Handlingar till Förbundsmötet Stockholm april 2016

Transkript

1 Handlingar till Förbundsmötet Stockholm april 2016 Välkomna till Stockholm för förbundsmöte Foto: Skolidrottsförbundet 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till förbundsmötet 2016 i Stockholm!... 3 Ramprogram på förbundsmötet Förslag till föredragningslista, enligt 21 i stadgarna... 5 Förklaring till föredragningslista... 6 Förbundsmötet - så går det till... 9 Förslag till beslut Proposition nr 1: Beslutanderätt över SDF-bidraget Proposition nr 2: Stadgeändring ändamålsparagrafen Proposition nr 3: Stadgeändring justering av tider för valberedningens arbete Motioner med förbundsstyrelsens yttrande och förslag till beslut Motion 1 Kultur- och integrationsansvarig i varje förening Verksamhetsinriktning Ekonomiska riktlinjer för Röstlängd Valberedningens förslag

3 Välkommen till förbundsmötet 2016 i Stockholm! Huvudstaden Stockholm hälsar oss välkomna till årets förbundsmöte, ett förbundsmöte som blir lite extra då vi också firar 100-årsjubileum! Vi möts och firar på Clarion Stockholm vid Skanstull (Ringvägen 98). Vi får också möjlighet att lära känna Stockholm lite mer under en bussrundtur i idrottens tecken på lördag eftermiddag. Förbundsmötet är en högtid för den som värnar om demokratiska beslutsformer, det är här alla röster ska bli hörda för att tillsammans forma verksamheten under de två kommande åren. Svensk Idrott tog på Riksidrottsmötet i Helsingborg 2015 beslut om en ny strategi mot 2025, något vi också har att förhålla oss till när beslut fattas. Mötet väljer också en ordförande och en styrelse för Skolidrottsförbundet. Det betyder att förbundsmötet är platsen och tiden där distriktens ombud väljer riktning och styr förbundet som är vi alla tillsammans mot nya mål. Styrelsen lägger i år fram en verksamhetsinriktning som medvetet är skriven på ett mer lättförståeligt och kortfattat sätt. Det är sedan den nyvalda styrelsens uppgift att tillsammans med kanslipersonalen skapa mål och aktivitetsplaner. Förhoppningen är att det också ska vara lättare för SDF:en att anamma Verksamhetsinriktningen så att alla nivåer i Skolidrottsförbundet jobbar mot samma mål. Inriktningen pekar ut tre fokusområden för den kommande verksamhetsperioden : Kännedom Organisation Tillgänglighet För att detta ska bli verklighet krävs en hel del kommunikationsarbete. Därför läggs också mycket kraft på att fortsätta att utveckla närvaron i sociala medier och andra kanaler. Ett bra tips är att utöver handlingarna även läsa Färdplan 2025 för att få en förståelse vart förbundet vill på längre sikt. Förbundsmötet öppnar redan efter lunch på fredag för att vi också ska få möjlighet att umgås och fira vårt 100-årsjubileum. Tidigare ordföranden, ledamöter och anställda är inbjudna till både möte och festligheter. Vi får också information om Idrottslyftet och Bästa föreningsstödet samt på söndag morgon om hur Skolidrottsförbundet i Dalarna har jobbat med integration de senaste åren. Om du som ska vara ombud på mötet vill ha mer information om Skolidrottsförbundets verksamhet eller bättre förstå hur styrelsen resonerar, tveka inte att höra av dig till någon av oss (eller någon annan i styrelsen). Kontaktuppgifter finns på Varmt välkommen! Erik Söderberg, ordförande Pär Ånell, generalsekreterare , soderberg.erik@gmail.com par.anell@skolidrott.se 3

4 Ramprogram förbundsmötet 2016 Torsdag 21 april: Tjuvstart för yngre deltagare. Dels är det sista delen av Ledarskapsprogrammet, dels hålls en workshop i normkritiskt tänkande kopplat till hur vi kan jobba med Instagram. Fredag 22 april: Ungdomsträff med genomgång av hur ett förbundsmöte går till Lunch Mötet inleds med information om arbetet med Idrottslyftet samt om Bästa föreningsstödet. Därefter öppnas förbundsmötet formellt Middag Mötet återupptas Lördag 23 april: Mötet återupptas Lunch årsaktivitet (guidad bussutflykt i idrottens tecken) Mingel Festmiddag med underhållning och dans. Söndag 24 april: Information om Borlängemodellen (frukost och utcheckning före!) Hemresa kan bokas från kl beroende på hur lång tid ni behöver till tåg eller flyg. Matsäck utdelas inför hemfärd. Observera att programmet är preliminärt. Mycket beror på hur duktiga vi är under mötet. Boende och konferens är beläget på Clarion Stockholm. Ringvägen 98, Stockholm Telefon:

5 Förslag till föredragningslista, enligt 24 i stadgarna 1. öppnande 2. upprop, fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för stämman på grundval av den utav förbundsstyrelsen upprättade röstlängden 3. fråga om mötets behöriga utlysande 4. val av stämmofunktionärer a) ordförande b) sekreterare c) protokolljusterare samt erforderligt antal rösträknare d) val av redaktionsutskott 5. fastställande av arbetsordning för förbundsmötet 6. fastställande av föredragningslista 7. behandling av verksamhetsbera ttelse och a rsredovisning a) fo rbundsstyrelsens verksamhetsbera ttelse b) fo rbundsstyrelsens fo rvaltningsbera ttelse c) revisorernas bera ttelse 8. fra ga om ansvarsfrihet fo r fo rbundsstyrelsens fo rvaltning 9. kandidatnominering fo r val enligt punkterna behandling av styrelsens förslag och inkomna motioner. 11. behandling av förslag till verksamhetsinriktning med ekonomiska riktlinjer för den kommande perioden. 12. faststa llande av fo reningarnas a rsavgift till fo rbundet 13. val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande, för en tid av två år. 14. val av två ledamöter för en tid av fyra år. 15.val av två ledamöter som är 26 år eller yngre för en tid av två år. 16. val av två suppleanter (varav minst en är 26 år eller yngre vid inval) för en mandattid av två år. 17. val av tva revisorer och personliga suppleanter med uppgift att granska verksamhet, ra kenskaper och fo rvaltning inom fo rbundet. 18. val av ordfo rande och tre ledamo ter (varav en a r 26 a r eller yngre vid inval) i valberedningen. 19. anma lan om personalrepresentant ja mte suppleant i fo rbundsstyrelsen. 20. beslut om val av ombud till RF-sta mman och erforderligt antal suppleanter. 21. avslutning Vid fo rbundsmo tet fa r inte beslut tas i fra gor som inte finns med bland a renden i kallelsen till mo tet. 5

