Tema: Klimat, energi och grön tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: Klimat, energi och grön tillväxt"

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (4) Datum Regionala partnerskapet (RP) Norrbotten Tid Tisdag 16 juni 2015 Kl Plats Sessionssalen, Länsstyrelsen Tema: Klimat, energi och grön tillväxt Ledamöter: Sven-Erik Österberg Anders Josefsson Anders Öberg Andreas Lind Britta Flinkfeldt Jansson Ellinor Söderlund Eva Furmark Glen Berggård Göran Nilsson Inger Edlund Pedersen Jeanette Wäppling Kurt Wennberg Niklas Nordström Nils Harnesk Ola Leander Ledamöter med förhinder: Ingrid Inga Krister Johansson Tjänstemän/föredragande: Tina Norgren Anna Lindberg Anita Lindfors Carola Medelid Elisabeth Johansson Englund John Kostet Katarina Delsing Katarina Ljunggren Kenneth Sjaunja Lars Roth Marcus Öhman Per-Erik Andersson Staffan Landström Ylva Sardén Landshövding, Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Trafikverket Norrbottens läns landsting Arbetsförmedlingen Handelskammaren Kommunförbundet Norrbotten Företagarna Kommunförbundet Norrbotten SACO TCO Sametinget LO Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Nenet Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Arbetsförmedlingen Luleå tekniska universitet Länsstyrelsen i Norrbotten Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen i Norrbotten POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet Luleå Stationsgatan

2 DAGORDNING 2 (4) Datum Diarienummer 1. Inledning Landshövding Sven-Erik Österberg hälsar alla välkommen och öppnar mötet. 2. Upprop Tina Norgren förrättar upprop. 3. Godkännande av dagordning Regionala partnerskapet godkänner dagordningen med tillägg av punkten 8a Regional digital agenda. 4. Korta rapporter: a. Tillväxtutskottet (TU) Katarina Ljunggren informerar om Tillväxtutskottets senaste möte 26 maj då bland annat delfinansiering till strukturfonderna diskuterades. b. Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) Göran Nilsson informerar om kompetensförsörjningsutskottets senaste sammanträde. Utskottet har genomfört ett dialogmöte den 2 juni under temat Integration skapar tillväxt. Den 27 oktober genomförs nästa dialogmöte med temat Finansieringsmöjligheter kompetensförsörjning. c. Green Summit i New York Tina Norgren informerar om att landshövdingen fått en inbjudan från Svenska Handelskammaren i New York till Norrbotten om att delta i konferensen Green Summit i New York. Ytterligare information angående detta skickas ut till ledamöterna. d. Arktis Punkten utgår. e. Aktuellt landsbygdsprogrammet Andreas Lind berättar att det nationella programmet är godkänt och att arbetet pågår med att färdigställa den regionala handlingsplanen. f. OECD studie (bil. 1) John Kostet informerar om arbetet med att ta fram en OECD studie för de fyra nordligaste länen samt Finland och Norge. Norrbotten har svarat på ett frågeformulär som nu skickats in till OECD. Frågeformuläret kan kompletteras efterhand vid

3 DAGORDNING 3 (4) Datum Diarienummer eventuella synpunkter. Tre studieresor kommer att genomföras, den februari 2016 kommer OECD att göra en studieresa till Sverige. Andra kvartalet 2016 kommer preliminärt ett första utkast på rapporten från OECD. Rapporten i sin helhet förväntas bli klar årsskiftet 2016/2017. g. Regionalt tillväxtarbete och finansiering (bil. 2) Katarina Ljunggren informerar om processen kring det regionala tillväxtarbetet. 5. Tema: Klimat, energi och grön tillväxt a. Nuläge, omvärldsanalys (bil. 3) Marcus Öhman informerar om nuläget angående klimat, energi och grön tillväxt samt scenarier för Sverige och möjligheter för Norrbotten. b. Miljö, energi och klimat (bil. 4) Katarina Delsing berättar om Nenets verksamhet och framtida möjligheter i länet kopplat till miljö, klimat och energi. Nenet arbetar på uppdrag av sina ägare, bland annat med att hjälpa kommunerna att implementera Borgmästaravtalet. Borgmästaravtalet innebär att kommunen åtar sig att gå längre än EU:s 2020-mål i sitt arbete med utsläppsminskande åtgärder. c. Klimat- och energistrategin revidering (bil. 5) Ylva Sardèn informerar om arbetet med att uppdatera länets klimat- och energistrategi och de workshops som genomförts under våren De tre inriktningar som man arbetar efter just nu är: ökat systemtänkande, infrastruktur för hållbar utveckling samt integrera system och bryta gränser. d. Vad möjliggörs i programmen (bil. 6) Per-Erik Andersson berättar om vilka insatser som möjliggörs inom energiområdet inom de olika EU-programmen. e. Gemensam dialog utmaningar och möjligheter Regionala partnerskapet diskuterade länets utmaningar och möjligheter inom området klimat, energi och grön tillväxt. 6. Hit gick pengarna (bil. 7, 8) Carola Medelid, Elisabeth Johansson Englund och Kenneth Sjaunja informerade om fördelningen av beviljade medel till utvecklingsprojekt och företagsstöd från Länsstyrelsen och Norrbottens läns landsting under 2014.

