Tema: Klimat, energi och grön tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: Klimat, energi och grön tillväxt"

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (4) Datum Regionala partnerskapet (RP) Norrbotten Tid Tisdag 16 juni 2015 Kl Plats Sessionssalen, Länsstyrelsen Tema: Klimat, energi och grön tillväxt Ledamöter: Sven-Erik Österberg Anders Josefsson Anders Öberg Andreas Lind Britta Flinkfeldt Jansson Ellinor Söderlund Eva Furmark Glen Berggård Göran Nilsson Inger Edlund Pedersen Jeanette Wäppling Kurt Wennberg Niklas Nordström Nils Harnesk Ola Leander Ledamöter med förhinder: Ingrid Inga Krister Johansson Tjänstemän/föredragande: Tina Norgren Anna Lindberg Anita Lindfors Carola Medelid Elisabeth Johansson Englund John Kostet Katarina Delsing Katarina Ljunggren Kenneth Sjaunja Lars Roth Marcus Öhman Per-Erik Andersson Staffan Landström Ylva Sardén Landshövding, Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Trafikverket Norrbottens läns landsting Arbetsförmedlingen Handelskammaren Kommunförbundet Norrbotten Företagarna Kommunförbundet Norrbotten SACO TCO Sametinget LO Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Nenet Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Arbetsförmedlingen Luleå tekniska universitet Länsstyrelsen i Norrbotten Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen i Norrbotten POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet Luleå Stationsgatan

2 DAGORDNING 2 (4) Datum Diarienummer 1. Inledning Landshövding Sven-Erik Österberg hälsar alla välkommen och öppnar mötet. 2. Upprop Tina Norgren förrättar upprop. 3. Godkännande av dagordning Regionala partnerskapet godkänner dagordningen med tillägg av punkten 8a Regional digital agenda. 4. Korta rapporter: a. Tillväxtutskottet (TU) Katarina Ljunggren informerar om Tillväxtutskottets senaste möte 26 maj då bland annat delfinansiering till strukturfonderna diskuterades. b. Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) Göran Nilsson informerar om kompetensförsörjningsutskottets senaste sammanträde. Utskottet har genomfört ett dialogmöte den 2 juni under temat Integration skapar tillväxt. Den 27 oktober genomförs nästa dialogmöte med temat Finansieringsmöjligheter kompetensförsörjning. c. Green Summit i New York Tina Norgren informerar om att landshövdingen fått en inbjudan från Svenska Handelskammaren i New York till Norrbotten om att delta i konferensen Green Summit i New York. Ytterligare information angående detta skickas ut till ledamöterna. d. Arktis Punkten utgår. e. Aktuellt landsbygdsprogrammet Andreas Lind berättar att det nationella programmet är godkänt och att arbetet pågår med att färdigställa den regionala handlingsplanen. f. OECD studie (bil. 1) John Kostet informerar om arbetet med att ta fram en OECD studie för de fyra nordligaste länen samt Finland och Norge. Norrbotten har svarat på ett frågeformulär som nu skickats in till OECD. Frågeformuläret kan kompletteras efterhand vid

3 DAGORDNING 3 (4) Datum Diarienummer eventuella synpunkter. Tre studieresor kommer att genomföras, den februari 2016 kommer OECD att göra en studieresa till Sverige. Andra kvartalet 2016 kommer preliminärt ett första utkast på rapporten från OECD. Rapporten i sin helhet förväntas bli klar årsskiftet 2016/2017. g. Regionalt tillväxtarbete och finansiering (bil. 2) Katarina Ljunggren informerar om processen kring det regionala tillväxtarbetet. 5. Tema: Klimat, energi och grön tillväxt a. Nuläge, omvärldsanalys (bil. 3) Marcus Öhman informerar om nuläget angående klimat, energi och grön tillväxt samt scenarier för Sverige och möjligheter för Norrbotten. b. Miljö, energi och klimat (bil. 4) Katarina Delsing berättar om Nenets verksamhet och framtida möjligheter i länet kopplat till miljö, klimat och energi. Nenet arbetar på uppdrag av sina ägare, bland annat med att hjälpa kommunerna att implementera Borgmästaravtalet. Borgmästaravtalet innebär att kommunen åtar sig att gå längre än EU:s 2020-mål i sitt arbete med utsläppsminskande åtgärder. c. Klimat- och energistrategin revidering (bil. 5) Ylva Sardèn informerar om arbetet med att uppdatera länets klimat- och energistrategi och de workshops som genomförts under våren De tre inriktningar som man arbetar efter just nu är: ökat systemtänkande, infrastruktur för hållbar utveckling samt integrera system och bryta gränser. d. Vad möjliggörs i programmen (bil. 6) Per-Erik Andersson berättar om vilka insatser som möjliggörs inom energiområdet inom de olika EU-programmen. e. Gemensam dialog utmaningar och möjligheter Regionala partnerskapet diskuterade länets utmaningar och möjligheter inom området klimat, energi och grön tillväxt. 6. Hit gick pengarna (bil. 7, 8) Carola Medelid, Elisabeth Johansson Englund och Kenneth Sjaunja informerade om fördelningen av beviljade medel till utvecklingsprojekt och företagsstöd från Länsstyrelsen och Norrbottens läns landsting under 2014.

