Statsvetenskapliga Institutionen VT 2010

Transkript

1 1. Inledning 1.1 Ämnesval. Whoever controls the volume of money in our country is absolute master of all industry and commerce and when you realize that the entire system is very easily controlled, one way or another, by a few powerful men at the top, you will not have to be told how periods of inflation and depression originate. President James A. Garfield, En möjlig spontan reaktion på ovanstående citatexempel, kan vara en stilla undran över vad som egentligen föranleder denna historiskt prominenta gestalt, att förmedla sina perspektiv med dylika argument. Utifrån detta så kommer följande diskussion att fokusera på dagens institutionaliserade valutasystem och sedermera även på de förutsättningar som därmed formaliseras i upprättandet av diverse maktstrukturer. I denna uppsats förtydligas ett konkret exempel på ovanstående genom en analys utav Islands samhällsomvälvande finansiella kollaps som inträffade i september Därutöver försöker jag avgöra huruvida dessa maktförhållanden kan härledas till vissa specifika strukturella förutsättningar närmare bestämt den fundamentala principen för hur valuta skapas samt utav vem. Den grundläggande teoretiska förutsättningen som vägleder avhandlingens argumentation kan sägas utgöra liknelsen med att samhället är en individ, och individen är samhället där valutan förekommer som det resursfördelande systemets blodomlopp, vilket sedermera föranleder att de kreditskapande institutionerna (bankerna) konstituerar systemets hjärta, och där organismen helhetsfunktion styrs av delarnas olika inbördes betydelse. Detta innebär att strukturens olika beståndsdelar är tätt sammanflätande och uppvisar ett dynamiskt samspel sinsemellan. Önskar man analysera en specifik enhets egenskaper, funktion och/eller beteende så måste man förstå dess position i helhetsstrukturen. Följaktligen så bör man relatera diverse frekvent förekommande politiska skeenden krig, avtal, låneprogram etc. till en helhetsstruktur som utformar, fastställer samt avgränsar dessa skeenden. Det är utifrån detta perspektiv som valutaskapande processen analyseras. Denna vägleds utav politiskt vedertagna principer, vilka därefter formaliseras i enlighet med ett gemensamt regelverk samt institutionaliserandet utav 1 Ellen Brown 2008, The Web of Debt, Third Millennium Press, USA; sid.88 1

2 bl.a. erkända internationella förvaltningsorgan såsom Bank for International Settlements samt den Internationella Valutafonden. Detta resulterar i sin tur i att de flesta pengar idag varken skapas av staten eller exempelvis Federal Reserve. Snarare skapas de av privata kommersiella banker. 2 Den statsvetenskapliga relevansen uppdagas i samband med att förklara vilken betydelse denna strukturella beståndsdel utgör för systemets helhetsstruktur och de sociala interaktioner som förekommer. Den argumentation som sedermera följer konstrueras enligt följande: 1. En generell överblick över systemets samhällsomvälvande processer; 2. Den statsvetenskapliga relevansen relaterad till ett antal teoretiska referensramar; 3. Kortfattad förklaring utav mätinstrumentet valuta; 4. Presentation utav två stycken utmärkande internationella finansiella institutioner; 5. Ett specifikt exempel på sociala interaktioner vars dynamiska samspel utformas, fastställs samt avgränsas utav valutaskapandeprocessens fundament. 1.2 Syfte Syftet med denna analys är att klargöra förutsättningarna för valutaskapandeprocessen såsom de regleras i enlighet med Basel ackordet och institutionaliseras genom internationella förvaltningsorganisationer likt Internationella Valutafonden samt Bank for International Settlements. Följaktligen förutsätter detta en kritisk granskning utav regelverket Basel 1 och Basel 2. Således uppmärksammas diverse politiska processer som resulterar i att de flesta pengar idag skapas varken av staten eller exempelvis Federal Reserve. Snarare skapas de av privata kommersiella banker. 1.3 Frågeställningar Grundfråga Hur kan dagens system med privata pengar skapade av banker utgöra ett hot mot den nationella suveräniteten i den demokratiska staten? 2 Modern Money Mechanics - A Workbook on Bank Reserves and Deposit Expansion. By: Federal Reserve Bank of Chicago; Public Information Center Federal Reserve Bank of Chicago, sid. 3 Basel II: International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards: A Revised Framework, June 2006, passim Ellen Brown 2008, The Web of Debt, Third Millennium Press, USA, sid 23 2

3 1.3.2 Delfrågor 1 Hur kan privata aktörer destabilisera ett lands samhällsstrukuterer genom att utnyttja rådande finansiella regelverk? 2 Hur kan internationella finansiella organisationer destabilisera ett lands samhällsstrukuterer genom att utnyttja rådande finansiella regelverk? 1.4 Metodiskt tillvägagångssätt Disposition Avhandlingen inleds med en kortfattad bakgrund till dagens institutionaliserade valutaskapande. Därefter så presenteras teoretiska perspektiv och empiriska erfarenheter utav nuvarande regelverket Basel 1 och Basel 2. Vidare analyseras de finansiella institutionernas agerande i utvalda sammanhang. Avslutningsvis besvaras frågeställningarna Perspektiv Uppsatsens argumentation är uppbyggd i enlighet med en kvalitativ fallstudies premisser. Denna appliceras i ämnet valutaskapande såsom det regleras i enlighet med Basel II: International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards: A Revised Framework. Vidare så karaktäriseras analysen utav ett induktivt förhållningssätt och en deskriptiv argumentation. Samtidigt förekommer det ett antal implicit framställda teoretiska förutsättningar. Utrymmet för dessa begränsas onekligen utav delkursens riktlinjer samt ändamål, men tjänar som grund för den efterföljande argumentationen. Vidare kan denna kvalitativa fallstudie karaktäriseras i termer utav representative case alternativt exemplifying case 3. Syftet är att åskådliggöra ett representativt exempel relaterande till en bredare kontext. Följaktligen så struktureras uppsatsens analys till ett tidigare fastställt forskningsstrategiskt ramverk. Därutöver bidrar de metodologiska premisserna till en samstämmighet med uppsatsens avgränsningar samt ändamål. Således relateras 3 Alan Bryman 2008,. Social Research Methods third edition, Oxford University Press, sid.56 3

