Nilsagård i Hössjö by. En småländsk gårdshistoria

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nilsagård i Hössjö by. En småländsk gårdshistoria"

Transkript

1 Nilsagård i Hössjö by En småländsk gårdshistoria Rolf A Karlsson 2009

2 Förord Jag har aldrig bott på landsbygden eller praktiserat jordbruk. Under min barndom på 1950-talet tillbringade jag dock några somrar på Nilsagård i Hössjö by. På denna gård föddes min far Bertil år Gården övertogs sedermera av min faster Elsa och hennes make Ernst. På 1950-talet bedrevs gårdens lantbruk fortfarande på gammalt vis. Till mina starkaste barndomsminnen hör att åka hölass från södra träan, dragen av gårdens snälla ardennerhäst med farbror Ernst. Jag fick också vara med om mjölkningen varje kväll och att dra ner vagnen med mjölkkrukan till mjölkpallen vid vägen. Min familj firade flera av våra julaftnar i den gamla mangårdsbyggnaden i det gästfria hemmet. Ett av mina mest levande minnen är faster Elsas 50-årskalas som firades på gården år Kalaset pågick under en hel dag med ett hundratal gäster. Min far Bertil gladdes mycket över Ernst och Elsas fina skötsel av hans fädernegård och dess ägor. Jag har säkert blivit påverkad av min far och känner något alldeles speciellt för Nilsagård och dess historia. När den gamla mangårdsbyggnaden skulle rivas i slutet av 1960-talet erbjöd sig min far som nybliven pensionär att svara för rivningen. Bertils tanke var att bygga upp det timrade huset på nytt på en tomt som styckats av från gården. Villkoret var att jag skulle ta över ägandet och stå för alla kostnader samt satsa ett antal semesterveckor och helger de närmaste åren. Att ha den gamla mangårdsbyggnaden som fritidsbostad har gjort att mitt intresse för gårdens historia hållits vid liv under åren. Nilsagård har varit i min släkts ägor åtminstone sedan i början av talet. Denna skrift är därför - förutom att vara en gårdshistoria - även en släktskildring. 2

3 Släktträd över Nilsagårds brukare och deras barn Brukarna med fet stil Pehr Pehrsson gm Ingeborg Persdotter Jonas Pehrsson Anna Pehrsdottter Nils Pehrsson gm Elisbeth Johansdotter gm Nils Nilsson Stina Jonas Ingrid Elisabeth Jöns Jonasson Katarina Jonasdotter Peter gm Catharina Andersdotter gm Jonas Olofsson Ola Anders Petter Daniel Greta Maja Petter Sara Greta Helena Anders Jönsson Daniel Jönsson Maja gm Stina Johansdotter Stina Lisa Jonas Lena Cajsa Andersdotter Anders Stina gm Carl Magnus Jönsson Johan Cajsa Carl Anna Lisa Maria Jonas Johan Sara Stina Anders Johan Carlsson Sofia gm Mathilda Andersdotter Ida Chatarina Elsa Karlsson Nanny gm Ernst Karlsson Gustaf Bertil Karin Erik Nilsagård Olof Nilsagård 1928 Birger Nilsagård

4 Inledning Hössjö är en uråldrig bondby i Slätthögs socken i norra Kronobergs län, belägen vid den gamla vägen mellan Värend och Finnveden. Byn har sedan i början av 1700-talet bestått av gårdarna Torparegård, Bryggaregård, Söregård (Gästgivaregården), Kattagård, Uragård, Stammagård, Persgård, Norregård och Nilsagård. Skogsmark Ekonomiska kartan 1950;Del av Hössjö by med Nilsagårds gränser markerad 4

5 Slätthög socken ligger i en utpräglad skogsbygd där lant- och skogsbruk har stått för näringarna. Befolkningsmässigt var socknen som störst år 1880 med 2500 invånare. Efter landsbygdens avfolkning på 1900-talet är nu antalet invånare ca 500 stycken, varav de flesta pendlar till närliggande tätorter. Hössjö är den största byn i socknen. Som mest, omkring år 1880, har byn haft ca 230 invånare. Idag bor det ungefär 50 stycken åretruntboende i byn. Nilsagård fick sitt namn på 1600-talet efter två kaplaner (mer om detta följer senare). Den var en typisk bondeägd liten gård i Småland. Arealen är ca 55 hektar och det mesta är skogsmark. Idag bedrivs skogsbruk på gården och åkrarna är utarrenderade till granngården. Ägarna bor på annan ort. I det följande redovisas några noteringar om Nilsagård och dess bosättare under några sekel, från talet och framåt talet Slätthögs befolkning består på 1600-talet mest av skatte- och kronobönder på små gårdar i den skogsrika socknen. I början av seklet råder fortfarande den lilla istiden (år ) och kampen om tillvaron är kärv. Under resten av århundradet blir klimatet bättre och folkmängden ökar då från ungefär 600 till ca 675 personer. De första skriftliga spåren av Nilsagård finns i en mantalslängd som upprättas år I mantalslängden anges en herr Nils i Hösziö. Titeln herr används på denna tid för präst, löjtnant, rådman m.m. I detta fall syftar titeln på hjälppräst (komminister, kaplan). Följande uppgifter om Herr Nils gård är noterade som grund för beskattning: Tunnor utsäde 2 Fålar 1 Stod 1 Oxar 1 Stutar 1 Kor 3 Kvigor 2 5

6 Dåtidens hästar och nötkreatur är betydligt mindre än nutidens. Uppgiften om att hästar finns på gården är intressant. Att inneha häst var sällsynt i Småland till långt in på 1800-talet. En förklaring till Nilsagårdens innehav kan vara att en kaplan var tvungen att resa omkring en hel del i socknen. Ytterligare en herr Nils bor på gården i mitten av 1600-talet. Denne Nils är troligen son till den förre och omnämns i mantalslängden för året Åren är han under namnet Nicolaus Nicolai komminister i grannsocknen Mistelås. Denne Nils är uppenbarligen inte guds bästa barn. År 1643 ställs han till svars för att ha haft ett olovligt sängelag med Måns Uhrs dotter Elin i Hössjö. han var från kyrkan från Pauli tid och blev efter trägen begäran absolverad och reverberad att deprecera scandalum (göra avbön) vid Slätthög. Samma år noteras i en kyrkohandling att kaplanen Nils i Hössjö är processor för Per Gudmunsson i Hössjö. År 1644 klagar kyrkoherde Andreas Svenonis i Mistelås på sin kaplan som han anser uppviglar församlingen mot dess kyrkoherde. Enligt anklagelsen skriver kaplanen dessutom, självrådigt och pastorn ovetande, ut attester och trolovar fästefolk. År 1652 anklagas Nils för att ha varit inblandad i en stor eldsvåda. Han dör i slutet av år Ägarförhållandena under andra hälften av talet är oklara men 1673 är ett förestående köp (uppbud) dokumenterat för Per Lång av en fjärdedel av Nilsagård. I jordeboken för Allbo Härad år 1701 finns för Hössjö Nilsagård noterat följande: Förmedlat mantal 3/8, antal bondehushåll 2, kronans dispositioner kavalleriaugment. Uppgifterna talar om att gården är skyldig att till viss del underhålla en ryttare i Smålands kavalleri. Senare under indelningsverkets 200-åriga historia ingår gården istället i roten för soldattorpet nr 110 i Moheboda tillsammans med granngården Persgård och Norregård. Soldattorpet flyttas senare till Hössjö och fick då namnet Västenhaga. 6

7 Mantalslängd från 1642 för Slätthögs socken. På de vänstra 11-12:e raderna är Herr Nils med hustru Kirstin angiven i tysk skrivstil. 7

8 1700-talet Under de första två decennierna av detta sekel rasar Karl XII:s krig och därefter får landet äntligen njuta av en längre fredsperiod. Under första halvan av 1700-talet ökar Slätthögs befolkning från ca 675 till ca 950 invånare. År 1750 är antalet invånare i Hössjö ett 50-tal personer, d.v.s. på samma nivå som idag. Härefter får socknen uppleva sin första egentliga befolkningsexplosion. Under den korta perioden av nio år (åren ) ökar befolkningen från 951 till personer. I slutet av seklet har socknen ca invånare och Hössjö rote 132 invånare. Bondesamhället drabbas hårt vid år av missväxt. År 1729 råder torka. År 1757 skänker ryske kejsaren mjöl som Slätthögsborna får avhämta i Norra Åreda. År 1783 är ett fasans år med regn och kyla. På våren 1784 är nöden fruktansvärd. Boningshusen består under detta sekel oftast bara av en våning. Husen inrymmer vanligen en storstuga som ofta är sammanbyggd med visthusbod, bakstuga, brygghus och vävkammare. Alla hus framtonar i grått med gräsbevuxna tak. År 1756 utförs Laga delning och jämkning hemmanen emellan uppå Hössiö bys skog och utmarker. Fram till dess har byns skog och utmarker varit gemensamt ägda men nu delas de upp mellan gårdarna. Skifteskartan visar att Nilsagårds ägor i stort har varit oförändrade sedan denna tid Brukare Pehr Pehrsson och Nils Nilsson I början av perioden brukas Nilsagård av Pehr Pehrsson och under senare delen även av svärsonen Nils Nilsson. Gården kallas i början av 1700-talet också för Pehr Pehrssongården, inte att förväxlas med granngården Persgård. Granngården är angiven som frälsehemman i jordeboken för Allbo härad I andra källor nämns vid denna tid en gård vid namn Wästraby eller Skinnaregården. Sannolikt är de andra namn på Persgård. Två noteringar i protokoll från Allbo häradsrätt visar att Pehr Pehrsson köper Nilsagård från Jonas Törelsson år 1704 (se bilaga 1). Enligt jordeboken från år 1701 finns två bönder på gården, kanske var de Jonas 8