6 Förklaring till föredragningslista 1. Förbundsmötet öppnas Mötet öppnas av förbundets ordförande. Det är under denna punkt som hela mötet sätts igång. 2. Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet på underlag av den av förbundsstyrelsen upprättade röstlängden. Röstlängd är en lista där det framgår vilka som har rösträtt under förbundsmötet. De som har rösträtt är anmälda ombud till mötet. Förbundsstyrelsen och personal har inte rösträtt på mötet. 3. Fråga om mötets behöriga utlysande. Förbundsstyrelsen ska ha kallat till mötet senast tre månader före mötet. Under denna punkt godkänner ombuden att kallelsen till förbundsmötet varit korrekt. 4. Val av mötesfunktionärer Valberedningens ordförande redovisar valberedningens förslag. Därefter får ombuden föreslå (nominera) motkandidater till valberedningens förslag. Val av ordförande för mötet. Ordförande ska leda förbundsmötet. Ordföranden väljs av ombuden efter förslag av valberedningen. På Skolidrottsförbundets årsmöte har vi sedan en tid tillbaka två ordförande där en av ordförande är ungdom. Val av sekreterare för mötet. Sekreterare ska skriva protokollet under förbundsmötet. Även sekreteraren väljs av ombuden efter förslag av valberedningen. Val av två protokolljusterare att tillsammans med mötesordföranden justera mötets protokoll samt så många rösträknare som behövs. Protokolljusterare ska kontrollera att mötesprotokollet är korrekt skrivet så att inte sekreteraren kunnat utelämna eller ändra beslut. Även protokolljusterarna väljs av ombuden efter förslag av valberedningen. Rösträknare brukar vara de samma som justerar protokollet. Val av Redaktionskommitté Förbundsmötet väljer en redaktionskommitté, bestående av en ordförande (styrelseledamot) och övriga ledamöter. Om så många förslag i en fråga förts fram att det därför eller av annat skäl inte går att ta ett beslut direkt får redaktionskommittén sitt uppdrag. De ska försöka jämka samman de förslag som kommit fram och arbeta fram ett förslag som mötet senare kan enas om. Redaktionskommittén kan också ge förslag till uttalanden från mötet som de lägger fram ett förslag kring. Redaktionskommittén ska kunna sammanträda när som helst under mötet. Det gångna året 7. Behandling av verksamhetsberättelse och årsredovisning a) förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 6

7 Någon ur förbundsstyrelsen redovisar verksamhetsberättelsen, där det står vad förbundet har gjort under b) förbundsstyrelsens förvaltningsberättelse Årsredovisningen och förvaltningsberättelsen redovisas på samma sätt. Detta är den ekonomiska rapporten för de två gångna åren som berättar hur förbundsstyrelsen använt förbundets pengar. c) revisorernas berättelse Förbundets revisorer ska före mötet ha granskat hur förbundsstyrelsen har skött ekonomin. Vad de kommit fram till läses nu upp. 8. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning, Under revisorernas berättelse så nämns det om förbundsstyrelsen bör få ansvarsfrihet eller inte. Om styrelsen får ansvarsfrihet betyder det att den har skött verksamheten och budgeten bra. Efter detta kan den nya styrelsen ta över. 9. Kandidatnominering för val till förbundsstyrelsen. Valberedningens ordförande redovisar valberedningens förslag. Därefter får ombuden föreslå (nominera) motkandidater till valberedningens förslag. Alla kandidater (även de som inte var med på valberedningens förslag) får presentera sig alternativt intervjuas. Därefter lämnas ordet fritt, det vill säga öppen diskussion där alla kan ställa frågor till kandidaterna. Övrigt Den som föreslår en kandidat, som inte är närvarande vid mötet, ska ha försäkrat sig om att personen är villig att åta sig uppdraget. Den som föreslår en kandidat är också den som presenterar kandidaten och svarar på eventuella frågor. Åren som kommer 10. Behandling av styrelsens förslag (propositioner) och inkomna motioner. Motioner Under denna punkt går ombuden igenom och beslutar om de inkomna motionerna. Motioner är förslag skrivna av SDF eller föreningar. De måste vara inskickade till förbundet senast två månader före förbundsmötet. Om en motion bifalls måste styrelsen arbeta för att förslaget ska bli verklighet. 11. Behandling av förslag till verksamhetsinriktning med ekonomiska riktlinjer. Förbundsstyrelsen föreslår en verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer för det kommande året. I verksamhetsinriktningen står vad som bör prioriteras och göras under året som följer. Detsamma gäller den ekonomiska inriktningen, men då rör det ekonomin. 12. Fastställande av föreningarnas årsavgift till förbundet. Förbundsmötet beslutar om hur hög medlemsavgiften ska vara för föreningarna kommande år. 7

8 Val Nomineringen avslutades under punkt 9. Nomineringen upprepas inte när mötet ska välja nedanstående personer i styrelsen. 13. Val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande för en tid av två år. 14. Val av två ledamöter för en tid av fyra år. 15. Val av två ledamöter (26 år eller yngre vid inval). 16. Val av två styrelsesuppleanter för en tid av två år. 17. Val av två revisorer och personliga suppleanter med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom förbundet. Revisorerna ska varje år granska förbundets bokföring, hur man har använt förbundets pengar, och skriva under årsredovisningen. 18. Val av ordförande och tre ledamöter i valberedningen (varav minst en är under 26 är eller yngre vid inval) för en tid av två år. Förbundsmötet utser en grupp som ska ge förslag till vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen de kommande åren, vilka som ska vara revisorer och så vidare. 19. Anmälan om personalrepresentant jämte suppleant i förbundsstyrelsen. 20. Beslut om val av ombud till RF-förbundsmöten och erforderligt (nödvändigt) antal suppleanter. Förbundsmötet har möjlighet att vara med och rösta på Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas förbundsmöte och företräda Skolidrottsförbundet. Under den här punkten beslutar mötet om vilka som ska skickas som ombud till dessa stämmor. Avslutning 21. Avslutning Förbundsmötet avslutas av den nyvalde förbundsordföranden och alla applåderar och är förhoppningsvis glada över ett bra och givande förbundsmöte. Vid förbundsmötet får inte beslut tas i frågor som inte finns med bland ärenden i kallelsen till mötet. 8