4 valutaskapandeprocessens fundament till ett representativt exempel symboliserad utav Islands finansiella kollaps som inträffade i september Då det inte föreligger någon tidigare fastställd empirisk samt teoretisk utgångspunkt i ämnet valutaskapande (med tillhörande värdesäkring) så kan man i det närmaste härleda den ontologiska samt epistemologiska utgångspunkten i avhandlingens argumentation till den statsvetenskapliga teoribildningen World System Theory. Således förekommer ett holistiskt angreppssätt där Fractional Reserve Banking Systemet figurerar som en grundläggande strukturell förutsättning till: [T]he familiar events of the world politics wars, treaties, international aid operations etc.- all occur within a structure which shapes, determines, and defines those events. 4 [A]ll the elements within the system are interlinked. They exist in a dynamic relationship with each other and if one is to understand the attributes, the functions or the behavior of one element, one must understand its position within the whole. 5. Vidare så förekommer en implicit uttalad objektiv ontologi samt subjektiv epistemologi i avhandlingens argumentation relaterad till följande liknelse: [L]ife within the system is more or less selfcontained. This means that if the system were cut off from all external influences the outcomes within that system would be identical. Thus anyone seeking to explain changes within the system must seek to focus upon those internal dynamics responsible for change rather than search for external (exogenous) factors. 6 World System Theory kategoriserar politiska samt ekonomiska skeenden i enlighet med diverse analytiska förutsättningar, vilka uppvisar likheter med International Political Economy (IPE). IPE avser att beskriva ett givet studieområde men samtidigt även kategorisera ett teoretiskt förhållningssätt vars syfte är att analysera världsliga politiska samt ekonomiska skeenden. Enligt Roger Tooze, i The Globalization of World Politics, så karaktäriseras IPEs perspektiv utav två utmärkande innebörders förhållanden 7, där det första utmålar en korrelation mellan politik samt 4 Oxford University Press 1999, The Globalization of World Politics an Introduction to International Relations, Edited by John Baylis and Steve Smith, sid Oxford University Press 1999, The Globalization of World Politics an Introduction to International Relations, Edited by John Baylis and Steve Smith, sid ibid 7 Baylis, John and Smith, Steve (1999) The Globalization of World Politics, An Introduction to International Relations, Oxford University Press. sid 215 4

5 ekonomi, vilket därigenom exkluderar en tydlig distinktion mellan dessa processer. Således konstrueras ekonomin utav politiska skeenden likafullt som ekonomin utformar politiken. Därmed så förutsätter detta att ett ekonomiskt tema inte kan begripas utan att inkludera politiska förklaringsmodeller/perspektiv och vice versa, politik kan endast beskrivas i anslutning till ekonomiska referensramar. 8 Uppsatsens analys formulerar sin argumentation i enlighet med nämnda perspektivyttringar och därigenom diskuteras teoribildningens bärande idéer under rubriken teoretiska perspektiv nedan Material Det material som används i uppsatsens inledningsskede utgörs i första hand av sekundära källor, däribland Jeffry A. Friedens Global Capitalism Its fall and Rise in the Twentieth Century samt även Lennart Schöns En modern svenska ekonomisk historia. Analysen utav Basel accordet utgörs utav primärmaterial såsom Modern Money Mechanics - A Workbook on Bank Reserves and Deposit Expansion. By: Federal Reserve Bank of Chicago; Public Information Center Federal Reserve Bank of Chicago samt vidare även Basel II: International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards: A Revised Framework. Denna avgränsning utav primärmaterialet tjänar sitt syfte att åskådliggöra det institutionaliserade regelverket för valutaskapandeprocessen. Därutöver förekommer även sekundärmaterial likt Ellen Browns Web Of Debt; Carroll Quigleys Tragedy & Hope; Elmar B. Kochs Challenges at the Bank for International Settlements An Economist s (Re)View; James C. Bakers The Bank for International Settlements Evolution and Evaluation. Uppsatsens avslutande del relaterar framförallt till sekundära källor som exempelvis Joseph Stiglitz Globaliseringen och dess kritiker men även primärmaterial i form av exempelvis BIS Quarterly Review, March Därutöver analyseras de internationella förvaltningsorganen IMF samt BIS utifrån primärmaterial såsom lämpliga institutionaliserade regelverk (ex. BIS, Protocol Regarding the Immunities of the Bank for International Settlements) samt den tillgängliga informationen på organisationernas respektive hemsidor. 8 ibid 5

6 Avslutningsvis så föreligger ingen tidigare officiellt fastställd empirisk samt teoretisk utgångspunkt i ämnet valutaskapande och i studieförbundens kurskataloger kan alla söka förgäves efter en studiecirkel om hur pengar skapas och värdesäkras. Samtidigt så förekommer det en del oberoende intressanta analyser i det sekundärmaterial som presenteras. Ellen Browns Web Of Debt samt Carroll Quigleys Tragedy & Hope figurerar som en formidabel sammanställning av den befintliga informationen i ämnet valutaskapande. Författarnas argumentation karaktäriseras utav normativa, föreskrivande och deskriptiva förhållningssätt och de analyser som presenteras påminner om en comparativ metodik. Joseph Stiglitz Globaliseringen och dess kritiker är, som han själv uttrycker det, ingen akademisk studie utan bygger på författarens egna erfarenheter Validitet Extern validitet förknippas sällan med en kvalitativt orienterad fallstudie, men är motsägelsefullt nog relevant för denna diskussion. Hänvisande till avhandlingens frågeställning så karaktäriseras den efterföljande slutsatsen utav ett generaliserande svar. Den avgränsade fallstudie orienterade analysen tolkar innebörden utav ett internationellt institutionaliserat regelverk, vilket sedermera utgör en grundläggande princip inom valutaskapandeprocessen. Således regleras bankverksamheten, med en efterföljande kreditexpansiv process, utav en gemensam global institution, nämligen Bank for International Settlements eller centralbankernas centralbank som den kallas i lekmannatermer. Därmed befästs en grundläggande utgångspunkt med hög applicerbarhet i olika kontexter, vilket sedermera kan resultera i en mätning utav den externa validiteten. Vidare utgör samma fundamentala regelverk, där den grundläggande kreditexpansiva processen sker i enlighet med en fastställd matematisk formell 9, en förutsättning i mätningen utav den externa reliabiliteten. Således kan det vara befogat att använda sig utav det ovannämnda mätinstrumentet i avhandlingens kvalitativa metodik. Därutöver kategoriseras fallstudien i 9 Modern Money Mechanics - A Workbook on Bank Reserves and Deposit Expansion. By: Federal Reserve Bank of Chicago; Public Information Center Federal Reserve Bank of Chicago, sid