4 DAGORDNING 4 (4) Datum Diarienummer 7. Medfinansiering strukturfonderna (bilaga 2) Katarina Ljunggren och Anna Lindberg informerar om den första utlysningen inom strukturfonderna våren 2015 och arbetssättet kopplat kring detta. Det finns en dialog på nationell nivå att se över fördelningen av 1:1 anslaget mellan länen som kan påverka länets möjligheter att medfinansiera de pågående strukturfondsprogrammen. Partnerskapet ställer sig bakom de argument som Länsstyrelsen tagit fram inför den dialog som ska hållas med ansvariga på departementet. 8. Övriga frågor a. Regional digital agenda Andreas Lind informerar om att den nuvarande regionala digitala agendan gäller till årsskiftet 2015 och att det därmed finns ett behov av att ta fram en ny regional digital agenda för perioden Regionala partnerskapet uppdrar åt beredningsgruppen att ta fram ett förslag till uppdrag om att ta fram en regional digital agenda för perioden Nästa möte Nästa möte för Regionala partnerskapet är den 10 september kl , Sessionssalen. 10. Avslutning Landshövding Sven-Erik Österberg avslutar mötet. Vid pennan // Carola Medelid Bilagor: Bilaga 1 - OECD studie Bilaga 2 - Regionalt tillväxtarbete och finansiering Bilaga 3 - Nuläge, omvärldsanalys Bilaga 4 - Miljö, energi och klimat Bilaga 5 - Klimat- och energistrategi - revidering Bilaga 6 - Vad möjliggörs i programmen Bilaga 7 - Hit gick pengarna Bilaga 8 - Landstingets regionala utvecklingsmedel

5 DIVISION Landstingsdirektörens stab Bilaga 1 RP

6 DIVISION Landstingsdirektörens stab Stark, Unik & Lovande

7 Varför en OECD-studie? Verktyg för påverkansarbete Anledningen till att gleshetsbonusen förlängdes var gediget underlag och stark argumentation OECD respekterad röst med stor erfarenhet Transnationell studie kan belysa politiska hinder för samarbete Studien kan stödja regionernas individuella utvecklingsarbete DIVISION Landstingsdirektörens stab

8 Vad är en OECD-studie? Socioekonomisk analys Trender Möjligheter till utveckling Utvecklingsstrategier och åtgärder T.ex. innovationskluster och högre utbildnings roll i regionen Governance Strategiskt utvecklingsarbete Horisontellt samarbete Samarbete mellan offentlig och privat sektor Fallstudier Ca. 10 sidor per region DIVISION Landstingsdirektörens stab

9 Tidsplan Q Q Q Kontrakt skrivs under och ansvariga utnämns Kick-off Bryssel Bakgrundsrapport sammanställs Första studieresan Finland Q Datainsamling och komplettering Andra studieresan Norge Q Q Q Q Tredje studieresan Sverige Första utkast Rapporten slutförs Rapporten presenteras till OECD-kommittén Rapporten publiceras när OECD-kommittéen antagit den. Troligtvis kring årsskiftet DIVISION Landstingsdirektörens stab

10 Bakgrundsrapport Övergripande frågor Stad och land Regional konkurrenskraft Innovation Utbildning Infrastruktur Regional arbetsgrupp med representanter från kommunförbundet, länsstyrelsen och landstinget. Alla svar utgår från befintliga strategier, program och rapporter. Möjlighet till löpande kompletteringar och justeringar. Institutionell organisation och flernivåstyre Social och demografisk struktur DIVISION Landstingsdirektörens stab

11 Nästa fas Q Q Q Kontrakt skrivs under och ansvariga utnämns Kick-off Bryssel Bakgrundsrapport sammanställs Första studieresan Finland (12 juni Uleåborg, tema: entrepreneurship & innovation) Q Datainsamling och komplettering Andra studieresan Norge (1-2 oktober Kirkenes, tema: accessibility & transport) Q Q Q Q Tredje studieresan Sverige (förmodligen i anslutning till EFNS februari i Norrbotten) Första utkast Rapporten slutförs Rapporten presenteras till OECD-kommittéen Rapporten publiceras när OECD-kommittéen antagit den. Troligtvis kring årsskiftet DIVISION Landstingsdirektörens stab

