Importen ökade mer än exporten. Varierande handelsutveckling inom EU

Transkript

1 HA 22 SM 0308 Utrikeshandel, export och import av varor januari-maj 2003, i löpande priser Foreign Trade - Exports and imports of goods I korta drag Importen ökade mer än exporten Värdet av Sveriges varuexport uppgick under januari maj i år till 344 miljarder kronor. Det är en ökning med 1 procent jämfört med motsvarande period förra året. Samtidigt ökade varuimporten med 4 procent till 283 miljarder kronor. Det ger ett handelsnetto på 61 miljarder kronor. Under motsvarande tid förra året uppgick handelsnettot till 66 miljarder kronor. Varierande handelsutveckling inom EU Under samma period ökade exporten till EU med sammanlagt 1 procent, till 185 miljarder kronor. Fördelat på enskilda medlemsländer var utvecklingen varierande. Exporten till Tyskland ökade måttligt med 2 procent medan exporten till Storbritannien minskade med 6 procent. Exporten till Grekland ökade däremot med rejäla 22 procent, till Portugal med 18 procent och till Spanien med 12 procent. Från EU importerades samtidigt varor för motsvarande 187 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 2 procent. Medan importen från Tyskland ökade med bara 3 procent och importen från Storbritannien sjönk med 8 procent, ökade importen betydligt mer från andra EU-länder. Importen från Danmark ökade med 6 procent, från Finland med 10 procent och från Belgien och Österrike med 15 procent respektive 11 procent. Handeln med övriga Europa ökade. Det gäller inte minst importen, som under perioden ökade med totalt 20 procent. Från de så kallade ansökarländerna (blivande EU-länderna) ökade importen med hela 26 procent. Ansökarländerna svarar därmed tillsammans för 7 procent av Sveriges totala import. Exporten till ansökarländerna stod samtidigt för 6 procent av Sveriges totala export och ökade med 16 procent under perioden. Handeln med USA minskade när det gäller både export och import. Exporten minskade med 2 procent till 41 miljarder kronor och importen med 16 procent Cecilia Sörensen, SCB, tfn , cecilia.sorensen@scb.se Christian Surtin, SCB, tfn , christian.surtin@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie HA- Handel med varor och tjänster. Utkom den 11 augusti Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 HA 22 SM 0308 till 12 miljarder kronor. USA behåller dock sin position som största mottagarland av svensk export. Länder som Sverige kraftigt ökade exporten till under perioden är Kina (34 procent), Polen (20 procent), Ryssland (17 procent), Turkiet (61 procent), Mexiko (30 procent) och Taiwan (19 procent). Länder som Sverige kraftigt ökade importen från under perioden är Norge (20 procent), Polen (34 procent), Kina (24 procent), Estland (19 procent), Turkiet (39 procent), Ungern (42 procent) och Litauen (49 procent). Export och import fördelat på varuområden Den svenska exporten av skogsvaror minskade under januari maj i år med 2 procent. Exporten av mineralvaror var oförändrad, men järn och stål ökade med 5 procent. Kemivaruexporten ökade med 5 procent, varav läkemedel med 11 procent. Exporten av energivaror, mestadels bestående av oljeprodukter, ökade med 19 procent. Exporten av verkstadsvaror var oförändrad, därav maskiner som ökade med 2 procent, elektrovaror, inklusive telekom sjönk med 6 procent och vägfordon ökade 9 procent. Exporten av övriga varor ökade med 4 procent, däribland tekovaror och skor som ökade med 6 procent Importen av skogsvaror ökade under perioden med 5 procent. Importen av mineralvaror ökade med 6 procent, därav järn och stål med 17 procent. Importen av kemivaror ökade med 3 procent, varav läkemedel med 8 procent. Energivaruimporten ökade samtidigt med 35 procent, varav råolja med 9 procent. Importen av verkstadsvaror var oförändrad. Maskiner var oförändrad, elektrovaror, inklusive telekom sjönk med 9 procent. Importen av vägfordon ökade med 15 procent. Även importen av övriga varor ökade med 1 procent, däribland livsmedel med 2 procent.