7 enlighet med en s.k. representative case alternativt exemplifying case 10, vilket sedermera skall symbolisera ambitionen att redogöra karaktärsdragen för en generell strukturell förutsättning. Uppsatsens fallstudie orienterade analys förutsätter även en begreppsvaliditet. Denna mätning innebär att den teoretiska definitionen överensstämmer med den operationella indikatorn. Således föranleder analysens teoretiska redogörelse för specifika maktförhållande inom diverse politiska processer, de operationella indikatorerna: Fractional Reserve Banking (eller essensen i valutaskapandeprocessen); de internationella finansiella institutionernas beslutsfattande samt uppbyggnad Forskningsteknik Fractional Reserve Banking systemet, såsom det regleras i enlighet med Basel ackordet, granskas utifrån en kvalitativ fallstudies premisser. Syftet är att åskådliggöra relevanta principer genom att omsorgsfullt undersöka det framställda primärmaterialet. Det efterföljande steget i avhandlingens metodiska tillvägagångssätt är att analysera formella internationella institutioner (Internationella Valutafonden, Bank for International Settlements) med ansvaret att upprätthålla riktlinjerna i rådande internationella regelverk. Därefter riktas fokus mot ansvariga aktörer samt de politiska processer som föranleder skapandet utav Fractional Reserve Banking systemet med tillhörande formellt legitimerade institutioner. Slutligen uppmärksammas problematiken med utnyttjandet utav Fractional Reserve Banking systemet, dess avgränsade bemyndigande till utvalda aktörer samt eventuella konsekvenser därav (i avhandlingen så begränsas detta till exemplet Island). Eventuella empiriska slutsatser kommer att kompletteras med sekundärmaterialets utvalda tankegångar. Den argumentation som följer konstitueras utav ett deskriptivt förhållningssätt och dess syfte avgränsas enligt ovan Avgränsningar Den fullständiga valutamängden definieras som den totala kvantiteten av sedlar, mynt, lån, krediter samt andra likvida medel i ett lands ekonomi. Innebörden av likvida medel förklaras genom instrument som enkelt kan omsättas i kontanter. Vidare så kategoriseras den totala kvoten utav penningmängden genom följande: 10 Alan Bryman 2008,. Social Research Methods third edition, Oxford University Press, sid.56 7

8 M1 är det vi vanligen anser som pengar nämligen mynt, sedlar och likvida medel (exempelvis checkkonton) M2 är M1 plus sparkonton, penningmarknadsfonder och annat bundet individuellt eller något som skulle kvalificeras som mindre sparande M3 är M1 samt M2 plus institutionellt och annat större bundet sparande (inklusive institutionella penningmarknadsfonder) samt även den mängden utav den inhemska valutan som cirkulerar utomlands (exempelvis eurodollar dvs. dollar som cirkulerar i utlandet ). En ytterst intressant detalj uppdagas i samband med ovanstående kategoriseringar endast en liten fraktion utav den totala penningmängden utgörs av mynt och sedlar framställda av staten eller dess centralbank. År 2005 utgjorde denna kategori endast 2,4 % av den totala penningmängden i USA. De resterande 97,6 dök magiskt upp från någon annanstans 11. Således avgränsas avhandlingen till att behandla de politiska processer som formar denna valutaskapandeprocess. Därmed studeras essensen genom en kvalitativ innehållsanalys utav det formella regelverket Basel 1 och Basel 2 samt de institutionella fundament som uppbär Fractional Banking Reserve systemet 2. Överblick År 1974 inrättades Basel Committe on Banking Supervision 12 av centralbankscheferna från Tiogruppens nationer (G10 nationerna) en grupp som även inkluderar Sverige och numera uppgår till 11 nationer 13. Således institutionaliserades ytterligare direktiv för det mätinstrument 11 Ellen Brown 2008, The Web of Debt, Third Millennium Press, USA; sid The Basel Committee on Banking Supervision provides a forum for regular cooperation on banking supervisory matters. Its objective is to enhance understanding of key supervisory issues and improve the quality of banking supervision worldwide. It seeks to do so by exchanging information on national supervisory issues, approaches and techniques, with a view to promoting common understanding. At times, the Committee uses this common understanding to develop guidelines and supervisory standards in areas where they are considered desirable. In this regard, the Committee is best known for its international standards on capital adequacy; the Core Principles for Effective Banking Supervision; and the Concordat on cross-border banking supervision. Bank for International Settlements officiella hemsida; 13 The Group of Ten is made up of eleven industrial countries (Belgium, Canada, France, Germany, Italy, Japan, the Netherlands, Sweden, Switzerland, the United Kingdom and the United States) which consult and co-operate on economic, monetary and financial matters. The Ministers of Finance and central Bank 8

9 som tillhandahåller värdet i bl.a. kapital samt human kapital, nämligen valuta. Denna föga uppmärksammade process utgör en del utav den tävlan mellan å ena sidan privata pengar, skapade av banker och offentliga pengar, skapade av staten, ända sedan guldsmederna tilläts prägla mynt i Europa på 1600-talet och därmed bemäktigade sig vad som fram till dess var den suveräna rätten hos kungen eller drottningen. 14 Denna företeelse kan i det vidare relateras till en vidgad kontext för att därigenom analysera betydelsen av en eventuell kreditexpansion i ett samhällsomvälvande sammanhang. I boken En modern svensk ekonomisk historia 15 beskriver Lennart Schön ett stegvist händelseförlopp där en strukturkris åtföljs av en omvandlingsfas och sedermera en rationaliseringsprocess. Vidare anges ett dynamiskt samspel emellan tre stycken grundläggande faktorer: innovationer, institutioner och investeringar. Detta förfarande kan exemplifieras genom att utmåla specifika tekniska innovationer (ex. elkraften, informationsteknologin), institutionella förändringar eller avregleringar inom kreditmarknaden, samt vidare även olika investeringar inom humankapitalet som vetenskapens influenser inom exempelvis den statsvetenskapliga teoribildningen, IT-kunskap etc. (Således bör investeringar som begrepp i detta inte uteslutande förknippas med kapitalackumulation). Framförallt är det snarast resultatet av dessa de grundläggande faktorernas samspel som är utav betydelse. Det är genomslagskraften utav denna dynamiks effekter som föranleder strukturkriser och efterföljande samhällsomvälvningar (se illustration nedan). Governors of the Group of Ten usually meet once a year in connection with the annual meetings of the International Monetary Fund and the World Bank. The reports and press releases of the Ministers and Governors of the Group of Ten or published under the aegis of the Group of Ten are available here at the BIS. They may also be obtained at the IMF and the OECD. - Bank for International Settlements officiella hemsida; 14 Ellen Brown 2008, The Web of Debt, Third Millennium Press, USA; sid. xiii 15 Lennart Schön 2007, En modern svensk ekonomisk historia, SNS Förlag, passim 9

10 Källa: Jag belyser detta förhållande enligt följande: Perspektivbildning/kunskapande(humankapital) samt tekniska innovationer, med efterföljande möjlighet till en ökad produktivitet orsakar strukturell obalans inom rådande institutionella nätverk, vilket sedermera utmynnar i en strukturkris. 16 En omvandlingsprocess följer sedan med en stark momentan efterfrågan på kapital samt betydande omstrukturering av rådande institutioner. Detta åtföljs sedan av en rationaliseringsprocess vilken befäster framgångsrika produktivitetsformer, institutionaliserar ett reformerat styrelseskick och som vidare balanserar ut kreditmängden (exempel: finansiella kriser i Sverige 1910, 1920 samt 1930) 17. Således utgör kreditexpansionen en nyckelroll ur ett fördelningsperspektiv och därmed även en grundläggande förutsättning i befästandet av rådande samhällstrukturer. 3. Teoretiska Perspektiv 3.1 International Political Economy International Political Economy (IPE) avser att beskriva ett givet studieområde men samtidigt även kategorisera ett teoretiskt förhållningssätt vars syfte är att analysera världsliga politiska 16 ibid 17 ibid 10

11 samt ekonomiska skeenden. Enligt Roger Tooze, i The Globalization of World Politics, så karaktäriseras IPEs perspektiv utav två utmärkande innebörders förhållanden 18, där det första utmålar en korrelation mellan politik samt ekonomi, vilket därigenom exkluderar en tydlig distinktion mellan dessa processer. Således konstrueras ekonomin utav politiska skeenden likafullt som ekonomin utformar politiken. Därmed så förutsätter detta att ett ekonomiskt tema inte kan begripas utan att inkludera politiska förklaringsmodeller/perspektiv och vice versa, politik kan endast beskrivas i anslutning till ekonomiska referensramar. 19 Dessa omständigheter kan sammafattas genom att citera Paul Hirst och Grahame Thompson:...[T]he term international economy has always been shorthand for what is actually the product of the complex interaction of economic relations and politics, shaped and reshaped by the struggles of Great Powers. 20 Ytterligare tankegångar som utmärker IPEs teoretiska referensramar konstaterar att en tydlig urskiljning emellan internationell samt nationell policy inte är nödvändig. Detta med anledning utav att det alltmer tilltagande ömsesidiga internationella beroendet/samspelet påverkar den nationella policyn i en ansenlig utsträckning. Därmed så uppenbaras svårigheterna med att kvalificera ett specifikt skeende/policy som en uteslutande nationell angelägenhet 21. Följaktligen så kan man uppmärksamma relevansen i ovanstående perspektiv yttringar genom att hänvisa till ett exempel som relaterar till uppsatsens tema. Detta karaktäriseras utav ändringar inom den monetära policyn, där en eventuell höjning utav intresse räntan inom Förenta Staterna (tillsynes enkom en nationell angelägenhet) kan resultera i genomgripande förändringar samt konsekvenser för ytterliggare andra nationella ekonomiska förutsättningar och åtgärdsprogram (vars ändamål samt kontroll skall återigen enkom tillskrivas den befintliga nationella regeringsmakten). 22 Därigenom utmålas en fundamental problematik inom IPE, varigenom man hänvisar till potentiella strukturella missförhållanden emellan det formella internationella politiska systemet med territoriella fundament/kategorier (nationsstater) och ett ekonomiskt 18 Baylis, John and Smith, Steve (1999) The Globalization of World Politics, An Introduction to International Relations, Oxford University Press. sid ibid 20 ibid 21 ibid 22 ibid 11

12 system med tilltagande gränsöverskridande globaliseringsmekanismer. 23 Således renderar de ovannämnda intresse-ränte modifikationerna i förändringar för de grundläggande förutsättningarna som vägleder eventuella inhemska nationella handlingsprogram även inom andra suveräna stater. Dessa omständigheter föranleder anpassningsaktioner endera genom att nationella regeringsmakter agerar direkt (sänkning/höjning utav sin egen intresse ränta) eller genom diverse existerande internationella institutioner (ny utformning utav ett existerande formellt internationellt regelverk). 24 Vidare så förespråkar den internationella politiska ekonomins teoretiska åskådning en analys utav interaktioner vilka äger rum på fyra (fem om man tar hänsyn till EU, vilket i det närmaste kvalificeras som regional) olika nivåer: den globala, internationella, nationella samt lokal. 25 Dessutom så påverkar diverse händelseförlopp på det globala planet direkt förutsättningarna för den lokala interaktionen, vilket således utgör en viktig aspekt för vidare observationer. Detta kan sedermera relateras till uppsatsens tema, där valutaskapande processens mekanismer utformar förutsättningarna för vidare interaktioner inom ramen för de ovannämnda kategorierna. International Political Economy analyserar förhållanden vilka kan härledas till det alltmer påtagliga internationella politiska samt ekonomiska ömsesidiga beroendet och därigenom besvara en för teoribildningen fundamental fråga: Who benefits? 26 Man hävdar att globaliseringsprocessens mekanismer medför att det ekonomiska (och därigenom även det politiska) inflytandet, som tidigare uteslutande tillskrevs den nationella jurisdiktionen, gradvis försvagats till att inkludera ytterliggare andra aktörer (exempelvis nationer, banker, multinationella företag, internationella organisationer etc.). Följaktligen bidrar dylika omständigheter till att begränsa den nationella regeringsmaktens implementering utav planerade nationella målsättningar. Detta medför anpassningsåtgärder karaktäriserade utav konstruerade internationella institutioner samt diverse avtal/regleringsverk i syfte att söka kontrollera den 23 Baylis, John and Smith, Steve (1999) The Globalization of World Politics, An Introduction to International Relations, Oxford University Press. sid Baylis, John and Smith, Steve (1999) The Globalization of World Politics, An Introduction to International Relations, Oxford University Press. sid Baylis, John and Smith, Steve (1999) The Globalization of World Politics, An Introduction to International Relations, Oxford University Press. sid Baylis, John and Smith, Steve (1999) The Globalization of World Politics, An Introduction to International Relations, Oxford University Press. sid

13 skiftande industriella utvecklingen inom en politisk och ekonomisk kontext 27. Därigenom formaliseras komplicerade maktförhållanden där internationella förvaltningsorgan åtnjuter ett betydande inflytande. Samtidigt resulterar detta i en problematik som kan härledas till en begränsad demokratiskt kontroll/inflytande över de internationella förvaltningsorganens beslutsfattandeprocesser 28. Således påverkas de internationella myndigheternas transparens och därigenom möjligheterna till att utkräva ansvar. Avslutningsvis förmedlar ovanstående perspektivyttringar konsensus med den problematik som framställs i uppsatsens frågeställningar. 3.2 Ett statscentrerat perspektiv till monterä- samt växelkurs orienterade policys. Observatörer inom den internationella politiska ekonomin har uppmärksammat förekomsten utav intressanta maktstrukturer relaterande till monetära frågor. Man påpekar att i ett flertal olika länder världen över så har den politiska kontrollen över den nationella monetära policyn omplacerats utav regeringsmakten till politiskt oberoende centralbanker 29. Detta föranleder ändringar inom den legislativa samt monetära institutionella strukturen, vilket sedermera utmynnar i ett annorlunda innehåll utav inhemska politiska interaktioner relaterade till monetärasamt växelkurs orienterade frågor. Vidare legitimeras beslutsprocessen i enlighet med teoretiska antaganden åsyftande att tillsynes maximera den sociala välfärden. 30 Dessa konstitueras i enlighet med ekonomiska perspektiv som förutsätter en specifik syn på relationen emellan inflation samt arbetslöshet. Därmed så har man övergett den Kenyanska modellens vägledande principer som stipulerade att regeringsmakten erhöll en stabil avvägning utav målsättningar dvs. endera så strävade man efter låga inflationsnivåer alternativt efter en låg arbetslöshet. 31 Detta synsätt har reviderats utav diverse analytiker och numera anser man att regeringsmakten endast kortsiktigt kan använda den monetära policyn i syfte att påverka arbetslösheten. Vidare 27 Baylis, John and Smith, Steve (1999) The Globalization of World Politics, An Introduction to International Relations, Oxford University Press. sid Baylis, John and Smith, Steve (1999) The Globalization of World Politics, An Introduction to International Relations, Oxford University Press. sid Oatley, Thomas (2008): International Political Economy: Interests and Institutions in the Global Economy (3:e upplagan). New York: Longman, sid ibid 31 Oatley, Thomas (2008): International Political Economy: Interests and Institutions in the Global Economy (3:e upplagan). New York: Longman, sid

14 manipulation utav inflationsnivåerna kommer definitivt att resultera i en svårkontrollerad och kraftigt tilltagande inflation. 32 Följaktligen fokuserar perspektivyttringarna inom den statscentrerade teoretiska argumentationen för monetära samt växelkurs orienterade policys på följande fundament: - Analytiker förutsätter förekomsten utav en s.k. natural rate of unemployment 33, vilket beskriver ekonomins långsiktiga jämviktsförhållande relaterande till arbetslöshetnivån i samhället. Denna omständighet konstitueras utav ett antal specifika mekanismer vilka sedermera motiverar slutsatsen att regeringsmakten inte har möjlighet att använda den monetära policyn till att påverka arbetslöshetsnivåerna under en längre tidsperiod. Istället framställs manipulationerna utav valutamängden såsom en kortsiktig lösning, vilket sedermera kan resultera i ödesdigra konsekvenser Den demokratiskt tillsatta regeringsmakten utsätts ideligen för påtryckningar utav diverse intressegrupper, vilket kan innebära avgörande ingrepp på den monetära policyn och därmed utmynna i ovannämnda icke önskvärda kortsiktiga lösningar 35. Således reagerade ett antal regeringsmakter på dylika problematiska omständigheter och sökte förhindra dessa genom att engagera sig i s.k. commitment mechanisms. 36 Innebörden utav detta begrepp konstituerades utav företrädesvis två stycken framträdande institutioner: oberoende centralbanker samt fasta växelkurser. Detta skulle medvetet symbolisera målinriktade åtgärder av engagerade regeringsmakter åsyftande att behålla låga inflationsnivåer och prisstabilitet Valutaskapandeprocessen (kontrollen över valutamängden/inflationen) erkänns därigenom implicit som ett ytterst kraftigt verktyg med direkt samhällsomvälvande konsekvenser. 32 ibid 33 ibid 34 ibid 35 Oatley, Thomas (2008): International Political Economy: Interests and Institutions in the Global Economy (3:e upplagan). New York: Longman, sid Oatley, Thomas (2008): International Political Economy: Interests and Institutions in the Global Economy (3:e upplagan). New York: Longman, sid ibid 14

15 Diskussionen angående den statscentrerade inriktningen uppmärksammar givetvis en del kritiska observationer beträffande teoribildningens antaganden. Detta kan exemplifieras med argument som framhäver den statscentrerade inriktningens föreskrivande (och inte deskriptiva) karaktär. 38 Således påtalas regeringsmaktens troliga kontroversiella kortsiktiga agerande inom valutaorienterade frågor. Detta föranleder en intressant problematik då regeringsmakter, tillsynes enkom engagerade i kortsiktiga lösningar inom den monetära policyn, samtidigt upprättar samt legitimerar förekomsten utav politiskt oberoende centralbanker med tillhörande långsiktiga valutareglerande målsättningar. Likaledes uppmärksammas en bristfällig förklaringsmodell i syfte att förutse de oberoende centralbankernas beteendemönster 39. Denna problematik förstärks ytterliggare genom att relatera bankernas välfärdsinriktade målsättningar till det faktum att en del utav dem återfinns i privat ägo. Avslutnings så frångår den statscentrerade förklaringsmodellen den problematik som illustrerar de vetenskapliga kontroverserna kring bildningen av värde i processen kring skapandet av valuta. 4. Fundamentet 4.1 Valutan. The actual process of money creation takes place primarily in banks 40 Pengar och värde är därför inte alls vad många tror. En grundläggande och mycket vanlig föreställning, är att ekonomi handlar om pengar, detta är egentligen fel, pengar är ett verktyg för att lättare kunna bedriva handel med varor (sänka transaktionskostnaderna) samt figurera i egenskap av ett mätinstrument/värdemätare utav ovanstående varor och/eller tjänster. Detta tjänar således som en strukturell förutsättning för diverse politiska processer exempelvis institutionaliserandet utav ett formellt internationellt handelsregelverk 41 eller i begränsandet utav ett lands koldioxidutsläpp. 38 Oatley, Thomas (2008): International Political Economy: Interests and Institutions in the Global Economy (3:e upplagan). New York: Longman, sid ibid 40 Modern Money Mechanics - A Workbook on Bank Reserves and Deposit Expansion. By: Federal Reserve Bank of Chicago; Public Information Center Federal Reserve Bank of Chicago P. O. Box 834, sid. 3 15

16 Under 1800-talet institutionaliserades Guldmyntfoten 42, vilken tidigare garanterade valutans värde i guld, alltså att valutan stod stadigt fäst på en fot av guld. Guld kunde dock emellertid dåtida inte utvinnas i takt med de industriella ekonomiernas ökade behov av penningmängd, och detta blev då till en gyllene boja för tillväxten. England övergav guldmyntfoten , och exemplet följdes inom kort av andra länder. Detta kan uttryckas som den grundläggande strukturella förutsättningen för vårt i dag rådande ekonomiska system och sedermera även samhällsstruktur. Detta ägde rum i samband med att Bank for International Settlements (BIS) och att International Monetary Fund, IMF skapades. 44 Inom internationell handel fanns dock guldet kvar fram till 1960-talet så som riksbankernas yttersta garanti för nationernas inbördes avräkningar, alltså som uttryck för ländernas inbördes förtroende för andras ärlighet. Senare kom dessa system att ytterligare kompletteras med vidare system vilket benämns Fractional Reserve Banking system 45, och sedermera även Basel 1 och Basel I anslutning till detta uppmärksammades även informationsteknologins utökade betydelse. Castells uttrycker detta i termer av den tredje industriella revolutionen 47. För finansiella institutioner med bankoktroj så innebar dessa givna förändringar främst en rad fördelar vilka resulterade i utökad kontroll och hastighet av kreditexpansionen. Detta inte minst genom att behovet av kontanter minskade genom att tillgången på digitaliserad valuta ökade. 41 Basel II: International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards: A Revised Framework. 42 Jeffry A. Frieden 2006, Global Capitalism Its Fall and Rise in the Twentieth Century, sid Jeffry A. Frieden 2006, Global Capitalism Its Fall and Rise in the Twentieth Century, sid IMF:s officiella hemsida: BIS officiella hemsida: 45 Modern Money Mechanics - A Workbook on Bank Reserves and Deposit Expansion. By: Federal Reserve Bank of Chicago; Public Information Center Federal Reserve Bank of Chicago 46 Basel II: International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards: A Revised Framework, June Manuel Castells 2000, Informationsåldern Ekonomi, Samhälle och Kultur; Band 1: Nätverksamhällets framväxt, Daidalos AB; passim 16

17 I och med en tilltagande digitalisering av i princip samtliga typer av transaktioner, så centraliseras valutaskapandet ytterligare till dessa privata intressesfärer....checking accounts, credit cards, and many other technological advances have had enormous effects on what types of financial institutions make sense and are efficient, and on the appropriate regulatory environment. Regulatory change has not kept up with technical change Pengar är i dag, i allt väsentligt redovisningsposter utan real värdegrund. 4.2 Valuta skapas genom skuldbildning. Of course, [banks] do not really pay out loans from the money they receive as deposits. If they did this, no additional money would be created. What they do when they make loans is to accept promissory notes in exchange for credits to the borrowers transaction accounts. Loans (assets) and deposits (liabilities) both rise [by the same amount 49 Detta är ett faktum som har mekanismer enligt följande: Pengar skapas, eller valuta bildas, genom att banker skapar skuld gentemot låntagare som vill låna pengar, på så vis sker en skuldbildning. Denna skuldbildning motsvaras i detta av en kreditexpansion, vilket vill säga att banker bildar valuta utifrån de formellt institutionaliserade regleringar som gäller för banker och som kontrolleras av bankinspektionen, Basel 1 och Basel 2 50 Detta sker inom ramen för det som i ovan nämns som Fractional reserve systemet 51, där den nuvarande kreditexpansionens möjligheter kommer till bruk. Följande förfarande kan tjäna som exempel på ovanstående företeelse: Enligt Fractional reserve systemet så krävs uteslutande en noll procentig täckningsgrad vid utlåning till statsmakter och/eller kommuner, vilket kompletteras med efterföljande ränta samt pant. Räntan för dessa lån betalar medborgarna genom skattebetalning som i sin tur tillfaller banken i form av ränteinbetalning. Allt i enlighet med s.k. 48 David C. Colander, Dewey Daane 1994, The Art of Monetary Policy, M. E. Sharpe INC, 49 Modern Money Mechanics - A Workbook on Bank Reserves and Deposit Expansion. By: Federal Reserve Bank of Chicago; Public Information Center Federal Reserve Bank of Chicago, sid Basel II: International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards: A Revised Framework. 51 Modern Money Mechanics - A Workbook on Bank Reserves and Deposit Expansion. By: Federal Reserve Bank of Chicago; Public Information Center Federal Reserve Bank of Chicago 17

18 zero reserve banking 52. Detta kan exemplifieras med England som har 4 gånger större balansräkning och skulder hos banker än vad de har i BNP för hela landet. Vad som är säkerhet eller grunden för valutabildningen i detta, kan alltså som dagsläget utvisar vara fullständigt otillräckligt. Bankernas kreditexpansion kan därmed ovillkorligen konstateras vara en given förutsättning för prisökningarna på exempelvis fast egendom 53. På detta sätt så skapar bankernas kreditexpansion även en dold och uppbunden inflation. Inflationen eller penningmängdsökningen per given mängd representerat värde, har genom att valutan kreditexpanderats till den grad att dessa fiktiva värden nu börjar få direkt inflaterande återverkan på den reala ekonomin (se nedan exemplet Island), med bland annat enorma likviditetsunderskott som ovillkorlig konsekvens. Denna fiktiva värdegrund har även omsatts i olika konstruerade finansinstrument, vilka i princip har haft som enda syfte att absorbera valutaexpansionens inflationsverkande effekt (exempelvis det stigande värdet på fastigheter). Eller omskrivet till att möjliggöra valutaexpansionen för att skapa tillväxt. Vidare omskrivet så kan detta liknas vid att den reala ekonomin inte mera förmår att bära upp mera fiktiva värden, utan det att den reala ekonomins valuta börjar direktinflateras. Detta är den i nu rådande situationen, där en förestående hyperinflation vilken givetvis börjar på de geografiska platser där valuta skall realiseras till fysisk värdegrund, alltså till exempel på pumpplatsen för olja 54 eller för fysisk industriproduktion med realvärde, för att sedan sprida sig vidare till den övriga globala ekonomin. Av ovanstående kan man utröna följande: Att valutaskapandet utifrån skuldbildning ger latent skuld/valuta underskott vid förekomsten av ränta i systemet. 52 Modern Money Mechanics - A Workbook on Bank Reserves and Deposit Expansion. By: Federal Reserve Bank of Chicago; Public Information Center Federal Reserve Bank of Chicago 53 BIS Quarterly Review, March 2009; 54 Bis Quartely Review,December 2007; 18

19 Räntans förekomst skapar då vidare ett ovillkorligt krav på en alltid ökande skuldsättning. Den ökade skuldsättningen leder till att fordringsägare får ett alltmera ökat ägande, vilket innebär en ökad samhällsekonomisk snedfördelning och ineffektivitet. 5. Internationella Finansiella Institutioner 5.1 Bank for International Settlements "The Power of financial capitalism had another far reaching plan, nothing less than to create a world system of financial control in private hands able to dominate the political system of each country and the economy of the world as a whole. This system was to be controlled in a feudalistic fashion by the central banks of the world acting in concert, by secret agreements arrived at in frequent meetings and conferences. The apex of the system was to be the Bank for International Settlements in Basle, Switzerland, a private bank owned and controlled by the world's central banks, which were themselves private corporations. Each central bank, in the hands of men like Montagu Norman of the Bank of England, Benjamin Strong of the New York Federal Reserve Bank, Charles Rist of the Bank of France, and Hjalmar Schacht of the Reichsbank, sought to dominate its government by its ability to control treasury loans, to manipulate foreign exchanges, to influence the level of economic activity in the country, and to influence co-operative politicians by subsequent rewards in the business world." 55 Den internationella finansiella institutionen benämnd Bank for International Settlements (BIS) figurerar i ett flertal olika sammanhang. Banken är en global finansiell institution med en regional förankring. Den benämns i termer utav centralbankernas centralbank och har numera vidgat sitt verksamhetsområde till att inkludera regleringsförfarandet utav privata internationella bankers aktiviteter. BIS är även den äldsta, fortfarande verksamma, internationella finansiella institutionen. Vidare klassificeras banken som en: [P]rivate institution with shareholders but it does operations for public agencies. 56 Detta förfarande förutsätter en hög grad utav sekretess 55 Carroll Quigley 1966, Tragedy & Hope, MacMillan, sid James C. Baker 2002, The Bank for International Settlements Evolution and Evaluation, Quorum Books; sid.2 19