9 Törelsson och Pehr Pehrson. Säljaren Jonas Törelsson var egentligen styvsvärfader till Pehr Perssons hustru Ingeborg Persdotter. Möjligen kan Ingeborg tidigare ha varit gift med Per Lång som hade köpt del av gården år Pehr och Ingeborg får minst tre barn, sönerna Nils och Jonas samt dottern Anna. Pehrs son Nils är nämnd i husförhörsboken för åren men därefter kan han inte spåras. Pehrs son Jonas gifter sig med Elisabeth Johansdotter född 1705 i Berg, Slätthög. De bosätter sig i hustruns hemby och där föds sex barn under åren : Peter (Pehr) 1728, Ola 1732, Anders 1733, Jöns 1736, Daniel 1739 och Maja Pehrs dotter Anna gifter sig år 1721 med Nils Nilsson från Kulla (född omkring år 1692 och död år 1758). Familjen bosätter sig på Nilsagård och får fyra barn mellan åren 1722 och En Pehr Pehrsson dör år 1738 i Stammagård och är troligtvis ägaren av Nilsagård. Det är oklart när och varför han flyttar till Stammagård. Klart är dock att hans svåger och svägerska bor på Stammagård och kanske äger han en del av densamma Brukare Nils Nilsson När Pehr Pehrssons dör år 1738 övergår ägandet till sonen Jonas Persson och svärsonen Nils Nilsson. Nils Nilsson kan ha brukat gården redan några år före Pehrs död och fortsätter med det till år Jonas med familj bor kvar i Berg även efter köpet/arvet av halva gården Brukare Jonas Persson Enligt fastebrev daterat 13 juni 1745 köper nu Jonas Persson ut sin svåger Nils Nilsson och blir ensam ägare av gården (se bilaga 2). I köpet avtalas att Nils får bygga en undantagsstuga och odla en liten åker, äng och kålgård (=köksträdgård). Vid köpet flyttar Jonas Persson, 49 år in på Nilsagård tillsammans med sin hustru Elisabet Johansdotter, 40 år, samt deras sex barn. År 1748 föds ytterligare ett barn, dottern Katarina. 9

10 År 1753 gifter sig sonen Peter (Pehr), 25 år och flyttar till hustruns hemby Bästene, år 1757 gifter sig sonen Anders, 24 år och flyttar till hustruns hemby Arnhult och år 1763 gifter sig dottern Maja (Maria) 19 år, med Petter Persson i Stammagård och blir bondhustru där. År 1757 dör sonen Ola i en ålder av 31 år och år 1759 dör den 20 år gamla sonen Daniel. Undantagsmannen på gården, Nils Nilsson, dör vid 65 års ålder år Tre år senare dör eller avflyttar hans änka Anna från Nilsagård (otydlig notering i husförhörslängden). Gårdens ägare Jonas Persson dör år 1766 i en ålder av 70 år Brukare Jöns Jonasson och Jonas Olofsson Vid Jonas Perssons död bor förutom hustrun Elisabet, 61 år även sonen Jöns, 30 år och dottern Katarina, 18 år kvar på gården. Barnen Peter, Anders, Jöns, Maja och Katarina ärver nu gården. År 1767 gifter sig sonen Jöns i Nilsagård med Catharina Andersdotter från Moheboda. Dennas mormor var Maria Humble. Hon kom från en rikemanssläkt i Moheda socken som hade fått kvarnen vid Pukaström som förläning av Karl IX. Marias morfars släkt innehöll också många herremän och präster. En släktforskare har spårat släktens anor ner till 1400-talet. Denna släktled är dock omtvistad. Jöns och Catharina får åtta barn varav sex stycken överlever till vuxen ålder: Daniel 1768, Maja 1770, Stina 1773 (död samma år), Lisa 1775, Jonas 1777 (död 1778), Stina 1780, Anders 1784 och Cajsa År 1768 gifter sig Jöns syster, hemmadottern i Nilsagård, Katarina Jonadotter, 20 år med Jonas Olofsson från Ryd i Moheda socken. De får 7 barn varav 3 överlever till vuxen ålder: dödfött barn 1768, Petter 1772 död samma år, Gretha 1773 död samma år, Petter 1776 död samma år, Sara 1779, Gretha 1785 och Helena Svågrarna Jöns och Jonas köper ut övriga arvingar och gården delas således mellan dem (Se dokument i häradsrätten, bilaga 3). Grannsämjan 10

11 mellan de bägge brukarfamiljerna synes bli allt annat än bra enligt ett protokoll från häradsrätten. År 1773 stämmer svågrarna Jonas Olofsson och Jöns Jonasson varandra till Allbo häradsrätt. (hösttinget 25/ ). Jonas hävdar att Jöns satt upp ett hus söder om Jonas lada som tvingar Jonas att ta en omväg vid inkörning av sitt hö. Jöns hävdar i sin tur att Jonas stängt vägen till Jöns boningshus och badstuga samt på ett annat ställe till kålgården. Vidare att Jonas borttagit ett stycke av gärdesgården samt intagit ett stycke mark som ägs gemensamt. På tinget beslutades att nämndemännen Gumme Arnesson och Swen Carlsson i Härlatorp skulle företa syn och medla mellan parterna. Om inte överens kommelse träffas skulle ärendet på nytt tas upp i rätten. Någon anteckning om detta ärende i senare ting har inte hittats så man får förmoda att förlikning träffas. År 1781 dör änkan på gården Elisabeth Johansdotter i en ålder av 76 år. Någon gång under åren köper svågern Petter Persson i Stammagård Jonas Olofssons del av Nilsagård. Men Jonas fortsätter att vara brukare på denna del av gården. År 1787 köper Jöns Jonasson den resterande delen av gården av sin svåger Petter Persson. Omkring 1790 flyttar Jonas Olofsson med hustru Katarina och de två döttrarna Gretha och Sara till Norregård som de förvärvat. Jöns Jonasson blir då ensam brukare av Nilsagård vid 54 år ålder vilket måste ha varit en lättnad för honom efter alla tvister med sin svåger. I Norregård bor sedan Jonas och Katarina till sin död. Dottern Sara gifter sig senare med Nils Magnusson från Söregård och denna familj blir ägare till Norregård vars släkt ägt gården sedan dess Brukare Jöns Jonasson År 1790 efter Jonas Olssons familjs avflyttning från Nilsagård består den kvarvarande ägar- och brukarfamiljen av Jöns Jonasson 54 år, hustrun Catharina 42 år och deras barn Daniel 22, Maja 20, Lisa 15, Stina 10, Anders 6 och Cajsa 3 år. År 1793 gifter sig Maja och flyttar till Tångagård, Sköldstad i Hjortsberga socken och år 1797 gifter sig Lisa och flyttar till Torparegård. 11

12 1800-talet 1800-talets Småland präglas av en befolkningsexplosion på landsbygden med stor barnadödlighet. Barnen som växer upp får svårt att försörja sig som vuxna. Det byggs mängder av torp och backstugor i byarnas utmarker. Emigrationen till Amerika blir räddningen för mångas försörjning. De allra fattigaste utvandrar till Tyskland och Danmark och får arbete på storgods under slavlika förhållanden. Slätthögs socken ökar sin folkmängd under perioden från ca till ca invånare vilken är socknens historiska toppnotering. Därefter slår den stora utflyttningen igenom och i slutet av seklet är antalet invånare ca I slutet av seklet börjar även utflyttning till de växande tätorterna inom landet. Hössjö rote ökar sin folkmängd under seklet från 132 till 237 invånare. Under seklet drabbas man av tre svältperioder, den ena värre än den andra faller det inte en regndroppe från början av maj till mitten av september blåser det så hårt och kallt efter jul att man eldar hela nätterna och man ligger i sängen med vadmalsrock och stövlarna på. Det året regnar det oavbrutet sedan midsommar så all skörd ruttnar. Under åren inträffar den svåraste missväxten i mannaminne är våren sen med snö i maj. Så sent som 21 maj rasar en stor snöstorm över Småland. Under sommaren är det för det mesta kallt, blåsigt och regnigt och även hösten är våt innan vintern slår till med nordanstorm redan i november. Skörden blir sämre än vanligt men på Nilsagård, med åkrarna på en ås där vattnet lätt rinner undan, är nog skörden inte alltför dålig. I socknen är det nog ingen som lider av större svält än vanligt. Sedan kommer år Redan i maj anländer sommarvärmen och den är kvar vecka efter vecka in i juni månad utan en regndroppe. Redan i början av juni börjar vårsäden gulna och gräset vissnar på sydsluttningarna. I mitten av juli är det uppenbart att det skall bli missväxt och nöd i Småland. Värmen är värre än någonsin, hettan fortsätter ända till slutet av augusti. I september regnar det bara några dagar. När havren och kornet skall skördas rycker man upp stråna med rötterna, det är ingen mening med att skära dem. När höstregnet kommer i oktober är brunnar och bäckar torra och det dröjer länge innan vattnet kommer tillbaka. För Hössjös del är det en välsignelse att ha fyra sjöar som kan nyttjas för vattning av kreaturen. Korna mjölkar nästan ingenting den vintern och man har ingen säd att mala. De fattiga får försöka överleva på all möjlig 12

13 nödproviant i naturen och av säd de får från sockenmyndigheten. Det är säd som de större gårdarna är förpliktiga att lagerhålla. Det finns även säd att köpa för dem som har pengar, det är råg som myndigheterna har importerat från Ryssland. För en förpackning på 18 lispund (= 170 kg) får man betala 36 shilling banco, vilket motsvarade ett par månadsförtjänster för en daglönare. Under 1800-talet blir det än viktigare att äga jord. Det ger en ekonomisk grund men även status och inflytande i socknen. De jordlösa är utlämnade till att tjäna på någon gård som dräng/piga eller ta tillfälliga arbeten. Att få torparkontrakt är eftertraktat och kan möjliggöra en någorlunda dräglig tillvaro. Sämst har backstugesittarna det som är beroende av tillfälliga arbeten på gårdarna. Det är viktigt för de jordägande bönderna att även deras barn kommer att äga jord. För sönerna är det praxis att ta över fädernegården odelad eller delad eller att köpa ett hemman. Och för döttrarna att bli gift med en jordägande bonde. Fortfarande gäller naturahushållning på gårdarna. Ännu i slutet av talet lämnar mjölken knappast den egna gården annat än vid ystagille. Husbehovsbränningen släpps fri 1800 och varje gård har en hembränningsapparat som man betalar skatt för. Superiet är mycket omfattande och ett stort socialt problem. Dess kulmen nås på talen men under senare hälften av 1800-talet avtar det genom bl a förbud för hembränning. Bankväsendet är inte utvecklat på landsbygden, istället är privata lån mot revers den vanliga finansieringsformen Brukare Daniel Jönsson 1803 övertar äldste sonen Daniel Jönsson, 35 år Nilsagård från fadern. På gården bor föräldrarna Jöns Jonasson och Catharina Andersdotter kvar liksom syskonen Stina 23, Anders 19 och Cajsa 16 år. År 1807 gifter sig döttrarna med en månads mellanrum. Stina den 14 juni och flyttar till Lekaryds socken och Cajsa den 17 juli och flyttar till Hjortsberga socken. 13

14 Brukare Daniel och Anders Jönsson År 1809 dör Jöns Jonasson i en ålder av 73 år. Sonen Anders är då 25 år och blir hälftenägare till gården tillsammans med brodern Daniel. Modern Catharina bor kvar på gården gifter sig Anders med den 17-åriga Stina Johansdotter från Björkeryd i Moheda socken. Under åren genomförs enskifte i byn, men detta innebar i inga större förändringar för Nilsagårds del eftersom gårdens mark redan är sammanhängande. Förrättningen inleddes med att göra en karta över gårdarnas hustomter, åkrar och ängar. Sedan indelades ytan av en mängd lotter där varje lott värderades med hänsyn till markegenskaper och areal. I bilaga 4 finns ett koncentrat av den handskrivna förteckningen över Nilsagårds marker. Den består sammanlagt av 82 olika jordlotter som samtliga är värderade. Ett otroligt noggrant arbete utfördes av lantmätaren som låg till grund för markskiftena och var nödvändigt för att få enighet kring en rättvis fördelning. 14

15 Ovan ses en detalj av bykartan efter skiftets genomförande som visar Nilsagårds markområde i närheten av dess bebyggelse. De röda linjerna visar gårdens gränsdragning mot Persgård vilken fortfarande gäller. Intressant är att gränsen till den existerande byvägen över mossen mot Enebacken också är utmärkt. Vägen över mossen trodde jag var av senare datum. Tillgänglig kopia är otydlig men jag har ritat in ett antal lotter med nummerangivelse enligt bilaga 4 så som jag uppfattat dem. Här får vi den tidigaste bilden av hur bebyggelsen på gården var placerad. Fyra hus är markerade i gult. Det enda hus som fanns kvar i modern tid var den gamla mangårdsbyggnaden som revs 1970 (nr 3 uppifrån på kartan). Gården hade ju varit delad på 1700-talet och bebotts av 2 familjer och gissningsvis var också nr 1 uppifrån på kartan bostadshus p.g.a. de omgivande kålgårdarna. I början av 1800-talet började bönderna rödfärga sina hus och jag gissar att även Nilsagårdsägarna lät göra detta. Den fullständiga kartan visar att Nilsagårds åkrar och ängar i stort redan var uppodlade vid den här tiden men de var säkerligen inte lika stenfria som i modern tid. Södra träan fanns redan då men är nu väsentligt mycket större Brukare Anders Jönsson År 1816 säljer ungkarlen Daniel Jönsson sin halva del av Nilsagård till brodern Anders Jönsson och flyttar till Kattagård som 3/16 ägare. Modern Catharina Andersdotter bor kvar på gården. Hon dör 1823 i en ålder av 75 år på grund av ålderdomssvaghet. Anders Jönsson och hans hustru Stina Johansdotter brukar gården till Anders död De får sammanlagt 9 barn, av vilka 6 når vuxen ålder. Mellan ökar befolkningen i Hössjö rote från 117 till 222 invånare och det kryllar av barn överallt på gårdarna. Släktingar till Anders är spridda i byn. I Stammagård bor kusinbarnet och bonden Johannes med 6 barn, i Norregård kusinen och bondhustrun Sara med 6 barn och i Kattagård ogifte brodern Daniel med systern Lisa som hushållerska. Lisa är änka sedan mitten av 1810-talet. Även hennes vuxna dotter Christina bor i Kattagård, Hon blev senare mor till Lisa-Stina- Anna som blev den sista bosättaren på torpet Högadal under Boarydstorp. 15

16 Nilsagård är tillräckligt stor för att föda en familj. Bouppteckningen efter Anders Jönsson 1849 visar att gården är välutrustad och har god ekonomi. Man har vanligtvis en dräng och en piga anställd. Djurbesättningen består av 1 par oxar, 1 par stutar, 5 kor, 4 kvigor, 1 stut, 1 stutkalv, 8 får, 1 sugga och 3 mindre svinkreatur. Bland åker och körredskap märks: enkelvagn med häck och säte, arbetsvagn, skrinda, järnharv, vändplog, årder med billar, 2 liar och 6 skärer. I huset finns bla vävstol, strykjärn och väggur med fodral. Det senare var vanligt i bättre bemedlade bönders hem vid denna tid och brukade bestå av ett inhemskt urverk som hade fått ett förgyllt utsirat foder av någon bysnickare. I mantalslängden för 1820 finns antecknat en skattepliktig hembränningsapparat för 16 volymsenheter. Det finns få noteringar i skriftliga källor om Anders i Nilsagård aktivitet i byn och socknen. Från kyrkoherdevalet 1837 i socknen finns han noterad som deltagande i valet. Under åren är han ombud för Hössjö rote vid byggandet av Slätthögs nya kyrka. Huvuduppgiften är att göra upp dagsverkslängder för byggandet tillsammans med roteombuden från socknens övriga byar. Varje arbetsför man i socknen är skyldig att göra minst 15 dagsverken, dock kan man bli fri från dessa mot betalning. Den nya kyrkan rymmer ca 1300 personer och ersätter den mindre medeltidskyrkan. En första placeringslista i kyrkan görs för den nya kyrkan baserad på gårdarnas mantalsstyrka. Nilsagård placeras i samma bänk som Norregård och Persgård. Varje bänk sträcker sig över hela kyrkans bredd och mittgången gör en könsbarriär så tillsvida att männen konsekvent sitter på södra sidan medan kvinnorna har sina platser på den norra. På gården föds Anders 1812, Johan 1814, Carl 1817, Anna Lisa 1818, Maria 1822, Jonas 1824, Lena Cajsa 1827, Johan 1829 och Sara Stina Tre barn dör innan de når vuxen ålder dör 10-årige Anders i en okänd sjukdom, 1828 drunknar 14-årige Johan i byasjön och 1826 dör 1-årige Jonas i kikhosta. Anders och Stina i Nilsagård lyckas hjälpa alla sina 6 vuxna barn till att bli jordägare. De får 49 barnbarn av vilka 32 blir vuxna, 15 pojkar och 17 flickor. För dessa barnbarn, som växer upp under senare delen av

17 talet, blir det svårare att bli jordägare. Mönstret gäller för de flesta bondefamiljer på 1800-talet. Av barnbarnen emigrerar 16 till Amerika. År 1838 gifter sig dottern Anna Lisa med ägaren till ½ Östra Lunnagård i Aringsås socken. De får 12 barn varav 6 blir vuxna. I barnaskaran ingår ett tvillingpar och ett trillingpar. Av dessa 5 barn överlever bara en trilling till vuxen ålder och han emigrerar till Amerika. Anna Lisa dör 1884 som inhyst änka på Lunnagården. År 1843 gifter sig dottern Maria med mjölnaren Nils P Petersson i Hjortsberga socken. Senare förvärvar de 1/8 Transjö Dalbogård i Hjortsberga med stöd av Marias far. Enligt husförhörslängder är Nils begiven på dryckenskap, slagsmål och oenighet med sin maka. De får 12 barn varav endast 4 når vuxen ålder. Familjen utvandrar 1870 till Salina i präriestaten Kansas i Amerika. Äldsta dottern hade då redan utvandrat till Schlesvig-Holstein nödåret 1868 men förenades åter med familjen inför den gemensamma resan till Amerika. Maria dör snart efter ankomsten. År 1848 flyttar sonen Carl, 31 år till Aringsås socken där han förvärvar ¼ mantal Westra Lunnegård. Han gifter sig och får 3 barn som alla blir vuxna. Sonen emigrerar till Amerika lämnande kvar hustru och barn. Carl säljer gården 1878 och blir torpare i Dädesjö socken. Han dör år 1900 som inhysing hos en dotter i Herråkra socken. År 1849 dör gårdens ägare Anders Jönsson, 65 år i tarmvred Brukare Carl Magnus Jönsson När Anders Jönsson dör 1849 efter att brukat Nilsagård tillsammans med hustrun sedan 1816, har 3 barn lämnat hemmet. Kvar på gården bor hustrun Stina 55 år och barnen Lena Cajsa 22, Johan 20 och Sara Stina 14 år. Bouppteckningen efter Anders Jönsson, Allbo Häradsrätt F28:631ff, upprättad 21/ , visar på viss förmögenhet. Tillgångarna är fastigheterna ½ mantal Nilsagård riksdaler och 7/128 mantal Hönetorp 666 riksdaler samt övriga tillgångar riksdaler. Skulderna är 612 riksdaler. Detta ger en nettotillgång på riksdaler. Bland tillgångarna finns privat utlåning av 76 riksdaler fördelade på 7 personer. Skulderna består bl a av 7 lån från följande privatpersoner (riksdaler): Nils 17

18 Andersson i Skruva 111, Johannes i Skruva 55, Anders i Boarydstorp 22, Petter Jönsson i Kattagård 20, Johannes Gummesson i Torparegård 5, sonen Johan 9 och sonen Carl 333 riksdaler. Att översätta dessa belopp till dagens penningvärde är svårt eftersom lönerna för enklare arbetskraft var mycket låg i jämförelse på värdet av t.ex silver. Med hänsyn till index för manlig arbetare/hantlangare motsvarade 1 riksdaler banco år 1849 ca 3000 kr i dagens penningvärde. Och värdet idag av det silver man kunde köpa 1849 för 1 riksdaler är idag 32 kronor. Problemet är nu hur dessa tillgångar skall fördelas på de 6 arvsberättigade barnen och hur någon av barnen skall kunna ta över gården. Man kommer inte överens om en bättre lösning än att utlysa auktion för att sälja gården. Till auktionen infinner sig bondsonen Carl Magnus Jönsson 24 år, från Skräddaregård i Härlövs socken. Carl-Magnus och hans 2 bröder har ärvt Skräddargård och del av Västregård av sin far som dött Bara lösöret och fodringar enligt bouppteckningen uppgick till ett värde av ca 4000 riksdaler vilket var en ansenlig summa. Detta innebär att Carl Magnus är vid god kassa. Enligt en muntlig berättelse hinner han på en halvtimme både att ropa in Nilsagård och att förlova sig med hemmadottern Lena Kajsa på gården. I mars 1850 gifter sig den nya hemmansägaren Carl Magnus med Lena Cajsa. Samma år i december föds dottern Sofia och år 1852 sonen Anders Johan. År 1853 gifter sig hemmasonen Johan (John, Jonte), 24 år med en bonddotter i Hjortsberga och flyttar till brudens gård. Året efter flyttar familjen till den lilla gården Hönetorp nr 6 i Kvenneberga socken som ägs av Jontes mor Stina. Enligt församlingens födelsebok är förhållandena knappa på stället. År 1866 flyttar familjen vidare till torpet Flinken i Blädinge socken. Familjen får 9 barn som alla blir vuxna. 7 av barnen emigrerar till staten Minnesota i Amerika. Jonte dör 1911 på torpet. Samma år 1853, gifter sig hemmadottern Sara Stina med en hemmansägare i Rydaholms socken. År 1863 flyttar de till Bengtsgård, Elofstorp i Kvenneberga socken för att slutligen år 1867 bosätta sig i Hönetorp på den lilla gården som brodern Johan lämnat året innan. De får 10 barn varav 8 blir vuxna. 3 av sönerna emigrerar till Chicago i Amerika. Sara Stina blir över 90 år och har det mycket fattigt, har endast 18

19 två kor. Hon är bitter på sin syster Lena Kajsa som bor på den välbärgade Nilsagård. År 1859 föds på Nilsagård dottern Ida Catarina som dör 1876 i en ålder av 17 år i sockersjuka. Mangårdsbyggnaden År 1864 invigs den ombyggda mangårdsbyggnaden. Det ursprungliga huset som troligtvis byggts på 1700-talet var i ett och ett halvt plan med ytan 6x11 kvadratmeter. Nu förlängs huset med 5 meter mot norr och höjs så att 2 hela våningar skapas. 2 nya öppna spisar muras vars spishällar i järn har Carl och Lenas initialer ingjutna. Timret i väggarna från det gamla huset är skrätt med mycket större precision än timret från utbyggnaden. Huset brädfodras och målas rött med vita knutar. Denna typ av byggnadsstil är mycket vanlig på de småländska gårdarna under talet. På vintern utnyttjas bara en liten del av huset. Övre våningen är oeldad och för brukarparet finns en liten sovkammare med en liten spis. Barn och tjänstefolk sover i köket. Stora-rummet används bara vid kalas och vid speciella högtider. Enda tjänstefolket under Carl Magnus brukartid består av en piga. Under talen är omsättningen ganska stor bland dessa. Under oktober månad är det vanligt att en ny piga anställs. Under missväxtåret 1868 slutar pigan Lena Kajsa Isaksdotter och utflyttar till Schlesvig i norra Tyskland. Någon ny piga anställs inte förrän året efter. Missväxten 19

20 innebär att många jordlösa förlorar sina arbeten på gårdarna och liksom pigan i Nilsagård åker många till Tyskland för att arbeta där under närmast slavlika förhållanden. År 1882 anställs den 16-åriga Sara Kristina Johansdotter från Hökaboda som piga. Hon stannar på gården till Hon får 1889 en dotter som döps till Nanny Ida Wilhelmina. Hemmasonen Anders Johan, 37 år erkänner faderskapet. Året efter flyttar mor och dotter till Klasentorp för att kort därefter emigrera till Amerika. Snart efter ankomsten gifter sig Sara Kristina i Sioux City, Iowa med en handelsman och dottern växer upp i den nya familjen. Bondsonen Anders Johan i Nilsagård som ung Under Carl Magnus Jönssons tid byggs många torp och backstugor på gårdarnas utmarker. Men något torp eller backstuga på Nilsagårds marker finns inte dokumenterat. Dock byggs byns fattigstuga på gårdens mark vid Enebacken. Stugan används också som småskola under talen. År 1891 dör undantagsmannen Carl Magnus Jönsson, 67 år. Sonen Anders Johan har tagit över ägandet några år tidigare. Bouppteckningen för Carl Magnus visar att lösöret och kapital i form av sparkonto och privata fodringar är kr, se bilaga 5. Beloppet motsvarar ca kr i dagens penningvärde (baserat på löneindex för manliga industri- 20

21 arbetare). ( 1 kr 1891= 723 kr 2007). I Kronoberg Läns Sparbank finns kr innestående och i privata fordringar finns kr. 4 släktingar har lånat totalt kr, 6 byinvånare kr och 7 utombys invånare kr. Bland låntagarna finns hemmansägare, backstuge-hjon, smed och lärare. Carl Magnus fick 4% ränta på Sparbanken och han tog 5 % ränta på privatlånen. Detta innebar en årlig ränteinkomst från sparbanken av ca 50 kr och privatlånen ca 200 kr. Som jämförelse kan nämnas att årslönen för en dräng är ca 100 kr plus mat och logi vid denna tid. Bouppteckningen styrker ett gammalt talesätt i Hössjö att Nilsagård och Norregård var bank i byn. Under 1800-talet var bankväsendet dåligt etablerat på landsbygden i Sverige och det var vanligt med privata långivare. Det verkar som om Carl Magnus var mer intresserad av att förvalta pengar än att utöka sin jordbruksareal via köp som han hade ekonomiska möjligheter till. 21