3 SCB 3 HA 22 SM 0308 Innehåll Tabeller 4 Teckenförklaring 4 1. Export för viktiga varuområden (mkr) 4 2. Import för viktiga varuområden (mkr) 5 3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (mkr) 6 4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (mkr) 8 5. Export till de 30 största exportmarknaderna (mkr) Import från de 30 största importmarknaderna (mkr) Export och import fördelat på länder (mkr) 12 Fakta om statistiken 17 Detta omfattar statistiken 17 Definitioner och förklaringar 17 Så görs statistiken 18 Statistikens tillförlitlighet 18 Bra att veta 19 Annan statistik 19 In English 20 Summary 20 List of tables 22 List of terms 22

4 SCB 4 HA 22 SM 0308 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols 0 Mindre än 0,5 Less than 0.5 0,0 Mindre än 0,05 Less than Uppgift kan inte förekomma Not applicable 1. Export för viktiga varuområden (mkr) 1. Exports by important SITC commodity groups (SEK million) Varuområden enligt SITC Värde jan-maj 2003 Värde Andel i % jan-maj 2002 jan-maj 2003 Förändr. % 2003/2002 Totalt ,0 1 Skogsvaror ,5-2 Trävaror ,8-2 Pappersmassa ,6-13 Papper ,2 0 Mineralvaror ,6 0 Järnmalm ,5 9 Järn och stål ,3 5 Övriga metaller ,4-12 Kemivaror ,6 5 Grundämnen, föreningar ,2-3 Läkemedel ,3 11 Plaster ,0-2 Energivaror ,4 19 Oljeprodukter ,1 24 Verkstadsvaror ,6 0 Metallarbeten ,0-2 Maskiner ,8 2 Elektrovaror, telekom ,8-6 Vägfordon ,1 9 Personbilar ,5 10 Lastbilar ,5 17 Delar, tillbehör ,4 0 Övriga transportmedel ,2-29 Instrument, optiska varor ,7-4 Övriga varor ,3 4 Livsmedel ,2 1 Tekovaror, skor ,1 6 Möbler ,5-2 Vapen, ammunition ,4 169

5 SCB 5 HA 22 SM Import för viktiga varuområden (mkr) 2. Imports by important SITC commodity groups (SEK million) Varuområden enligt SITC Värde jan-maj 2003 Värde Andel i % jan-maj 2002 jan-maj 2003 Förändr. % 2003/2002 Totalt ,0 4 Skogsvaror ,5 5 Mineralvaror ,4 6 Järn och stål ,1 17 Övriga metaller ,7-2 Malmer, skrot ,9-14 Kemivaror ,3 3 Grundämnen, föreningar ,4 0 Läkemedel ,9 8 Plaster ,6 4 Gummi, gummivaror ,5 8 Energivaror ,1 35 Råolja ,2 9 Oljeprodukter ,9 55 Verkstadsvaror ,4 0 Metallarbeten ,9 2 Maskiner ,7 0 Elektrovaror, telekom ,9-9 Vägfordon ,9 15 Personbilar ,5 28 Delar, tillbehör ,7 9 Övriga transportmedel ,8 4 Instrument, optiska varor ,0-4 Övriga varor ,3 1 Livsmedel ,8 2 Tekovaror, skor ,5-2 Möbler ,8 4

6 SCB 6 HA 22 SM Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (mkr) 3. Exports by SITC sections and divisions (SEK million) SITC kod Varugrupp enligt SITC Värde jan-maj 2003 Värde Förändr. % jan-maj /2002 Totalt Livsmedel och levande djur Levande djur Kött och köttvaror Mjölk, mejeriprodukter och ägg Fisk, kräftdjur och blötdjur Spannmål och varor därav Frukt och köksväxter Socker och honung Kaffe, te, kakao samt kryddor Djurfoder, ej omalen spannmål Diverse livsmedel Drycker och tobak Drycker Tobak och tobaksvaror Råvaror,icke ätbara, ej bränslen Hudar och skinn, oberedda Oljefrön, oljehaltiga nötter Naturgummi, syntetgummi Trävaror och kork Pappersmassa och -avfall Textilfibrer samt avfall därav Naturliga gödselmedel Malm och skrot av metaller Andra anim. och veg. råmaterial Mineraliska bränslen, elström Sten- och brunkol, torv och koks Mineraloljor Petroleumgaser, kolgas mm Elektrisk ström Anim. och veget. oljor och fetter Animaliska oljor och fetter Vegetabiliska oljor och fetter Beredda oljor och fetter, vaxer Produkter av kemiska industrier Organiska kemiska föreningar Kemiska grundämnen Färgämnen och garvämnen Medic. och farmac. produkter Flyktiga oljor och luktämnen Gödselmedel, tillverkade Plast i obearbetad form Plast i bearbetad form Diverse kemiska produkter Bearb. varor grupp. efter material Läder, lädervaror, beredda pälsskinn Gummivaror Varor av trä och kork utom möbler Papper, papp och varor därav Garn, vävnader mm, utom kläder Varor av miner. ämnen utom metaller Järn och stål Metaller utom järn och stål Arbeten av metall