20 samt ett diskret tillvägagångssätt, vilket föranleder att allmänheten generellt sätt förblir omedveten över bankens förehavanden. Författaren James C. Bakers exemplifierar denna faktiska omständighet genom att hänvisa till en studie som framställde allmänhetens bristfälliga information beträffande BIS existens och göromål. 57 BIS grundades 1930 inom ramen för den s.k. Young planen 58 (även refererad till som Dawes Plan under the Hague Agreement) i syfte att övervaka samt koordinera reparationskostnaderna/skadeståndsanspråken (eller settlements, därav namnet Bank for International Settlements) som påtvingades den Tyska regeringsmakten i anslutning till första världskrigets efterspel. Vidare verksamhetsområden involverade en utökning utav samarbetsbenägenheten centralbanker emellan samt att bistå med ytterliggare institutionell kompetens för internationella finansiella markandsaktiviteter. 59 Dessa operationer har genomgått omfattande förändringar och inkluderar numera: 1. a forum to promote discussion and facilitate decision-making processes among central banks and within the international financial community; 2. a principal counterparty for central banks in their financial transactions; 3. a center for economic and monetary research on important global issues; 4. agent or trustee in connection with selected international financial operations. 60 Denna utveckling är ett resultat utav globala samhällsomvälvande förändringar inom det internationella finansiella systemet. Således medför dessa förutsättningar ökade krav på reglerings- samt övervakningsinstanser med ett globalt inflytande samt syfte. Därigenom utsattes The Bank for International Settlements för en genomgripande förändringsprocess med vidgående funktioner och möjligheter till att behandla problematiken med omfattande globala förändringar 57 ibid 58 BIS officiella hemsida: 59 James C. Baker 2002, The Bank for International Settlements Evolution and Evaluation, Quorum Books; sid James C. Baker 2002, The Bank for International Settlements Evolution and Evaluation, Quorum Books; sid.20 20

21 likt: ökade internationella kapitalflöden; överväldigande problematiska förutsättningar i samband med utvecklingen av nya marknader; växande dominans utav kapitalmarknader; nya utmaningar för risk managment. 61 BIS existentiella fundament finansierades inledningsvis (1930) gemensamt utav ett flertal olika aktörer: Belgiens-, Frankrikes-, Tysklands-, Italiens-, Japans- samt Storbritanniens Centralbanker. Därutöver bidrog tre stycken ledande kommersiella banker från USA J.P. Morgan & Company, First National Bank of New York samt First National Bank of Chicago med en ansenlig mängd kapital. 62 Detta resulterade sedermera i utvecklingen utav organisationens diversifierade befattningsstrukturer. Givetvis har dessa anpassats i enlighet med dagens målsättningar samt krav, vilket föranleder följande governance struktur: 63 - The general meeting of member central banks (se tabell 1.0) - The Board of directors - The Management of the Bank BIS förkunnar att man inom ramen för det internationella förvaltningsorganets oberoende governance struktur, uppmanar samtliga utav bankens representanter att agera in accordance with general principles laid down in the staff code of conduct. 64 Vidare uppdagas vägledande principer för BIS legitimerade institutionaliserade maktstrukturer, vilka formaliseras i enlighet med dess statues. 65 Detta utmynnar sedermera i ett betydande politiskt oberoende i den internationella förvaltningsorganisationens omfattande verksamhetsområde. Därutöver tillkommer ett reglemente som tillskriver organisationens medlemmar diplomatisk immunitet 61 James C. Baker 2002, The Bank for International Settlements Evolution and Evaluation, Quorum Books; sid.1 62 James C. Baker 2002, The Bank for International Settlements Evolution and Evaluation, Quorum Books; sid.6 63 BIS officiella hemsida: 64 ibid 65 BIS officiella hemsida: 21

22 samt suverän polisiär jurisdiktion 66 över bankens lokala område, vilket innebär att allmänhetens ansvarsutkrävande utav BIS med tillhörande representanter förblir obefintligt. Tabell 1.0 Member Central Banks of the BIS Group of 10 Central Banks and European Central Banks Belgium Italy Switzerland Canada Japan United Kingdom France Netherlands United States Germany Sweden European Central Bank Newly Added Central Banks Algeria, Argentina, Australia, Austria, Belgium, Bosnia and Herzegovina, Brazil, Bulgaria, Canada, Chile, China, Croatia, the Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, Greece, Hong Kong SAR, Hungary, Iceland, India, Indonesia, Ireland, Israel, Korea, Latvia, Lithuania, Macedonia (FYR), Malaysia, Mexico, New Zealand, Norway, the Philippines, Poland, Portugal, Romania, Russia, Saudi Arabia, Serbia, Singapore, Slovakia, Slovenia, South Africa, Spain, Thailand, Turkey Källa: 66 BIS, Extracts from the Headquarters Agreement, 22

23 Enligt Protocol Regarding the Immunities of the Bank for International Settlements 67 kan man urskilja följande exempel på förmåner: immunity from arrest or imprisonment and immunity from seizure of their personal baggage, save in flagrant cases of criminal offence; inviolability of all papers and documents; immunity from jurisdiction, even after their mission has been accomplished, for acts carried out in the discharge of their duties, including words spoken and writings; exemption for themselves, their spouses and children from any immigration restrictions, from any formalities concerning the registration of aliens and from any obligations relating to national service in Switzerland ; the right to use codes in official communications or to receive or send documents or correspondence by means of couriers or diplomatic bags. 68 The Bank for international Settlements särskilda förmåner legitimeras inom ramen för teoretiska perspektiv som förutsätter centralbankernas oberoende i syfte att upprätthålla integriteten samt stabiliteten i monetära sammanhang. 69 (teoribildningens bärande idéer diskuteras under rubriken teoretiska perspektiv ovan). Dessa målsättningar bidrog i det vidare bl.a. till institutionaliserandet utav Basel ackorden 70, vilka tillhandahåller direktiv för det mätinstrument som tillhandahåller värdet i bl.a. kapital samt human kapital, nämligen valuta. Följaktligen så åtnjuter BIS en speciell särställning inom internationella maktpolitiska sammanhang. 5.2 IMF "Let me issue and control a nation's money and I care not who writes the laws." - Mayer Amschel Rotschild, Den internationella valutafonden IMF grundades formellt i december 1945 när organisationens 29 medlemsländer officiellt skrev på dess Articles of Agreement. Syftet med detta internationella 67 BIS, Protocol Regarding the Immunities of the Bank for International Settlements, Basic Texts, (Basle, August ibid 69 BIS officiella hemsida: Extracts from the Hague Convention, 70 BIS officiella hemsida: