsstöd från Länsstyrelsen och Norrbottens läns landsting under 2014.

4 DAGORDNING 4 (4) Datum Diarienummer 7. Medfinansiering strukturfonderna (bilaga 2) Katarina Ljunggren och Anna Lindberg informerar om den första utlysningen inom strukturfonderna våren 2015 och arbetssättet kopplat kring detta. Det finns en dialog på nationell nivå att se över fördelningen av 1:1 anslaget mellan länen som kan påverka länets möjligheter att medfinansiera de pågående strukturfondsprogrammen. Partnerskapet ställer sig bakom de argument som Länsstyrelsen tagit fram inför den dialog som ska hållas med ansvariga på departementet. 8. Övriga frågor a. Regional digital agenda Andreas Lind informerar om att den nuvarande regionala digitala agendan gäller till årsskiftet 2015 och att det därmed finns ett behov av att ta fram en ny regional digital agenda för perioden Regionala partnerskapet uppdrar åt beredningsgruppen att ta fram ett förslag till uppdrag om att ta fram en regional digital agenda för perioden Nästa möte Nästa möte för Regionala partnerskapet är den 10 september kl , Sessionssalen. 10. Avslutning Landshövding Sven-Erik Österberg avslutar mötet. Vid pennan // Carola Medelid Bilagor: Bilaga 1 - OECD studie Bilaga 2 - Regionalt tillväxtarbete och finansiering Bilaga 3 - Nuläge, omvärldsanalys Bilaga 4 - Miljö, energi och klimat Bilaga 5 - Klimat- och energistrategi - revidering Bilaga 6 - Vad möjliggörs i programmen Bilaga 7 - Hit gick pengarna Bilaga 8 - Landstingets regionala utvecklingsmedel

5 DIVISION Landstingsdirektörens stab Bilaga 1 RP

6 DIVISION Landstingsdirektörens stab Stark, Unik & Lovande

7 Varför en OECD-studie? Verktyg för påverkansarbete Anledningen till att gleshetsbonusen förlängdes var gediget underlag och stark argumentation OECD respekterad röst med stor erfarenhet Transnationell studie kan belysa politiska hinder för samarbete Studien kan stödja regionernas individuella utvecklingsarbete DIVISION Landstingsdirektörens stab

8 Vad är en OECD-studie? Socioekonomisk analys Trender Möjligheter till utveckling Utvecklingsstrategier och åtgärder T.ex. innovationskluster och högre utbildnings roll i regionen Governance Strategiskt utvecklingsarbete Horisontellt samarbete Samarbete mellan offentlig och privat sektor Fallstudier Ca. 10 sidor per region DIVISION Landstingsdirektörens stab

9 Tidsplan Q Q Q Kontrakt skrivs under och ansvariga utnämns Kick-off Bryssel Bakgrundsrapport sammanställs Första studieresan Finland Q Datainsamling och komplettering Andra studieresan Norge Q Q Q Q Tredje studieresan Sverige Första utkast Rapporten slutförs Rapporten presenteras till OECD-kommittén Rapporten publiceras när OECD-kommittéen antagit den. Troligtvis kring årsskiftet DIVISION Landstingsdirektörens stab

10 Bakgrundsrapport Övergripande frågor Stad och land Regional konkurrenskraft Innovation Utbildning Infrastruktur Regional arbetsgrupp med representanter från kommunförbundet, länsstyrelsen och landstinget. Alla svar utgår från befintliga strategier, program och rapporter. Möjlighet till löpande kompletteringar och justeringar. Institutionell organisation och flernivåstyre Social och demografisk struktur DIVISION Landstingsdirektörens stab

11 Nästa fas Q Q Q Kontrakt skrivs under och ansvariga utnämns Kick-off Bryssel Bakgrundsrapport sammanställs Första studieresan Finland (12 juni Uleåborg, tema: entrepreneurship & innovation) Q Datainsamling och komplettering Andra studieresan Norge (1-2 oktober Kirkenes, tema: accessibility & transport) Q Q Q Q Tredje studieresan Sverige (förmodligen i anslutning till EFNS februari i Norrbotten) Första utkast Rapporten slutförs Rapporten presenteras till OECD-kommittéen Rapporten publiceras när OECD-kommittéen antagit den. Troligtvis kring årsskiftet DIVISION Landstingsdirektörens stab

12 Program Bilaga 2 RP Lärande Regionalt tillväxtarbete & finansiering Partnerskap Pengar Prioritering

13 Program Program Lärande Partnerskap Pengar Prioritering RUS regional utvecklingsstrategi, RIS, flera EU-program, Datacenterstrategi m.fl. Programkomplexet Klimat- och energistrategi (ny) Skärgårdsstrategi (ny) Nationell strategi (ny)

14 Program Partnerskap Lärande Partnerskap Pengar Prioritering Regionala partnerskapet Tillväxtutskottet Kompetensförsörjningsutskottet Strukturfondspartnerskap, Interreg Tillväxtberedning m.fl. Politikerforum Tjänstemannaforum Innovationsråd Flernivåstyre - EU-nivå - Nationell nivå - Regionalt - Lokalt

15 Program Prioritering Lärande Partnerskap Pengar Prioritering Fokusera för att nå resultat Mål i RUS (11 stycken) Finansiering till EU-programmen Lägsta arbetslösheten inom EU 2020

16 Program Pengar Lärande Partnerskap Pengar Prioritering Pengar är en viktig förutsättning (men löser inte alla utmaningar) Nya förordningar företagsstöden Stramare villkor i strukturfonderna Smartare finansiering

17 Program Lärande Lärande Partnerskap Pengar Prioritering Följeforskning Uppföljning och utvärdering Årlig dialog med näringsdepartementet Fokusering ökar kravet på uppföljning

18

19 Strukturfonderna första utlysningen våren 2015 Virtuellt projektkontor Lst, NLL och KF Möten med projektägare Finansiering Jan- Feb Projektriggning NYTT: Samordnad beredning Medfinansieringsbeslut 13/4 Mar- Apr TVV & ESF Beredning Tillväxtverket och ESF-rådet beredning Beslutsunderlag till SFP 26/5 Mar- Maj SFP prioriterar Yttrande Lst Norrbotten & Region Västerbotten Strukturfondspartnerskapet 24/6 Juni

20 Strukturfonderna andra utlysningen hösten 2015 Virtuellt projektkontor Lst, NLL och KF Möten med projektägare Aug Projektriggning Finansiering Utlysningen stänger 31/8 Medfinansieringsbeslut 1/10 Okt TVV & ESF Beredning Tillväxtverket och ESF-rådet beredning Beslutsunderlag till SFP 11/11 Okt- Nov SFP prioriterar Yttrande Lst Norrbotten & Region Västerbotten Strukturfondspartnerskapet 9/12 Nov- Dec

21 Bilaga 3 RP Energi för grön tillväxt - Nuläges-/omvärldsanalys, scenarier för Sverige och möjligheter för Norrbotten Marcus Öhman Energiteknik Avd för energivetenskap Luleå tekniska universitet

22 Innehåll Nuläges och omvärldsanalys inom energiområdet Trender och nya innovationer Scenarier och utmaningar för Sverige Möjligheter för Norrbotten Vilka är möjligheterna och utmaningarna? Kan vi konkurrera?

23 Omvärldsanalys I

24 Omvärldsanalys II

25 Omvärldsanalys III

26 Ny produktionskapacitet inom EU (MWel netto)

27 Omvärldsanalys IV ( ) Energiewende (Tyskland) Aktiva självförsörjande konsumenter som kan leverera ut el på nätet Elproduktionen från oregelbundna kraftkällor ökar (vind- och solkraft) Fed-in tariffer i Tyskland om ca 13 euro cent/kwh för takbaserade solceller Behovet av intelligenta och flexibla distributionsnät ökar (Smarta elnät) Energilagring

28 Omvärldsanalys III De senaste tio åren har kostnaderna för solenergi minskat med 80 procent Med ganska pessimistiska antaganden tror vi att totalkostnaden för storskalig solenergi i centrala och södra Europa kommer att minska till mellan 40 och 60 euro per MWh till 2025 Om man kombinerar detta med uppskattningar om utvecklingen av batterier kommer kostnaden för att producera och lagra 1 MWh solel i Tyskland att bli 110 euro år 2025 Som jämförelse kostar el från nya kol- och gaseldade kraftverk mellan 50 och 100 euro per MWh och så mycket som 110 euro per MWh från ny kärnkraft ( )

29 ..och hur är läget i Sverige - Elöverskott även utan Ringhals- och Oskarshamnsreaktorer

30 och hur är läget i Sverige - Elöverskottet håller ner elpriserna

31 och hur är läget i Sverige

32 Regeringens energipolitiska mål och visioner Till 2020: 40% minskning av klimatgasutsläppen (från 1990 nivån och i den icke handlande sektorn) Minst 50% förnybar energi 20% effektivare energianvändning Minst 10% förnybar energi i transportsektorn Till 2030: En fossilbränsleoberoende fordonsflotta Till 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären Osäkerheter: Innebär kärnkraft (fission) hållbar energiförsörjning?

33 Två tänkbara strategier för att nå vision 2050 Kärnenergi i någon form Förnybara energiformer Sol Vind Biobränslen Fission? Fusion? Utmaning: Utveckling av verkligt säkra, kostnadseffektiva och hållbara system Utmaning: Uthållig potential? Hinner vi genomföra omställningen? Vad kommer den att kosta?

34 Vad innebär omställningen? Fossila bränslen och eventuellt också fissionsenergi skall ersättas Inga dramatiska livsstilsförändringar kommer att accepteras Energitillförsel som måste ändras (2011): Transportsektorn: - C:a 115 TWh/år fossila bränslen används idag. Övrig fossilbränsleanvändning (främst industrin) - C:a 52 TWh/år fossila bränslen används idag Elproduktion - Elproduktion i kärnkraftverk c:a 58 TWh/år (varav c:a 7 export)

35 Har vi råd med en helt förnybar elförsörjning? Elproduktion 2011 Vattenkraft: 66 TWh Vindkraft: 6 Biokraftvärme:16 Kärnkraft (7 till export) Elforsk rapport 11:26 (direkta kostnader) -Ny kärnkraft: 440 kr/mwh -Ny kolkondenskraft: 440 -Vindkraft land: Biokraftvärme: Merkostnad förnybart: c:a =160 kr/mwh Kostnad för att ersätta 51 TWh/år framtida kärnkraft eller kolkondens med vindkraft eller biokraftvärme 51*10 6 *160 kr/år = 8,2 miljarder kr/år. Totala skatteuttaget från Sveriges befolkning och företag 2012 var 1569 miljarder kr. Skattefinansiering av förnybar elproduktion ökar skatten med 0,52%. Motsvarar för inkomst kr/månad en ökad skatt från 7014 till 7051 kr/månad eller en halv flaska billigt rödvin per månad. Elförsörjning i Sverige utan kärnkraft och kolkondens innebär ingen stor extra kostnad! Men kan vi få fram det biobränsle som krävs?

36 Användning av biobränsleresursen (2011) Klarar vi mer biokraftvärme? Ytterligare elproduktionsbehov c:a 50 TWh/år Planeringsmål för vindkraft 30 TWh/år (ökning med 24 TWh) Återstår för biokraftvärme 26 TWh/år Med marginalverkningsgrad 85% krävs ytterligare 31 TWh biobränsle/år. Klarar vi mer biodrivmedel? Ytterligare produktionsbehov c:a 60 TWh/år Energiutbyte 65-70% kräver minst ytterligare 86 TWh bioråvara/år Kan resten av fossilbränsleanvändningen ersättas? Det gäller 52 TWh/år. Kräver minst 52TWh/år bioråvara Bioenergi TWh/år Potential säker Industri Bostäder Användning 2011 Potential extra Transporter Uthållig potential Fjärr- och kraftvärme Användning TWh För mer kraftvärme 31 För mer drivmedel 86 Ersättning övrigt fossilbränsle 52 Totalt behov 304 Uthållig potential TWh/år. Uppskattat behov är TWh högre