12 Program Bilaga 2 RP Lärande Regionalt tillväxtarbete & finansiering Partnerskap Pengar Prioritering

13 Program Program Lärande Partnerskap Pengar Prioritering RUS regional utvecklingsstrategi, RIS, flera EU-program, Datacenterstrategi m.fl. Programkomplexet Klimat- och energistrategi (ny) Skärgårdsstrategi (ny) Nationell strategi (ny)

14 Program Partnerskap Lärande Partnerskap Pengar Prioritering Regionala partnerskapet Tillväxtutskottet Kompetensförsörjningsutskottet Strukturfondspartnerskap, Interreg Tillväxtberedning m.fl. Politikerforum Tjänstemannaforum Innovationsråd Flernivåstyre - EU-nivå - Nationell nivå - Regionalt - Lokalt

15 Program Prioritering Lärande Partnerskap Pengar Prioritering Fokusera för att nå resultat Mål i RUS (11 stycken) Finansiering till EU-programmen Lägsta arbetslösheten inom EU 2020

16 Program Pengar Lärande Partnerskap Pengar Prioritering Pengar är en viktig förutsättning (men löser inte alla utmaningar) Nya förordningar företagsstöden Stramare villkor i strukturfonderna Smartare finansiering

17 Program Lärande Lärande Partnerskap Pengar Prioritering Följeforskning Uppföljning och utvärdering Årlig dialog med näringsdepartementet Fokusering ökar kravet på uppföljning

18

19 Strukturfonderna första utlysningen våren 2015 Virtuellt projektkontor Lst, NLL och KF Möten med projektägare Finansiering Jan- Feb Projektriggning NYTT: Samordnad beredning Medfinansieringsbeslut 13/4 Mar- Apr TVV & ESF Beredning Tillväxtverket och ESF-rådet beredning Beslutsunderlag till SFP 26/5 Mar- Maj SFP prioriterar Yttrande Lst Norrbotten & Region Västerbotten Strukturfondspartnerskapet 24/6 Juni

20 Strukturfonderna andra utlysningen hösten 2015 Virtuellt projektkontor Lst, NLL och KF Möten med projektägare Aug Projektriggning Finansiering Utlysningen stänger 31/8 Medfinansieringsbeslut 1/10 Okt TVV & ESF Beredning Tillväxtverket och ESF-rådet beredning Beslutsunderlag till SFP 11/11 Okt- Nov SFP prioriterar Yttrande Lst Norrbotten & Region Västerbotten Strukturfondspartnerskapet 9/12 Nov- Dec

21 Bilaga 3 RP Energi för grön tillväxt - Nuläges-/omvärldsanalys, scenarier för Sverige och möjligheter för Norrbotten Marcus Öhman Energiteknik Avd för energivetenskap Luleå tekniska universitet

22 Innehåll Nuläges och omvärldsanalys inom energiområdet Trender och nya innovationer Scenarier och utmaningar för Sverige Möjligheter för Norrbotten Vilka är möjligheterna och utmaningarna? Kan vi konkurrera?

23 Omvärldsanalys I

24 Omvärldsanalys II

25 Omvärldsanalys III

26 Ny produktionskapacitet inom EU (MWel netto)

27 Omvärldsanalys IV ( ) Energiewende (Tyskland) Aktiva självförsörjande konsumenter som kan leverera ut el på nätet Elproduktionen från oregelbundna kraftkällor ökar (vind- och solkraft) Fed-in tariffer i Tyskland om ca 13 euro cent/kwh för takbaserade solceller Behovet av intelligenta och flexibla distributionsnät ökar (Smarta elnät) Energilagring

28 Omvärldsanalys III De senaste tio åren har kostnaderna för solenergi minskat med 80 procent Med ganska pessimistiska antaganden tror vi att totalkostnaden för storskalig solenergi i centrala och södra Europa kommer att minska till mellan 40 och 60 euro per MWh till 2025 Om man kombinerar detta med uppskattningar om utvecklingen av batterier kommer kostnaden för att producera och lagra 1 MWh solel i Tyskland att bli 110 euro år 2025 Som jämförelse kostar el från nya kol- och gaseldade kraftverk mellan 50 och 100 euro per MWh och så mycket som 110 euro per MWh från ny kärnkraft ( )

29 ..och hur är läget i Sverige - Elöverskott även utan Ringhals- och Oskarshamnsreaktorer

30 och hur är läget i Sverige - Elöverskottet håller ner elpriserna

31 och hur är läget i Sverige

32 Regeringens energipolitiska mål och visioner Till 2020: 40% minskning av klimatgasutsläppen (från 1990 nivån och i den icke handlande sektorn) Minst 50% förnybar energi 20% effektivare energianvändning Minst 10% förnybar energi i transportsektorn Till 2030: En fossilbränsleoberoende fordonsflotta Till 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären Osäkerheter: Innebär kärnkraft (fission) hållbar energiförsörjning?