9 Förbundsmötet så går det till (förslag till arbetsordning) På förbundsmötet fattas alla viktiga beslut inför , vilken inriktning på arbetet förbundet ska ha och vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen. Registrering av ombud Varje ombud ska registrera sig på fredagen innan mötet startar, för att upptas i röstlängden som röstberättigad. Registrering sker genom att varje ombud får ett röstkort och namnskylt. Röstkortet är ombudets nyckel under mötet för begäran om ordet, replik samt för att ges rätt att rösta vid eventuell votering. Röstlängd Skolidrottsförbundets förbundsmöte 2016 består av högst 71 ombud enligt förelagd röstlängd. Enligt förbundets stadgar har förbundsmötet rätt att besluta med det antal ombud som efter kallelse deltar i förbundsmötets beslut. Ledamot av förbundsstyrelsen får inte vara ombud. Röstlängd för förbundsmötet fastställs vid förbundsmötets början. Anmälda ombud och ersättare enligt SSIF:s stadgar upptas i röstlängden. Yttrande- och förslagsrätt Yttrande- och förslagsrätt vid förbundsmöte har, förutom ombuden, förbundsstyrelsens ledamöter, revisorerna, ledamöter i förbundets kommittéer och motionär i sin egen motion. Yttranderätt har RF:s representant och förbundets arbetstagare. Vid förbundsmöte får representanter för förbundets medlemsföreningar närvara. Ordförande för mötet Förbundsmötets ordförande äger rätt att framställa förslag om debattens avslutning och om särskild tidsbegränsning för talarna. Sådant förslag kan även framställas av förbundsmötets röstberättigade deltagare (ombuden). Protokoll Förbundsmötet väljer sekreterare som ska skriva protokollet under förbundsmötet. Så snart som möjligt efter förbundsmötet kommer ett justerat beslutsprotokoll att sändas till alla SDF och läggas ut på hemsidan. Vid omröstning genom votering (rösträkning) ska röstfördelning anges i protokollet. Utöver mötesordförande justeras protokollet av de vid förbundsmötet valda protokolljusterarna. Plenum Pleniförhandlingarna är mötets forum för beslutsfattande. Det är här alla formella beslut tas. Pleniförhandlingarna leds av ett mötespresidium, bestående av en ordförande (som fördelar ordet och för talarlista) samt en sekreterare (som skriver protokoll) som väljs av förbundsmötet. Förbundsmötet väljer även två rösträknare, tillika protokolljusterare, men dessa ingår ej i mötespresidiet. 9

10 En fråga inleds med att mötesordförande redogör för vilka förslag som finns för beslut, och lämnar sedan ordet fritt. Att diskutera i plenum Begära ordet lämna förslag. Ordet begärs genom att man, enligt mötesordförandes instruktioner, tydligt markerar att man önskar tala. Man blir då ställd i kö på talarlistan. Varje punkt på dagordningen inleds med en eller flera föredragningar av den eller de som har lagt eventuella yrkanden (förslag) på punkten. Personer som yttrar sig för första gången ges företräde framför personer som redan talat. Alla förslag som förbundsmötet ska behandla måste lämnas in skriftligen till ordföranden och formuleras som ett förslag till beslut. Alla förslag på mötet protokollförs. Tidsgränser. Om mötespresidiet finner det av praktiska skäl nödvändigt, står det dem fritt att införa tidsgränser för längden på föredragningar och inlägg från mötesdeltagare. Replik svara på inlägg. Om en mötesdeltagare benämns med namn eller position i ett inlägg, har denne rätt att direkt efter inlägget svara på detta genom att göra en replik. Repliker ska alltid hållas korta, och får endast svara på inlägget. Att begära replik ska ske enligt mötesordförandens instruktioner. Att fatta beslut När talarlistan är tom frågar mötesordföranden om årsmötet är redo att gå till beslut. Blir svaret ja, läser mötesordförande då upp de förslag som det finns att ta ställning till. Det är mötesordförandes uppgift att föreslå beslutsordning för de olika förslagen, och är ansvarig för att alla mötesdeltagare känner sig väl införstådda i hur besluten kommer att fattas. Det slutliga förslaget efter en beslutsomgång kring en fråga ställs alltid mot avslag. Det innebär att ombuden endast kan svara ja på de frågor som ställs. a) Acklamation. Beslut tas normalt genom acklamation (genom muntliga ja-rop samt handuppräckning med ro stkort). Ordfo randen bedo mer vilket av fo rslagen som fa tt majoritet (exempelvis jag finner bifall fo r styrelsens fo rslag ), och bekra ftar det med ett klubbslag. b) Votering. Om någon röstberättigad vill ha ännu noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära votering (rösträkning). Begärs votering räcker ombuden på nytt upp sina röstkort, och de utsedda rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till ordförande, som bedömer vilket av fo rslagen som har fa tt majoritet. (exempelvis jag finner bifall till styrelsens fo rslag med röstsiffrorna ), och bekra ftar det med ett klubbslag. Ombud som bega r votering ska uppge sitt namn och distriktsförbund. Försöksvotering kan ske. c) Sluten omröstning. Beslut kan även, om så begärs, ske genom sluten omröstning. Detta är möjligt endast vid personval om det finns fler kandidater än platser att tillsätta. Vid lika röstetal skiljer lotten. Vid sluten omröstning ska valsedel inte uppta fler namn än det antal som ska väljas. Reservation. Om ett eller flera ombud önskar reservera sig mot ett beslut fattat av förbundsmötet så ska detta ske skriftligen till ordförande, senast vid mötets avslutande. 10

11 Röstlängden justeras när förbundsmötet återupptas. Efter varje ajournering ska röstlängden justeras. Det görs exempelvis genom att alla närvarande ombud antecknar sig på en lista eller genom upprop. Val av valberedning Förbundsmötet ska välja Skolidrottsförbundets valberedning. Valberedningens uppgift är att bereda personval, och lägga förslag på dessa till förbundsmötet. Att kandidera till förbundsstyrelsen Valberedningens förslag till förbundsstyrelse är precis det namnet säger; ett förslag till förbundsstyrelse som valberedningen har lagt. Det finns alltså möjlighet att kandidera till förbundsstyrelsen även om man inte är föreslagen av valberedningen. För att alla som kandiderar till förbundsstyrelsen ska få en så rättvis chans som möjligt, följer här en ganska detaljerad genomgång om hur den föreslagna mötesordföranden föreslår att processen kommer att gå till: Under de inledande plenumförhandlingarna presenterar valberedningen sitt förslag. Därefter kommer mötesordförande att fråga om det finns någon mer som vill kandidera eller nominera någon. Därefter är det rätt tid för alla kandidater (även de som inte var med på valberedningens förslag) att presentera sig. Alla får max två minuter. Därefter lämnas ordet fritt i frågan, det vill säga öppen diskussion där alla kan ställa frågor till kandidaterna. På kvällen och på förmiddagen dagen efter kan diskussionerna fortsätta, den som vill presentera sig mer utförligt kan göra det. Vi uppmuntrar till minglande och diskussion med alla förbundsstyrelsekandidater, och förhoppningen är att alla ska få chans att ställa frågor till alla kandidater innan valen ska ske, Sedan kommer vi till avslutande plenumförhandlingar. Om det inte finns några motkandidater så ställs valberedningens förslag mot avslag. Ingen behöver yrka avslag för att så skall göras, det sker automatiskt med alla förslag. Om det finns motkandidater så kommer mötesordförande att föreslå att vi går direkt till personval och sluten omröstning. Mötesordförande kommer att föreslå att alla skriver så många namn på en lapp som vi har beslutat att styrelsen skall innehålla, varken mer eller mindre. 11