37 De stora utmaningarna Uppskattad brist i energibalans 2050 c:a 85 TWh/år om fossila bränslen skall bort och kärnenergi inte bedöms uthållig Utmaningar: Effektivare energianvändning, alla sektorer. (slutanvändning idag c:a 400 TWh/år, 20% effektivisering ger 80 TWh/år...) Integrerad produktion av drivmedel, el och värme ur biobränsle (el- och drivmedelsprocesser ger restvärme som måste utnyttjas) Ökat utnyttjande av små värmesänkor för kraftvärmeproduktion (Drivmedelsproduktionen utnyttjar troligen de större värmesänkorna) Mer avancerade kraftvärmeprocesser för ökat elutbyte (Ökad elproduktion med minskande värmeunderlag kräver ökat elutbyte Ersätta fossilt kol-/olja-/reduktionsmedel i vår stål och gruvindustri

38 Möjligheter för Norrbotten Intressant biobränsle- och vindpotential Energiintensiv industri Skogs- Gruv- Stål- Ny industri - Datacenters Statligt ägd industri beställare av förnybar energi och möjliggörare för nya innovationer Stark FoU aktivitet (LTU, SP-ETC, Swerea- MEFOS, Swerea-SICOMP, LKAB, NENET)

39 Stark politisk ledning Utmaningar/Behov Intresse från energiintensiv industri Styrning av statligt ägda bolag? Demonstratorer SME företag

40 Exempel på möjligheter för Norrbotten: Skogsindustrin utvecklas till ett bioraffinaderi O2 Electrolysis H2 H2O

41 Exempel på möjligheter i Norrbotten: Nyttja skogsbränslen/grönt energikol i gruv- och stålindustrin Stålindustrin utvecklas till ett bioraffinaderi!

42 Great ideas grow better below zero! Vad kan vi göra tillsammans?

43 Bilaga 4 RP Miljö, energi och klimat Katarina Delsing, VD Norrbottens energikontor

44 Europas nordligaste energikontor Ingår i ett nätverk av: 14 energikontor i Sverige 450 energikontor i Europa Samverkan genom: Energikontoren Sverige FEDARENE

45 Startade som ett projekt 1997 Permanent verksamhet och AB sedan 2000 Ägs av Norrbottens landsting och kommuner Verksamhet i Norrbotten och Västerbotten 12 kompetenta och engagerade medarbetare, varav 2 i Umeå och 2 i Jokkmokk

46 Verksamhetens uppdrag och mål Driva energi- och klimatfrågor på lokal och regional nivå i ett internationellt perspektiv Arbeta för att öka andelen förnybar energi i regionen Arbeta för en effektivare användning av energi- och naturresurser Bidra till utvecklingen av samarbete inom energi- och klimatområdet

47 Detta gör vi genom att: Initiera och samordna projekt Vara ägarnas expertorgan inom klimat- och energifrågor Omvärldsanalys Delta i utvecklingen av och verksamhet i linje med regionala utvecklingsstrategier Aktiv i olika nätverk Operativt utföra NLL:s åtaganden som regional samordnare av Borgmästaravtalet Bilda ett branschråd för energi- och klimatfrågor

48 Sverige har ca 50 kommuner som skrivit på Borgmästaravtalet Norrbotten Piteå, gick med 2009 Jokkmokk, gick med 2011 Övertorneå, gick med 2013 Arjeplog, gick med 2013 Kiruna, gick med 2013 Älvsbyn, gick med 2013 Luleå beslutade om att skriva på jan 2015 Boden har beslutat om att skriva på Västerbotten Umeå, gick med 2011 Lycksele, gick med 2012 Skellefteå, gick med 2014

49

50 Tre dimensioner av hållbarhet Social: Bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls Ekonomisk: En ekonomisk utveckling där den totala mängden kapital är konstant eller ökar Ekologisk: Samhället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Hållbar utveckling Ekonomisk hållbarhet

51 Jordens kapacitet Jordens biologiska kapacitet handlar om dess förmåga att tillhandahålla Ekosystemtjänster Sånt vi är fullständigt beroende av! -Gör syre -Renar luften -Renar vatten -Vår mat -Material till hus, kläder m.m. -Mediciner -Pollinering -m.m.

52 Ekologiska fotavtryck Vårt sätt att leva blir ekologiska fotavtryck i naturen Befolkningsmängd Konsumtion o mat Resor Teknik

53 Ekologiska fotavtryck Våra ekologiska fotavtryck [globala hektar/person och år] -Sverige 6 -Kina 2.3 -USA 7 -Fören. ArabEmir. 10 -Världen 2.7 Vad klarar jorden? -Tillgängligt 1.8

54 Hur många jordklot behövs?

55 Vilka mål har vi för 2020?

56 Vilka mål har EU för 2030? Minst 40% lägre växthusgasutsläpp än 1990 Minst 27% förnybara energi Minst 27% högre energieffektivitet Vilka mål har EU för 2050? Minska utsläppen mede 80-95% jämfört med 1990 års nivåer som en del av industriländernas insatser Vilka mål har Sverige för 2050? Inga nettoutsläpp av koldioxid Fossiloberoende fordonsflotta

57 Energianvändning per energibärare Sverige (TWh) Sverige (%) Norrbotten (TWh) Petroleumprodukter 96 25,6 4,7 15,2 Kol o koks 14 3,8 11,0 35,4 Natur/stadsgas, övr. 11 2,9 0,046 0,1 Biobränsle 77 20,5 5,7 18,4 Fjärrvärme 51 13,7 2,0 6,6 El ,5 7,5 24,3 Totalt Norrbotten (%)

58 Hur ser energianvändningen ut? Sverige 373 TWh varav 125 TWh el och 130 TWh fossilt 51% förnybart (2012) Norrbotten 31 TWh (2011) varav 7.5 TWh el (2013) och 15,75 TWh fossilt 49 % förnybart inkl. el och fjärrvärme 100 GWh ( ) varav 11.5 GWh el (2013) 39.5 GWh flytande icke förnybart

59 100 procent förnybart ett möjligt energimål De största hindren mot förnybar energi är mentala. Genom en kombination av effektivare energianvändning och fortsatt utbyggnad av alternativen kan Sverige visa vägen för övriga Europa. Det skriver Göran Bryntse, Bodil Jönsson och Anders Wijkman. SvD 20 jan 2014

60 Hur kan vi bli bättre? Energieffektivisering Öka andel förnybar energi och användningen av spillvärme Nya drivmedel GWh ( ) varav 11.5 GWh el (2013) 39.5 GWh flytande icke förnybart

61 Energieffektivisering Sparsam körning Möjlighet att spara upp till 20 % Samåkning, kollektivt, cykla, gå Energieffektivisering Hushåll % möjligt med enkla åtgärder Minst 30 % med temperatursänkning, energieffektiv belysning och vitvaror m.m. Energieffektivisering Företag och offentlig verksamhet 20 % möjligt med enklare åtgärder % möjligt med mer omfattande åtgärder

62 Potential av förnybar energi i 21 kommuner i Norrbotten och Västerbotten [TWh] från NV Eko Vattenkraft 2,9 Vindkraft 43 Skogsbränslen 9,4 Åkerbränslen 0,2 Solvärme 0,45 Spillvärme 1,6 Restprodukter 0,1 (Biogas) Naturkyla/värme Mycket stor Övriga åtta kommuner TOTALT ca 100

63 Hur kan vi jobba med energiomställning i regionen? Systemperspektiv Lokala arbetstillfällen Skapa lokala värden affärsmodeller Få med regionen i investeringar för att få del av vinsten Norrbotten en föregångare då det gäller hållbara energilösningar

64 Exempel på intressanta utvecklingsområden Lagring av överskotts-el Värmelagring Året runt växthus Småskaliga kraftvärmeverk Drivmedelsproduktion

65 Vilken väg väljer vi?

66 Följ oss på och Facebook

67 Bilaga 5 RP Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Sammanfattning av genomförda workshops våren 2015

68 Workshops våren 2015 Vi har genomfört tre workshops, en om tillväxt, en om samhällsplanering och en om transporter. Totalt har 25 olika individer deltagit. De som deltagit mest frekvent är: Kommuner Norrbottens läns landsting Nenet AB Naturskyddsföreningen Länsstyrelsen Skogsstyrelsen Trafikverket

69 Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser bidrar till att Sveriges mål om noll nettoutsläpp uppnås. Energiförsörjningen baserar på förnybara energikällor under bevarande av den biologiska mångfalden. Norrbotten är ett robust län med hög livskvalité där energi- och klimatsmarta varor och tjänster är basen för ekonomin.

70 Ökat systemtänkande Öka återanvändnings- och återvinningsgraden för resurser, tex material och energi. Tänk i termer av en cirkulär ekonomi där nyttan och värdet på resurser nyttjas optimalt. Rätt energi/råvara till rätt sak. Styr tillgångarna så att maximal effektivitet och verkningsgrad uppnås. Möjligheterna till socialt företagande så väl som traditionellt företagande inom resursåtervinning, reparationer, renovering etc. är stora! Stor grad av energieffektivisering kan uppnås!

71 Infrastruktur för hållbar utveckling Minska transportbehovet genom att utveckla IT-lösningar, lokal matproduktion, samordnade transporter (gods/persontrafik) etc. Minska klimatpåverkan från transporter genom att skapa infrastruktur för olika drivmedel, bygga ut laddinfrastruktur samt öka tillgången till samordnade, beställningsstyrda kollektivtrafiklösningar. Utveckla koncept kring en effektivisering av hela resan. Systemtänkande och utveckling av nya lösningar behöver premieras och stöttas!

72 Integrera system och bryta gränser Bryt traditionella systemgränser och definiera nya system Integrera system för att utveckla nya, bättre lösningar Forskning, utveckling, testning och innovationer behövs! Tillväxt, transporter och samhällsplanering blir irrelevanta begrepp, om de behandlas var för sig, som snarare hindrar än driver utvecklingen framåt Tillväxt Samhällsplanering Transporter

73 Styrmedel Premiera de som gör rätt Nyttja befintliga regelverk fullt ut Visa politisk vilja (frågan måste bli politiskt viktig på riktigt) Fatta och följ strategiska, långsiktiga beslut som leder mot hållbarhet Sök win-win situationer och lösningar Engagera företag som vill och vågar Nyttja offentlighetens uppdrag att vara föregångare i detta arbete

74 Strategiska inriktningar Ökad återvinning/-användning av resurser Optimering av nytta och värde på resurser (energi, material etc.) Styrning av tillgångar för maximering av effektivitet och verkningsgrad (cirkulär ekonomi) Minskat transportbehov Diversifiering av drivmedelsmarknaden, inkl. elinfrastrukturen Utveckling av nya, innovativa kollektivtrafiklösningar Utveckling av nya integrerade system (holistiskt systemtänkande) Nyttjande av offentlighetens uppdrag att vara föregångare

75 Viktigast av allt Länets politiker och aktörer måste visa mod och vilja att fatta beslut som leder till ett hållbart samhälle! Frågorna måste lyftas och obekväma, komplicerade beslut behöver fattas! Förslag på aktiviteter som kan genomföras direkt: Skriv en debattartikel om att, och varför, klimat- och energiförsörjningsfrågorna är viktiga! Samla en grupp med strategiska beslutsfattare som diskuterar klimat- och energifrågorna!

76 Vad möjliggörs i programmen - Tema: Klimat, energi och grön tillväxt Program Insatsområden Fokusområden Vad Målgrupp kontaktperson Mål 2 ERUF Hållbar energi och miljöteknik Carola Medelid Mål 2 ERUF Mål 2 ERUF 1- Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 3- Att öka små och medelstora företags (SMF) konkurr enskraft, 4 - Att stödja övergången till en CO2-snål ekonomi i alla sektorer Hållbar energi och miljöteknik Miljödriven omställning och hållbar tillväxt. Utveckling av idéer, produkter och tjänster som bidrar till att naturresurser används skonsamt och resurseffektivt och att nya affärsmöjligheter, jobb och marknader för miljöteknik utvecklas Stärka och utveckla företagande baserat på smartare och mer hållbara, nya och utvecklade produkter från fokusområdena Öka energieffektiviteten och användningen av förnybar energi i Övre Norrlands små och medelstora företag Öka energieffektiviteten och användningen av förnybar energi inom offentlig sektor och bostadssektorn SMF- --- Produkter, tjänster och metoder SMF Produkter, tjänster och metoder Små och medelstora företag, ekonomiska och ideella föreningar. Offentliga aktörer, små och medelstora företag, ekonomiska och ideella föreningar Gunilla Havnesköld Ylva Sardén Bilaga 6 RP

77 Vad möjliggörs i programmen - Tema: Klimat, energi och grön tillväxt Program Insats- Fokusområden Vad Målgrupp Kontaktperson områden Mål 2 ESF - Om det finns kompetensbrist Tove Cullhed Landsbygdsprogrammet Delåtgärd: 6.4/5c Landsbygdsföretag - energi Främja tillgång till och användning av förnybar energi. Energi till försäljning Landsbygdsprogrammet Delåtgärd 4.1/5c, 5d 6.4/5c, 5d Jordbruk och trädgård produktionsinveste ringar Förnybar energi: Biobränsle, biovärme, bio-el, biodrivmedel, biogas om annat substrat än gödsel Obs! Energin eller biobränslen måste säljas vidare Förbättra företagens hållbarhet och användningen av förnybar energi Energieffektivisering, produktion av förnybar energi, förbättrad gödselanvändning, rötresthantering, biogas Energieffektivisering: ventilation, belysning, värmeväxlare eller isolering Förnybar energi: Bioenergi, vind, luft, sol, vatten, jord och berg (vindkraft max gårdsverk) Små företag på landsbygden Jordbruksoch trädgårdsföret ag Jonas Larsson/ Johanna Lindberg Jonas Larsson/ Johanna Lindberg

78 Vad möjliggörs i programmen - Tema: Klimat, energi och grön tillväxt Program Insatsområden Fokusområden Vad Målgrupp kontaktperson Interreg Nord 1- Forskning och Innovation Kairi Pääsuke Interreg Nord Interreg Nord 2 Entreprenörskap 3 Kultur och miljö Energi och miljöteknik/ Clean Tech Energi och miljöteknik/ Clean Tech Insatser som uppmuntrar och möjliggör innovation, produktutveckling och entreprenörskap inklusive grön ekonomi Företag i gränsöverskridande samverkan skapa nya produkter, tjänster och metoder, öka innovationsgraden och/eller underlätta inträdet på nya marknader. Stödja industriell omställning till en resurseffektiv ekonomi, främja grön tillväxt, miljöinnovation och miljöledning i den offentliga och den privata sektorn Kommuner, regioner som ska resultera till ökade kunskaper om resurseffektiv ekonomi, främja grön tillväxt, miljöinnovation och miljöledning i den offentliga och den privata sektorn SMF ---- produkter, tjänster och metoder SMF --- produkter, tjänster och metoder Offentliga organisationer och ideella föreningar Offentliga sektorns kunskap och kompetens om grön tillväxt och resurseffektivitet har ökat i regionen. Kairi Pääsuke Kairi Pääsuke

79

80 Hit Gick Pengarna 2014 Bilaga 7 RP

81 Beviljade stöd möjliggör viktiga satsningar

82 Fördelning beviljade utvecklingsprojekt

83 Fördelning beviljade utvecklingsprojekt % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Summa av Summa av 2014

84 Förväntat resultat av beviljade utvecklingsprojekt Antal Kvinnor Män Antal deltagande företag, ledda av Arbetstillfällen, antal Nya företag antal, ledda av

85 Regionala företagsstöd 186 beslut 91 mkr 79% bifall

86 Företagsstöd fördelat på branscher Besöksnäring 12% Biltest 29% Företagstjänster Hantverk, kreativa näringar Tillverkningsindustri Innovationsbidrag 40% 12% 6% 1%

87 Antal stöd fördelat på företagsledare

88 Företagsstöd per kommun Mkr

89 Uppföljning av stöd företag 300 nya jobb 80% går med vinst Export 55% Stödet har betydelse Låg dödlighet

90 Nya förordningar regionala företagsstöd Modernisera och effektivisera Träffsäkerhet Större tolkningsutrymme i regionen

91 Regionala utvecklingsmedel 2014 Bilaga 8 RP Totalt beviljade medel kr Varav till unga kr (25,16 %) Växlas upp till kr DIVISION Landstingsdirektörens stab RP BILD 1

92 Regionala utvecklingsmedel 2014 Prioriterade områden 1% 19% 19% Gränsöverskridande samarbete 1% Forskning och innovationer Kompetens- och ökat arbetskraftförsörjning Företagande och entreprenörsskap 20% Tillgänglighet - transporter och IKT 40% Övrigt (livsmiljöer, integration, mågfald) DIVISION Landstingsdirektörens stab RP BILD 2