33 Två tänkbara strategier för att nå vision 2050 Kärnenergi i någon form Förnybara energiformer Sol Vind Biobränslen Fission? Fusion? Utmaning: Utveckling av verkligt säkra, kostnadseffektiva och hållbara system Utmaning: Uthållig potential? Hinner vi genomföra omställningen? Vad kommer den att kosta?

34 Vad innebär omställningen? Fossila bränslen och eventuellt också fissionsenergi skall ersättas Inga dramatiska livsstilsförändringar kommer att accepteras Energitillförsel som måste ändras (2011): Transportsektorn: - C:a 115 TWh/år fossila bränslen används idag. Övrig fossilbränsleanvändning (främst industrin) - C:a 52 TWh/år fossila bränslen används idag Elproduktion - Elproduktion i kärnkraftverk c:a 58 TWh/år (varav c:a 7 export)

35 Har vi råd med en helt förnybar elförsörjning? Elproduktion 2011 Vattenkraft: 66 TWh Vindkraft: 6 Biokraftvärme:16 Kärnkraft (7 till export) Elforsk rapport 11:26 (direkta kostnader) -Ny kärnkraft: 440 kr/mwh -Ny kolkondenskraft: 440 -Vindkraft land: Biokraftvärme: Merkostnad förnybart: c:a =160 kr/mwh Kostnad för att ersätta 51 TWh/år framtida kärnkraft eller kolkondens med vindkraft eller biokraftvärme 51*10 6 *160 kr/år = 8,2 miljarder kr/år. Totala skatteuttaget från Sveriges befolkning och företag 2012 var 1569 miljarder kr. Skattefinansiering av förnybar elproduktion ökar skatten med 0,52%. Motsvarar för inkomst kr/månad en ökad skatt från 7014 till 7051 kr/månad eller en halv flaska billigt rödvin per månad. Elförsörjning i Sverige utan kärnkraft och kolkondens innebär ingen stor extra kostnad! Men kan vi få fram det biobränsle som krävs?

36 Användning av biobränsleresursen (2011) Klarar vi mer biokraftvärme? Ytterligare elproduktionsbehov c:a 50 TWh/år Planeringsmål för vindkraft 30 TWh/år (ökning med 24 TWh) Återstår för biokraftvärme 26 TWh/år Med marginalverkningsgrad 85% krävs ytterligare 31 TWh biobränsle/år. Klarar vi mer biodrivmedel? Ytterligare produktionsbehov c:a 60 TWh/år Energiutbyte 65-70% kräver minst ytterligare 86 TWh bioråvara/år Kan resten av fossilbränsleanvändningen ersättas? Det gäller 52 TWh/år. Kräver minst 52TWh/år bioråvara Bioenergi TWh/år Potential säker Industri Bostäder Användning 2011 Potential extra Transporter Uthållig potential Fjärr- och kraftvärme Användning TWh För mer kraftvärme 31 För mer drivmedel 86 Ersättning övrigt fossilbränsle 52 Totalt behov 304 Uthållig potential TWh/år. Uppskattat behov är TWh högre

37 De stora utmaningarna Uppskattad brist i energibalans 2050 c:a 85 TWh/år om fossila bränslen skall bort och kärnenergi inte bedöms uthållig Utmaningar: Effektivare energianvändning, alla sektorer. (slutanvändning idag c:a 400 TWh/år, 20% effektivisering ger 80 TWh/år...) Integrerad produktion av drivmedel, el och värme ur biobränsle (el- och drivmedelsprocesser ger restvärme som måste utnyttjas) Ökat utnyttjande av små värmesänkor för kraftvärmeproduktion (Drivmedelsproduktionen utnyttjar troligen de större värmesänkorna) Mer avancerade kraftvärmeprocesser för ökat elutbyte (Ökad elproduktion med minskande värmeunderlag kräver ökat elutbyte Ersätta fossilt kol-/olja-/reduktionsmedel i vår stål och gruvindustri

38 Möjligheter för Norrbotten Intressant biobränsle- och vindpotential Energiintensiv industri Skogs- Gruv- Stål- Ny industri - Datacenters Statligt ägd industri beställare av förnybar energi och möjliggörare för nya innovationer Stark FoU aktivitet (LTU, SP-ETC, Swerea- MEFOS, Swerea-SICOMP, LKAB, NENET)

39 Stark politisk ledning Utmaningar/Behov Intresse från energiintensiv industri Styrning av statligt ägda bolag? Demonstratorer SME företag

40 Exempel på möjligheter för Norrbotten: Skogsindustrin utvecklas till ett bioraffinaderi O2 Electrolysis H2 H2O

41 Exempel på möjligheter i Norrbotten: Nyttja skogsbränslen/grönt energikol i gruv- och stålindustrin Stålindustrin utvecklas till ett bioraffinaderi!