7 SCB 7 HA 22 SM forts. SITC kod Varugrupp enligt SITC Värde jan-maj 2003 Värde Förändr. % jan-maj / Maskiner och transportmedel Kraftalstrande maskiner Maskiner för särskilda industrier Metallbearbetningsmaskiner Andra icke elektriska maskiner Kontorsmaskiner och datorer Apparater för telefoni, radio och TV 77 Andra elektriska maskiner Fordon för vägar Andra transportmedel Diverse färdiga varor Monterade byggnader, inst. material Möbler, madrasser, kuddar mm Reseffekter och handväskor Kläder Skor Instrument för kontroll mm Fotografiska och optiska varor Andra färdiga varor Övriga varor Ej klassificerade varor (t ex proviantering) > Mynt (utom guldmynt) Icke-monetärt guld

8 SCB 8 HA 22 SM Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (mkr) 4. Imports by SITC sections and divisions (SEK million) SITC kod Varugrupp enligt SITC Värde jan-maj 2003 Värde Förändr. % jan-maj /2002 Totalt Livsmedel och levande djur Levande djur Kött och köttvaror Mjölk, mejeriprodukter och ägg Fisk, kräftdjur och blötdjur Spannmål och varor därav Frukt och köksväxter Socker och honung Kaffe, te, kakao samt kryddor Djurfoder, ej omalen spannmål Diverse livsmedel Drycker och tobak Drycker Tobak och tobaksvaror Råvaror,icke ätbara, ej bränslen Hudar och skinn, oberedda Oljefrön, oljehaltiga nötter Naturgummi, syntetgummi Trävaror och kork Pappersmassa och -avfall Textilfibrer samt avfall därav Naturliga gödselmedel Malm och skrot av metaller Andra anim. och veg. råmaterial Mineraliska bränslen, elström Sten- och brunkol, torv och koks Mineraloljor Petroleumgaser, kolgas mm Elektrisk ström Anim. och veget. oljor och fetter Animaliska oljor och fetter Vegetabiliska oljor och fetter Beredda oljor och fetter, vaxer Produkter av kemiska industrier Organiska kemiska föreningar Kemiska grundämnen Färgämnen och garvämnen Medic. och farmac. produkter Flyktiga oljor och luktämnen Gödselmedel, tillverkade Plast i obearbetad form Plast i bearbetad form Diverse kemiska produkter Bearb. varor grupp. efter material Läder, lädervaror, beredda pälsskinn Gummivaror Varor av trä och kork utom möbler Papper, papp och varor därav Garn, vävnader mm, utom kläder Varor av miner. ämnen utom metaller Järn och stål Metaller utom järn och stål Arbeten av metall

9 SCB 9 HA 22 SM forts SITC kod Varugrupp enligt SITC Värde jan-maj2003 Värde Förändr. % jan-maj / Maskiner och transportmedel Kraftalstrande maskiner Maskiner för särskilda industrier Metallbearbetningsmaskiner Andra icke elektriska maskiner Kontorsmaskiner och datorer Apparater för telefoni, radio och TV 77 Andra elektriska maskiner Fordon för vägar Andra transportmedel Diverse färdiga varor Monterade byggnader, inst. material Möbler, madrasser, kuddar mm Reseffekter och handväskor Kläder Skor Instrument för kontroll mm Fotografiska och optiska varor Andra färdiga varor Övriga varor Ej klassificerade varor (t ex proviantering) Mynt (utom guldmynt) Icke-monetärt guld 0 0.

10 SCB 10 HA 22 SM Export till de 30 största exportmarknaderna (mkr) 5. Exports to the 30 largest countries of destination (SEK million) Position Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % /2002 Totalt , USA , Tyskland , Norge , Storbritannien , Danmark , Finland , Frankrike , Nederländerna , Belgien , Italien , Spanien , Kina , Japan , Polen , Ryssland , Kanada , Schweiz , Australien , Österrike , Turkiet , Indien , Estland , Mexiko , Sydkorea , Taiwan , Singapore , Saudiarabien , Brasilien , Portugal , Grekland ,5 22

11 SCB 11 HA 22 SM Import från de 30 största avsändningsländerna (mkr) 6. Imports from the 30 largest countries of consignment (SEK million) Position Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % /2002 Totalt , Tyskland , Danmark , Norge , Storbritannien , Nederländerna , Finland , Frankrike , USA , Belgien , Italien , Polen , Japan , Kina , Spanien , Irland , Ryssland , Schweiz , Österrike , Estland , Hongkong , Iran , Sydkorea , Taiwan , Tjeckien , Lettland , Turkiet , Ungern , Litauen , Portugal , Kanada ,3-7