12 Förslag till beslut 7 21 Det gångna året 7 Behandling av verksamhetsberättelse och årsredovisning Verksamhetsberättelser och årsredovisningar finns i Verksamhetsberättelse (bifogad som eget dokument). Revisionsberättelsen återfinns i sin helhet längst bak i dokumentet. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att Att Att förbundsmötet godkänner förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse förbundsmötet godkänner förbundsstyrelsens årsredovisning förbundsmötet godkänner revisorernas berättelse och lägger den till handlingarna 8 Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning Revisorerna tillstyrker att förbundsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för års förvaltning. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att förbundsmötet beslutar att ge styrelsen ansvarsfrihet för den gångna perioden. 12

13 Åren som kommer 10 Behandling av styrelsens förslag (propositioner) Proposition 1 Beslutanderätt över SDF-bidraget Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att förbundsmötet beslutar att förbundsstyrelsen från 1 januari 2017 återfår rätten att fatta beslut om SDF-bidragets utformning. Sammanfattning Av Skolidrottsförbundets stadgar framgår att det åligger förbundsstyrelsen att handha och ansvara för förbundets medel. SDF-bidraget är en del i detta och för att kunna nyttja förbundets resurser på bästa sätt med utgångspunkt i uppdrag, verksamhetsinriktning och mål anser förbundsstyrelsen att det är lämpligt att även SDF-bidraget faller inom ramen för styrelsens beslutsfattande. Bakgrund och beskrivning av förslag Beslutsordning I Skolidrottsförbundets stadgar 28 6 p. framgår att ett av styrelsens åligganden är att handha och ansvara för förbundets medel. Genom förbundsmötesbeslut har dock överlåtits till förbundsmötet att besluta om SDF-bidraget. Eftersom förbundsstämman är det beslutande organet för denna fördelningsprincip krävs ett nytt förbundsmötesbeslut för att kunna förändra fördelningsprincipen. Att SDF-bidraget har karaktären av ett förbundsmötesbeslut skapar en förutsägbarhet för SDF:en samtidigt som det gör att SDF-bidraget blir mindre flexibelt och trögt att förändra. SDF-bidragets funktion Syftet med SDF-bidraget är att möjliggöra för SDF att förvalta och utveckla verksamheten i SDF:et. Samtidigt är SDF-bidraget ett bra verktyg för att motivera till och belöna prioriteringar i verksamheten, baserade på verksamhetsinriktning och långsiktiga mål, så att förbundet har en hög och jämn kvalitet över hela landet. Med ett mer flexibelt SDF-bidrag kan utformningen ännu bättre anpassas efter verksamheten så att stöd och bidrag ges för den av Skolidrottsförbundet prioriterade verksamheten. Eventuella förändringar av SDF-bidraget kan också implementeras enklare och snabbare för att följa förbundets verksamhetsutveckling. I nuläget kan det gå två år från identifierat behov till möjlighet att förändra bidraget. Just nu pågår exempelvis en översyn av tävlingsverksamheten samt att arbetet med Bästa föreningsstödet fortgår. 13

14 Spärr för SDF:ens trygghet och förutsägbarhet En eventuell förändring av bidraget ska föregås av tydlig information från förbundsstyrelsen. För att säkerställa att SDF:en fortsättningsvis kommer att kunna uppskatta storleken på kommande års SDF-bidrag fo resla r styrelsen att en spa rr införs. Spärren blir aktuell i det fall styrelsen i framtiden skulle fatta ett beslut som innebär en större eller markant minskning av SDF-bidraget (observera att några sådana planer inte finns i nuläget). Om ett sådant förslag skulle komma på tal i framtiden innebär spärren att respektive SDF:s SDF-bidrag per år inte kan minska med mer än 25 procent av storleken på det utbetalade grundbidraget (fast och rörligt) det år beslutet fattades, under förutsättning att SDF:ets bidragsgrundande verksamhet har motsvarat den bidragsgrundande verksamheten året innan beslutet fattades. Har verksamheten minskat i förhållande till hur den var året före beslutet fattades kommer minskningen av SDF-bidraget ske i proportion till detta. På detta sätt kan SDF:en fortsatt uppskatta kommande års SDF-bidrag och eventuella större förändringar av SDF-bidraget måste fasas in under en längre period. Figuren nedan visar hur en större förändring av parametrarna för SDF-bidraget skulle behöva ske under en längre period (utgångspunkten i figuren är att SDF:et behåller samma nivå på sin bidragsgrundande verksamhet). Spärren tillämpas alltså på grundbidraget och inte på den sökbara framåtblickande delen, då denna del inte är förutsägbar på samma sätt. 14

15 Proposition 2 Stadgeändring ändamålsparagrafen Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att förbundsmötet beslutar om att anta styrelsens förslag till ändring i ändamålsparagrafen i mening att bli tydligare och mer inkluderande. Bakgrund Skolidrottsförbundets ändamålsparagraf är helt enkelt grunden för hela förbundets verksamhet, den talar om för oss varför vi finns till och vad det är vi vill uppnå. I den nuvarande ändamålsparagrafen står endast om jämställdhet (vilket bara handlar om kön) och ingenting om jämlikhet, som är allt från sexualitet, etnicitet, socioekonomisk bakgrund, funktionalitet osv). Med en ny skrivning och innebörd visar vi en större medvetenhet samt ställer också tydligare och högre krav på oss själva. Nuvarande lydelse, punkt 6 i ändamålsparagrafen (6) att arbeta med ja msta lld idrott i enlighet med Riksidrottsfo rbundets ja msta lldhetsprogram, Föreslagen lydelse, punkt 6 i ändamålsparagrafen (6) att arbeta med mångfald i enlighet med Idrottens värdegrund. Detta innebär att alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, könsidentitet/könsutryck, sexuell läggning, fysiska och psykiska förutsättningar samt socioekonomiska förhållanden ska kunna vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. För bifall till stadgeändring fordras beslut av ett enhälligt förbundsmöte (ordinarie eller extra) eller med minst 2/3 av antalet angivna röster vid två på varandra följande förbundsmöten (ordinarie eller extra) hållna med minst ett års mellanrum. 15

16 Proposition 3 Stadgeändring justering av tider för valberedningens arbete Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att förbundsmötet beslutar om att anta förbundsstyrelsens förslag till stadgeändring så att valberedningens arbete får korrekta tidsramar. Bakgrund Det har tidigare påpekats att datumen när det gäller valberedningens arbete inför förbundsmöten inte stämmer. Någon formell ändring har dock inte gjorts. Som det nu är skrivet ska SDF lämna förslag på ledamöter innan de fått besked om vilka i den sittande styrelsen som avböjt kandidatur. Nuvarande lydelse 25 Valberedningen Valberedningen ska bestå av ordförande och tre ledamöter (varav en är 26 år eller yngre vid inval) samtliga valda av förbundsmötet. Ledamöterna ska vara lika fördelade över könen. Valberedningen sammanträder på kallelse av ordförande. Valberedningen ska senast den 1 november året före förbundsmötet skriftligen fråga dem, vilkas mandattid går ut vid mötets slut, om de är villiga att kandidera för den kommande mandatperioden. Senast den 1 december ska valberedningen meddela samtliga SDF vilka av de tillfrågade som avböjt kandidatur. SDF äger rätt att till valberedningen avge förslag på ledamöter till styrelsen. Sådant förslag ska vara valberedningen tillhanda senast den 30 november året före förbundsmötet. Senast sex veckor före förbundsmötet ska, i samband med möteshandlingarnas utsändande, valberedningen skriftligen delge samtliga ombud sitt förslag beträffande vart och ett av valen enligt 24 och Föreslagen lydelse 25 Valberedningen Valberedningen ska bestå av ordförande och tre ledamöter (varav en är 26 år eller yngre vid inval) samtliga valda av förbundsmötet. Ledamöterna ska vara lika fördelade över könen. Valberedningen sammanträder på kallelse av ordförande. Valberedningen ska senast den 30 september året före förbundsmötet skriftligen fråga dem, vilkas mandattid går ut vid mötets slut, om de är villiga att kandidera för den kommande mandatperioden. Senast den 31 oktober ska valberedningen meddela samtliga SDF vilka av de tillfrågade som avböjt kandidatur. SDF äger rätt att till valberedningen avge förslag på ledamöter till styrelsen. Sådant förslag ska vara valberedningen tillhanda senast den 30 november året före förbundsmötet. Senast sex veckor före förbundsmötet ska, i samband med möteshandlingarnas utsändande, valberedningen skriftligen delge samtliga ombud sitt förslag beträffande vart och ett av valen enligt 24 och 16

17 även meddela namnen på de kandidater som i övrigt föreslagits. Ombud vid förbundsmötet äger dock rätt att i samband med kandidatnomineringen föreslå annan kandidat. Innan kandidatnomineringen påbörjats enligt 24 ska valberedningen meddela sitt förslag beträffande det val nomineringen avser. I samband med valen ska valberedningen för förbundsmötet meddela kanslipersonalens representant i förbundsstyrelsen, jämte suppleant. Valberedningens förhandlingar är förtroliga. Dess beslut protokollförs och efter förbundsmötet överlämnas protokollet till styrelsen. En representant från valberedningen har rätt att närvara vid förbundets styrelsemöten. även meddela namnen på de kandidater som i övrigt föreslagits. Ombud vid förbundsmötet äger dock rätt att i samband med kandidatnomineringen föreslå annan kandidat. Innan kandidatnomineringen påbörjats enligt 24 ska valberedningen meddela sitt förslag beträffande det val nomineringen avser. I samband med valen ska valberedningen för förbundsmötet meddela kanslipersonalens representant i förbundsstyrelsen, jämte suppleant. Valberedningens förhandlingar är förtroliga. Dess beslut protokollförs och efter förbundsmötet överlämnas protokollet till styrelsen. En representant från valberedningen har rätt att närvara vid förbundets styrelsemöten. 17

18 Motioner med förbundsstyrelsens yttrande och förslag till beslut Motion 1 Kultur- och integrationsansvarig i varje förening Inkom SSIF:s kansli Bakgrund: Svenska Skolidrottsförbundet tydliggör inom RF och idrottsrörelsen att vi vill vara med att ta ansvar för människor som kommer till vårt land och vill leva här med sin kultur. Det är viktigt att Skolidrottsförbundet kan erbjuda verksamhet som är attraktiv för alla som verkar, bor och vistas i Sverige och att kultur och integration blir synlig som viktiga hörnstenar tillsammans med vår i övrigt fastlagda verksamhet. Kultur- och integration måste synas i vår demokratiska idrottsrörelse. Vi föreslår att: a. Varje skol-if s styrelse inom Svenska Skolidrottsförbundet ska utse en kultur- och integrationsansvarig. b. Varje Skol-IF ska ha en plan för hur skolidrotten kan vara med att ta ansvar konkret och praktiskt för den stora migration som idag sker i Sverige. c. Svenska skolidrottsförbundet avsätter tid och andra resurser för hur ekonomiska medel kan sökas av Skol-IF för kultur-och integrationsverksamhet. Stockholm den Göran Aspgren Ordförande Stockholms Skolidrottsförbund Motionärens yrkande: Att förbundsmötet beslutar om att varje skol-if:s styrelse inom Svenska Skolidrottsförbundet ska utse en kultur- och integrationsansvarig. Att varje skol-if ska ha en plan för hur skol-if:s verksamhet kan vara med och ta ett konkret och praktiskt ansvar för den stora migration som sker i Sverige. Att Skolidrottsförbundet avsätter tid och andra resurser för hur ekonomiska medel kan sökas av skol-if för kultur- och integrationsverksamhet. Styrelsens yttrande över motion 1: Styrelsen föreslår Att förbundsmötet beslutar att anse motionen som besvarad med nedanstående utlåtande. Styrelsens utlåtande Styrelsen tycker att andemeningen i motionen är bra, men kan inte se att förbundsmötet i detalj kan fatta beslut om varje förenings verksamhet. 18

19 Angående den tredje punkten i yrkandet så finns redan idag möjlighet att via föreningspotten i Idrottslyftet söka medel för projekt som syftar till integration och inkludering. I den nya Verksamhetsinriktningen för finns också skrivningar som syftar till att öka kunskapen om integration och inkludering inom hela förbundet. Styrelsen har höga ambitioner när det gäller att utveckla arbetet med dessa frågor. 19

20 Verksamhetsinriktning 11 Behandling av förslag till verksamhetsinriktning med ekonomiska riktlinjer Förbundsstyrelsens förslag på verksamhetsinriktning Skolidrottsförbundet en rörelse i tiden I maj 2015 antog Riksidrottsmötet en ny strategi för framtidens idrott. Kortfattat innebär den nya strategin att Svensk Idrott nu ska bli bredare med målet att erbjuda idrott för alla hela livet! Det är en strategi som Skolidrottsförbundet delvis levt och arbetat med under många år. Genom att erbjuda alla barn och unga en möjlighet att röra på sig med glädje, glöd och gemenskap som ledord, hoppas vi kunna skapa intresse för livslångt idrottande oavsett om du siktar på att bli världsmästare eller en glad motionär. Förbundet ska också självklart fortsätta att arbeta med utbildning av unga ledare och ungdomsinflytande, två givna områden där vi på olika sätt visat vägen inom idrottsrörelsen. Något som uppmärksammas alltmer inom hela Svensk idrott. Denna Verksamhetsinriktning skiljer sig en del från de senaste periodernas. Målet är att den ska vara mer lättläst och lätt att ta till sig. Genom relativt öppna skrivningar, ger det såväl förbundsstyrelsen som SDF-styrelserna stor möjlighet att forma verksamheten efter befintliga resurser. En inriktning ska vara just det, inte exakt beskriva vad som ska göras. Det är en uppgift som Förbundsmötet ger till styrelse och kansli som ska sätta mål och ta fram verksamhets- och aktivitetsplaner. Ett exempel är att vi har ett arbete att göra när det gäller integration och inkludering om vi ska kunna stå för att vi är öppna för alla barn och unga. I Verksamhetsinriktningen ingår det under rubriken Tillga nglighet. Men vilka a tga rder som sa tts in a r upp till fo rbundsstyrelsen att besluta, liksom det i SDF är upp till den styrelsen att avgöra vilka insatser den mäktar med. Förbundsstyrelsen Skolidrottsförbundet 20

21 Från triangel till rektangel Svenska Skolidrottsförbundet är ett av 71 specialidrottsförbund som ingår i Riksidrottsförbundet (RF). Skolidrottsförbundets mål är att barn och unga ska utvecklas till självständiga människor genom att de själva får ta plats på såväl föreningsnivå som på central nivå. För att de ska lyckas erbjuds utbildning i demokrati och ledarskap. Inflytande och delaktighet ska genomsyra allt vi gör. Vi vill erbjuda en mångfald av tränings- och tävlingsmöjligheter och genom glädje få individer att stanna och utvecklas inom föreningslivet i Svensk idrott. Svensk Idrott beslutade vid senaste Riksidrottsmötet (maj 2015) om en strategi som handlar om att idrottsrörelsen ska bli bättre på att erbjuda idrott i förening hela livet. Detta symboliserat av att vi går från triangel till rektangel (se bild). Det betyder att idrottsrörelsen ska bli bredare och bättre på att erbjuda idrott hela livet i förening. Skolidrottsförbundets roll blir därmed både tydligare och viktigare när det gäller breddidrott. Skolidrottsförbundet är ett fleridrottsförbund som inte är begränsat till någon speciell idrott. Det organiseras av medlemmarna som utövar de idrotts- och friluftsaktiviteter de kommer överens om. Vi vill erbjuda barn och unga livskvalitet, trivsel, gemenskap, glädje och hälsa och skapa möjligheter till ungdomsinflytande, föreningsdemokrati och idrott hela livet. Vi vill med vår verksamhet bidra till bättre folkhälsa. Rent spel på alla plan, i alla sammanhang, är också en av våra ledstjärnor. Skolidrottsförbundet finns i hela landet och merparten av arbetet utförs lokalt i våra drygt

22 föreningar fördelade på 26 distriktsförbund. Skolidrottsförbundet lever i nuet, men ser också vikten av att blicka framåt. Skolidrottsförbundets verksamhetsidé Därför finns vi till: Skolidrottsförbundets idé är att få barn och ungdomar att motionera och vara fysiskt aktiva. Genom intressanta och spännande aktiviteter, nya som mer traditionella, läggs grunden för god hälsa och demokratiska värderingar. Vårt mål är att det ska leda till att barn och unga utvecklas till självständiga vuxna. Våra utbildningar skapar förutsättningar för att till idrottsrörelsen bidra med framtidens ideella ledare. Skolidrottsförbundets värdegrund Vad vi står för: GLÄDJE, GLÖD OCH GEMENSKAP Vi vill skapa en positiv och lättillgänglig idrottsmiljö där såväl sociala som kulturella inslag är en naturlig del av verksamheten. DEMOKRATI OCH DELAKTIGHET Skolidrottsförbundet är en demokratisk organisation med en mångfald av medlemmar. Alla är välkomna och känner sig värdefulla i sin roll som medlemmar eller ledare. Alla som engagerar sig i våra verksamheter ska känna att de ges möjlighet att vara delaktiga och inspireras genom att arbeta för och med barn och unga. ALLAS RÄTT ATT VARA MED I Skolidrottsförbundets verksamheter är alla välkomna och alla ska behandlas lika. RENT SPEL Moral, etik och rent spel ingår i alla sammanhang som naturliga delar i vår verksamhet. 22

23 Färdplan 2025 Verksamhetsinriktningen för tar sin utgångspunkt i Färdplan Det är ett visionsdokument som beskriver var Skolidrottsförbundet ska befinna sig Färdplanen antogs på förbundsmötet För att Färdplan 2025 ska bli verklighet måste alla inom Skolidrottsförbundet dra åt samma håll och för det krävs en tydlig strategi. Därför baseras Verksamhetsinriktning just på Färdplan Inriktningen ska peka ut vilka steg vi behöver ta kommande verksamhetsperiod för att komma närmare Färdplanen har fem strategiska områden; kännedom, organisation, samverkan, verksamhet och tillgänglighet. Verksamhetsinriktningen för fokuserar främst på kännedom, organisation och tillgänglighet då det ses som de mest angelägna områdena i nuläget. Färdplan 2025 går att läsa i sin helhet på under Policys och riktlinjer. 23

24 Fokusområden Kännedom Att öka kännedomen har under flera år varit ett mål. Skolidrottsförbundet är nu mer känt på nationell nivå, såväl när det gäller inom idrottsrörelsen som utanför, till exempel hos riksdag och regering. Även kontakterna med möjliga ekonomiska samarbetspartners har ökat. Nästa steg blir att sprida kunskapen och kännedomen om förbundet ut i landet till bland andra kommunföreträdare och skolledare. Det arbetet påbörjas under 2016 genom att besöka minst tio kommuner och träffa nyckelpersoner, men bör fortsätta även de kommande åren. Skolidrottsförbundet ska under ha: Informerat och påverkat prioriterade målgrupper på ett modernt och effektivt sätt vad gäller såväl resurser som resultat. De prioriterade målgrupperna ska ha kunskap om skolidrottsföreningen och ha fått inspiration att skapa förutsättningar för väl fungerande skolidrottsföreningar. Organisation Under 2015 inleddes projektet Bästa föreningsstödet. Projektet syftar till att skapa en stark och effektiv organisation som har goda förutsättningar att ge föreningarna det bästa stödet. Med hjälp av bland annat enkäter, intervjuer och SDF-konferens har förbundet kommit fram till ett antal förbättringsområden. Arbetet fortsätter under 2016 med utredning av, och skapande av åtgärder för, identifierade förbättringsområden. Områden som planeras att ses över är enhetlighet inom förbundet, ekonomiska styrmedel och gemensamma riktlinjer. Skolidrottsförbundet ska under ha: Vidtagit åtgärder utifrån utredningar av förbättringsområden inom projektet Bästa föreningsstödet. Tillgänglighet Skolidrottsförbundet strävar efter att erbjuda alla en möjlighet att få idrotta och aktivera sig på sina egna villkor. Detta innebär att alla delar av förbundets verksamhet ska upplevas som positiva och utvecklande för deltagarna. Under 2016 ska förbundet jobba med att göra våra aktiviteter mer attraktiva för att fler ska lockas och få tillgång till verksamheten, bland annat med fokus på integration och inkludering. Skolidrottsförbundet ska under ha: Vidtagit åtgärder för att göra Skolidrottsförbundets aktiviteter mer attraktiva samt ha verkat för att göra verksamheten bredare och mer välkomnande för alla barn och unga. 24

25 Ekonomiska riktlinjer för Skolidrottsförbundet redovisade vid utgången av 2015 ett eget kapital om cirka 3,3 miljoner kr. En betydande del av våra finansieringskällor står Riksidrottsförbundet för genom det statliga anslaget som delas ut varje år till RF:s 71 medlemsförbund. I det sammanhanget betonas specialidrottsförbundets nyckelroll när det gäller att omvandla prioriteringar till praktisk verksamhet. I Skolidrottsförbundets budget 2016 är det statliga anslaget något högre än Med tanke på det arbete som hela tiden pågår, bland annat att fler och fler föreningar lägger in sina medlemmar i IdrottOnline, finns realistiska förhoppningar om att det fortsätter uppåt. Medlemsavgifter är också fortsatt en stor inkomstkälla till förbundet. SDF:en finansierar till del sin verksamhet på bidrag från Skolidrottsförbundet centralt. Detta genom årligt SDF-bidrag, men också genom att söka bidrag för mer specifika projekt. Medlemsavgiften till Skolidrottsförbundet är 700 kronor per år och 500 kronor för föreningar med endast årskurser till och med år 6. Arbetet fortsätter med att hitta lämpliga ekonomiska partners för att ytterligare stärka verksamheten. Förbundsmötet ansvarar för att ta fram en verksamhetsinriktning för perioden Förbundsstyrelsen ansvarar för att övergripande budget och ekonomiska beslut återspeglar antagna mål. Förbundets ekonomiadministratör ansvarar för bokföring och redovisning. Ekonomiska medel ska fördelas så att de gör mest nytta kopplat till Verksamhetsinriktningen. Verksamhetsplaner med måldokument och strategier ska arbetas fram efter förbundsmötet, på alla nivåer. För varje strategi ska det finnas en koppling till antagna fokusområden. 25

26 Så genomför vi och följer upp förbundsmötets beslut GENOMFÖRANDE Med gemensamma krafter ska förbundsstyrelse, distriktsstyrelser och föreningar tillsammans med tjänstemän nå de mål vi har satt upp för Vi ska på alla nivåer efter förbundsmötet arbeta fram verksamhetsplaner med kopplingar till de mål som antagits av förbundsmötet. Detta kräver insatser utifrån följande ansvarsfördelning: FÖRBUNDSSTYRELSEN Har det yttersta ansvaret för att förbundsmötets beslut genomförs och är mellan förbundsmötena Skolidrottsförbundets högsta beslutande organ. DISTRIKTSSTYRELSER Varje distriktsstyrelse ansvarar för att beslut fattade av förbundsstämman och förbundsstyrelsen efter förmåga verkställs i distriktets verksamhet. Distriktsstyrelsen kallar till ett möte för att gå igenom besluten som fattades på förbundsmötet Därefter arbetar varje distriktsstyrelse aktivt för att besluten ska genomföras och målen nås. Distriktsstyrelsen ansvarar för att det finns verksamhet på de av förbundsmötet prioriterade områdena. Distriktsstyrelsen har ett ansvar att hålla sig uppdaterad via exempelvis nyhetsbrev, och andra sociala medier för att kunna vidarebefordra information till sina föreningar. 26

27 Röstlängd per den 31 december 2015 Enligt stadgarna få varje distrikt en röst per påbörjat 20-tal föreningar föreningar ger alltså en röst, föreningar ger två röster, föreningar tre röster och så vidare. Dock står i stadgarna att varje SDF får lägst två och högst fem röster. SDF Antal ombud Blekinge 2 Bohuslän/Dal 2 Dalarna 5 Gotland 2 Gästrikland 2 Göteborg 5 Halland 4 Hälsingland 2 Jämtland/H 2 Jönköping 3 Kalmar Norra 2 Kalmar Södra 2 Kronoberg 2 Medelpad 2 Norrbotten 2 Skåne 5 Stockholm 5 Södermanland 2 Uppland 3 Värmland 2 Västerbotten 3 Västergötland 2 Västmanland 3 Ångermanland 2 Örebro 2 Östergötland 3 Totalt 71 ombud 27

28 Valberedningens förslag Enligt punkt i föredragningslistan Valbarhet enligt stadgarna 11 Valbar är varje i Sverige bosatt person. Med följande undantag: Arbetstagare hos Svenska Skolidrottsförbundet eller dess SDF får inte väljas till ledamot av förbunds- eller SDF-styrelse inom skolidrotten. Arbetstagare hos förening får inte väljas till ledamot av föreningens styrelse eller till revisor i föreningen. Arbetstagare inom RF:s organisationer får inte vara revisor eller revisorssuppleant i förbund. OBS! Eftersom förbundet har 90-konto för insamling av Springslanten innebär det att styrelseledamöter eller suppleanter inte får ha betalningsanmärkningar och/eller förfallna skatteskulder. Förbundet måste lämna in kreditupplysning beträffande samtliga ledamöter och suppleanter. 28

29 Valberedningens förslag Vid Svenska Skolidrottsförbundets kommande förbundsmöte 2016 går följande personers mandatperioder i förbundsstyrelsen ut: Ordförande - Erik Söderberg Ledamot - Yvonne Hagström-Theander Ledamot David Andersson Ungdomsledamot Jamie Pettersson Spörndli Ungdomsledamot Anton Clarström Suppleant - Sanna Ågestedt Suppleant Åsa Edlund För ledamöterna Jennifer van der Gronden och Jonas Nerheden återstår två år. VALBEREDNINGENS FÖRSLAG INFÖR KOMMANDE STYRELSEVAL Ordförande på två år - Erik Söderberg (omval) Ledamot - Jennifer van der Gronden (två år kvar) Ledamot - Jonas Nerheden (två år kvar) Ledamot, 4 år - Daniel Kåreda (nyval) Ledamot, 4 år - Åsa Edlund (nyval) Ledamot, 26 eller yngre vid inval, 2 år - Jamie Pettersson Spörndli (omval) Ledamot, 26 eller yngre vid inval, 2 år - Valter Arnesson (nyval) Suppleant, 2 år - Mari-Louise Dahlberg (nyval) Suppleant, 2 år - Sanna Ågestedt (omval) Yvonne Hagström Theander och Evelina Lööf har nominerats av Dalarnas Skolidrottsförbund. 29