4 DAGORDNING 4 (4) Datum Diarienummer 7. Medfinansiering strukturfonderna (bilaga 2) Katarina Ljunggren och Anna Lindberg informerar om den första utlysningen inom strukturfonderna våren 2015 och arbetssättet kopplat kring detta. Det finns en dialog på nationell nivå att se över fördelningen av 1:1 anslaget mellan länen som kan påverka länets möjligheter att medfinansiera de pågående strukturfondsprogrammen. Partnerskapet ställer sig bakom de argument som Länsstyrelsen tagit fram inför den dialog som ska hållas med ansvariga på departementet. 8. Övriga frågor a. Regional digital agenda Andreas Lind informerar om att den nuvarande regionala digitala agendan gäller till årsskiftet 2015 och att det därmed finns ett behov av att ta fram en ny regional digital agenda för perioden Regionala partnerskapet uppdrar åt beredningsgruppen att ta fram ett förslag till uppdrag om att ta fram en regional digital agenda för perioden Nästa möte Nästa möte för Regionala partnerskapet är den 10 september kl , Sessionssalen. 10. Avslutning Landshövding Sven-Erik Österberg avslutar mötet. Vid pennan // Carola Medelid Bilagor: Bilaga 1 - OECD studie Bilaga 2 - Regionalt tillväxtarbete och finansiering Bilaga 3 - Nuläge, omvärldsanalys Bilaga 4 - Miljö, energi och klimat Bilaga 5 - Klimat- och energistrategi - revidering Bilaga 6 - Vad möjliggörs i programmen Bilaga 7 - Hit gick pengarna Bilaga 8 - Landstingets regionala utvecklingsmedel

5 DIVISION Landstingsdirektörens stab Bilaga 1 RP

6 DIVISION Landstingsdirektörens stab Stark, Unik & Lovande

7 Varför en OECD-studie? Verktyg för påverkansarbete Anledningen till att gleshetsbonusen förlängdes var gediget underlag och stark argumentation OECD respekterad röst med stor erfarenhet Transnationell studie kan belysa politiska hinder för samarbete Studien kan stödja regionernas individuella utvecklingsarbete DIVISION Landstingsdirektörens stab

8 Vad är en OECD-studie? Socioekonomisk analys Trender Möjligheter till utveckling Utvecklingsstrategier och åtgärder T.ex. innovationskluster och högre utbildnings roll i regionen Governance Strategiskt utvecklingsarbete Horisontellt samarbete Samarbete mellan offentlig och privat sektor Fallstudier Ca. 10 sidor per region DIVISION Landstingsdirektörens stab

9 Tidsplan Q Q Q Kontrakt skrivs under och ansvariga utnämns Kick-off Bryssel Bakgrundsrapport sammanställs Första studieresan Finland Q Datainsamling och komplettering Andra studieresan Norge Q Q Q Q Tredje studieresan Sverige Första utkast Rapporten slutförs Rapporten presenteras till OECD-kommittén Rapporten publiceras när OECD-kommittéen antagit den. Troligtvis kring årsskiftet DIVISION Landstingsdirektörens stab

10 Bakgrundsrapport Övergripande frågor Stad och land Regional konkurrenskraft Innovation Utbildning Infrastruktur Regional arbetsgrupp med representanter från kommunförbundet, länsstyrelsen och landstinget. Alla svar utgår från befintliga strategier, program och rapporter. Möjlighet till löpande kompletteringar och justeringar. Institutionell organisation och flernivåstyre Social och demografisk struktur DIVISION Landstingsdirektörens stab

11 Nästa fas Q Q Q Kontrakt skrivs under och ansvariga utnämns Kick-off Bryssel Bakgrundsrapport sammanställs Första studieresan Finland (12 juni Uleåborg, tema: entrepreneurship & innovation) Q Datainsamling och komplettering Andra studieresan Norge (1-2 oktober Kirkenes, tema: accessibility & transport) Q Q Q Q Tredje studieresan Sverige (förmodligen i anslutning till EFNS februari i Norrbotten) Första utkast Rapporten slutförs Rapporten presenteras till OECD-kommittéen Rapporten publiceras när OECD-kommittéen antagit den. Troligtvis kring årsskiftet DIVISION Landstingsdirektörens stab

12 Program Bilaga 2 RP Lärande Regionalt tillväxtarbete & finansiering Partnerskap Pengar Prioritering

13 Program Program Lärande Partnerskap Pengar Prioritering RUS regional utvecklingsstrategi, RIS, flera EU-program, Datacenterstrategi m.fl. Programkomplexet Klimat- och energistrategi (ny) Skärgårdsstrategi (ny) Nationell strategi (ny)

14 Program Partnerskap Lärande Partnerskap Pengar Prioritering Regionala partnerskapet Tillväxtutskottet Kompetensförsörjningsutskottet Strukturfondspartnerskap, Interreg Tillväxtberedning m.fl. Politikerforum Tjänstemannaforum Innovationsråd Flernivåstyre - EU-nivå - Nationell nivå - Regionalt - Lokalt

15 Program Prioritering Lärande Partnerskap Pengar Prioritering Fokusera för att nå resultat Mål i RUS (11 stycken) Finansiering till EU-programmen Lägsta arbetslösheten inom EU 2020

16 Program Pengar Lärande Partnerskap Pengar Prioritering Pengar är en viktig förutsättning (men löser inte alla utmaningar) Nya förordningar företagsstöden Stramare villkor i strukturfonderna Smartare finansiering

17 Program Lärande Lärande Partnerskap Pengar Prioritering Följeforskning Uppföljning och utvärdering Årlig dialog med näringsdepartementet Fokusering ökar kravet på uppföljning

18

19 Strukturfonderna första utlysningen våren 2015 Virtuellt projektkontor Lst, NLL och KF Möten med projektägare Finansiering Jan- Feb Projektriggning NYTT: Samordnad beredning Medfinansieringsbeslut 13/4 Mar- Apr TVV & ESF Beredning Tillväxtverket och ESF-rådet beredning Beslutsunderlag till SFP 26/5 Mar- Maj SFP prioriterar Yttrande Lst Norrbotten & Region Västerbotten Strukturfondspartnerskapet 24/6 Juni

20 Strukturfonderna andra utlysningen hösten 2015 Virtuellt projektkontor Lst, NLL och KF Möten med projektägare Aug Projektriggning Finansiering Utlysningen stänger 31/8 Medfinansieringsbeslut 1/10 Okt TVV & ESF Beredning Tillväxtverket och ESF-rådet beredning Beslutsunderlag till SFP 11/11 Okt- Nov SFP prioriterar Yttrande Lst Norrbotten & Region Västerbotten Strukturfondspartnerskapet 9/12 Nov- Dec

21 Bilaga 3 RP Energi för grön tillväxt - Nuläges-/omvärldsanalys, scenarier för Sverige och möjligheter för Norrbotten Marcus Öhman Energiteknik Avd för energivetenskap Luleå tekniska universitet

22 Innehåll Nuläges och omvärldsanalys inom energiområdet Trender och nya innovationer Scenarier och utmaningar för Sverige Möjligheter för Norrbotten Vilka är möjligheterna och utmaningarna? Kan vi konkurrera?

23 Omvärldsanalys I

24 Omvärldsanalys II

25 Omvärldsanalys III

26 Ny produktionskapacitet inom EU (MWel netto)

27 Omvärldsanalys IV ( ) Energiewende (Tyskland) Aktiva självförsörjande konsumenter som kan leverera ut el på nätet Elproduktionen från oregelbundna kraftkällor ökar (vind- och solkraft) Fed-in tariffer i Tyskland om ca 13 euro cent/kwh för takbaserade solceller Behovet av intelligenta och flexibla distributionsnät ökar (Smarta elnät) Energilagring

28 Omvärldsanalys III De senaste tio åren har kostnaderna för solenergi minskat med 80 procent Med ganska pessimistiska antaganden tror vi att totalkostnaden för storskalig solenergi i centrala och södra Europa kommer att minska till mellan 40 och 60 euro per MWh till 2025 Om man kombinerar detta med uppskattningar om utvecklingen av batterier kommer kostnaden för att producera och lagra 1 MWh solel i Tyskland att bli 110 euro år 2025 Som jämförelse kostar el från nya kol- och gaseldade kraftverk mellan 50 och 100 euro per MWh och så mycket som 110 euro per MWh från ny kärnkraft ( )

29 ..och hur är läget i Sverige - Elöverskott även utan Ringhals- och Oskarshamnsreaktorer

30 och hur är läget i Sverige - Elöverskottet håller ner elpriserna

31 och hur är läget i Sverige

32 Regeringens energipolitiska mål och visioner Till 2020: 40% minskning av klimatgasutsläppen (från 1990 nivån och i den icke handlande sektorn) Minst 50% förnybar energi 20% effektivare energianvändning Minst 10% förnybar energi i transportsektorn Till 2030: En fossilbränsleoberoende fordonsflotta Till 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären Osäkerheter: Innebär kärnkraft (fission) hållbar energiförsörjning?

33 Två tänkbara strategier för att nå vision 2050 Kärnenergi i någon form Förnybara energiformer Sol Vind Biobränslen Fission? Fusion? Utmaning: Utveckling av verkligt säkra, kostnadseffektiva och hållbara system Utmaning: Uthållig potential? Hinner vi genomföra omställningen? Vad kommer den att kosta?

34 Vad innebär omställningen? Fossila bränslen och eventuellt också fissionsenergi skall ersättas Inga dramatiska livsstilsförändringar kommer att accepteras Energitillförsel som måste ändras (2011): Transportsektorn: - C:a 115 TWh/år fossila bränslen används idag. Övrig fossilbränsleanvändning (främst industrin) - C:a 52 TWh/år fossila bränslen används idag Elproduktion - Elproduktion i kärnkraftverk c:a 58 TWh/år (varav c:a 7 export)

35 Har vi råd med en helt förnybar elförsörjning? Elproduktion 2011 Vattenkraft: 66 TWh Vindkraft: 6 Biokraftvärme:16 Kärnkraft (7 till export) Elforsk rapport 11:26 (direkta kostnader) -Ny kärnkraft: 440 kr/mwh -Ny kolkondenskraft: 440 -Vindkraft land: Biokraftvärme: Merkostnad förnybart: c:a =160 kr/mwh Kostnad för att ersätta 51 TWh/år framtida kärnkraft eller kolkondens med vindkraft eller biokraftvärme 51*10 6 *160 kr/år = 8,2 miljarder kr/år. Totala skatteuttaget från Sveriges befolkning och företag 2012 var 1569 miljarder kr. Skattefinansiering av förnybar elproduktion ökar skatten med 0,52%. Motsvarar för inkomst kr/månad en ökad skatt från 7014 till 7051 kr/månad eller en halv flaska billigt rödvin per månad. Elförsörjning i Sverige utan kärnkraft och kolkondens innebär ingen stor extra kostnad! Men kan vi få fram det biobränsle som krävs?

36 Användning av biobränsleresursen (2011) Klarar vi mer biokraftvärme? Ytterligare elproduktionsbehov c:a 50 TWh/år Planeringsmål för vindkraft 30 TWh/år (ökning med 24 TWh) Återstår för biokraftvärme 26 TWh/år Med marginalverkningsgrad 85% krävs ytterligare 31 TWh biobränsle/år. Klarar vi mer biodrivmedel? Ytterligare produktionsbehov c:a 60 TWh/år Energiutbyte 65-70% kräver minst ytterligare 86 TWh bioråvara/år Kan resten av fossilbränsleanvändningen ersättas? Det gäller 52 TWh/år. Kräver minst 52TWh/år bioråvara Bioenergi TWh/år Potential säker Industri Bostäder Användning 2011 Potential extra Transporter Uthållig potential Fjärr- och kraftvärme Användning TWh För mer kraftvärme 31 För mer drivmedel 86 Ersättning övrigt fossilbränsle 52 Totalt behov 304 Uthållig potential TWh/år. Uppskattat behov är TWh högre

37 De stora utmaningarna Uppskattad brist i energibalans 2050 c:a 85 TWh/år om fossila bränslen skall bort och kärnenergi inte bedöms uthållig Utmaningar: Effektivare energianvändning, alla sektorer. (slutanvändning idag c:a 400 TWh/år, 20% effektivisering ger 80 TWh/år...) Integrerad produktion av drivmedel, el och värme ur biobränsle (el- och drivmedelsprocesser ger restvärme som måste utnyttjas) Ökat utnyttjande av små värmesänkor för kraftvärmeproduktion (Drivmedelsproduktionen utnyttjar troligen de större värmesänkorna) Mer avancerade kraftvärmeprocesser för ökat elutbyte (Ökad elproduktion med minskande värmeunderlag kräver ökat elutbyte Ersätta fossilt kol-/olja-/reduktionsmedel i vår stål och gruvindustri

38 Möjligheter för Norrbotten Intressant biobränsle- och vindpotential Energiintensiv industri Skogs- Gruv- Stål- Ny industri - Datacenters Statligt ägd industri beställare av förnybar energi och möjliggörare för nya innovationer Stark FoU aktivitet (LTU, SP-ETC, Swerea- MEFOS, Swerea-SICOMP, LKAB, NENET)

39 Stark politisk ledning Utmaningar/Behov Intresse från energiintensiv industri Styrning av statligt ägda bolag? Demonstratorer SME företag

40 Exempel på möjligheter för Norrbotten: Skogsindustrin utvecklas till ett bioraffinaderi O2 Electrolysis H2 H2O

41 Exempel på möjligheter i Norrbotten: Nyttja skogsbränslen/grönt energikol i gruv- och stålindustrin Stålindustrin utvecklas till ett bioraffinaderi!

42 Great ideas grow better below zero! Vad kan vi göra tillsammans?

43 Bilaga 4 RP Miljö, energi och klimat Katarina Delsing, VD Norrbottens energikontor

44 Europas nordligaste energikontor Ingår i ett nätverk av: 14 energikontor i Sverige 450 energikontor i Europa Samverkan genom: Energikontoren Sverige FEDARENE

45 Startade som ett projekt 1997 Permanent verksamhet och AB sedan 2000 Ägs av Norrbottens landsting och kommuner Verksamhet i Norrbotten och Västerbotten 12 kompetenta och engagerade medarbetare, varav 2 i Umeå och 2 i Jokkmokk

46 Verksamhetens uppdrag och mål Driva energi- och klimatfrågor på lokal och regional nivå i ett internationellt perspektiv Arbeta för att öka andelen förnybar energi i regionen Arbeta för en effektivare användning av energi- och naturresurser Bidra till utvecklingen av samarbete inom energi- och klimatområdet

47 Detta gör vi genom att: Initiera och samordna projekt Vara ägarnas expertorgan inom klimat- och energifrågor Omvärldsanalys Delta i utvecklingen av och verksamhet i linje med regionala utvecklingsstrategier Aktiv i olika nätverk Operativt utföra NLL:s åtaganden som regional samordnare av Borgmästaravtalet Bilda ett branschråd för energi- och klimatfrågor

48 Sverige har ca 50 kommuner som skrivit på Borgmästaravtalet Norrbotten Piteå, gick med 2009 Jokkmokk, gick med 2011 Övertorneå, gick med 2013 Arjeplog, gick med 2013 Kiruna, gick med 2013 Älvsbyn, gick med 2013 Luleå beslutade om att skriva på jan 2015 Boden har beslutat om att skriva på Västerbotten Umeå, gick med 2011 Lycksele, gick med 2012 Skellefteå, gick med 2014

49

50 Tre dimensioner av hållbarhet Social: Bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls Ekonomisk: En ekonomisk utveckling där den totala mängden kapital är konstant eller ökar Ekologisk: Samhället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Hållbar utveckling Ekonomisk hållbarhet

51 Jordens kapacitet Jordens biologiska kapacitet handlar om dess förmåga att tillhandahålla Ekosystemtjänster Sånt vi är fullständigt beroende av! -Gör syre -Renar luften -Renar vatten -Vår mat -Material till hus, kläder m.m. -Mediciner -Pollinering -m.m.

52 Ekologiska fotavtryck Vårt sätt att leva blir ekologiska fotavtryck i naturen Befolkningsmängd Konsumtion o mat Resor Teknik

53 Ekologiska fotavtryck Våra ekologiska fotavtryck [globala hektar/person och år] -Sverige 6 -Kina 2.3 -USA 7 -Fören. ArabEmir. 10 -Världen 2.7 Vad klarar jorden? -Tillgängligt 1.8

54 Hur många jordklot behövs?

55 Vilka mål har vi för 2020?

56 Vilka mål har EU för 2030? Minst 40% lägre växthusgasutsläpp än 1990 Minst 27% förnybara energi Minst 27% högre energieffektivitet Vilka mål har EU för 2050? Minska utsläppen mede 80-95% jämfört med 1990 års nivåer som en del av industriländernas insatser Vilka mål har Sverige för 2050? Inga nettoutsläpp av koldioxid Fossiloberoende fordonsflotta

57 Energianvändning per energibärare Sverige (TWh) Sverige (%) Norrbotten (TWh) Petroleumprodukter 96 25,6 4,7 15,2 Kol o koks 14 3,8 11,0 35,4 Natur/stadsgas, övr. 11 2,9 0,046 0,1 Biobränsle 77 20,5 5,7 18,4 Fjärrvärme 51 13,7 2,0 6,6 El ,5 7,5 24,3 Totalt Norrbotten (%)

58 Hur ser energianvändningen ut? Sverige 373 TWh varav 125 TWh el och 130 TWh fossilt 51% förnybart (2012) Norrbotten 31 TWh (2011) varav 7.5 TWh el (2013) och 15,75 TWh fossilt 49 % förnybart inkl. el och fjärrvärme 100 GWh ( ) varav 11.5 GWh el (2013) 39.5 GWh flytande icke förnybart

59 100 procent förnybart ett möjligt energimål De största hindren mot förnybar energi är mentala. Genom en kombination av effektivare energianvändning och fortsatt utbyggnad av alternativen kan Sverige visa vägen för övriga Europa. Det skriver Göran Bryntse, Bodil Jönsson och Anders Wijkman. SvD 20 jan 2014

60 Hur kan vi bli bättre? Energieffektivisering Öka andel förnybar energi och användningen av spillvärme Nya drivmedel GWh ( ) varav 11.5 GWh el (2013) 39.5 GWh flytande icke förnybart

61 Energieffektivisering Sparsam körning Möjlighet att spara upp till 20 % Samåkning, kollektivt, cykla, gå Energieffektivisering Hushåll % möjligt med enkla åtgärder Minst 30 % med temperatursänkning, energieffektiv belysning och vitvaror m.m. Energieffektivisering Företag och offentlig verksamhet 20 % möjligt med enklare åtgärder % möjligt med mer omfattande åtgärder

62 Potential av förnybar energi i 21 kommuner i Norrbotten och Västerbotten [TWh] från NV Eko Vattenkraft 2,9 Vindkraft 43 Skogsbränslen 9,4 Åkerbränslen 0,2 Solvärme 0,45 Spillvärme 1,6 Restprodukter 0,1 (Biogas) Naturkyla/värme Mycket stor Övriga åtta kommuner TOTALT ca 100

63 Hur kan vi jobba med energiomställning i regionen? Systemperspektiv Lokala arbetstillfällen Skapa lokala värden affärsmodeller Få med regionen i investeringar för att få del av vinsten Norrbotten en föregångare då det gäller hållbara energilösningar

64 Exempel på intressanta utvecklingsområden Lagring av överskotts-el Värmelagring Året runt växthus Småskaliga kraftvärmeverk Drivmedelsproduktion

65 Vilken väg väljer vi?

66 Följ oss på och Facebook

67 Bilaga 5 RP Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Sammanfattning av genomförda workshops våren 2015

68 Workshops våren 2015 Vi har genomfört tre workshops, en om tillväxt, en om samhällsplanering och en om transporter. Totalt har 25 olika individer deltagit. De som deltagit mest frekvent är: Kommuner Norrbottens läns landsting Nenet AB Naturskyddsföreningen Länsstyrelsen Skogsstyrelsen Trafikverket

69 Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser bidrar till att Sveriges mål om noll nettoutsläpp uppnås. Energiförsörjningen baserar på förnybara energikällor under bevarande av den biologiska mångfalden. Norrbotten är ett robust län med hög livskvalité där energi- och klimatsmarta varor och tjänster är basen för ekonomin.

70 Ökat systemtänkande Öka återanvändnings- och återvinningsgraden för resurser, tex material och energi. Tänk i termer av en cirkulär ekonomi där nyttan och värdet på resurser nyttjas optimalt. Rätt energi/råvara till rätt sak. Styr tillgångarna så att maximal effektivitet och verkningsgrad uppnås. Möjligheterna till socialt företagande så väl som traditionellt företagande inom resursåtervinning, reparationer, renovering etc. är stora! Stor grad av energieffektivisering kan uppnås!

71 Infrastruktur för hållbar utveckling Minska transportbehovet genom att utveckla IT-lösningar, lokal matproduktion, samordnade transporter (gods/persontrafik) etc. Minska klimatpåverkan från transporter genom att skapa infrastruktur för olika drivmedel, bygga ut laddinfrastruktur samt öka tillgången till samordnade, beställningsstyrda kollektivtrafiklösningar. Utveckla koncept kring en effektivisering av hela resan. Systemtänkande och utveckling av nya lösningar behöver premieras och stöttas!

72 Integrera system och bryta gränser Bryt traditionella systemgränser och definiera nya system Integrera system för att utveckla nya, bättre lösningar Forskning, utveckling, testning och innovationer behövs! Tillväxt, transporter och samhällsplanering blir irrelevanta begrepp, om de behandlas var för sig, som snarare hindrar än driver utvecklingen framåt Tillväxt Samhällsplanering Transporter

73 Styrmedel Premiera de som gör rätt Nyttja befintliga regelverk fullt ut Visa politisk vilja (frågan måste bli politiskt viktig på riktigt) Fatta och följ strategiska, långsiktiga beslut som leder mot hållbarhet Sök win-win situationer och lösningar Engagera företag som vill och vågar Nyttja offentlighetens uppdrag att vara föregångare i detta arbete

74 Strategiska inriktningar Ökad återvinning/-användning av resurser Optimering av nytta och värde på resurser (energi, material etc.) Styrning av tillgångar för maximering av effektivitet och verkningsgrad (cirkulär ekonomi) Minskat transportbehov Diversifiering av drivmedelsmarknaden, inkl. elinfrastrukturen Utveckling av nya, innovativa kollektivtrafiklösningar Utveckling av nya integrerade system (holistiskt systemtänkande) Nyttjande av offentlighetens uppdrag att vara föregångare

75 Viktigast av allt Länets politiker och aktörer måste visa mod och vilja att fatta beslut som leder till ett hållbart samhälle! Frågorna måste lyftas och obekväma, komplicerade beslut behöver fattas! Förslag på aktiviteter som kan genomföras direkt: Skriv en debattartikel om att, och varför, klimat- och energiförsörjningsfrågorna är viktiga! Samla en grupp med strategiska beslutsfattare som diskuterar klimat- och energifrågorna!

76 Vad möjliggörs i programmen - Tema: Klimat, energi och grön tillväxt Program Insatsområden Fokusområden Vad Målgrupp kontaktperson Mål 2 ERUF Hållbar energi och miljöteknik Carola Medelid Mål 2 ERUF Mål 2 ERUF 1- Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 3- Att öka små och medelstora företags (SMF) konkurr enskraft, 4 - Att stödja övergången till en CO2-snål ekonomi i alla sektorer Hållbar energi och miljöteknik Miljödriven omställning och hållbar tillväxt. Utveckling av idéer, produkter och tjänster som bidrar till att naturresurser används skonsamt och resurseffektivt och att nya affärsmöjligheter, jobb och marknader för miljöteknik utvecklas Stärka och utveckla företagande baserat på smartare och mer hållbara, nya och utvecklade produkter från fokusområdena Öka energieffektiviteten och användningen av förnybar energi i Övre Norrlands små och medelstora företag Öka energieffektiviteten och användningen av förnybar energi inom offentlig sektor och bostadssektorn SMF- --- Produkter, tjänster och metoder SMF Produkter, tjänster och metoder Små och medelstora företag, ekonomiska och ideella föreningar. Offentliga aktörer, små och medelstora företag, ekonomiska och ideella föreningar Gunilla Havnesköld Ylva Sardén Bilaga 6 RP

77 Vad möjliggörs i programmen - Tema: Klimat, energi och grön tillväxt Program Insats- Fokusområden Vad Målgrupp Kontaktperson områden Mål 2 ESF - Om det finns kompetensbrist Tove Cullhed Landsbygdsprogrammet Delåtgärd: 6.4/5c Landsbygdsföretag - energi Främja tillgång till och användning av förnybar energi. Energi till försäljning Landsbygdsprogrammet Delåtgärd 4.1/5c, 5d 6.4/5c, 5d Jordbruk och trädgård produktionsinveste ringar Förnybar energi: Biobränsle, biovärme, bio-el, biodrivmedel, biogas om annat substrat än gödsel Obs! Energin eller biobränslen måste säljas vidare Förbättra företagens hållbarhet och användningen av förnybar energi Energieffektivisering, produktion av förnybar energi, förbättrad gödselanvändning, rötresthantering, biogas Energieffektivisering: ventilation, belysning, värmeväxlare eller isolering Förnybar energi: Bioenergi, vind, luft, sol, vatten, jord och berg (vindkraft max gårdsverk) Små företag på landsbygden Jordbruksoch trädgårdsföret ag Jonas Larsson/ Johanna Lindberg Jonas Larsson/ Johanna Lindberg

78 Vad möjliggörs i programmen - Tema: Klimat, energi och grön tillväxt Program Insatsområden Fokusområden Vad Målgrupp kontaktperson Interreg Nord 1- Forskning och Innovation Kairi Pääsuke Interreg Nord Interreg Nord 2 Entreprenörskap 3 Kultur och miljö Energi och miljöteknik/ Clean Tech Energi och miljöteknik/ Clean Tech Insatser som uppmuntrar och möjliggör innovation, produktutveckling och entreprenörskap inklusive grön ekonomi Företag i gränsöverskridande samverkan skapa nya produkter, tjänster och metoder, öka innovationsgraden och/eller underlätta inträdet på nya marknader. Stödja industriell omställning till en resurseffektiv ekonomi, främja grön tillväxt, miljöinnovation och miljöledning i den offentliga och den privata sektorn Kommuner, regioner som ska resultera till ökade kunskaper om resurseffektiv ekonomi, främja grön tillväxt, miljöinnovation och miljöledning i den offentliga och den privata sektorn SMF ---- produkter, tjänster och metoder SMF --- produkter, tjänster och metoder Offentliga organisationer och ideella föreningar Offentliga sektorns kunskap och kompetens om grön tillväxt och resurseffektivitet har ökat i regionen. Kairi Pääsuke Kairi Pääsuke

79

80 Hit Gick Pengarna 2014 Bilaga 7 RP

81 Beviljade stöd möjliggör viktiga satsningar

82 Fördelning beviljade utvecklingsprojekt

83 Fördelning beviljade utvecklingsprojekt % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Summa av Summa av 2014

84 Förväntat resultat av beviljade utvecklingsprojekt Antal Kvinnor Män Antal deltagande företag, ledda av Arbetstillfällen, antal Nya företag antal, ledda av

85 Regionala företagsstöd 186 beslut 91 mkr 79% bifall

86 Företagsstöd fördelat på branscher Besöksnäring 12% Biltest 29% Företagstjänster Hantverk, kreativa näringar Tillverkningsindustri Innovationsbidrag 40% 12% 6% 1%

87 Antal stöd fördelat på företagsledare

88 Företagsstöd per kommun Mkr

89 Uppföljning av stöd företag 300 nya jobb 80% går med vinst Export 55% Stödet har betydelse Låg dödlighet

90 Nya förordningar regionala företagsstöd Modernisera och effektivisera Träffsäkerhet Större tolkningsutrymme i regionen

91 Regionala utvecklingsmedel 2014 Bilaga 8 RP Totalt beviljade medel kr Varav till unga kr (25,16 %) Växlas upp till kr DIVISION Landstingsdirektörens stab RP BILD 1

92 Regionala utvecklingsmedel 2014 Prioriterade områden 1% 19% 19% Gränsöverskridande samarbete 1% Forskning och innovationer Kompetens- och ökat arbetskraftförsörjning Företagande och entreprenörsskap 20% Tillgänglighet - transporter och IKT 40% Övrigt (livsmiljöer, integration, mågfald) DIVISION Landstingsdirektörens stab RP BILD 2

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Regionala partnerskapet

Regionala partnerskapet 1 (5) Regionala partnerskapet Tid: Tisdag 7 december, kl. 13.00-16.00 Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen Ledamöter: Per-Ola Eriksson Britt Westerlund Gunnar Plym Forshell Göran Nilsson Johan Sterte Krister

Läs mer

Jämförelse med uppsatta mål

Jämförelse med uppsatta mål 2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015

Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015 Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015 Länsstyrelsernas uppdrag Länsstyrelsens viktigaste uppgift är att se till att de mål som riksdagen och regeringen slagit fast inom en

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU)

Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU) 1 (3) Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU) Tid: Måndag 31 maj 2010, kl. 13.00-15.00 Plats: Lilla Björn, Länsstyrelsen Ledamöter: Göran Nilsson Jan Johansson Kjell Hjelm Majvor Johansson Roger

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser Anna Thorsell, Energimyndigheten Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi,

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012 Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län Loka 21 augusti 2012 Snabbaste vägen till verkstad! Välkomna, kort presentation av sessionens bakgrund och syfte Presentationsrunda

Läs mer

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Är vägledande och styrande för det regionala tillväxtarbetet

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Energikontor Gävleborg hösten 2015

Energikontor Gävleborg hösten 2015 Energikontor Gävleborg hösten 2015 Claes Rosengren enhetschef Energikontoren i Sverige - en del av Energieuropa 1. Energikontor Norr AB 2. Jämtlands Läns Energikontor (Regionkommun) 3. Västernorrlands

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Energi & klimat i Värmland

Energi & klimat i Värmland Energi & klimat i Värmland Aktuella utvecklingsområden och strategier Dag Hallén Enheten för Region Tillväxt ENERGI OCH KLIMATFRÅGOR I VÄRMLAND Värmlandsstrategin är vår framtidsplan Vi har ett gemensamt

Läs mer

Miljö, Klimat och Energi

Miljö, Klimat och Energi Miljö, Klimat och Energi Energi och koldioxidsnål ekonomi Erik Brandsma Politikerforum 23 september 2016 Energimyndigheten: Regionalt energiperspektiv Energieffektivisering via Regionalfonden Därutöver

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. Akko Karlsson (MP) Vice Ordf. Regionförbundet Kalmar län Fossilbränslefritt 2030 (inte 2050) Fossila bränslen, Kalmar län 2008 GWh Drivmedel Eldningsolja

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011 Riksförbundsstämman 2011 1(8) Utgångspunkter Bland LRF:s medlemmar finns redan minst 7 000 energiföretagare, ytterligare 7 000 utvecklingsbara verksamheter och en därutöver idag okänd potential. LRF ser

Läs mer

Finansiering, lån och statliga bidrag

Finansiering, lån och statliga bidrag Finansiering, lån och statliga bidrag - Hur kan vi finansiera klimatarbetet? Ylva Gjetrang, Länsstyrelsen Örebro län STATLIGA STÖD FÖR ENERGI OCH KLIMATÅTGÄRDER 1 Investeringar för mer förnybar energi

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner?

Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner? Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner? Utbildningsdag 20 oktober 2016 Hans Nylund Avdelningen för regional utveckling Norrbottens läns landsting

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen

Läs mer

Skånes Klimat- och energistrategi

Skånes Klimat- och energistrategi Skånes Klimat- och energistrategi Social hållbarhet Johannes Elamzon Klimat - och energistrateg johannes.elamzon@lansstyrelsen.se Foto: Bertil Hagberg Länsstyrelsens uppgifter inom klimatområdet enligt

Läs mer

Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland DAGORDNING 2014-10-28 1 (2) Fredag 7 november 2014 Tid TELEFONMÖTE Anslut dig till mötet genom att ringa 08-99 92 12 Möteskod/inloggning: 504 895, ordfkod:

Läs mer

Energi, klimat och miljö

Energi, klimat och miljö Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén Från turnén i Värmland våren 2014 Värmlandsstrategin

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

@fores_sverige #fores

@fores_sverige #fores @fores_sverige #fores www.fores.se Klimatet och Parisavtalet kräver handling nu! Grön omställning i Sverige Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementet Klimatklivet stöd till lokala klimatinvesteringar

Läs mer

Verksamhetsplan EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 16 februari 2016

Verksamhetsplan EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 16 februari 2016 Verksamhetsplan 2016 EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 16 februari 2016 EID Samverkan huvudsakliga planerade insatser inför 2016 Fortsatt arbete med att få EID till en gemensam arena. Handlingsplaner/genomförandestrategier

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Klimatinvesteringar och energieffektivisering. 3 dec 2015

Klimatinvesteringar och energieffektivisering. 3 dec 2015 Klimatinvesteringar och energieffektivisering 3 dec 2015 Klimatinvesteringar och energieffektivisering Investeringsstöd Mats Bäck, Jim Bruylandt Länsstyrelsen Västernorrland Stöd för energikartläggning,

Läs mer

Energikontor Norra Småland

Energikontor Norra Småland Tjänsteskrivelse 2015-03-10 Regional utveckling Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö Energikontor Norra Småland Förslag till beslut Projekt Energikontor Norra Småland beviljas 400 000 i projektmedel

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012 Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler

Läs mer

Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet

Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet Kerstin Grönman, Mål och visioner Minst 50% av den svenska energin ska vara förnybar Utsläppen av växthusgaser i den del av ekonomin som inte ingår i EU

Läs mer

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Finansiering av forskning och utveckling vilka möjligheter för företag? Susanna Kindberg Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Industri 4.0 Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Dagordning. 12.00 Lunch

Dagordning. 12.00 Lunch Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för

Läs mer