12 SCB 12 HA 22 SM Export och import fördelat på länder (mkr) 7. Exports and imports by countries (SEK million) Världsdel Export Import Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % Värde jan-maj Andel % Förändr. % / /2002 Totalt , ,0 4 Europa , ,3 5 EU-länder , ,9 2 Belgien , ,2 15 Danmark , ,0 6 Finland , ,6 10 Frankrike , ,3-6 Grekland , ,2 1 Irland , ,6-10 Italien , ,3 2 Luxemburg , ,2 42 Nederländerna , ,9 1 Portugal , ,5-4 Spanien , ,6-2 Storbritannien , ,8-8 Tyskland , ,6 3 Österrike , ,2 11 Övriga Europa , ,4 20 Albanien , ,0-100 Andorra 3 5 0, ,0 350 Bosnien-Hercegovina , ,0 51 Bulgarien , ,0 11 Ceuta 1 1 0, ,0. Estland , ,1 19 Färöarna , ,0-38 Gibraltar , ,0. Island , ,0-16 Jugoslavien , ,0 62 Kroatien , ,0 12 Lettland , ,6-1 Liechtenstein , ,0 40 Litauen , ,5 49 Makedonien , ,0 13 Malta , ,0 36 Melilla 0 0 0, ,0. Moldavien 5 6 0, ,0 114 Norge , ,7 20 Polen , ,4 34 Rumänien , ,1 5 Ryssland , ,6 14 San Marino , ,0 20 Schweiz , ,3-4 Slovakien , ,2 38 Slovenien , ,1 17 Tjeckien , ,6 11 Turkiet , ,6 39 Ukraina , ,0 6 Ungern , ,5 42 Vatikanstaten 6 2 0, ,0. Vitryssland , ,0 100

13 SCB 13 HA 22 SM forts Världsdel Export Import Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % Värde jan-maj Andel % Förändr. % / /2002 Afrika , ,3-31 Nordafrika , ,1-33 Algeriet , ,0 132 Egypten , ,0 11 Libyen , ,0-78 Marocko , ,0-15 Sudan , ,0-58 Tunisien , ,0 7 Västafrika , ,0-84 Benin 7 5 0, ,0. Burkina Faso 2 2 0, ,0 57 Elfenbenskusten , ,0 69 Gambia 5 5 0, ,0 0 Ghana , ,0-72 Guinea 9 5 0, ,0. Guinea-Bissau 0 1 0, ,0. Kap Verde 1 0 0, ,0. Liberia 4 1 0, ,0. Mali 9 3 0, ,0-67 Mauretanien 3 7 0, ,0. Niger 3 1 0, ,0. Nigeria , ,0-99 Senegal , ,0-19 Sierra Leone 7 8 0, ,0-10 Tchad 4 0 0,0 > ,0. Togo 4 6 0, ,0 >1000 Central- Öst- Sydafrika , ,2 7 Angola , ,0-100 Botswana , ,0-50 Brittiska Ind. Oceanöarna 0 0 0, ,0. Burundi 2 7 0, ,0 200 Centralafrikanska republ , ,0. Comorerna 0 0 0, ,0. Djibouti , ,0. Ekvatorialguinea , ,0. Eritrea 4 8 0, ,0-100 Etiopien , ,0 5 Gabon 5 5 0, ,0. Kamerun , ,0 0 Kenya , ,0 55 Kongo-Kinshasa 8 2 0, ,0-75 Kongo , ,0. Lesotho , ,0. Madagaskar , ,0-49 Malawi , ,0-86 Mauritius , ,0-30 Mayotte 0 0 0, ,0. Mocambique , ,0-100 Namibia 4 5 0, ,0-63 Rwanda 3 1 0, ,0-56 S:t Helena 0 0 0, ,0-67 Sao Tome och Principe 0 1 0, ,0. Seychellerna 1 3 0, ,0-78 Somalia 0 1 0, ,0-100 Swasiland ,0 > ,0. Sydafrika , ,2 25 Tanzania , ,0 17 Uganda , ,0-75 Zambia , ,0-26 Zimbabwe , ,0-93

14 SCB 14 HA 22 SM forts Världsdel Export Import Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % Värde jan-maj Andel % Förändr. % / /2002 Amerika , ,7-17 Nordamerika , ,6-15 Grönland , ,0-84 Kanada , ,3-7 S :t Pierre och Miquelon 0 3 0, ,0. USA , ,2-16 Central- och Sydamerika , ,2-23 Anguilla 0 0 0, ,0. Antigua och Barbuda ,0 > ,0-82 Argentina , ,1-3 Aruba 3 5 0, ,0. Bahamas , ,0-100 Barbados , ,0 237 Belize , ,0. Bermuda , ,1-54 Bolivia , ,0-82 Brasilien , ,3-19 Brittiska Jungfruöarna , ,0 50 Cajmanöarna 1 4 0, ,0. Chile , ,2-6 Colombia , ,0-26 Costa Rica , ,1 33 Dominica ,0 > ,0. Dominikanska republiken , ,0 41 Ecuador , ,0-38 El Salvador , ,0 400 Falklandsöarna 0 0 0, ,0. Grenada , ,0. Guatemala , ,0-11 Guyana 8 6 0, ,0. Haiti ,0 > ,0-50 Honduras , ,0 46 Jamaica , ,0-51 Jungfruöarna (USA) , ,0 100 Kuba , ,0 76 Mexiko , ,0-46 Montserrat 0 0 0, ,0. Nederländska Antillerna , ,0-100 Nicaragua , ,0-53 Panama , ,1-24 Paraguay , ,0-33 Peru , ,0 6 S:t Kitts och Nevis 0 0 0, ,0. S:t Lucia ,0 > ,0. S:t Vincent och Grenadinerna ,0 > ,0. Surinam 1 2 0, ,0-100 Trinidad och Tobago , ,0 >1000 Turks- och Caicosöarna 0 1 0, ,0. Uruguay , ,0 4 Venezuela , ,2-30

15 SCB 15 HA 22 SM forts Världsdel Export Import Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % Värde jan-maj Andel % Förändr. % / /2002 Asien , ,4 8 Mellanöstern , ,1 45 Armenien 4 5 0, ,0. Azerbajdjan , ,0. Bahrain , ,0 214 Cypern , ,0-2 Förenade Arabemiraten , ,0-39 Georgien , ,0. Irak , ,0. Iran , ,9 91 Israel , ,1-46 Jordanien , ,0-66 Kuwait , ,0-14 Libanon , ,0-9 Oman , ,0-87 Qatar , ,0 841 Saudiarabien , ,0 60 Syrien , ,0 29 Västbanken 0 1 0, ,0. Yemen , ,0 117 Övriga länder i Asien , ,3 4 Afghanistan 2 3 0, ,0-43 Bangladesh , ,1 8 Bhutan 0 1 0, ,0. Brunei Darussalam , ,0. Filippinerna , ,0 6 Hongkong , ,1-8 Indien , ,3 7 Indonesien , ,2 24 Japan , ,3 8 Kambodja 1 2 0, ,0-37 Kazakstan , ,0 357 Kina , ,9 24 Kirgizistan 2 4 0, ,0-73 Laos , ,0 504 Macao , ,0 42 Malaysia , ,2-29 Maldiverna 5 3 0, ,0. Mongoliet 1 8 0, ,0. Myanmar 2 1 0, ,0 88 Nepal 1 3 0, ,0-54 Nordkorea , ,0-100 Pakistan , ,1-15 Singapore , ,1-63 Sri Lanka , ,0-5 Sydkorea , ,8 18 Tadjikistan , ,0. Taiwan , ,6-8 Thailand , ,3-9 Turkmenistan 4 2 0, ,0. Uzbekistan , ,0 0 Vietnam , ,2 16

16 SCB 16 HA 22 SM forts Världsdel Export Import Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % Värde jan-maj Andel % Förändr. % / /2002 Oceanien och övr. områden , ,2 16 Amerikanska Oceanien 2 1 0, ,0 0 Australien , ,2 10 Australiska Oceanien 0 0 0, ,0. Fiji 3 2 0, ,0-83 Franska Polynesien 4 4 0, ,0 150 Kiribati 0 1 0, ,0. Marshallöarna , ,0. Mikronesien 0 0 0, ,0. Nauru 0 0 0, ,0. Norra Marianaöarna 0 0 0, ,0. Nya Kaledonien ,0 > ,0. Nya Zeeland , ,0-4 Nyzeeländska Oceanien 1 1 0, ,0. Palau 0 0 0, ,0. Papua Nya Guinea 4 3 0, ,0 >1000 Pitcairn 0 0 0, ,0. Polarregionerna 0 0 0, ,0. Salomonöarna 1 0 0, ,0. Tonga 0 0 0, ,0. Tuvalu 0 0 0, ,0. Vanatau 0 0 0, ,0. Västra Samoa 0 0 0, ,0-100 Wallis- och Futunaöarna 0 0 0, ,0. Östtimor 0 0 0, ,0.

17 SCB 17 HA 22 SM 0308 Fakta om statistiken Statistiken syftar till att belysa Sveriges utrikeshandel med varor och länder. Fram t.o.m har statistiken helt kunnat baseras på de uppgifter företagen lämnat till tullverket vid all utförsel och införsel av varor. I och med att Sverige blev medlem i EU och del av den inre marknaden, upphörde möjligheten att från tulldokument hämta uppgifter till statistik om Sveriges varuhandel med övriga medlemsstater. Inom EU har man som ersättning utvecklat ett statistiksystem för att direkt från företagen samla in uppgifter om in- och utförsel av varor mellan medlemsstaterna. Systemet kallas Intrastat och har varit i drift inom EU sedan Intrastat infördes i Sverige i samband med EU-inträdet Statistiken om varuhandel med EU:s medlemsländer samt med övriga länder är reglerad av EU:s förordningar och svensk lag och författningar. Detta omfattar statistiken Statistiken omfattar alla fysiska varuleveranser mellan Sverige och andra länder som sker varje kalendermånad. Uppgifter som redovisas är: statistisk varukod enligt KN8, partnerland, nettovikt, annan kvantitet än vikt för vissa varor och statistiskt varuvärde. Definitioner och förklaringar 1 Redovisningen på varuområden I tabell 1-4 där redovisningen är fördelade på varugrupper presenteras fr.o.m. januari 2001 endast totala värden. Värdet på den del av varuhandeln med EU som saknar varuuppgift hämtas normalt från momsredovisningen. I kolumnen Värde har denna del av EU-handeln fördelats ut på varugrupper. Fördelningen sker enligt två sätt. För företag som är svarsbortfall och som normalt lämnar uppgifter fördelas den uppskattade handeln genom att studera företagets tidigare varuredovisning. För företag som normalt ej lämnar uppgifter fördelas den uppskattade handeln genom att använda uppgifter om vilka varugrupper som redovisande företag av likartad bransch och storlek har lämnat. 2 Redovisningen på länder Sveriges medlemskap i EU:s inre marknad har förändrat redovisningen efter land. Tidigare landredovisning har vid import alltid avsett land efter varans ursprung. Den del av importen som fr.o.m införs från annat EU-land har endast uppgift om avsändande medlemsland. Det betyder att Sveriges import från EU inte kan redovisas efter ursprungsland. För den övriga importen från 3:e land, som slutligt tullbehandlas i Sverige, finns liksom tidigare uppgift om ursprungsland för varan. Det förändrade underlaget har avsevärt påverkat hur importen per land är redovisad i tabell 5-7. Den totala importen av varor kan endast redovisas på länder med avseende på det land från vilket varan har avsänts. Den del av importen som dessutom kan redovisas efter varans ursprungsland utgör ca 34 % av totala varuimporten. Den redovisade importen efter ursprungsland från länder utanför EU omfattar därmed endast de varor som slutligt tullbehandlats i Sverige och ej de varor från 3:e land som införts till Sverige som gemenskapsvara via annat EU-land (t ex japanska bilar införda till Sverige efter att ha tullbehandlats i Nederländerna). Uppgifterna om vår import efter ursprungsland fr.o.m kan därmed inte jämföras med motsvarande uppgifter för tidigare år. Uppgiften över varuexporten per land är däremot oförändrad jämfört med tidigare redovisning. 3 Fördelning av bortfallet på EU-länder Det huvudsakliga (ca 98% av total export och ca 97% av total import) underlaget är direkt insamlade uppgifter från företag över deras varuexport och -import fördelad på varor och länder. Till detta läggs värdet av varuleveranser resp - förvärv hämtade från momsdeklarationer för företag som ej ingår i eller ej rap-

18 SCB 18 HA 22 SM 0308 porterat till Intrastat undersökningen. Värdet av denna EU-handel var under januari-maj 2003 ca 5,5 miljarder kronor för export och för import ca 8,0 miljarder kr. För att inte underskatta det redovisade export- och importvärdet för de enskilda EU-länderna fördelas denna handel på länder fr.o.m. publicering av januari För företag som är svarsbortfall och som normalt lämnar uppgifter fördelas den uppskattade handeln genom att studera vilka EU-länder och i vilken omfattning företaget tidigare handlat med. För företag som inte ingår i Intrastat undersökningen fördelas den uppskattade handeln genom att använda uppgifter om vilka EU-länder de redovisande företag av likartad bransch och storlek har handlat med. Så görs statistiken 1 Varuhandel med länder utanför EU För företag som har varuhandel med länder utanför EU Extrastat används uppgifter ur de exportanmälningar och importdeklarationer som företagen lämnar till tullen i samband med ut-/införsel av varor. Den delen av varuhandeln svarade för ca 46% respektive 35% av värdet för den totala exporten och importen under januari-april Varuhandel med EU-länder Totala varuvärdet för handeln med EU-länder är beräknat med hjälp av två dataunderlag. Det huvudsakliga (ca 97% av EU-exporten och ca 96% av EUimporten) underlaget är direkt insamlade månadsvisa uppgifter från företag som har en årlig utförsel eller införsel av varor med EU om minst kronor. De uppgifter företagen lämnar är redovisade på varor och EU-land. Datainsamlingen, som genomförs av SCB, är utformad som en särskild statistisk undersökning Intrastat. Undersökningen har ett svarsbortfall genom att vissa uppgiftsskyldiga företag ej har lämnat uppgifter. Värdet av varuhandeln för svarsbortfallet och ej uppgiftsskyldiga företag uppskattas genom att använda uppgifter från momsdeklarationen. Dessa uppgifter avser endast värdet av varuförvärv och -leveranser med EU som företaget deklarerar för varje månad. Statistikens tillförlitlighet Urval För EU-handel samlas detaljerade vara/land-uppgifter in från företag som har en handel som överstiger kr per år; Intrastat är en cut-off undersökning. Ramtäckning Osäkerhet med hur små företags varuhandel (under kr/år) är fördelad på varor och länder inom EU. Det orsakar lägre kvalitet på redovisade uppgifter per vara och land. Mätning Uppgifter om handel med länder utanför EU erhålls genom att statistiskt bearbeta av tullverket insamlade administrativa exportanmälningar och importdeklarationer. För Intrastatundersökningen (varuhandel med EU-länder) insamlas uppgifterna fr o m januari 1999 direkt av SCB. Mätfel uppträder i viss utsträckning, och då framför allt då respondenten skall ange nettovikt eller annan kvantitet, där förekomst av höftning eller konstruerade siffror ibland kan vara fallet. Företagens osäkerhet att klassa varor till rätt varukod föranleder att anta att en viss procent utgörs av felklassificerade varor. Svarsbortfall Svarsbortfallet för införsel inom EU var 7 % i belopp och 17 % i antal företag under Svarsbortfallet för utförsel var 3 % i belopp samt 15 % i antal före-

19 SCB 19 HA 22 SM 0308 tag På senare tid kan märkas att bortfallet ökat, och att företagen prioriterat ned rapporteringen av Intrastat. Svarsbortfallet skattas med hjälp av momsuppgifter och med prognosmetoden Exponential Smoothing. Först skattas företagens totala månadshandel med varor. Därefter fördelas skattningarna på varor och länder, där företagshistorik och homogenitet i varuhandelstruktur utnyttjas. Det partiella bortfallet ligger totalt på ca 8 %. Modellantaganden I skattningarna i Intrastat delas ej svarande företag upp i svarsbortfall samt ej uppgiftslämnarskyldiga företag. För svarsbortfallet används framskrivningsmetoden Exponential Smoothing då det gäller större företag. I denna framskrivningsmetod beaktas en modell där man justerar för säsongsmässig handel, och en där man ej tar hänsyn till den säsongsmässiga variationen. Momsuppgifterna används för att skatta bortfallet för mindre uppgiftsskyldiga företag eller ej uppgiftsskyldiga företag. Bra att veta 1 Ändringar i varuvärdet fr o m januari 1998 T.o.m. uppgifter för december 1997 skall företagen för all varuhandel ha rapporterat statistiskt värde d.v s. varans värde enligt fakturan med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svensk gräns. Fr.o.m uppgifter för januari 1998 skall varans värde i Intrastatrapportering (EU-handel) avse fakturerat värde. Det betyder att kostnader för frakt och försäkring endast skall inkluderas i de fall dessa ingår i fakturerat belopp. Fakturavärdet räknas om till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer som tagits fram av SCB. I varuhandeln med länder utanför EU fortsätter företagen att rapportera statistiskt värde och i statistiken över Sveriges utrikeshandel redovisas liksom tidigare endast det statistiska värdet. 2 Definitioner och avgränsningar Värdena för export och import som redovisas i Statistiska Meddelanden (HA 22 SM) skiljer sig från de uppgifter om export och import som redovisas i nationalräkenskaperna. Normalt beror detta på olika definitioner och avgränsningar. 4 Förbättrad täckning av utrikeshandeln fr o m januari 2001 För att förbättra utrikeshandelsstatistiken om fartyg och luftfartyg (flygplan) insamlas fr.o.m. januari 2001 uppgifter om registrerade ägarförändringar av fartyg och luftfartyg som en särskild undersökning utanför Intrastat- och Extrastatsystemen. Dessa uppgifter har tidigare endast delvis ingått i statistiken. Uppgifterna ingår i den publicerade statistiken fr.o.m. publiceringsmånad februari Det innebär att den totala utrikeshandeln har reviderats upp: För 2001 med 0,6 miljarder kronor för export och 1,4 miljarder kronor för import. För 2002 med 1,9 miljarder kronor för export och 3,0 miljarder kronor för import. Fr.o.m. publiceringsmånad februari 2003 ingår uppgifterna löpande i månadsvis publicerad statistik. Annan statistik Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