30 KANDIDATERNA PRESENTERAR SIG Erik Söderberg Nuvarande anställning/sysselsättning: Ernst & Young Manager, Konsult samt Certifierad kommunal revisor. Göteborgs universitet doktorand på förvaltningshögskolan. Utbildningsbakgrund: Pågående forskarutbildning inom offentlig förvaltning. Pol. Mag. offentlig förvaltning med inriktning ledning och styrning. Kandidatexamen folkhälsovetenskap. Min bakgrund inom Skolidrottsförbundet: Ordförande Lugnetgymnasiets Skol IF, Ledamot Dalarnas Skolidrottsförbund, Ledamot Svenska Skolidrottsförbundet. Nuvarande skolidrottsuppdrag: Ordförande Svenska Skolidrottsförbundet. Övriga uppdrag/erfarenheter som du anser vara till nytta i ditt arbete i Skolidrottsförbundets styrelse: Ledamot i Riksidrottsförbundets idrottsråd. Idrottsrådet är ett rådgivande referensorgan till Riksidrottsstyrelsen och Svensk idrotts generalsekreterare i frågor som rör idrott för barn, ungdom, vuxna och äldre. Diverse ledarutbildningar och praktisk ledarerfarenhet genom bland annat militären och tidigare tjänstgöring i utlandsstyrkan. Kårordförande samt startat igång och drivit ett idrottsutskott under min tid på Göteborgs universitet. Tennistränare samt läger- och tävlingsledare under flertalet år i Falu Tennisklubb. Arbetar/har arbetat extra som avlösare och personlig assistent åt funktionshindrade barn- och ungdomar samt ideellt som ledare för en alpin handikappskidskola. Beskriv vad du anser är dina bästa egenskaper: Lyhörd, drivande och gillar att organisera, det tror jag är några av mina starkaste egenskaper. Vad känner du att du kan tillföra Skolidrottsförbundet: Engagerat ledarskap med goda kontakter inom idrottsrörelsen och samhället. Detta brinner jag för och ska arbeta för under mandatperioden: Grunden för mitt engagemang är att försöka bidra till att skapa förutsättningar för att barn- och ungdomar i alla samhällsklasser skall kunna erbjudas roliga fysiska aktiviteter samt få chansen att utvecklas som ledare och människor. Under den kommande mandatperioden vill jag fortsätta det arbete vi påbörjat med att öka kännedomen om Skolidrottsförbundet, både inom idrottsrörelsen och i samhället. 30

31 Åsa Edlund Nuvarande anställning/sysselsättning: Studerar på Ortopedingenjörsprogrammet i Jönköping. Utbildningsbakgrund: Utbildad lärare i matematik och idrott. Min bakgrund inom Skolidrottsförbundet: Ledamot Göteborgs Skolidrottsförbund Ledamot i valberedningen på Svenska Skolidrottsförbundet Ordförande Göteborgs Skolidrottsförbund Suppleant i Svenska Skolidrottsförbundets Förbundsstyrelse Övriga uppdrag/erfarenheter som du anser vara till nytta i ditt arbete i Skolidrottsförbundets styrelse: Är engagerad inom Svenska Handbollsförbundet kring ett Team Sweden i rullstolshandboll. Beskriv vad du anser är dina bästa egenskaper: Lyhörd, vetgirig, engagerad. Vad känner du att du kan tillföra Skolidrottsförbundet: I verksamhetsidén säger vid att I Skolidrottsförbundet är alla välkomna och alla ska behandlas lika och jag tror att jag med min erfarenhet av att jobba med personer med funktionsnedsättningar, kan jobba för att inte dessa ungdomar glöms bort inom Skolidrottsförbundets verksamhet. Detta brinner jag för och ska arbeta för under mandatperioden: Att Skolidrottsförbundet ska bli ett förbund där ALLA är välkomna och ges samma möjlighet att få upptäcka rörelseglädje. 31

32 Daniel Kåreda Nuvarande anställning/sysselsättning: Fritidschef i Svedala kommun Min bakgrund inom Skolidrottsförbundet: Jag var med i Vimarskolans IF när jag gick på högstadiet hemma i Vimmerby. Sedan dess har jag arbetat med och även lett arbetet med skolidrottsföreningar i flera kommuner, bland annat Malmö och Svedala kommun. I Svedala driver jag idag tillsammans med föreningarna och mina fantastiska medarbetare utvecklingen kring våra skol-if, där målet är en samlad utvecklande organisation för hela kommunen där ungas lärande och delaktighet är utgångspunkten. Övriga uppdrag/erfarenheter som du anser vara till nytta i ditt arbete i Skolidrottsförbundets styrelse: Ledamot i förbundsstyrelsen, Ledarna - Sveriges chefsorganisation Ledamot i riksstyrelsen, Scouterna Förbundsordförande, Rädda Barnens Ungdomsförbund Ledamot i riksstyrelsen, Rädda Barnen Media and Press Director, World Scout Jamboree Mottagare av konungens medalj för värdebaserat ledarskap Nominerad till Veckans Affärers Unga supertalanger 2013, 2014 och Beskriv vad du anser är dina bästa egenskaper: Jag har lång erfarenhet av ideellt arbete på såväl lokal och regional som på nationell och internationell nivå. Med detta perspektiv av långsiktig utveckling kan jag bidra med erfarenheter och lärdomar från andra organisationer samtidigt som jag har ett brett nätverk inom ungdomsorganisationerna och de sociala rörelserna. Jag har arbetat med ungas delaktighet och inflytande sedan jag var sex år gammal. Inom Scouterna, Rädda Barnen och Rädda Barnens ungdomsförbund har jag sedan jobbat i över 20 år för att barn och unga själva ska ha möjlighet att styra över sin vardag och sin egen fritid. Jag arbetar idag inom den offentliga sektorn och är kollega med de som ofta är motparten för en skolidrottsförening kommunala tjänstepersoner. Jag är själv en sådan tjänsteperson. Jag har en naturlig koppling till dem och kan på ett enkelt och tydligt sätt kommunicera med dessa viktiga medspelare och få dom att istället bli våra medparter istället för motparter. Jag är kreativ och utvecklande. Egenskaper som hjälpt mig mycket i mina chefsuppdrag. Som chef och ledare tror jag mycket starkt på alla inblandades aktiva deltagande i utvecklingen av vår verksamhet och jag tror att ju fler som är aktiva och delaktiga desto bättre blir resultatet. Jag tror på ett närvarande ledarskap oavsett om det är att jag som chef deltar i en verksamhet på ett friluftsbad eller på en fritidsgård eller att jag som ideell förbundsstyrelseledamot deltar i ett möte med lokala föreningar. Vad känner du att du kan tillföra Skolidrottsförbundet: Perspektiv från andra organisationer och rörelser. En koppling till de kommunala beslutsfattare föreningarna ofta ska samarbeta med. Lång erfarenhet av förbundsstyrelsearbete och organisationsutveckling. Lång erfarenhet av internationellt arbete. En generalist inom svensk 32