42 Great ideas grow better below zero! Vad kan vi göra tillsammans?

43 Bilaga 4 RP Miljö, energi och klimat Katarina Delsing, VD Norrbottens energikontor

44 Europas nordligaste energikontor Ingår i ett nätverk av: 14 energikontor i Sverige 450 energikontor i Europa Samverkan genom: Energikontoren Sverige FEDARENE

45 Startade som ett projekt 1997 Permanent verksamhet och AB sedan 2000 Ägs av Norrbottens landsting och kommuner Verksamhet i Norrbotten och Västerbotten 12 kompetenta och engagerade medarbetare, varav 2 i Umeå och 2 i Jokkmokk

46 Verksamhetens uppdrag och mål Driva energi- och klimatfrågor på lokal och regional nivå i ett internationellt perspektiv Arbeta för att öka andelen förnybar energi i regionen Arbeta för en effektivare användning av energi- och naturresurser Bidra till utvecklingen av samarbete inom energi- och klimatområdet

47 Detta gör vi genom att: Initiera och samordna projekt Vara ägarnas expertorgan inom klimat- och energifrågor Omvärldsanalys Delta i utvecklingen av och verksamhet i linje med regionala utvecklingsstrategier Aktiv i olika nätverk Operativt utföra NLL:s åtaganden som regional samordnare av Borgmästaravtalet Bilda ett branschråd för energi- och klimatfrågor

48 Sverige har ca 50 kommuner som skrivit på Borgmästaravtalet Norrbotten Piteå, gick med 2009 Jokkmokk, gick med 2011 Övertorneå, gick med 2013 Arjeplog, gick med 2013 Kiruna, gick med 2013 Älvsbyn, gick med 2013 Luleå beslutade om att skriva på jan 2015 Boden har beslutat om att skriva på Västerbotten Umeå, gick med 2011 Lycksele, gick med 2012 Skellefteå, gick med 2014

49

50 Tre dimensioner av hållbarhet Social: Bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls Ekonomisk: En ekonomisk utveckling där den totala mängden kapital är konstant eller ökar Ekologisk: Samhället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Hållbar utveckling Ekonomisk hållbarhet

51 Jordens kapacitet Jordens biologiska kapacitet handlar om dess förmåga att tillhandahålla Ekosystemtjänster Sånt vi är fullständigt beroende av! -Gör syre -Renar luften -Renar vatten -Vår mat -Material till hus, kläder m.m. -Mediciner -Pollinering -m.m.

52 Ekologiska fotavtryck Vårt sätt att leva blir ekologiska fotavtryck i naturen Befolkningsmängd Konsumtion o mat Resor Teknik

53 Ekologiska fotavtryck Våra ekologiska fotavtryck [globala hektar/person och år] -Sverige 6 -Kina 2.3 -USA 7 -Fören. ArabEmir. 10 -Världen 2.7 Vad klarar jorden? -Tillgängligt 1.8

54 Hur många jordklot behövs?

55 Vilka mål har vi för 2020?

56 Vilka mål har EU för 2030? Minst 40% lägre växthusgasutsläpp än 1990 Minst 27% förnybara energi Minst 27% högre energieffektivitet Vilka mål har EU för 2050? Minska utsläppen mede 80-95% jämfört med 1990 års nivåer som en del av industriländernas insatser Vilka mål har Sverige för 2050? Inga nettoutsläpp av koldioxid Fossiloberoende fordonsflotta

57 Energianvändning per energibärare Sverige (TWh) Sverige (%) Norrbotten (TWh) Petroleumprodukter 96 25,6 4,7 15,2 Kol o koks 14 3,8 11,0 35,4 Natur/stadsgas, övr. 11 2,9 0,046 0,1 Biobränsle 77 20,5 5,7 18,4 Fjärrvärme 51 13,7 2,0 6,6 El ,5 7,5 24,3 Totalt Norrbotten (%)

58 Hur ser energianvändningen ut? Sverige 373 TWh varav 125 TWh el och 130 TWh fossilt 51% förnybart (2012) Norrbotten 31 TWh (2011) varav 7.5 TWh el (2013) och 15,75 TWh fossilt 49 % förnybart inkl. el och fjärrvärme 100 GWh ( ) varav 11.5 GWh el (2013) 39.5 GWh flytande icke förnybart