20 SCB 20 HA 22 SM 0308 In English Summary Imports increased more than exports The value of Sweden's exports for the period January-May 2003 amounted to SEK 344 billion. This is an increase of 1 per cent compared to the same period last year. At the same time, Swedish imports of goods increased by 4 per cent to SEK 283 billion. This resulted in a net trade surplus of SEK 61 billion. The net trade surplus for the corresponding period last year amounted to SEK 66 billion. Varied trade development with EU During the same period, exports to EU increased by 1 per cent and amounted to SEK 185 billion. Broken down by the individual member states, development was varied. Exports to Germany increased moderately by 2 per cent, while exports to the UK decreased by 6 per cent. In contrast, exports to Greece increased by 22 per cent, Portugal by 18 per cent and Spain by 12 per cent. At the same time, imports from the EU amounted to SEK 187 billion, corresponding to an increase of 2 per cent. While imports from Germany only increased by 3 per cent and imports from the UK fell by 8 per cent, imports rose considerably more from other EU countries. Imports from Denmark increased by 6 per cent, Finland by 10 per cent, Belgium by 15 per cent and Austria by 11 per cent. Trade with the rest of Europe increased. Imports rose especially during this period by a total of 20 per cent. Imports from the so-called accession countries (soon to become EU countries) increased by an entire 26 per cent. Thus the accession countries accounted for 7 per cent of all imports to Sweden. At the same time, exports to the accession countries increased by 16 per cent during this period and accounted for 6 per cent of all exports from Sweden. Trade with the US declined, exports by 2 per cent amounting to SEK 41 billion, and imports by 16 percent amounting to SEK 12 billion. However, the US still holds the top position as the largest recipient of Swedish exports. During the period, Sweden's exports increased sharply to China (34 per cent), Poland (20 per cent) Russia (17 per cent) Turkey (61 per cent) Mexico (30 per cent) and Taiwan (19 per cent). During the same period, imports to Sweden rose sharply from Norway (20 per cent), Poland (34 per cent) China (24 per cent) Estonia (19 per cent) Turkey (39 per cent) Hungary (42 per cent) and Lithuania (49 per cent). Exports and imports broken down by area of goods Swedish exports of wood and paper products decreased during the period January-May this year by 2 per cent. Exports of mineral products remained unchanged, while iron and steel were up by 5 per cent. Exports of chemical products increased by 5 per cent, of which pharmaceuticals increased by 11 per cent. Exports of energy products, mostly consisting of oil products, increased by 19 per cent. Exports of machinery and transport equipment were unchanged, of which machinery increased by 2 per cent, electronics and telecommunication products fell by 6 per cent, and road vehicles rose by 9 per cent. Exports of other products increased by 4 per cent, including textiles, clothing and footwear which increased by 6 per cent. Imports of wood and paper products increased during the period by 5 per cent. Imports of mineral products increased by 6 per cent, of which iron and steel were up by 17 per cent. Imports of chemical products increased by 3 per cent, of which pharmaceuticals were up 8 per cent. Imports of energy products went

21 SCB 21 HA 22 SM 0308 up at the same time by 35 per cent, of which crude oil increased by 9 per cent. Imports of machinery and transport equipment remained unchanged. Machinery remained unchanged while electronics and telecommunication products fell by 9 per cent. Imports of road vehicles increased by 15 per cent. Even imports of other products increased by 1 per cent, including food, beverages and tobacco by 2 per cent.

22 SCB 22 HA 22 SM 0308 List of tables Explanation of symbols 4 1. Exports by important SITC commodity groups (SEK million) 4 2. Imports by important SITC commodity groups (SEK million) 5 3. Exports by SITC sections and divisions (SEK million) 6 4. Imports by SITC sections and divisions (SEK million) 8 5. Exports to the 30 largest countries of destination (SEK million) Imports from the 30 largest countries of consignment (SEK million) Exports and imports by countries (SEK million) 12 List of terms Andel Share Förändr. % Change % Land Country Totalt Total Värde Value Världsdel Continent Varugrupp Commodity group