22 1900-talet 1900-talet i Sverige präglas av landsbygdens avfolkning och inflyttning till städer och tätorter. För Slätthögs del blir befolkningsutvecklingen dramatisk. Under seklet minskar befolkningen från drygt personer ner till drygt 500. Anledningen var att socknens huvudnäring, jord- och skogsbruket genomgår en mycket kraftig rationalisering. Denna får full effekt under andra hälften av seklet. Barnen som växer upp på gårdarna avflyttar från orten med få undantag. År 1900 har Hössjö 237 invånare, år invånare och år 2000 ca 50 invånare finns 17 mjölkbönder i byn och år 2000 återstår 1 st, Ulf Dahl i Persgård. Han producerar mer mjölk än de 17 mjölkbönderna gjorde tillsammans Brukare Anders Johan Carlsson Anders Johan Carlsson har tagit över gården några år innan faderns död Då är Anders Johan 39 år och fortfarande ogift. Men två år senare, i juni 1893 gifter han sig med Mathilda Andersdotter, 31 år från Fägerhult i Hjälmseryds socken. Mathildas föräldrar är riksdagsmannen Anders Johansson och hans hustru i 3:e giftet Sara Lena Gabrielsdotter. Hon är från byn Skog i grannsocknen Moheda. Mathilda har 11 syskon. Hemmet är strängt religiöst och en halvbror är den kände gammelkyrklige kyrkoherden Sven August Hjelmgren i Kalsvik. Mathilda har utbildat sig till småskolelärarinna och har haft lärartjänst i flera år. Hon får ingen lätt situation när hon kommer till Nilsagård. Svärmodern Lena Cajsa bor kvar i huset till sin död 1908 och är van att bestämma. Mathilda med sin annorlunda bakgrund har också svårt att komma in i bygemenskapen. 5 barn föds i äktenskapet: Nanny 1895, Gustaf 1897, Bertil 1899, Elsa 1902 och Karin Sonen Gustaf visar sig mycket tidigt ha ett uppseendeväckande gott läshuvud. Föräldrarna uppmanas av prästen att låta honom söka in på läroverket i Växjö. Han börjar där 1909, 12 år gammal. Några år senare får också hans bror Bertil börja där. Enligt föräldrarna för att ge pojkarna lika stora chanser i livet. 22

23 Utanför mangårdsbyggnaden i juli år 1893 efter Anders Johans och Mathildas giftermål. Anders Johan i förgrunden. På den högra bänken, Lena Cajsa och Mathilda. Till vänster grannarna i Persgård. Gustaf gör en imponerande akademisk karriär som slutar med en professur i matematik och rektorskap för Chalmers Tekniska Högskola under 15 år från 1943 till Bertil fortsätter sina studier vid KTH i Stockholm där han avlägger examen i mitten av 1920-talet. Han har svårt att få stadigvarande arbete under de svåra tiderna för industrin i slutet av 1920-talet och i början av 1930-talet. Men från mitten av 1930-talet till sin pensionering 1966 arbetar han som skicklig konstruktör på Husqvarna Vapenfabrik. År 1918 gifter sig äldsta dottern Nanny med hemmansägaren Anders Göran Nilsson i Södra Grönaberg. Han är aktiv inom missionskyrkan och ledamot av kommunalfullmäktige. De får 7 barn. Alla 4 sönerna gör akademisk karriär och de 3 flickorna blir lärarinnor. Ingen av barnen tar över brukningen av gården. Yngsta dottern Karin får också studera och tar studentexamen i Landskrona. Därefter tar hon folkskolelärarexamen i Stockholm och får en 23

24 tjänst i Rydaholms socken. Där dör hon tragiskt år 1933 vid 28 års ålder i blodförgiftning. Anders Johan låter avverka mycket skog på gården. Han brukar säga att det är bra att avverka. Då växer både skogen och pengarna på banken. Min far Bertil har berättat att skolbarnen i Slätthög fick hjälpa till med frösådd efter en avverkning. På Hössjö byastämma 1917 beslutas att sälja fattigstugan för avflyttning. Rotens sista fattighjon handlarns Kristina hade dött beslutar stämman att Nilsagårds ägare skall erhålla 10 kr i tomthyra för stugan, som kontant betalas. År 1919 sker en stor händelse i Nilsagårds historia. Då får Hössjö elektricitet via lokal elproduktion. Det är sockenborna som finansierar en liten kraftstation vid Yasjöns utlopp med tillhörande ledningsnät. På grund av begränsad vattentillgång har man bara ström på dygnets mörka timmar och under sommaren är det några veckors leveransuppehåll. 25 maj 1919 dör Anders Johan, 67 år i magcancer Brukare Mathilda och Elsa Karlsson Vid Anders Johans död bor på gården hustrun Mathilda 57 år och döttrarna Elsa, 17 år och Karin 14 år. Strax därefter utlyses en auktion för att sälja gården i augusti Men av någon anledning blir försäljningen inte av, okänt varför. Mathilda och Elsa får huvudansvaret att sköta gården med hjälp av dräng och piga. Brodern Bertil avbryter tidvis sina studier i Stockholm för att hjälpa till med brukningen. Men denna ordning kan inte fortsätta i längden. Då upprepar sig historien från 1849 då gården räddas i släktens ägo via giftemål. År 1923 dyker Ernst Karlsson upp från byn Bästene och Ernst och Elsa förlovar sig till julen samma år. I februari 1924 köper Ernst gården och under midsommaren samma år firas stort bröllop under 2-3 dagar på gården. 24

25 Tidningsannonsen som utlyste försäljning av gården Brukare Ernst Karlsson När Ernst övertar gården är den i dåligt skick. Anders Johan hade haft svårt att sköta gården under de sista åren pga ålderdom och sjukdom. Ladugården är fallfärdig och mycket av skogen är avverkad. Första uppgiften för den kraftfulle och initiativrike Ernst är att bygga ny ladugård Hösten 1924 läggs stenfoten med natursten som huggs ut i den närliggande Enebacken. Under vintern hugger Ernst virket i gårdens skog och kör timmret med häst till Moheda för sågning. Därefter är tidvis ett 15-tal man igång med uppbyggnaden som Elsa sköter mathållningen för. Den gamla ladugården som låg strax öster om den nya rivs. Då denna inte är utmärkt på enskifteskartan från 1814 var den troligtvis byggd något senare på 1800-talet. Ernst och Elsa får 3 pojkar, Erik född 1925, Olof född 1930 och Birger född Även Gustafs dotter Inga växer upp i familjen i början av 1930-talet då hennes föräldrar arbetar på skilda orter. Erik blir polis i Göteborg och Olof skogsmästare vid Billingsfors bruk i Dalsland. Birger drabbas av mental ohälsa och vistas på ett hem under hela sitt vuxna liv. 25

26 1932 dör Elsas mor Mathilda i åderförkalkning i en ålder av 70 år. Efter Mathildas död startar ett nytt skede i gårdens historia. Den affärsinriktade Ernst startade en speceriaffär i Bergsnäs vid infarten till Växjö. Detta initiativ är inte populärt hos köpmannaföreningen i Växjö som försöker organisera en bojkott av leveranser till den nye konkurrenten. Men Ernst står på sig och aktionen har ingen större effekt. Under tiden i Bergsnäs är Nilsagård kvar i familjens ägo. Djuren säljs och på åkrarna skördas hö med hjälp av inhyrt folk. År 1937 avyttras affären och huset i Bergsnäs och familjen flyttar tillbaka till Nilsagård. Ernst fortsätter med affärsverksamhet. Han köper en bil av märket Plymouth och är tidvis handelresande. Denna verksamhet tar slut när kriget startar på grund av att bensinransonering införs. Djurbesättningen på gården består av ett 10-tal kor, en tjur, några grisar och kalvar samt höns. Alla djur ryms i ladugården. Under krigsåren på 1940-talet har sonen Olof kaninuppfödning och på gården går kalkoner och gäss fritt omkring. Det är en lönsam rörelse eftersom de kan säljas utan ransoneringskuponger. Som exempel på slitet på gården har Olof berättat hur Ernst skötte gödslingen av åkrarna. Först transporterades gödslet med skottkärra ut till gödselhögen. Sedan lastades en arbetsvagn för hand med gödsel och vagnen drogs ut på åkern med häst. Därefter lades små gödselhögar upp på regelbundet avstånd. Slutligen spreds gödslet ut jämt över åkern genom att kasta ut det med en grep. Traktorn som införskaffas på 1950-talet gör arbetet effektivare även om den snälla ardennerhästen används ibland. En viktig rationalisering är också installationen av mjölkmaskin. Under 40-talet driver Ernst och hans svåger Bertil en mindre mekanisk verkstad på gården med tidvis 2 anställda. Först i ladugården och senare i en liten verkstadsbyggnad på gården. Tillverkningen består av klack- och tåjärn samt selapinnar. Dessa används för att låsa hästvagnens skacklar vid hästen och försäljningen sker via annons i Jordbrukarnas föreningsblad. År 1952 köper Ernst ytterligare en gård i Elofstorp i grannsocknen Kvenneberga. Under de första åren brukar Ernst jorden men sedan säljs jordbruksdelen medan skogsarealen behålls. Köpet kostar kr men kan snabbt betalas genom skogsavverkning. Koreakriget gör att priset på timmer stiger till en hög nivå efter gårdsköpet. 26

27 Ernst är väldigt intresserad av sin skog och är mycket stolt över det diplom han fått för god skogsskötsel. Ernst visar stolt svågern Bertil sin skogsskötsel i slutet av 1960-talet Det gamla boningshuset har rinnande vatten via hydrofor men saknar toalettavlopp. Uppvärmningen sker på gammalt vis i spisar och kakelugnar i varje rum. Huset är således omodernt och tungrott att bo i, därför beslutar Ernst och Elsa att bygga ett nytt modernt bostadshus. Huset står färdigt i slutet av 1950-talet. Det byggs tätt intill det gamla huset som skall rivas. Det gamla timmerhuset står tomt några år. Ingen intresserad anmäler sig för att köpa det för nedplockning och uppförande på ny plats vilket var Ernst idé. Eftersom jag är intresserad av att skaffa en fritidsbostad i byn erbjuder sig då min far Bertil att riva huset och uppföra det på en avstyckad tomt vid Enebacken nära byasjön. Detta stora projekt utför han under åren som pensionär. 27

28 Elsa dör 1976 i en ålder av 74 år. Efter Elsas död slutar Ernst med lantbruket och grannen Bo Dahl i Persgård arrenderar ladugård och åkrar dör Ernst i en ålder av 83 år. Elsa och Ernst på ålderns höst utanför det nya bostadshuset i början av talet. Tiden efter 1982 Ernst och Elsa brukar gården under 6 decennier och är de sista som driver jordbruk på gården. Efter Ernst död tar de tre sönerna Erik, Olof och Birger över ägandeskapet. Boningshuset bebos inte längre permanent. Men Erik med familj från Göteborg vistades ofta på gården. Erik kände mycket för Nilsagård och Slätthög. Brodern Olof ansvarar för skötseln av skogen. Åkrarna utarrenderas till granngården Persgård och ladugården står tom. Den är inte längre ändamålsenlig i dagens industriella jordbruk. I januari 2005 drabbas Småland av Gudrun som är den värsta stormen i mannaminne. Under en natt försvinner hälften av Nilsagårds skogsbestånd. Olof yttrade efteråt att han är tacksam över att Ernst inte fick uppleva denna katastrof och se sitt livsverk till stor del gå till spillo. Men nu är den fällda skogen bortforslad och nyplantering har skett för att nästa generation skall kunna skörda skogen. 28

29 Boningshuset (sommaren 2009) Ladugården (sommaren 2009) 29

30 Bilagor Bilaga 1 Ett förestående köp (uppbud) av Nilsagård den 10 oktober 1704: Pehr Pehrsson i Hössiö låter upbiuda 3/8 i bemälte Nilsagårdh i Hössjö, som han Kiöpt af sin Swärfader Jonas Törelsson i Herlatorp för 30 Dr Smt. Dito af sin Swåger Mattes Pehrsson för 10 Dr Smt, af sin hustrus Syster Kerstin Pehrsdotter i Hössiö för 10 Dr Smt. Dito hafwer han ärft uti bemälte gårdh 10 Dr Smt så att Summan blifwer 60 Dr Smt - 1 gången Fastebrev 2 oktober 1734 Per Persson i Hössiö Nilsagård bewisar med Tings Rättens Protocoll af den 10 Octobris 1704 sig wara rådande om 3/8 Skattejord dersammastädes, deruti han sielf ärft 10 Dr Smts wärde. Men det öfrige Kiöpt af sin Stiufswärfader Jonas Törelsson i Härlatorp för 30 Dr Smt och sin Swåger Matthis Persson för 10 Dr, af sin hustrus Syster Kierstin Persdotter för 10 Dr så att Summan giör 60 Dr Smt. Hwaraf icke allenast Nämdeman Jöns Jönsson i Hössiö bewittnar de 50 Dr Smt för det Köpte riktigt wara betalte utan ock Jonas i Härlatorp genom Attest af den 10 februarii 1734 tilstådt intet hafwa här wid at påminna. Jorden är upbuden 1 gången den 10 Octobris 1704, 2 gången den 27 febr och 3 gången den 12 Junii 1705 samt således för längst och oklandrat lagstånden. Hwarföre bewilljades Fasta til Per Persson hans hustru Ingeborg Persdotter deras Barn och arfwingar. ut in forma Communi Bilaga 2 Framkom för Rätten Jonas Persson i Hösiö Herr Nilsegård, bewisandes sig wara rådande om 3/8 Skattejord derstädes, hwaraf han sielf äger 3/16 och de andre 3/16 kiöpt af dess Swåger Nils Nilsson för 140 Dr Smt. Samt undantag Stensåker med en åcker i hagen, hwaräst är tilfälle upodla till 2 skeppeland, ängen Kiällsåkers Äckran och den så kallade Laduhagen samt Gatu Kålgården. Säden lägges i ladan hos Jonases Säd. Men östra stallet får Nils til Får och foderhus och i Mangården et litet hs sunnan för Boden. Byggandes Nils 30

31 wid tilfälle sig sielf Stuga, sättiandes sig emellan 20 Dr Smts wite för den som bryter enligt Kiöpebrefwet af den 23 Octobris Och som pengarne äro betalte efter qwittobref af den 4 Junii innewarande samt jorden upbuden 1 gången den 25 Octob 1743, 2 gången den 26 Febr och 3 gången den 11 Junii 1744 jämwäl oklandrat Lagstånden. Alt derföre bewiljas Fasta till Jonas Persson, hans hustru Elisabet Johansdotter, deras Barn och Arfwinga på wanligt sätt. Bilaga 3 Uppbud 18 oktober 1770 Å 3/16 delar Hösjö herr Nilsagård, anhåller Jonas Olofsson och Catharina Jonasdotter om laga upbud af hwilka Hemmansdelar Catharina Jonasdotter 3/40 delar ärft. Och det öfrige af Per Jonasson i Bästerna, Anders Jonasson i Arnhult, Petter Persson och Maria Jonasdotter i Hösiö Stammagård för en i Kjöpebrefwet den 22 Jan 1768 öfwerenskommen Kjöpesumma Sexhundrade daler Smt, samt Wängåfwa 15 Dr dito mynt. Hwarjämte Säljarne för dess Moder undantag förbehållit. I anseende hwartill dess Tre Sextondelar Hösjö Herr Nilsagård för Jonas Olofsson och Catharina Jonasdotter upböds - 1 gången Bilaga 4 Förteckning på de Odalägor före Enskiftet År 1812 tillhört Hösiö Nilsagård uti Slätthögs sockn uti Allbo Härad och Kronobergs lähn. Nummer Ägornas namn på kartan Hus-Tomten 39 till Nilsagård 40abc Kålgård(= köksträdgård) 40 Dito 42 Gatkålgården 43 Dito Åker 158abcdef Husåker 159 Kjällåker 161abcd Stenåker 31

32 162abcdef Kroken 163 Långåker 164 Storåker 165 Björkåker Äng 250absdefg Rönnängen hijklmno 253abcd ÄngGiärdet e(mosse) 255 Storäng 259 Husåkers äkran (= åker i träda) 260abc Käll Åkers äkran(= åker i träda) 261 Ren 262abcd Södra Bohl(=markområde) 263abcdefg Norra Bohl(=markområde) 264abcdefg Sjömaden hi 265abcdef Kållängen 266 Kroken Smärre renar Af Rör i Åkrarne Bilaga 5 År 1891 den 20 April instelde undertecknad på vederbörandes anmodan för att förrätta Bouppteckning efter aflidne undantagsmannen Karl Magnus Jönsson i Hösjö Nilsagård i Slätthög socken, som derstädes avlidet den 5te sistlidne Februari och efterlemnadt som arfvingar Enkan Helena Kajsa Andersdotter samt med henne sammanaflade tvenne barn nemligen Hemmansegaren Anders Johan Karlsson ock Johanna Sofia Karlsdotter gift med Hemmansegaren Anders Johan Eriksson i Elofstorp Bengtsgård hvilka äro myndiga och närvarande. Enkan Helena Kajsa Andersdotter och sonen Anders Johan Karlsson som egendomen omhänderhar gjordes uppmärksam på föreskriften i Ärftabalken 9 Kap. att de uppgifternas riktighet med ed fästa kan om så erfordras skulle hvarefter förrättningen företogs i följande ordning Kr,öre 32

33 Kontantpenningar 45 Sängkläder 6st sticktäcken 30 1 fäll 5 1 fjederbolster 25 4 st dynor 15 6 st lakan 12 6 st dukar 15 4 par gardiner 8 12 handdukar 5 2 st sängöverdrag 6 13 meter mattor 5 Den aflidnes gångkläder och kista 100 Infordringar Motböcker med Kronobergs Läns Sparbank i Wexiö Under Kapital 1791,34 Ränta derå a 4% 20,10 Af Johan Uhr Elofstorp Kapital 50,00 4 mån ränta derå a 5% 0,67 Af Ingrid Kajsa Bogren i Hössjö Kapital 27,00 1 år 4 mån ränta derå a 5% 1,59 Af Karl Johan Jonasson i Hönetorp Kapital 250,00 1 år 1 månads ränta derå a 5% 14,48 Af Johan Peter Andersson i Elofstorp Kapital 100,00 8 månaders ränta derå 5% 3,33 Af August Bergström i Hössjö Kapital 40,00 6 månaders ränta derå 5% 1,02 Af F. Ahlstedt i Hössjö Kapital 475,00 7 månaders ränta derå 5% 13,86 Af Nils Magnus Svensson i Hössjö Kapital 200,00 1 års ränta derå 5% 10,00 Af P.H. Rylander i Slätthög Kapital månads ränta derå a 5% 1,67 Af Peter Johan Svensson i Hössjö Kapital månaders ränta derå a 5% 4,58 Af P.G. Jonsson i Wexiö Kapital år 1 månads ränta derå a 5% 10,83 Karl G. Andersson i Wegby Kapital

34 7 månaders ränta derå a 5% 7,29 Af Anders Johannisson i Hönetorp Kapital 429,60 4 månaders ränta derå a 5% 7,17 Af Johannis Kristoffersson i Boarydst Kapital månaders ränta derå a 5% 4,02 Af Nils Peter Johannisson i Sörskog Kapital 50,00 7 månaders ränta derå a 5% 1,46 Af Karl G. Andersson Wegby Kapital månaders ränta derå a 5% 2,50 Af Johan Danielsson i Geramoen Kapital 60 6 månaders ränta derå a 5% 1,50 Af Anders Johan Eriksson i Elofstorp Kapital och ränta 127,00 Af dito man Kapital 60,00 3 år 6 månaders ränta derå a 5% 10,50 af dito man Kapital 254,00 3 år 8 månaders ränta derå a 5% 46,57 Af A.J. Karlsson i Hössjö Kapital 12,86 Af S.J. Petersson i Geramoen 36 kronor men anses för osäkra och endast antecknad Summa 5944,94 Summa Inväntarium 5944,94 Inväntarium visar behållning blifva 5944 kr 94 öre Att ingenting med vet eller vilja blifvit uteglömt eller undandölt intygas under ederlig förpliktelse af år och dag som förut Upptecknings och Helena Kajsa Andersdotter Värderingsmän Enka m. h. o. p. A Johansson A.J. Carlsson P:W: Dahl 34

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Maja Persdotter 1776-1857 Johan Persson 1776-1843 Stina Jacobsdotter 1802-1873 Sven Jaensson 1800-1873 Maria Jonasdotter 1814-1855 Carl Johan 1833-1833 Johanna 1835-

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

FNAMN1 BORN1 DEAD1 ENAMN1 BORN2 DEAD2 FNAMN2 YRKE VIGDA ENAMN2 BORN3 DEAD3 FNAMN3 TEXT1 FORT ENAMN3 DORT SAK

FNAMN1 BORN1 DEAD1 ENAMN1 BORN2 DEAD2 FNAMN2 YRKE VIGDA ENAMN2 BORN3 DEAD3 FNAMN3 TEXT1 FORT ENAMN3 DORT SAK Herling Hilda Maria Persson Gunnar Bonde i Herrljunga Arvidsgården Svensdotter Helena Herrljunga Sigrid Maria Vilhelmina Eriksson Alfred Trädgårdsmästare i Herrlj. Nästegården Andersdotter Anna Sofia Stina

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 1 Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08 Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 Kortet är taget ca 1950 tal 2 Fastighetens historik Karl Gustav

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-12 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Fader Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 19 Kristina Lovisa Persdotter Födelsedatum: Födelseplats: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge,

Läs mer

Viktor Klingbergs skulder

Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingberg var född 1856. Han studerade i Uppsala från 1877 och avlade medicine kandidatexamen 1885, och hade sedan flera korta förordnanden som läkare på olika platser;

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-11-04 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 44 Andreas Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län Dödsdatum:

Läs mer

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Havstornsudd 1964 Foto Alf Nordström Namnet på torpet som ligger otillgängligt till, om man vill ta sig dit landvägen, har stavats på olika

Läs mer

Abrahamstorp. År Boende 1809 Assar Fransson (1742- ) - död, Lena ( -1809), Märta (1777- ) - flyttade 1893 till Hylletofta..

Abrahamstorp. År Boende 1809 Assar Fransson (1742- ) - död, Lena ( -1809), Märta (1777- ) - flyttade 1893 till Hylletofta.. Abrahamstorp Trismålen Sida 1 1809 Assar Fransson (1742- ) - död, Lena ( -1809), Märta (1777- ) - flyttade 1893 till Hylletofta.. Sven Torsson (1792-08-06- ), Katrina Jönsdotter (1781-05-08- ). Änkan Märta

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Sara Kristina från Berget i Hökaboda ett livsöde av Rolf A Karlsson

Sara Kristina från Berget i Hökaboda ett livsöde av Rolf A Karlsson Sara Kristina från Berget i Hökaboda ett livsöde av Rolf A Karlsson Mina forskningar efter Sara Kristina och hennes dotter För ca 10 år sedan fick jag veta att min farfar i slutet av 1800-talet hade fått

Läs mer

Markussönerna i Granberga

Markussönerna i Granberga Markussönerna i Granberga Granberga ligger ungefär 15 km norr om nuvarande Karlskoga tätort, I mitten av 1500-talet var detta fortfarande obruten bygd och det var glest mellan gårdarna. Jöns Nilsson 1

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

2007-05-17 Sida 1. Generation I

2007-05-17 Sida 1. Generation I 2007-05-17 Sida 1 1 Maria Nilsdotter (500:3). Född 1881-02-14 i Harabygget, Hörja (L). Död av Cancer 1946-07-09 i Barkhult, Hörja (L). (Far 2, Mor 3) Gift vid borglig vigsel 1900-12-23 i Osby med Sven

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Bouppteckningar? - A i Närpes Socken

Bouppteckningar? - A i Närpes Socken Bouppteckningar? - A i Närpes Socken (? = utan efternamn) Namn Yrke / Titel By?, Christina Isacsdotter skräddare dotter? Död: 00.00.1793 Bouppt.datum: 06.03.1795 Källa: Syd-Österb. doms. E9a7:7 mor Anna

Läs mer

Nº 13. Tillgång: 5 500 :- 17:25 3:50 10 :- 20 :- 20 :- 14 :- 4:50 10 :- 4 :- 9 :- 2:25 3:50 :50 1: 8 :- 6 :- Transport 112:75 5 520:75

Nº 13. Tillgång: 5 500 :- 17:25 3:50 10 :- 20 :- 20 :- 14 :- 4:50 10 :- 4 :- 9 :- 2:25 3:50 :50 1: 8 :- 6 :- Transport 112:75 5 520:75 Nº 13 År 1892 den 8 Juli förättades laga bouppteckning efter Hemannsegare Josef Johansson i Åseröd som aflidit den 20 sistlidne april och efterlemnade som dödsbodelegare enkan Lotta Larsdotter och med

Läs mer

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar Bouppteckningar Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar 20140210 Tsff Kerstin Carlborg 1 http://www.skatteverket.se/privat/bouppteckning.4.18e1b10334ebe8bc80001217.html

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844 1815 Östby Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 55 Olofsson, Mårten 1820 Ovansjö Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 180 Pålsdotter, Christina 1826 Torps tingslags häradsrätt FII:3 (1820-1831)

Läs mer

Transport (Värde i Banko) 1065 40

Transport (Värde i Banko) 1065 40 År 1844 den 1sta November instäldte sig undertecknade, uppå derom gjorde begäran, hos Bonden Per Ersson i Dalkarlsbo By, Hedesunda Socken, för att uppteckna, värdera och emellan bemälde Per Erssons och

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Sveriges befolkning 1890 Sida 1

Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Post 3785636 Andersson, Anders f. 1843 i Post 3785615 Andersson, Karl Johan f. 1854 i Arboga landsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Arboga S:n Post

Läs mer

Cajsa Andersdotters familj i Gottland Om människorna på ett krononybygge i södra Burträsk socken 1831-1926 enligt kyrkböcker och bouppteckningar

Cajsa Andersdotters familj i Gottland Om människorna på ett krononybygge i södra Burträsk socken 1831-1926 enligt kyrkböcker och bouppteckningar Hans Larsson 1(10) Utg 2 Okt 2007 Cajsa Andersdotters familj i Gottland Om människorna på ett krononybygge i södra Burträsk socken 1831-1926 enligt kyrkböcker och bouppteckningar Innehåll Infällt foto:

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

Sammanställt av Kjell Geland, oktober 2014

Sammanställt av Kjell Geland, oktober 2014 1 Senneby 3:7 Mats-Pers på Norskullen Sammanställt av Kjell Geland, oktober 2014 På Noret vid korsningen mellan Sennebyvägen och Vikarsjövägen finns denna fastighet belägen. Den härrör från Sennebyn där

Läs mer

Kunna mala mjöl igen

Kunna mala mjöl igen Kunna mala mjöl igen Foto Caroline Ranby föreningen vattenmöllans vänner KUNNA MALA MJÖL IGEN 2 Byn Vattenmöllan i dag vattenmöllan är namnet på en liten by på Kullahalvöns västkust mellan Lerhamn och

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

Öfolket. En historia om bosättarna på Storön. Berättad av Lars Lundin

Öfolket. En historia om bosättarna på Storön. Berättad av Lars Lundin Öfolket. En historia om bosättarna på Storön. Berättad av Lars Lundin Redan före kommunsammanslagningen 1971 tillhörde Storön Åmål. Den första noteringen om detta, som man kan hitta i Tösse husförhörslängder,

Läs mer

NILS-PETTER OCH KRISTINA

NILS-PETTER OCH KRISTINA NILS-PETTER OCH KRISTINA Det har funnits vissa människor som man aldrig kan glömma. Det är de som under sin livstid satte så djupa spår i sanden efter sig som inga vindar kunnat blåsa igen. Ibland frågar

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer

2) Dottern Maria Elisabet, gift år 1909 med Ture Karlsson Egna- Hem 55. Boxholm. 4) Sonen. Elis Andreas Karlsson, gift 1916, Artillerig, 2.

2) Dottern Maria Elisabet, gift år 1909 med Ture Karlsson Egna- Hem 55. Boxholm. 4) Sonen. Elis Andreas Karlsson, gift 1916, Artillerig, 2. Avskrift. År 1942 den 7 februari förrättades arvskifte i boet efter änkomannen Anders Vilhelm Karlsson från Bredgård Egna-Hem nr 48 l Ekeby socken, vilken avlidet den 6 april 1939, och därvid så som dödsbodelägare

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Ingeborgsö. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare 070 589 38 50 070-519 38 50 E-post: lw@sg.nu E-post: fz@sg.

Ingeborgsö. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare 070 589 38 50 070-519 38 50 E-post: lw@sg.nu E-post: fz@sg. Ingeborgsö Är en mindre gård med avskilt strandläge på en halvö mellan 3 sjöar. Här finns en väl dokumenterad historia och ett hus med anor. Naturskönt beläget bara 2 km från centrala Eksjö. Ett timmerhus

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Ättlingar till min farfars mormors morfar. Jakob Andersson i Hjuken, Degerfors fs

Ättlingar till min farfars mormors morfar. Jakob Andersson i Hjuken, Degerfors fs 1 (130) Ättlingar till min farfars mormors morfar Jakob Andersson i Hjuken, Degerfors fs Denna utredning är tänkt att innefatta samtliga ättlingar födda före 1937 till ovanstående person. Jag är själv

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna,

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna, Westlings Begravningsbyrå, Fondkistan i Eskilstuna kan göra döds och tackannonser i alla de större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt. Ni kan där

Läs mer

Tullerum. Torp under Brokulla (märkt 2004) Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693.

Tullerum. Torp under Brokulla (märkt 2004) Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693. Tullerum Torp under Brokulla (märkt 2004) Rågångskarta 1786: Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693. Då fann man en ganska stor olikhet mot Hester

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Anneli Petersson & Claes Westling Landsarkivet i Vadstena

Anneli Petersson & Claes Westling Landsarkivet i Vadstena Anneli Petersson & Claes Westling Landsarkivet i Vadstena Småland, Öland & Östergötland, fyra län, sedan 1908 Riksarkivet Den statliga arkivorganisationen KULTURDEPARTEMENTET Björn Jordell RIKSARKIVET

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

LEVNADSBESKRIVNING NAMN : CARL JOHAN EKBERG FÖDD, PLATS : VECKHOLM (C), EKHOLMEN, BERGA DATUM : 1781-09-20 DÖD : HUSAREN OCH KORPRALEN JOHAN EKBERG

LEVNADSBESKRIVNING NAMN : CARL JOHAN EKBERG FÖDD, PLATS : VECKHOLM (C), EKHOLMEN, BERGA DATUM : 1781-09-20 DÖD : HUSAREN OCH KORPRALEN JOHAN EKBERG LEVNADSBESKRIVNING NAMN : CARL JOHAN EKBERG FÖDD, PLATS : VECKHOLM (C), EKHOLMEN, BERGA DATUM : 1781-09-20 DÖD : 1835-05-11, LOVÖ (AB) HVILAN HUSAREN OCH KORPRALEN JOHAN EKBERG Torsdagen den 20 september

Läs mer

Fotografi taget c:a 1910. Hilda Isaeus hade fotoatelje på Eriksgatan 12 i Enköping.

Fotografi taget c:a 1910. Hilda Isaeus hade fotoatelje på Eriksgatan 12 i Enköping. Version 2015-04-12 Biografi för Elvira Teresia "Teres" Ahlström född 1881-12-23 Teres var min verkliga farmor. Hon dog redan 1931, 12 år innan jag föddes. Farfar gifte om sig samma år med Elsa som jag

Läs mer

Sammanställt av Kjell Geland, januari 2015

Sammanställt av Kjell Geland, januari 2015 1 Senneby 3:7 Mats-Pers på Norskullen Sammanställt av Kjell Geland, januari 2015 På Noret vid korsningen mellan Sennebyvägen och Vikarsjövägen finns denna fastighet belägen. Den härrör från Sennebyn där

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Inga Frida Olivia Grönlund. Skollärarinna. Född 1896-03-28 i Kall (Z). Död 1967-07-24 i Åsmon, Ådals-Liden (Y). (Far I:1, Mor

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

tema familjen och företaget

tema familjen och företaget 32 EMMISLÖV. Även Lantbrukarfamiljer spricker. För Johan Lindgren, mjölkbonde på Nymölla gård i norra Skåne, blev det ett hårt slag när hans före detta sambo tog deras son med sig och flyttade till Norrland.

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Anfäder Anna Hildegard Wall

Anfäder Anna Hildegard Wall Anfäder Anna Hildegard Wall Anna Hildegard Wall. Född 1900-10-28 Bureå, Skellefteå landsförs (AC). Emigrerade 1923-07-04 Duluth, USA 1). Immigrerade 1931 Bureå, Skellefteå landsförs (AC). Emigrerade 1942

Läs mer

Om utvandring till Tyskland från nödåren 1867-1869 till sekelskiftet.

Om utvandring till Tyskland från nödåren 1867-1869 till sekelskiftet. Hans-Jürgen Schmitz Om utvandring till Tyskland från nödåren 1867-1869 till sekelskiftet. Från socknarna Bräkne-Hoby, Backaryd och Öljehult. Det är från skogsbygden som gränsar till Blekinge-Småland eller

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Kvarnstugan för 100 år sen

Kvarnstugan för 100 år sen Kvarnstugan för 100 år sen Lars Gezelius Fältstationens högkvarter kallas ju för Kvarnstugan och tillhör Renstad Gård på Tåkerns sydvästra strand. Men den har väl inte alltid varit fältstation kan man

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

Hur gör man när man släktforskar!!!

Hur gör man när man släktforskar!!! Hur gör man när man släktforskar!!! Här börjar man!! www.svar.ra.se Välj det första alternativet: Till nya Digitala forskarsalen I det gula fältet väljer du Logga in Författad av Lisbeth Warnqvist 2013-10-11

Läs mer

Högskoleprovet. Block 1. Anvisningar. Övningsexempel. Delprovet innehåller 22 uppgifter.

Högskoleprovet. Block 1. Anvisningar. Övningsexempel. Delprovet innehåller 22 uppgifter. Block 1 2010-10-23 Högskoleprovet Svarshäfte nr. DELPROV 1 NOGa Delprovet innehåller 22 uppgifter. Anvisningar Varje uppgift innehåller en fråga markerad med fet stil. Uppgiften kan även innehålla viss

Läs mer

2015-05-29 Sida 1. Tabell 1

2015-05-29 Sida 1. Tabell 1 2015-05-29 Sida 1 Tabell 1 Johannes Gill (Andreasson) (85:290). Född 1825-04-27 i Vitakulla, Sjöarp, Möne. Levde i Vitakulla, Sjöarp, Möne (AI:2s25,AI:3s83). Levde från 1837 i Sörgården, Möne (AI:3s107).

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Backstugusittarna på Kulla 1860-1961

Backstugusittarna på Kulla 1860-1961 Backstugusittarna på Kulla 1860-1961 Backstugusittarna var oftast egendomslösa och betecknades som inhystes dvs. boende på någon annans mark och ofta också i någon annans hus. Backstugan kunde vara ingrävd

Läs mer

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1.

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1. A ~APLER5D _N.r...-...3.2..--nnn...2@;;ei199 B6rje Olsson, Korsgérden. pantsatt till Jon Andersson i Apler6d 3 ob 3 p 6. f6r 32 dl f6r att utlsa dessa frén Olof Jonsson i Préstorp. M i Nr. 22. Oktober

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Av Anette Torgnysdotter Sundblad, Hemse Jag har växt upp med min farmors och andra släktingars berättelser om hur

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Historien om Swedbank

Historien om Swedbank Historien om Swedbank D et finns få företag som har en lika lång historia som Swedbank. I snart 200 år har vi hjälpt våra kunder att spara och låna till en bättre framtid. Världen har förändrats och vi

Läs mer

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Om arv och testamente, framtiden och djuren. Om arv och testamente, framtiden och djuren. Vad händer om du inte har skrivit ett testamente? Finns det inget testamente vid din bortgång kommer dina tillgångar att fördelas enligt lagen och följa den

Läs mer

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss!

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Vill du ha en aha-upplevelse bland djur, natur och växter och få chansen att smaka, känna och klappa på det moderna svenska lantbruket? Boka in ett bondgårdsbesök!

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 165 Pensioner Pension är pengar du får när du

Läs mer

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934.

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Runt Ursvattnet sommaren 1934 har jag många trevliga minnen ifrån. Vintern 1934 kom jag att hamna i Jämtland. Jag skulle hit och hålla en fortsättningsskolkurs

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Tankar om testamenten

Tankar om testamenten Tankar om testamenten den goda eftersmaken Det mesta vi människor gör och upplever i livet får en eftersmak. Perioden vi bodde eller arbetade på en speciell plats. Pratstunden med grannen. Många minnen

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

NAFVESTA SLÄKTEN GUSTAFSSON- BJÖRK GENOM TRE SEKLER. Sörmlandssången

NAFVESTA SLÄKTEN GUSTAFSSON- BJÖRK GENOM TRE SEKLER. Sörmlandssången NAFVESTA SLÄKTEN GUSTAFSSON- BJÖRK GENOM TRE SEKLER Sörmlandssången Känner du landet det härliga rika badat av Mälar- och Östersjövåg, hemmet för skördar och minnen tillika Minns du den stranden där Mälarens

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Min okända amerikanska faster Ida

Min okända amerikanska faster Ida Min okända amerikanska faster Ida Av Rolf A Karlsson November 2005 1 Inledning 1891 emigrerade den 26-åriga Sara Kristina Johansdotter med sin 2-åriga dotter Ida till Amerika från Slätthögs socken, Kronobergs

Läs mer