59 100 procent förnybart ett möjligt energimål De största hindren mot förnybar energi är mentala. Genom en kombination av effektivare energianvändning och fortsatt utbyggnad av alternativen kan Sverige visa vägen för övriga Europa. Det skriver Göran Bryntse, Bodil Jönsson och Anders Wijkman. SvD 20 jan 2014

60 Hur kan vi bli bättre? Energieffektivisering Öka andel förnybar energi och användningen av spillvärme Nya drivmedel GWh ( ) varav 11.5 GWh el (2013) 39.5 GWh flytande icke förnybart

61 Energieffektivisering Sparsam körning Möjlighet att spara upp till 20 % Samåkning, kollektivt, cykla, gå Energieffektivisering Hushåll % möjligt med enkla åtgärder Minst 30 % med temperatursänkning, energieffektiv belysning och vitvaror m.m. Energieffektivisering Företag och offentlig verksamhet 20 % möjligt med enklare åtgärder % möjligt med mer omfattande åtgärder

62 Potential av förnybar energi i 21 kommuner i Norrbotten och Västerbotten [TWh] från NV Eko Vattenkraft 2,9 Vindkraft 43 Skogsbränslen 9,4 Åkerbränslen 0,2 Solvärme 0,45 Spillvärme 1,6 Restprodukter 0,1 (Biogas) Naturkyla/värme Mycket stor Övriga åtta kommuner TOTALT ca 100

63 Hur kan vi jobba med energiomställning i regionen? Systemperspektiv Lokala arbetstillfällen Skapa lokala värden affärsmodeller Få med regionen i investeringar för att få del av vinsten Norrbotten en föregångare då det gäller hållbara energilösningar

64 Exempel på intressanta utvecklingsområden Lagring av överskotts-el Värmelagring Året runt växthus Småskaliga kraftvärmeverk Drivmedelsproduktion

65 Vilken väg väljer vi?

66 Följ oss på och Facebook

67 Bilaga 5 RP Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Sammanfattning av genomförda workshops våren 2015

68 Workshops våren 2015 Vi har genomfört tre workshops, en om tillväxt, en om samhällsplanering och en om transporter. Totalt har 25 olika individer deltagit. De som deltagit mest frekvent är: Kommuner Norrbottens läns landsting Nenet AB Naturskyddsföreningen Länsstyrelsen Skogsstyrelsen Trafikverket

69 Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser bidrar till att Sveriges mål om noll nettoutsläpp uppnås. Energiförsörjningen baserar på förnybara energikällor under bevarande av den biologiska mångfalden. Norrbotten är ett robust län med hög livskvalité där energi- och klimatsmarta varor och tjänster är basen för ekonomin.

70 Ökat systemtänkande Öka återanvändnings- och återvinningsgraden för resurser, tex material och energi. Tänk i termer av en cirkulär ekonomi där nyttan och värdet på resurser nyttjas optimalt. Rätt energi/råvara till rätt sak. Styr tillgångarna så att maximal effektivitet och verkningsgrad uppnås. Möjligheterna till socialt företagande så väl som traditionellt företagande inom resursåtervinning, reparationer, renovering etc. är stora! Stor grad av energieffektivisering kan uppnås!

71 Infrastruktur för hållbar utveckling Minska transportbehovet genom att utveckla IT-lösningar, lokal matproduktion, samordnade transporter (gods/persontrafik) etc. Minska klimatpåverkan från transporter genom att skapa infrastruktur för olika drivmedel, bygga ut laddinfrastruktur samt öka tillgången till samordnade, beställningsstyrda kollektivtrafiklösningar. Utveckla koncept kring en effektivisering av hela resan. Systemtänkande och utveckling av nya lösningar behöver premieras och stöttas!

72 Integrera system och bryta gränser Bryt traditionella systemgränser och definiera nya system Integrera system för att utveckla nya, bättre lösningar Forskning, utveckling, testning och innovationer behövs! Tillväxt, transporter och samhällsplanering blir irrelevanta begrepp, om de behandlas var för sig, som snarare hindrar än driver utvecklingen framåt Tillväxt Samhällsplanering Transporter

73 Styrmedel Premiera de som gör rätt Nyttja befintliga regelverk fullt ut Visa politisk vilja (frågan måste bli politiskt viktig på riktigt) Fatta och följ strategiska, långsiktiga beslut som leder mot hållbarhet Sök win-win situationer och lösningar Engagera företag som vill och vågar Nyttja offentlighetens uppdrag att vara föregångare i detta arbete

74 Strategiska inriktningar Ökad återvinning/-användning av resurser Optimering av nytta och värde på resurser (energi, material etc.) Styrning av tillgångar för maximering av effektivitet och verkningsgrad (cirkulär ekonomi) Minskat transportbehov Diversifiering av drivmedelsmarknaden, inkl. elinfrastrukturen Utveckling av nya, innovativa kollektivtrafiklösningar Utveckling av nya integrerade system (holistiskt systemtänkande) Nyttjande av offentlighetens uppdrag att vara föregångare

75 Viktigast av allt Länets politiker och aktörer måste visa mod och vilja att fatta beslut som leder till ett hållbart samhälle! Frågorna måste lyftas och obekväma, komplicerade beslut behöver fattas! Förslag på aktiviteter som kan genomföras direkt: Skriv en debattartikel om att, och varför, klimat- och energiförsörjningsfrågorna är viktiga! Samla en grupp med strategiska beslutsfattare som diskuterar klimat- och energifrågorna!

76 Vad möjliggörs i programmen - Tema: Klimat, energi och grön tillväxt Program Insatsområden Fokusområden Vad Målgrupp kontaktperson Mål 2 ERUF Hållbar energi och miljöteknik Carola Medelid Mål 2 ERUF Mål 2 ERUF 1- Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 3- Att öka små och medelstora företags (SMF) konkurr enskraft, 4 - Att stödja övergången till en CO2-snål ekonomi i alla sektorer Hållbar energi och miljöteknik Miljödriven omställning och hållbar tillväxt. Utveckling av idéer, produkter och tjänster som bidrar till att naturresurser används skonsamt och resurseffektivt och att nya affärsmöjligheter, jobb och marknader för miljöteknik utvecklas Stärka och utveckla företagande baserat på smartare och mer hållbara, nya och utvecklade produkter från fokusområdena Öka energieffektiviteten och användningen av förnybar energi i Övre Norrlands små och medelstora företag Öka energieffektiviteten och användningen av förnybar energi inom offentlig sektor och bostadssektorn SMF- --- Produkter, tjänster och metoder SMF Produkter, tjänster och metoder Små och medelstora företag, ekonomiska och ideella föreningar. Offentliga aktörer, små och medelstora företag, ekonomiska och ideella föreningar Gunilla Havnesköld Ylva Sardén Bilaga 6 RP

77 Vad möjliggörs i programmen - Tema: Klimat, energi och grön tillväxt Program Insats- Fokusområden Vad Målgrupp Kontaktperson områden Mål 2 ESF - Om det finns kompetensbrist Tove Cullhed Landsbygdsprogrammet Delåtgärd: 6.4/5c Landsbygdsföretag - energi Främja tillgång till och användning av förnybar energi. Energi till försäljning Landsbygdsprogrammet Delåtgärd 4.1/5c, 5d 6.4/5c, 5d Jordbruk och trädgård produktionsinveste ringar Förnybar energi: Biobränsle, biovärme, bio-el, biodrivmedel, biogas om annat substrat än gödsel Obs! Energin eller biobränslen måste säljas vidare Förbättra företagens hållbarhet och användningen av förnybar energi Energieffektivisering, produktion av förnybar energi, förbättrad gödselanvändning, rötresthantering, biogas Energieffektivisering: ventilation, belysning, värmeväxlare eller isolering Förnybar energi: Bioenergi, vind, luft, sol, vatten, jord och berg (vindkraft max gårdsverk) Små företag på landsbygden Jordbruksoch trädgårdsföret ag Jonas Larsson/ Johanna Lindberg Jonas Larsson/ Johanna Lindberg

78 Vad möjliggörs i programmen - Tema: Klimat, energi och grön tillväxt Program Insatsområden Fokusområden Vad Målgrupp kontaktperson Interreg Nord 1- Forskning och Innovation Kairi Pääsuke Interreg Nord Interreg Nord 2 Entreprenörskap 3 Kultur och miljö Energi och miljöteknik/ Clean Tech Energi och miljöteknik/ Clean Tech Insatser som uppmuntrar och möjliggör innovation, produktutveckling och entreprenörskap inklusive grön ekonomi Företag i gränsöverskridande samverkan skapa nya produkter, tjänster och metoder, öka innovationsgraden och/eller underlätta inträdet på nya marknader. Stödja industriell omställning till en resurseffektiv ekonomi, främja grön tillväxt, miljöinnovation och miljöledning i den offentliga och den privata sektorn Kommuner, regioner som ska resultera till ökade kunskaper om resurseffektiv ekonomi, främja grön tillväxt, miljöinnovation och miljöledning i den offentliga och den privata sektorn SMF ---- produkter, tjänster och metoder SMF --- produkter, tjänster och metoder Offentliga organisationer och ideella föreningar Offentliga sektorns kunskap och kompetens om grön tillväxt och resurseffektivitet har ökat i regionen. Kairi Pääsuke Kairi Pääsuke

79

80 Hit Gick Pengarna 2014 Bilaga 7 RP

81 Beviljade stöd möjliggör viktiga satsningar

82 Fördelning beviljade utvecklingsprojekt

83 Fördelning beviljade utvecklingsprojekt % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Summa av Summa av 2014

84 Förväntat resultat av beviljade utvecklingsprojekt Antal Kvinnor Män Antal deltagande företag, ledda av Arbetstillfällen, antal Nya företag antal, ledda av

85 Regionala företagsstöd 186 beslut 91 mkr 79% bifall

86 Företagsstöd fördelat på branscher Besöksnäring 12% Biltest 29% Företagstjänster Hantverk, kreativa näringar Tillverkningsindustri Innovationsbidrag 40% 12% 6% 1%

87 Antal stöd fördelat på företagsledare

88 Företagsstöd per kommun Mkr

89 Uppföljning av stöd företag 300 nya jobb 80% går med vinst Export 55% Stödet har betydelse Låg dödlighet

90 Nya förordningar regionala företagsstöd Modernisera och effektivisera Träffsäkerhet Större tolkningsutrymme i regionen

91 Regionala utvecklingsmedel 2014 Bilaga 8 RP Totalt beviljade medel kr Varav till unga kr (25,16 %) Växlas upp till kr DIVISION Landstingsdirektörens stab RP BILD 1

92 Regionala utvecklingsmedel 2014 Prioriterade områden 1% 19% 19% Gränsöverskridande samarbete 1% Forskning och innovationer Kompetens- och ökat arbetskraftförsörjning Företagande och entreprenörsskap 20% Tillgänglighet - transporter och IKT 40% Övrigt (livsmiljöer, integration, mågfald) DIVISION Landstingsdirektörens stab RP BILD 2

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011 Riksförbundsstämman 2011 1(8) Utgångspunkter Bland LRF:s medlemmar finns redan minst 7 000 energiföretagare, ytterligare 7 000 utvecklingsbara verksamheter och en därutöver idag okänd potential. LRF ser

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012 Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Europaforum norra Sverige välkomnar den nya

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Klimat, miljö och energi för en hållbar och konkurrenskraftig Region Norrland. www.norrstyrelsen.se

Klimat, miljö och energi för en hållbar och konkurrenskraftig Region Norrland. www.norrstyrelsen.se Klimat, miljö och energi för en hållbar och konkurrenskraftig Region Norrland. Norrstyrelsens styrgrupp för miljö och energi 2009, Dan Olsson BILD 1 Styrgrupp för klimat, miljö och energi Dan Olsson, Örnsköldsvik,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Potentialer för förnybar energi (-vad har vi i skafferiet) NNCC kurs iluleå 25 februari 2014. Fred Nordström Norrbottens energikontor AB

Potentialer för förnybar energi (-vad har vi i skafferiet) NNCC kurs iluleå 25 februari 2014. Fred Nordström Norrbottens energikontor AB Potentialer för förnybar energi (-vad har vi i skafferiet) NNCC kurs iluleå 25 februari 2014 Fred Nordström Norrbottens energikontor AB Först lite om Nenet Vi är: EU:s nordligaste regionala energikontor

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Märtha Puranen Tillväxtverket

Märtha Puranen Tillväxtverket Märtha Puranen Tillväxtverket Hur har norra Sverige implementerat Lissabonstrategin i strukturfonderna 2007-20132013 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU)

Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU) Minnesanteckningar 1 (6) 2013-09-10 Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU) 10 september 2013 Tid Kl. 13.00-16.00 Plats Sessionssalen, Länsstyrelsen Ledamöter: Göran Nilsson Birgitta Bergvall-Kåreborn

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01 Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten Upplägg Senaste nytt budgetpropositionen Kort återblick på energi-

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

Förnybar energi i övre Norrland. potentialer i 21 kommuner. Fred Nordström Norrbottens energikontor AB

Förnybar energi i övre Norrland. potentialer i 21 kommuner. Fred Nordström Norrbottens energikontor AB Förnybar energi i övre Norrland potentialer i 21 kommuner Fred Nordström Norrbottens energikontor AB Först lite om Nenet Vi är: EU:s nordligaste regionala energikontor Ett oberoende, regionalt samverkansorgan

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Klimatförändring, regional klimatpolitik och konkreta projekt

Klimatförändring, regional klimatpolitik och konkreta projekt Klimatförändring, regional klimatpolitik och konkreta projekt Med små steg kan vi göra en stor insats! Wolfgang Mehl, 2013-11-06, Haparanda Årsmedeltemperatur Nordkalotten Upp till 2,5 grader varmare år

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer